Gestaltning av nationell identitet i Avengers
Karaktärsanalys av Iron Man, Captain America och Thor
Författare: Utkan Can Büyükada Handledare: Elisabet Björklund
Magisteruppsats
Abstrakt
Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur amerikansk nationell identitet förmedlas i populära filmer. Undersökningen sker genom att analysera tre av de populäraste karaktärerna i de fyra Avengers-filmerna.
Karaktärerna som ska analyseras är Iron Man, Captain America och Thor.
Benedict Andersons undersökning av hur nationell identitet och nationalism sprids med hjälp av litteratur är förutsättningen för uppsatsen.
Utgångspunkten är att populärkultur påverkar tittaren och kan sprida idéer som har verkliga effekter i samhället.
I analysen tar effekterna av terrorattacken mot World Trade Center en viktig plats och hur den påverkar uppfattningen av amerikansk nationell identitet i Marvel-filmer narrativt och visuellt. Innan 9/11 var amerikansk nationell identitet stark kopplad till triumfalism och exceptionalism. Trots att terrorattacken påverkar gestaltningen av amerikansk nationell identitet i popkultur så förblir Amerikansk triumfalism och exceptionalism en grundläggande del av amerikansk identitet.
Samtidigt undersöks den paradoxala relationen mellan individualism och kollektivism. En gestaltning av gemenskap och individualism präglar filmerna där även regissörers påverkan kan spela roll i det
hyperindustrialiserade Marvel-maskineriet.
Nyckelord
Nationell identitet, Avengers, Marvel, Benedict Anderson, Imagined communities, Captain America, Iron Man, Thor, exceptionalism, amerikansk triumfalism, individualitet, kollektivism.
Tack
Mariah Larsson och Elisabet Björklund för all hjälp.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställning 2
3 Metod och källmaterial 2
4 Forskningsöversikt 4
5 Teori 8
5.1 Nationell identitet 8
5.2 Karaktärsanalys 14
6 Analys 17
6.1 Iron Man 18
6.1.1 Iron Man 2008 18
6.1.2 Avengers och Avengers: Age of Ultron 20
6.1.3 Infinity War och Endgame 25
6.2 Captain America 28
6.2.1 Avengers och Avengers: Age of Ultron 29
6.2.2 Infinity War och Endgame 32
6.3 Thor 34
6.3.1 Thor i MCU 35
6.3.2 Avengers och Age of Ultron 38
6.3.3 Infinity War och Endgame 39
7 Slutdiskussion 42
8 Källanvisning 46
8.1 Filmer 46
8.2 Litteratur 47
8.3 Artiklar 48
1 Inledning
USA har länge varit det starkaste landet i världen båda militärt och
ekonomiskt. Sedan andra världskriget har USA haft en internationell identitet av att vara ”ledaren av den fria världen” där ord som demokrati och frihet använts som slagord. Idag har högerextrema idéer blivit mer normaliserade i USA än de var förr. Med slagord som ”America first” har Donald Trump som president haft en retorik som kan kopplas till högerextrema idéer.
Spridning av antidemokratiska och extremnationalistiska idéer är inte förekommande endast i USA. Även i andra delar av Europa har nationalism blivit starkare, till exempel i Ryssland, Turkiet, Ungern och Polen.
I denna uppsats undersöks nationell identitet genom karaktärsanalys i
populärfilm. Även om karaktärer inte är riktiga personer påminner de tittaren om riktiga personer som gör det möjligt för en verklig påverkan på tittaren.
Karaktärer är inte heller statiska utan förändras genom tiden i olika medier.1 Det betyder att deras ursprungliga mening kan förändras genom att de sätts i nya sammanhang i olika medier.
Filmerna som ingår i Marvel Cinematic Universe (MCU) har spelat in mer än 12 miljarder dollar sedan 2008. Spridningen av filmerna leder till att många, främst barn, vill efterlikna superhjältarnas agerande.2
Det är dock inte bara unga män som tittar på superhjältefilmer, tittarna kommer från olika samhällsskikt. Häften av tittarna är under 25 år medan den andra halvan är över. 60% är män medan 40% är kvinnor.3 Dessa filmer
1 Jens Eder, Fotis Jannidis, Ralf Schneider,” Characters in Fictional Worlds: An Introduction”, i Jens Eder, Fotis Jannidis, Ralf Schneider (ed.), “Chracters in Fictional Worlds: Understanding Imaginary Beings in Literature, Film and Other Media”, Berlin/New York, Walter de Gruyter GmbH&Co 2010, s. 3.
2 Terence Sweeney, Avengers Assemble!: Critical Perspectives on The Marvel Cinematic Universe, s 1.
3 Terence McSweeney, s. 3.
verkar tilltala såväl barn som vuxna, män som kvinnor. Filmernas popularitet gör det viktigt att undersöka vilka idéer dessa filmer förmedlar.
2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att analysera amerikansk nationell identitet i populärfilm. Hollywoodfilmer med stor budget uppfattas oftast som industriella fabriksproduktioner som endast skapas för att göra ekonomisk vinst. Det är visserligen sant att filmer som har större budget har mer strikta konstnärliga ramar och styrs mer av ekonomiska krafter. Men det måste ändå finnas konstnärlig drivkraft hos filmskaparen även för filmer med större budget där en individuell tolkning av nationell identitet har möjlighet att påverka innehållet.
Eftersom filmerna som undersöks i uppsatsen är enormt populära kan man anta att filmernas popularitet delvis beror på att de sprider idéer som är accepterade av större delen av tittarna alternativt idéer som tack vare
filmernas popularitet blir accepterade av den stora massan. Oavsett om det är en regissörs vision eller om det är till större delen ekonomiska krafter som avgör vad som visas är det viktigt att undersöka vilka idéer som populära filmer sprider.
Frågeställningarna som uppsatsen försöker besvara är följande:
Hur gestaltas nationell identitet genom karaktärerna i Avengers-filmerna?
Är gestaltningen av nationell identitet olika i de olika filmerna (hos de olika regissörerna)?
3 Metod och källmaterial
Metoden som ska användas är analys av fyra Avengers-filmer där fokus i analysen ligger på karaktärer. För att göra en rimlig analys av karaktärer
utifrån gestaltning av nationell identitet har karaktärantalet begränsats till tre, Iron Man, Captain America och Thor. Anledningen till begränsningen är att dessa tre karaktärer har varit med från början i Marvels filmprojekt och de är de enda som har minst tre egenbetitlade filmer. Dessa tre karaktärer är tveklöst de mest populära och mest förekommande i Marvels filmuniversum.
Det måste också påpekas att alla tre karaktärer är vita och män. Det har visat sig vara svårt att hitta lika populära hjältar som tillhör andra etniciteter och kön i Marvel-filmerna. Den enda hjälten med afrikansk bakgrund är Black Panther men han förekommer endast i en film som bär hans namn och han har en alltför liten roll i Avengers-seriens två sista filmer. Kvinnor
förekommer oftast bara i mindre biroller. Två kvinnliga hjältar har större roller och en av dem hade fått en egen film när uppsatsen skrevs. Att de tre största hjältarna är vita män visar att filmerna domineras av vita män. Men karaktärerna är oavsett sin ytliga likriktning värda att undersöka ur ett nationellt identitetsperspektiv eftersom alla tre karaktärer visar upp en annorlunda aspekt av amerikansk nationell identitet.
Även om fler Marvel-filmer nämns i uppsatsen kommer källmaterialet huvudsakligen bestå av de fyra huvudsakliga Avengers-filmerna, The
Avengers (Joss Whedon, 2012), Avengers: The Age of Ultron (Joss Whedon, 2015), Avengers: Infinity War (Anthony och Joe Russo, 2018) och Avengers:
Endgame (Anthony och Joe Russo, 2019). Det finns i dagsläget totalt 23 Marvel-filmer som ingår i det som kallas för Marvel Cinematic Universe (MCU). Många av de 23 filmerna är självständiga filmer som handlar om enskilda karaktärer, men alla karaktärer existerar i samma fiktiva universum.
Alla tre karaktärerna har som nämnts tre självständiga filmer var där de själva är i huvudrollen. I Avengers-filmerna möts alla karaktärer från MCU för att tillsammans kämpa mot en större fara än i de självständiga filmerna.
Det finns fyra olika utgångspunkter när det gäller karaktärsanalys.
Hermeneutisk, där utgångspunkten är att karaktärer är representationer av
riktiga människor. Psykoanalytisk, vilket innebär att man undersöker både karaktärernas psyke och hur tittaren påverkas. Strukturalistisk och semiotisk analys belyser skillnader mellan karaktärer och människor samt hur
karaktärer konstrueras. Här ges texten en framträdande roll. Denna utgångspunkt anser att karaktärer är symboler och en del av den textuella strukturen. Slutligen Kognitiv teori utgår från att karaktärer anses vara textbaserade konstruktioner av det mänskliga sinnet vilket medför en koppling mellan text och mänskligt psyke.4
Även om alla dessa fyra utgångspunkter kommer att användas kretsar den huvudsakliga analysen kring semiotisk och strukturell analys av
karaktärerna. Uppsatsen utgår från att karaktärer är båda en reflektion av människor samt att de är psykologiska konstruktioner av skaparna.
Uppsatsen är dock mer intresserad av hur dessa psykologiska konstruktioner och reflektioner gestaltas och strävar inte efter att undersöka grunderna till uppkomsten av dem.
4 Forskningsöversikt
Forskning kring Marvel-filmerna kretsar ofta kring filmernas narrativa strukturer och deras koppling till serietidningarna. När det gäller nationell identitet är det tydligt i forskningen att 9/11 påverkar gestaltningen av amerikansk nationell identitet i filmerna. Men forskningen tar även upp Marvel-filmernas relation mellan genre och popularitet.
I boken The Marvel Studios Phenomenon: Inside a Transmedia Universe undersöker Martin Flanagan, Mike McKenny och Andy Livingstone anledningen till Marvel-filmernas popularitet. Författarna påpekar att filmernas öppna slut som leder till fiktiva universum och möjliggör en
4 Jens Eder m.fl., s. 5.
utökning och utforskning av universumet för kommande filmer, är en stor anledning till deras popularitet.5 De menar att Marvel implementerar serietidningsberättandet även i MCU-världen. I serietidningar byggs ett koordinerat universum som kopplar ihop alla karaktärer i samma fiktiva plats. Karaktärer från olika serietidningar började interagera med andra karaktärer i andra serietidningar. Marvel var först med koordinerat universum-modellen (shared universe). Om någonting hände i ett
serietidningsnummer påverkade det allt annat. På det sättet byggdes en fiktiv värld som kunde vidareutvecklas.6
Även Terrence McSweeney i boken Avengers Assemble! Critical
Perspectives on The Marvel Cinematic Universe beskriver hur Marvel inför sättet att bygga enhetliga fiktiva universum även i filmerna. Som tidigare nämnts bygger MCU på den så kallade koordinerat universum-modellen. Det innebär att viktiga karaktärer har egna, fristående filmer där de i senare filmer möts och samarbetar. Koordinerat universum-modellen innebär att alla karaktärer förekommer i samma fiktiva universum trots att de förekommer i skilda filmer som till synes inte har narrativt koppling. I koordinerad
universum modellen kan filmerna inte ses som linjära filmserier utan i den så skapas hierarkiska strukturer med hyperserier och serier i serier som är kopplade till varandra.7
Terence McSweeney beskriver även superhjältenarrativet som moderna mytologier och vad de mytologierna symboliserar i samhället. Han menar till exempel att karaktärer som Captain America visar en idyllisk bild av
amerikansk heroism och försvar av rättvisa.8
5 Martin Flanagan, Mike McKenny, Andy Livingstone, The Marvel Studios Phenomenon:
Inside a Transmedia Universe, New York: Bloomsbury Publishing Inc. 2016, s. 79.
6 Flanagan mfl. s, 3.
7 McSweeney, s. 6.
8 McSweeney, s. 7.
McSweeney kopplar även genrekonventioner ihop med nationell identitet.
Vid sidan av gangster- och västernfilmen anses superhjältefilmen vara en amerikansk filmgenre och både genrens förmåga att anpassa sig till andra subgenrer och skapa stämningar gör det lättare för den att ta upp sociala och kulturella frågor.9 I båda genrerna dominerar den ”starka, manliga”
karaktären. Han är fysisk stark, självständig, modig, beslutsam. Förutom huvudkaraktärerna finns endimensionella, onda karaktärer som ska besegras, kvinnor som ska räddas eller älskas, de civiliserade lagarna gestaltas som inte tillförlitliga och lösningen till alla problem är utövandet våld.10
McSweeney menar att effekterna av 9/11 har haft en stor påverkan på Marvel-filmerna. Han kopplar samman amerikansk utrikespolitik efter 9/11 och USA:s fortsatta ”War on Terror” och menar att de tar en stor plats i MCU. Men War on Terror som utrikespolitiska händelser förekommer inte uttryckligen utan oftast som subtila tematiska motiv och visuella
återberättelser i mise-en-scene.11
Även populärfilmens reaktion på 9/11 behandlas. Enligt McSweeney handskas populärfilmen med effekterna av 9/11 genom att betona amerikansk exceptionalism. USA visas inte bara som det rikaste och starkaste landet i världen utan också som det mest politiskt och moraliskt exceptionella. 9/11 och det efterföljande ”war on terror” förändrade de grundläggande värderingar som amerikansk identitet byggde på. Den förändringen och återinramningen av den nya identiteten formades av den dåvarande administrationen. Den nya amerikanska myten som visades i media var ett USA som en motvillig supermakt, en paradoxal bild av att vara båda en underdog och världens starkaste nation, legitimering av användandet
9 McSweeney s. 9
10 McSweeney, s 9.
11 McSweeney, s. 8.
av amerikanska armén som en global kraft, utmålandet av andra världskriget som ett nödvändig och ett rätt krig och amerikansk moralisk överlägsenhet.12 En direkt koppling mellan nationell identitet och superhjältefilmer görs av Michael Goodrum. I antologin Histories on Screen: The Past and Present in Anglo-American Cinema and Television gör han en direkt koppling mellan amerikansk utrikespolitik och superhjältenarrativ. Mer generellt visar karaktärer en specifik typ av nationell identitet. När Stålmannen står för
”truth, justice and the american way” beskriver han en amerikansk nationell identitet som står för dessa principer. Samtidigt som det beskrivs som en amerikansk identitet så sätts Sovjetunionen, som var fienden förr, på den andra sidan dvs. de kan inte stå för de ideal som amerikaner står för. Genom det här subtila sättet kan superhjältenarrativ sprida bilden av en specifik nationell identitet.13
Tidiga superhjältefilmer mellan 2002–4, som många är ursprungshistorier, förvarade USA:s utrikespolitik som den var. Goodrum menar att när den allmänna attityden till USA:s ”war on terror” förändrades med tiden följde även förändringar i superhjältefilmerna där konsensus kring USA:s krigiska aktioner byttes ut mot kritik. Superhjältar blev mer kritiska mot regeringen samtidigt som de kämpade på den goda sidan. Även den historiska
betydelsen av 9/11 skiljs från amerikansk policy. Goodrum pekar specifikt på filmen Iron Man (Jon Favreau, 2008) där protagonisten Tony Stark (Iron Man) överger vapenförsäljning för mer fredliga åtaganden och Incredible Hulk (Louis Leterrier, 2008) som visar att den amerikanska armén riskerar civila liv för sina egna syften.14
12 McSweeney, s. 23.
13 Michael Goodrum, “Superhero films and American national identity”, i Sam Edwards, Michael Dolski & Faye Sayer (ed.), Histories on the Screen: The Past and Present in Anglo- American Cinema and Television, London: Bloomsbury Publishing Plc 2018, s. 235
14 Goodrum, s. 239.
Goodrum menar att samtidigt som superhjältenarrativ har en potential att skapa debatt så kan den samtidigt förvrängas, förbises eller bortses totalt eftersom debattfrågan i narrativet är dolt. Men även utan att uttryckligen kommentera amerikanska utrikesfrågor kan superhjältenarrativ fortfarande fungera som ett sätt att ifrågasätta och göra om narrativet kring den
amerikanska nationen.15
5 Teori
5.1 Nationell identitet
Utgångspunkten för mitt perspektiv på nationell identitet är Benedict Andersons bok Imagined Communities som publicerades 1983. Boken är grundläggande i forskning kring nationell identitet och spridning av nationsidén med hjälp av populärkultur. Trots att Anderson huvudsakligen undersöker hur idén om nationen spreds med hjälp av litteratur under 1700 – talet så är hans slutsatser lika giltiga idag. Antagningsvis kan litteraturens roll under 1700-talet, som Anderson undersöker, föras över till dagens media.
Idag är det film, radio, podcastar och internet tillsammans med litteratur och andra äldre medier som axlar rollen som idéspridare.
Anderson menar att nationalismen som idé har varit så framgångsrik att alla i hela världen tillhör en nation idag.16 Anderson definierar nationalism som ett föreställt politiskt samfund som är både begränsat och självständigt. Den är föreställd eftersom samtliga medlemmar av en nation inte kommer att träffa eller höra av varandra. Alla samfund som är för stora där personlig kontakt med alla medlemmarna omöjliggörs av storleken av samfundet menar
15 Goodrum, s. 249.
16 Benedict Anderson, Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism, London: Verso 2006, s. 5.
Andersson är föreställda.17 Anderson påpekar att en individ inte ser hela nationen utan måste tro på dess gränser. Tron på nationen skapas genom att sprida information om den via media där popkultur idag är en viktig del.
Modern popkultur möjliggör lättare spridning av nationell identitet utanför nationsgränserna än litteraturen gjorde tidigare. Anderson menar att nationalism är en universell och legitim värdering i det politiska livet och menar att den är fortfarande stark förankrad i samhällen globalt och nationalism kommer att bibehålla sin makt i världen.18
Nationalismens uppgång har även en koppling med religionens fall.
Anderson sammanknyter människans strävan efter kontinuitet med
människans strävan efter mening.19 Anderson menar att nationalism inte bör jämföras med politiska idéer utan bör ifrågasättas utifrån de kulturella system som har föregått den.20
Trots att Anderson har en kritisk syn på nationalism menar han att
nationalism inte har en direkt anknytning med rasism eller har en anknytning till att måla upp ”den andre” som en figur som inte passar in i nationen. Han menar att även i tider där nationalism representerar rädsla för den andra och isolering, förmedlas idén om nationalism, i populärkultur, litteratur och andra kulturprodukter som kärlek, speciellt som en självuppoffrande kärlek för nationen som en positiv idé.21
När Anderson lyfter nationalism som en positiv egenskap glömmer han bort att det är just den idén som kan skapa utanförskap för individer som inte passar in i nationella bilden. Den ”uppoffrande kärleken”, som kan förefalla
17 Anderson, s. 6.
18 Anderson, s. 3.
19 Anderson, s. 11.
20 Anderson, s. 12.
21 Anderson, s. 141, 142.
vara en positiv egenskap kan användas till att manipulera medborgare i en nation till att kriga och döda för kärleken till nationen.
Det är på den punkten som uppsatsen är som mest kritisk till Anderson.
Nationalism har lett till kategorisering av människor. Denna kategorisering eller uppdelning av människor har lett till våld och avhumanisering av ”den andra”. Även om idén om nationalism i vissa fall kan ha lett till positiv påverkan i samhället så har den i det stora hela ersatt föregående
samhällsnormer som har lett till kategorisering av ”den andra” som en farlig entitet i samhället. Det är därför konstigt att Anderson inte drar den
slutsatsen efter att ha visat alla kopplingar han gör mellan religion och kultur som nationen är en vidareutveckling av. Det är en utgångspunkt för den här uppsatsen att nation, i förlängningen nationalism, kan vara farliga idéer. Men en nationell självbild behöver inte vara en homogen syn. Det kan finnas olika nationella identiteter i en och samma nation. Frågan för uppsatsen blir vilken amerikansk nationell identitet som visas och sprids i Avengers-filmerna?
Medan Benedict Anderson undersöker nationalism i breda termer betonar Michael Billing nationalismens vardagliga banalitet. Billing påpekar att nationalism omger vardagen med ritualer och pragmatiska beteenden.
Flaggor som vajar, försköning av nationella byggnader, nyhetsprogram som kategoriserar nyheter som inrikes och utrikes, väderleksrapporten som förstärker den politiska geografin, sporthjältar som förkroppsligar nationella värderingar, kriser (speciellt krig) som producerar nationalistiska tal från politiska ledare, nationellt språk och historia som utgör en känsla av
gemenskap och tillhörighet.22 Eftersom nationalismen har funnits i samhällen i flera generationer blir den till slut osynlig, vedertagen och vardaglig så att i
22 John Schlesinger,” The Sociological Scope of National Cinema”, i Mette Hjort, Scott MacKenzie (ed.), Cinema and Nation, New York: Routledge 2000, s. 23.
princip ingen i samhället reflekterar över symboler och ritualer kopplade till den.
Ernst Gellner ser nationen som en produkt av nationalismen som i sin tur är ett uttryck av modernismens krav på ”high cultures” – lingvistiska kulturer som baseras på läskunnighet och utbildning. Dessa strukturer i ett samhälle är förutsättningen för skapandet av nationen. Läskunnig allmänhet krävs för att knyta anonyma och skilda befolkningar till en nation. Nationalismen och nationen blir nödvändig för att skapa lojalitet och sammanhållning, enligt Gellner.23 En liknande förkunskap av ”läskunnighet” kan föras över till filmisk förkunskap. Vissa tagningar, visst bildspråk, vissa karaktärstyper och beteenden samt vissa narrativa grepp har återanvänts i filmhistorien för att signalera budskap till tittaren. En cowboy med vit hatt är god, en cowboy med svart hatt är ond. Det kan argumenteras att genom upprepning av tekniker och gestaltningar har tittaren tränats genom åren som har lett till att dessa grepp har blivit vardagliga, liksom nationalismen i vardagen.
Eric Hobsbawn ser nationen som en skapelse av franska revolutionen och Napoleonska krigen. Enligt Hobsbawn var nationalism mer inkluderande till en början men efter år 1870 blev en mer splittrande, småskalig, höger- nationalism alltmer populär. Under den perioden uppstod något som
Hobsbawn kallar ”inverted traditions”, då den nationella mytologin skapades och förändrades.
Eliten i olika länder skapade nationella narrativ, symboler, ritualer och historier som var ämnade att kontrollera och manipulera den nyligen frigivna massan.24 Detta skedde med hjälp av konstnärer som deltog i att skapa en
23 Anthony Smith,” Images of the Nation: Cinema, art and national identity”, i Mette Hjort, Scott MacKenzie (ed.), Cinema and Nation, New York: Routledge 2000, s. 46.
24 Smith, s. 46.
koppling mellan det förhistoriska samhället och det nya genom poesi, litteratur, målningar, skulpturer osv.25
Trots att nation och nationalism undersöks genomgående av Anderson, Gellner och Hobsbawn behövs även en teori som behandlar nationell
identitet. David Martin-Jones tar upp amerikansk nationell identitet i sin bok Deleuze, Cinema and National Identity: Narrative Time in National
Contexts. Den dominanta idén om nationalism som har haft övertaget i amerikansk narrativ är det Martin-Jones kallar för ”amerikansk triumfalism”.
Han menar att amerikansk triumfalism har dominerat amerikanskt
medvetande sedan filmen Birth of a Nation (D.W. Griffith, 1915) och fortsatt mytologisera kolonialistiska realiteter i den narrativa konstruktionen där amerikansk säregenhet framhävs.26
Martin-Jones betonar en viktig återkommande aspekt i amerikansk triumfalism som ett sätt att framhäva amerikansk militär som rättfärdig.
Militären visas oftast attackera i självförsvar eller som en respons efter en aggressiv aktion mot nationen. Militären attackerar som försvar, som en sista utväg. Nationen står alltså för fred och demokrati.27 Genom att visa
amerikansk militär i rättfärdigad position återskapas en mytologiserad bild av USA:s historia, även i krig där landet av många inte ansetts vara i
försvarsposition som Gulfkriget eller Vietnamkriget.28
Martin-Jones menar att amerikansk film använts för att återinföra känslan av segrare och för en åter-mytologisering av amerikansk överlägsenhet efter förlusten i Vietnam. Det har skett genom att återberätta amerikanska historiska narrativ i nya former. Martin-Jones använder Star Wars (George Lucas, 1977) som ett popkulturellt exempel där filmen kan ses som ett
25 Smith, s. 47.
26 David Martin-Jones, Deleuze, Cinema and National Identity: Narrative Time in National Contexts, Edinburgh: Edinburgh University Press 2006, s. 121.
27 Martin-Jones, s. 123.
28 Martin-Jones, s. 122.
återberättande av det amerikanska befrielsekriget mot Storbritannien. En liten rebellgrupp som kämpar mot en överväldigande fiende påminner om det mytologiserade självständighetskriget mot Storbritannien.29 Dessa populära filmer försäkrar tittaren att nationens förflutna är gällande än idag, ingenting har förändrats, ingen förlust har skett och USA:s roll i den geopolitiska sfären är oförändrad. Detta sker genom att upprepa och gång på gång repetera den mytologiserade bilden av den givna nationella identiteten.30 Filmen reflekterar tittarens önskade nationella identitet som en fredlig supermakt som endast för krig i självförsvar eller som svar på en
provokation. Det kan argumenteras att tittaren vill se sig själv och sin nation som något fredligt men det medför också en normalisering av ett USA som en nation som invaderar andra nationer.
En annan framträdande egenskap som definierar kopplingen mellan amerikansk nationell identitet till triumfalism är individens överlägsenhet över den sociala plikten samhället. Det föds ur amerikansk
nybyggarmentalitet, protestantism och kapitalistiskt entreprenörskap.
Individualistiskt tänkande leder till tanken att en individ kan påverka samhället och kan förändra både sin egen sociala status och i fortsättningen samhället i stort. Vikten som läggs på individualism leder till en rädsla för förstörelse av den individuella friheten som leder till fantasier om att undkomma sociala plikter och sammankomster. Fantasierna gestaltas i amerikanska klyschor som cowboyen som rider i väg över vidderna,
berättelser om snabbt införskaffade rikedomar.31 Individualism som nationell identitet verkar motsägelsefullt. För att bilda en nation krävs en tro på
gemenskap med andra. Denna paradox gör sig gällande i karaktärsanalysen
29 Martin-Jones, s. 123, 124.
30 Martin-Jones, s. 124.
31 Charles Lindholm, John A. Hall, “Frank Capra Meets John Doe: Anti-politics in American national identity”, i Mette Hjort, Scott MacKenzie (ed.), Cinema and Nation, New York:
Routledge 2000, s. 36.
av Avengers-filmerna. Avengers syftar på gruppen av individer. De samarbetar för att besegra fiender men de är samtidigt starka individer.
Varför är det viktigt att undersöka amerikansk nationell identitet i Sverige?
Andrew Higson, när han undersöker brittisk nationell film, menar att
Hollywood utgör ett stort problem när det gäller att kategorisera vad brittisk film är. Han menar att amerikansk film har en tendens att penetrera den nationella gränsen och inte ses som ”den andre” i den brittiska nationella sfären.32
Amerikansk film kan antas ha en liknande effekt i Sverige eftersom svenskt samhälle är nära kopplat till amerikansk kultur på många sätt. Det kan tänkas vara främst tillgängligheten av språket som möjliggör amerikansk films påverkan på det svenska samhället. Amerikansk kultur ses som en del av den egna nationella filmen och uppfattas inte som ”den andre” likt andra
nationers filmkultur. Det kan delvis bero på att det produceras mycket färre filmer i Sverige jämfört med i USA, delvis för att den amerikanska kulturen har haft ett starkt genomslag i den svenska kulturen genom en stark spridning av amerikansk film på den svenska marknaden. Amerikansk nationell
identitet är nationsöverskridande.
5.2 Karaktärsanalys
Den teoretiska utgångspunkten för karaktärsanalys som används i denna uppsats är boken Characters in Fictional Worlds: Understanding Imaginary Beings in Literature, Film, and Other Media redigerad av Jens Eder, Fotis Jannidis och Ralf Schneider. Boken är en samlingsbok där olika
forskare/författare skriver om fiktiva karaktärer i olika medier. Den undersöker grunden för en fiktiv karaktär och dess plats i narrativet.
32 Schlesinger, s. 26.
Maria E. Reicher är en av de som undersöker karaktärens essens i sin text
”Ontology of Fictional Characters”. Reicher menar att karaktärer inte är verkliga människor utan existerar i en fiktiv värld. De är oftast kopplade till ett narrativ men karaktärer är också skapelser med egen existens. I teorin kan karaktärer existera utan ett narrativ eftersom de kan förekomma i andra sammanhang än den specifika berättelsen som de har skapats i.33
Reicher menar även att trots att karaktärer är fiktiva entiteter som inte existerar ger de ett sken av att existera på riktigt. Karaktärer är inte riktiga personer utan abstrakta objekt. Men hur kan en abstrakt karaktär äga en bil, bli kär och slåss mot skurkar? Förhållandet mellan karaktärens egenskaper som till kärlek och känslor samt koppling till objekt som den äger är grundläggande för karaktärens identitet.34 Reicher särskiljer mellan de interna och externa grunderna i undersökningen av karaktärer och menar att det är viktigt för att undersöka karaktärers identitet. Interna grunder är det som finns i berättelsens fiktiva rum.35 Reichers tankar kan sättas i Marvel sammanhang. Iron Mans interna grunder är att han blir kär, att han äger ett hus och att han slåss. Det sker i det fiktiva rummet medan faktumet att Iron Man spelas av Robert Downey Jr, regisseras av Jon Favreau är fakta utanför filmens fiktiva rum och är externa grunder.
Jens Eder mfl. visar, i introduktionen till Characters in Fictional Worlds, att karaktärer kan användas för att sprida information, utveckla och sprida åsikter och utmana status quo i samhället. De kan bilda grundmaterial för
33 Maria E. Reicher,” The Ontology of Fictional Characters”, i Jens Eder, Fotis Jannidis, Ralf Schneider (ed.), “Chracters in Fictional Worlds: Understanding Imaginary Beings in Literature, Film and Other Media”, Berlin/New York, Walter de Gruyter GmbH&Co 2010, s. 116, 117.
34 Reicher, s. 117
35 Reicher, s.118.
identitetsbildning. Karaktärer fungerar även effektivt för att konstruera och sprida stereotyper.36
Även Jens Schweinitz undersöker stereotypa karaktärer i sin text ”Sterotypes and the Narratological Analysis of Film Chracters” i samma bok. Hur
karaktärer gestaltas i stereotypa drag är en viktig del av analysen eftersom det är fasta, enkla karaktärsdrag som förmedlar en specifik idé om en nationell identitet. Social psykologi och antropologi länkar stereotyper till schematiserade och konventionella uppfattningar av ”den andre” och ”jaget”
(hetero och auto-stereotyper). Stereotyper beskrivs som osofistikerade och fixerade mentala bilder av individer som tillhör en specifik grupp.
Konventionella idéer för stereotypa karaktärer är grundade i den kulturella medvetenheten där verkliga referenser antas för skapande av karaktärer. För att tittare ska vara receptiva för karaktärer krävs det att karaktärerna, som är en nyckelfaktor i tittarnas delaktighet i narrativet, är interrelaterade med vardagliga föreställningar och värderingar.37 Populär audiovisuell narrativ aktivitet påverkar tittarnas fantasi och kan förändra kognitiva scheman hos tittarna. Till exempel har tyskarnas uppfattning av hur amerikaner är påverkats av tv och film.38
Schweinitz pekar också på att vissa karaktärer kan vara mer komplexa än andra. Han sammanfattar karaktärer i två olika typer, platta karaktärer och runda karaktärer. Skillnader mellan de två karaktärstyperna är att den platta karaktären kan beskrivas med en enda mening medan runda karaktärer behöver mer komplexa beskrivningar. Platta karaktärer är förutsägbara
36 Eder, Jannidis, Schneider, s. 57.
37 Jörg Schweinitz,” Stereotypes and the Narratological Analysis of Film Characters”, i Jens Eder, Fotis Jannidis, Ralf Schneider (ed.), “Characters in Fictional Worlds: Understanding Imaginary Beings in Literature, Film and Other Media”, Berlin/New York, Walter de Gruyter GmbH&Co 2010, s. 276.
38 Schweinitz, s. 277.
medan runda karaktärer har förmåga att överraska och ge en komplex och realistisk bild av en människa.39
Språkvetaren Vladimir Propp analyserade ryska folksagor och kom fram till att 31 olika narrativa funktioner existerar där 7 olika typer av
karaktärsfunktioner kopplas till dessa 31 olika narrativa funktioner. Dessa 7 typer är motståndare, donator, hjälpreda, prinsessa och hennes pappa, förmedlare, hjälte, falsk hjälte. Dessa roller och syften gestaltas av olika karaktärer i olika stunder i narrativet.40 Oavsett om specifik indelning av typer är nyttig eller inte så är det en funktion av mänsklig fantasi.
Återkommande karaktärstyper skapar ett mönster av en idé i flera olika narrativ.41 Indelning av karaktären utifrån dess funktion kan vara ett annat verktyg för att analysera karaktärer utifrån nationell identitet. För att sprida en viss idé måste den upprepas. Det är utifrån funktion och upprepningar som vi kan se vilken nationell identitet som förmedlas. Mitt antagande är att karaktärer på många sätt förmedlar filmskaparens budskap. Genom en
undersökning av karaktärsfunktioner och upprepningar i karaktärers beteende finns det en möjlighet att hitta vilken typ av nationell identitet som försöker förmedlas till tittaren.
6 Analys
Analysen fokuserar på tre karaktärer, Iron Man (Tony Stark), Captain America (Steve Rogers) och Thor. Genom att undersöka tre olika karaktärer kommer analysen visa olika aspekter av amerikansk nationell identitet som förmedlas i MCU. I analysen kommer skillnader i regissörernas sätt att berätta superhjältenarrativ ta plats. Förutom vilken amerikansk nationell
39 Schweinitz, s. 280.
40 Eder, Jannidis, Schneider, s. 21.
41 Schweinitz, s. 281.
identitet som visas är det värt att undersöka om filmskapare i sig gör skillnad när det gäller så stora produktioner som Marvel-filmer.
Förutom de fyra Avengers-filmerna kan delvis också karaktärernas fristående filmer tas upp. Eftersom alla filmer i MCU är sammankopplade så kan dessa enskilda filmer användas för händelserna kring Avengers-filmerna. De fristående filmerna är också relaterade till karaktärerna och kan kopplas till nationell identitet.
6.1 Iron Man
Medan serietidningskaraktärer som Captain America och Stålmannen skapades under andra världskriget och hade en viss grundläggande
amerikansk identitet tillhörande den tiden är Iron Man en produkt av kalla kriget. Karaktären förekommer första gången i serietidningen Tales of
Suspence #39 år 1963. Det är en tid då John F. Kennedy är president i landet, Kubakrisen är färsk i minnet och hot om kärnvapenkrig är ständigt
närvarande. Tony Stark (Iron Man) är en vapentillverkare som säljer vapen till amerikanska regeringen. Hans position visas som en positiv egenskap i kampen mot kommunismen. I serietidningen blir han kidnappad av en krigsherre i Vietnam som tvingar honom att bygga ett vapen åt honom.42 Men, som senare tas upp i uppsatsen, sätts ursprungsnarrativet i en nutida kontext som förändrar betydelsen av karaktärens handlingar.
6.1.1 Iron Man 2008
2008 kommer första Iron Man och blir en enorm succé som sätter i gång Marvels dominans. Som Goodrum påpekar kan dess succé kopplas till att Iron Man är en ursprungshistoria återberättad i en ny kontext och den kommer i en tid då superhjältefilmer hade en ifrågasättande position av USA:s roll i kriget mot terrorn. 43 Det kan man se när Tony Stark visas som
42 McSweeney, s. 42.
43 Goodrum, s. 239.
vapenförsäljare. Han säljer vapen till amerikanska militären men bilden av honom som filmen förmedlar är att han är en girig man.
McSweeney visar hur ”War on Terror” gestaltas visuellt i den första filmen.
Iron Mans ursprungshistoria flyttas till 2008 där han färdas tillsammans med amerikanska militärförband i Afghanistan när han blir kidnappad. I stället för serietidningens vietnamesiska djungel är det afghansk öken som visas.44 Men ursprungsnarrativet bibehålls ändå. Både den vietnamesiska krigsherren och den afghanska terroristen ber Tony Stark att bygga ett vapen åt dem men i filmen visas Tony Starks egen skuld i terrorismen som en ofrivillig
vapenförsäljare som förser terrorister med vapen.
Många andra aspekter av ursprungshistorien bibehålls. Tony Stark är en rik playboy. Men i filmerna är han mer jovialisk och ansvarslös till en början och omvandlas till en mer konservativ karaktär i slutändan. Han ger upp playboylivet redan i första filmen då han inleder ett förhållande med sin sekreterare Pepper Potts. Förhållandet består under alla filmerna. Även om karaktärens ursprungshistoria bibehålls rent strukturellt förändras meningen genom att sätta strukturen i en modern kontext.
Det kan ses som en kritik mot USA:s och västvärldens
vapenförsäljningstaktiker om tolkningen är att Iron Man representerar USA i filmen. Men även om karaktären står för USA och dess ideal är Tony Stark en säregen, utpräglad individ. Han speglar paradoxen mellan individualism och kollektivism som MCU växlar mellan.
Konsekvenserna av hans vapenförsäljning kommer fram i ett till tillfälle. I Avengers: Age of Ultron berättar några karaktärer att anledningen till deras hat mot Tony Stark är att deras by bombades av vapen som tillverkades av honom. Det är lätt att dra en parallell mellan Tony Stark och amerikansk
44 McSweeney, s. 43.
vapenförsäljning men det är svårt att säga om det är en kritik mot amerikansk utrikespolitik. Det är snarare en bortförklaring av amerikansk
vapenförsäljning. Det är en naivitet hos Tony Stark som verkar reflektera den naivitet som finns hos den amerikanska befolkningen när det gäller
amerikansk utrikespolitik och konsekvenserna av den politiken. Som USA, säljer Tony inte vapen till terrorister och han blir överraskad över att se sina vapen hos terrorister. Vapenförsäljning till terrorister sker alltså av misstag.
En amerikansk offerpositionering av utövaren skapas. En charmig, rik
vapenförsäljare har ingen aning om att hans vapen har hamnat hos terrorister.
Realiteten förenklas och mytologin av att sälja vapen ”på rätt sätt” skapas.
Filmen kritiserar inte vapenförsäljning i sig utan sättet det görs på. I slutet bekräftas Tonys oskuld. Det var inte han, eller hans företag utan det var en högt uppsatt anställd som sålde vapen till terrorister. Det är en individ som har gjort fel, inte systemet.
McSweeney menar att Iron Man är den enda filmen i MCU som faktiskt visar Afghanistan som miljö. Han sammankopplar ökenlandskapet och en mans kamp mot många med amerikansk nybyggarmytologi. Även om landskapet är unikt för Iron Man så är ideologier och kopplingar till nybyggarmytologi ständigt återkommande motiv i alla MCU-filmer.45 6.1.2 Avengers och Avengers: Age of Ultron
Mellan 2004 och 2008 hade rättigheterna till vissa karaktärer, som Marvel hade sålt filmrättigheterna till tidigare, återgått till Marvel. Efter det ville Marvel kopiera samma modell av berättande som de hade med
serietidningarna. Filmerna som producerades grupperades i så kallade
”faser”.46 Varje fas har en grupp fristående filmer som avslutas med en
45 McSweeney, s. 53.
46 Flanagan m.fl., s. 28.
Avengers-film. I varje ny fas utökas och utvecklas karaktärerna och narrativet. Den fiktiva världen blir större och narrativet mer komplex.
The Avengers och Avengers: Age of Ultron regisseras av Joss Whedon.
Första och andra filmen avslutar den så kallade fas 1- och fas 2-delen av MCU genom att samla ihop karaktärer från andra filmer till en gemensam kamp mot starkare fiender.
I The Avengers samlas fem karaktärer från andra filmer för att kämpa mot guden Loki från Asgård och hans invasionsarmé bestående av den
monstruösa, utomjordiska rasen som kallas Chitauri. Kontrasten mellan invaderande, ansiktslösa utomjordingar och de individuella Avengers blir tydlig. Alla utomjordiska fotsoldater ser likadana ut och de är monstruösa medan alla medlemmar i Avengers är vackra, starka och medvetna
amerikaner. De är en grupp bestående av säregna individer. Individualismen hos hjältarna och kollektivismen hos utomjordingarna kontrasteras ytterligare när Iron Man förgör utomjordingarnas moderskepp vilket leder till att
samtliga utomjordiska individer kollapsar livlöst. Utomjordingar är en hivemind utan individuella tankar som lätt kan förintas av en modig och beslutsam individ.
Det paradoxala i filmen är samexistensen av två teman. Ett huvudtema i filmen är starka individers betydelse för samhället. Tony Stark är en
karaktärssvag och ansvarslös karaktär. Han är dock intelligent, fysiskt stark och självständig. Redan under första filmen lägger han till andra egenskaper som modig och beslutsam för att bli den fullständiga amerikanska
karaktären. Han riskerar sitt liv, dör till och med för en stund, när han ändrar riktningen på en kärnvapenbomb ut till rymden för att använda den mot utomjordingarnas huvudskepp.
Det andra temat som är paradoxalt mot individualismen är kollektivismen i filmen. De starka individerna i filmen blir en grupp, Avengers. På grund av
betydelsen av gruppen kan man tänka sig att filmen till viss del gestaltar kollektivismen som en positiv egenskap. Men en extrem version av
kollektivism visas som ondska eftersom de invaderande styrkorna visas som den ansiktslösa, likriktade, kollektivt attackerande styrkan som måste förgöras medan extrem individualism hyllas.
Likt många andra science fictionfilmer från 2000-talet har The Avengers subtila och medvetna visuella och narrativa anspelningar på 9/11 och ”War on Terror”. Dessa bilder har blivit så vanliga i moderna filmer att de har blivit ett motiv i amerikansk populär film.47
En superhjältes kostym är en stor del av hjältens identitet. Hans dräkt är en nödvändighet för att vara Iron Man eftersom han inte har övernaturliga superkrafter. Hans dräkt visar den moderna teknologiska och innovativa människan och är representativ för den amerikanska överlägsna tekniska framgången som landet har haft. Han målar till och med dräkten till ”hot rod red”, en anspelning på lackering av amerikanska muskelbilar för att dra paralleller med en nostalgisk tid i amerikansk historia.
Tony Stark är ett tekniskt geni. Han löser alla teknologiska frågor utan att ge upp innan han har löst problemet. Men han tar också allt med en klackspark.
Lösningen på problemen är inte genom hårt arbete utan det är intuitivt. Det hårda arbetet som krävs för att lösa problemen i verkligheten visas inte i någon av filmerna utan det exceptionella, amerikanska geniet löser allt lätt med hjälp av amerikansk teknologi.
Temat med individualism är tydligt i Tony Starks motvillighet att ingå i Avengers. Han vill inte styras av staten. I kontrast till Tony Starks och Avengers frihet, visas politikerna som ansiktslösa, ointelligenta regelryttare som endast bryr sig om sina egna politiska karriärer. I slutet på The Avengers
47 McSweeney, s. 18, 19.
sitter Nick Fury, ledaren för S.H.I.E.L.D, organisationen som har fört ihop Avengers, i ett videosamtal med olika politiker från hela världen som beordrar Nick Fury att avfyra kärnvapen mot de utomjordiska inkräktarna.
När han vägrar lyda order skickar politikerna bomben ändå och Tony Stark utnyttjar den för att eliminera den utomjordiska armén i stället.
I den andra Avengers-filmen Avengers: Age of Ultron har individerna i Avengers redan blivit ett gäng. Inledningsvis visas gruppens dynamik mer som en familj. De är en samkoordinerad grupp som kämpar tillsammans.
Filmen betonar gruppdynamiken och individualismen i en specifik slowmotiontagning i den inledande actionsekvensen. När alla karaktärer koordinerar en attack övergår filmen i slowmotion, nästan till en freeze frame där vi ser alla karaktärer i profil i en enda bild. De är en grupp men samtidigt kan alla individer urskiljas. Den här bilden är en annan version av en tagning från slutet av första filmen. I The Avengers går kameran runt gänget när de är i hjälteposeringar och visar att de är redo att kriga tillsammans.
Amerikansk exceptionalism fortsätter som tema bland annat genom att visa Tony Starks teknologiska genialitet i Age of Ultron. Men nu visas det i viss mån i negativt ljus. Tony Stark bygger en A.I. och en tidsmaskin och tillsammans med utvalda, talangfulla individer räddar han världen. Det som är slående är att det exceptionella, amerikanska geniet behandlas som en banal och vardaglig självklarhet. Det blir aldrig en diskussion om Tony Starks rätt att göra som han vill. Det räcker med att han är rik och smart.
Även om han skulle ta fel beslut sker det inte medvetet utan är ett misstag som är omöjligt att förutse.
Drivkraften som Tony Stark har blir ett narrativt problem för Age of Ultron.
Joss Whedon själv reflekterar över Tony Starks roll i filmen som problematisk eftersom Tony Stark egentligen är skurken i filmen. Men filmen kan inte följa den tanken till fullo för att MCU visar Tony Starks
regelbrytande, individualistiska heroism som höjden av modern maskulinitet.48
Anledningen till att Tony Stark kan uppfattas som antagonisten är att det är Tony Stark som skapar den självmedvetna A.I:n Ultron. När Ultron blir självmedveten blir han en unik varelse, en individ. Det paradoxala är att individualismen som har visats som en positiv egenskap orsakar nu stora problem för hela världen. Förutom Ultrons individualitet blir även Tony Starks individualitet problematisk. Det är hans drivkraft till att skapa fred som leder honom till att skapa Ultron. I slutändan visas inte Tony Stark som en skurk utan ett geni som har gjort ett misstag. Det blir också han som till slut gör en uppoffring för att rädda den fiktiva öststaten Sokovia. När Ultron försöker förstöra staden är det Avengers som kommer till räddning. När Avengers visas som räddare förstärks den mytologiska bilden av USA:s roll som räddare av oskyldiga och försvarare av rättvisa. Återigen är det våld som är lösningen trots att uppdraget i Sokovia är ett räddningsuppdrag.
I slutkonflikten i Sokovia visas den paradoxala bilen av amerikansk nationell identitet som en styrka, kopplad till USA som världens starkaste nation där den gestaltas av överlägsna superhjältar. Samtidigt visas superhjältarna i underläge eftersom de är i numerärt underläge mot Ultrons robotskapelser.
Återigen upprepas den mytologiska bilden av amerikaner som överlägsna, exceptionella men samtidigt också som underdogs.
Den amerikanska nationella identiteten kopplas även till amerikansk mytologiserad historia. Ultron lyfter en hel stad för att använda den som en meteor för att förgöra hela mänskligheten. Ju högre upp landmassan kommer desto mer skada kommer den att orsaka. Hjältarna måste bevaka knappen som kommer att få landmassan att falla samtidigt som alla Ultrons robotar anfaller. Återigen är hjältarna i underläge och uppdraget visas som omöjligt.
48 McSweeney, s. 193.
Kampen påminner om den mytologiserade striden i Alamo på 1800-talet då ett fåtal amerikaner höll emot en överlägsen mexikansk armé. Genom att koppla narrativet till en historisk mytologisk händelse i amerikansk historia försöker filmen förstärka en viss typ av amerikansk nationell identitet.
Amerikansk exceptionalism och nationell identitet blir representativ för en nation som består av modiga och demokratiska individer som står emot ett kollektiv av likasinnad, ointelligent massa. Genom att koppla berättelsen till en historisk händelse försöker filmskaparna ge en typ av pondus och realism till fantasifulla scener där superhjältar slåss mot robotar.
I både The Avengers och Age of Ultron är fienden ett kollektiv av likasinnade drönare som attackerar världen. Det är individualismen som ställs mot
kollektivismen. I båda filmerna förekommer även visuella anspelningar på 9/11. Vi ser byggnader kollapsa, damm som täcker gatorna. Många gånger visas kollapsen ur den vanliga människans perspektiv. Dessa bilder kan tänkas skapa ett känsloläge hos tittaren som återigen ger en realism i ett fiktivt rum.
6.1.3 Infinity War och Endgame
Avengers och Avengers: Age of Ultron utspelar sig på jorden. I båda filmerna är det jorden som räddas av hjältarna. Men i Infinity War och Endgame blir hotet kosmiskt. I Infinity War introduceras den stora skurken Thanos. I alla Avengers-filmerna har det redan förekommit små glimtar av Thanos men aldrig längre än någon minut. Tillsammans med andra hjältar får Tony Stark veta att de står inför en kosmisk fiende. Thanos är en miljöterrorist som vill förgöra hälften av allt liv i hela universum eftersom resurserna inte räcker till alla.
I Infinity War har Avengers splittrats eftersom Steve Rogers inte vill registrera superhjältar då han vägrar att lyda under en specifik stat. Men nu när hotet är kosmiskt samlas Avengers återigen för att slåss mot Thanos.
Splittringen mellan Tony Stark och Steve Rogers kan ses som en strid mellan
olika aspekter av amerikansk nationell identitet. Efter en olycka dör
oskyldiga på grund av ett misstag orsakat av en av medlemmarna i Avengers.
Staten vill registrera superhjältar för att kontrollera dem. Tony Stark är för men Steve Rogers är emot. Det är här paradoxen i amerikansk nationell identitet manifesteras. På ena sidan har vi staten och nationen som maktfaktor och på andra sidan har vi individens rätt att styra sitt eget liv.
Filmerna tar dock inte ställning i frågan utan båda Tony Stark och Steve Roger visas ha rätt och fel. I Endgame kan man säga att filmen tar ställning när Steve Rogers välkomnas in i Avengers trots protester från politiker.
Infinity War och Endgame är regisserade av Russo bröderna. De har tidigare regisserat de två Captain America-filmerna, Captain America: Winter Soldier och Captain America: Civil War i MCU. Russo bröderna har en mer realistisk ton i sina filmer än Joss Whedon har. I många scener skapar en skakig axelkamera en dokumentär känsla. Ett annat sätt att skapa realism är att sätta kameran i gatunivå som Joss Whedon delvis gjorde i The Avengers och Age of Ultron. Men bröderna Russo utvecklar detta visuella motiv ännu mer. Det blir tydligt i en tidig scen i Infinity War. Två av Thanos hantlangare besöker jorden. Tony Stark och andra superhjältar märker deras närvaro genom vanliga människors reaktioner. Innan hjältarna kan se rymdskeppet som har landat mitt på en gata i New York ser de hur människor springer iväg från ett okänt hot inifrån en byggnad. Axelkameran följer Tony Stark på gatunivå fram till besökarna. Han och andra superhjältar hjälper människor på vägen som behöver hjälp. Filmen ger mer plats till den vanliga
människans blick genom att sätta superhjältarna på gatunivå tillsammans med vanliga människor. Det förstärker även den visuella kopplingen till 9/11 genom att rymdskeppets motorer blåser upp damm mot hjältarna och mot andra medborgare. När hjältarna hjälper andra påminns tittaren visuellt om räddningspersonalen i 9/11 attacken. I Infinity War blir mytologiserandet av
amerikansk identitet mer detaljerat än i tidigare filmer. Det gör det också mer subtilt och lättare att relatera till.
I Infinity War och Endgame fullbordas Iron Mans resa från playboy till familjefar. I Infinity War är han mentor åt Peter Parker (Spiderman). Deras relation påminner om en far- och son relation. Det är som ett slags test för Tony Stark inför Endgame då han blir pappa på riktigt. Trots att Tony Stark visas som en modern, liberal och progressiv karaktär på ytan är han
egentligen en konservativ amerikansk man. Han är villig att ge upp sin individuella frihet och registrera sig som superhjälte och accepterar därmed statlig kontroll, han går från playboy till familjeman och han, som alla andra hjältar, är i slutändan beredd att offra sitt liv för den stora massan. Han blir på ett sätt representant för en framtid som kan knyta ihop det progressiva USA med det konservativa USA. Han är fast mellan individualism och kollektivism, mellan federalt styre och statliga rättigheter.
Fjärde filmen, Avengers: Endgame, är en nostalgisk resa för Tony Stark.
Tony Stark uppfinner en tidsmaskin som gör det möjligt för Avengers att åka tillbaka i tiden för att hindra Thanos som lyckats med sitt uppdrag i Infinity War. Det amerikanska geniets slutgiltiga uppfinning, tidsmaskinen, uppfinns av Tony Stark på en kväll. Återigen visas det ensamma och individuella geniet som enkelt kommer på en uppfinning som i realiteten förmodligen skulle ta århundraden och tusentals vetenskapsmän. Filmen kommenterar detta till och med när Tony Starks skämtsamt säger: ”Yes, I have invented a time machine”. Det finns även en hyllning till amerikansk popkultur när tidsmaskinens regler diskuteras. Där drar karaktärer upp andra framgångsrika amerikanska filmer som Back to the Future (Robert Zemeckis, 1985) med flera som behandlar samma tema. Det förstärker och uppvisar USA:s
kulturella globala dominans eftersom filmen antar att alla, d.v.s. den globala publiken som filmen främst riktas till, förstår och relaterar till dessa exempel som ges i filmen. Den amerikanska mytologin är med andra ord global. Den
amerikanska nationella identiteten gestaltas som en representation av mänskligheten i mötet med utomjordingar. Det finns dock en känsla av
”godhet” och ”kärlek” kring denna bild av nationen. Man kan inte kalla det för nationalism eller dra en slutsats av politiken i filmerna. Filmerna kopplar ihop den västerländska, demokratiska identiteten med den amerikanska genom att visa karaktärerna i en amerikansk miljö. Exempelvis är det ofta New York som ska räddas. New York står på ett sätt för jorden i helhet.
Genom att rädda New York räddas även världen.
Benedict Anderson hävdar att nationalism kan vara något positivt.49 Det är en illusion som blundar för nationalismens överväldigande negativa aspekter.
Men i Avengers-filmerna visas en viss specifik idé om nation upp. Ett förstående och enat folk trots att den nationella gemenskapen i själva verket är polariserad. Filmerna visar en mytologiserad bild av en nation som egentligen inte finns, samexistensen mellan polariserade grupper. Den fantasibild av nationen som återges visar hur folket vill se sig själv och inte hur de egentligen är.
6.2 Captain America
MCU-filmerna visar nationella fantasier där USA framstår både som global ledare och som offer för våldsamheter. Captain America fungerar som en symbol för amerikansk ideologi och är förkroppsligandet av amerikanska ideal. Medan Iron Man är USA efter 9/11 måste Captain America vara USA innan 9/11.50 Den paradoxala gestaltningen av USA som en stark,
världsledande nation, samtidigt som en attackerad och svag nation är ett sätt att tydliggöra ett USA före 9/11 och ett efter. Innan 9/11 är USA starkt och oåtkomligt, efter 9/11 är det en attackerad nation i offerställning.
49 Anderson, s. 141, 142.
50 McSweeney, s. 24.
Flanagan m.fl. tar upp en analys gjord av Jason Dittmer där Captain
Americas funktion som moralisk kompass i MCU diskuteras. Dittmer menar att Captain America speglar den amerikanska identiteten och den
amerikanska drömmen sedan han introducerades som karaktär 1941. Han är en motvillig hjälte, atletisk, oskyldig, ansvarstagande, motsträvig som krigare men samtidigt en hårt arbetande, hängiven patriot och beskyddare av
demokratin. Alla karaktärsdrag finns än i dag hos karaktären men han har utvecklats sen 1941. Det går att argumentera för att karaktären även har förändrats efter 9/11, men trots det så representerar han samma amerikanska ideal som han ursprungligen stod för.51
Även McSweeney betonar Captain America-karaktären som i grunden oföränderlig. Medan karaktärer som Iron Man och Hulken har förändrats genom åren för att passa in i samtiden förblir Steve Rogers ursprungshistoria starkt kopplad till andra världskriget. Captain Americas symboliska värde och starka koppling till nationen har gjort honom till en perfekt ikon för en kultur som har dominerats av cynism efter 9/11.52
Captain America förblir en symbol för grundläggande amerikanska värderingar. Representationen av dessa värderingar kan till och med ses i skölden som hans val av vapen. Det defensiva vapnet symboliserar Captain Americas, och i förlängningen USA:s, tro på sin egen roll som en global beskyddare av frihet och av oskyldiga. Captain America kan ses som en nationalistisk hjälte genom hans starka koppling till nationella värderingar.53 6.2.1 Avengers och Avengers: Age of Ultron
Det finns en tydlig koppling mellan karaktären Steve Rogers, Captain America, och nationell identitet som inte är lika tydlig hos någon annan karaktär. Karaktären skapades under andra världskriget och fungerade som
51 Flanagan m.fl., s. 98
52 McSweeney, s. 98.
53 McSweeney, s. 99.
ett propagandaverktyg. I serietidningarna kämpade han mot nazister och slogs bokstavligen mot Hitler. Trots att Captain America är en karaktär från 1941 visar han den nya amerikanska myten som McSweeney skriver om.
USA visas som en stark och moraliskt överlägsen världsledare i andra världskriget som i sin tur målas upp som ett nödvändigt och moraliskt krig.54 Genom att subtilt inkludera specifika värderingar i narrativet kan en nationell mytologi skapas och, genom upprepningar, förstärkas.
Karaktärer fungerar även som en fantasibild för tittaren. Superhjältar är starkare, snabbare och mer attraktiva än tittaren. Superhjältefilmer skapar en idealiserad version av tillvaron. De återberättar en krisfylld historia genom en tröstgivande och nostalgisk lins.55 Superhjältefilmer har en kulturell funktion för tittaren, vare sig det är medvetet av skaparna eller inte, där historiska händelser ommodelleras och anpassas till USA:s självbild, dess globala roll och dess egen historiska plats i modern tid.56
Samtidigt som Captain America visar en samtida självbild av USA som nation innebär karaktären även en förskönande bild av landets historia. Steve Rogers tillhör själv den gyllene generationen som vann andra världskriget och besegrade Hitlers armé. Men inget av 40-talets rasism, segregation och sexism som en vit man förmodligen skulle vara högst delaktig i framkommer i filmerna. Det som i stället visas är en önskebild av nationell självbilden och förskönande bild av landets historia.
Captain Americas koppling till andra världskriget finns alltid närvarande i The Avengers. Den tydligaste platsen som den uppenbaras på är när Loki attackerar Stuttgart och tvingar en stor folkmassa att knäböja för honom.
Men en man vägrar. Mannen är en överlevare från förintelsen förstår vi eftersom filmen visar en tatuering med ett nummer på hans arm. I sista
54 McSweeney, s. 23.
55 McSweeney, s. 19.
56 McSweeney, s. 20.
sekund räddas mannen av Captain America.57 Det är återigen en hyllning av individen som i sista sekund räddar livet på en annan medan den stora massan knäböjer passivt.
Detta är en självklar referens till förintelsen. Den gamla mannen med nummertatuering på armen är förmodligen judisk. Men kopplingen till förintelsen är ytlig och urvattnad. Den fungerar endast som en kommentar till en historisk händelse. Även andra MCU filmer som Captain America: The First Avenger (Joe Johnson, 2011), som försiggår under andra världskriget, visas inga mörka delar av kriget i Europa. Steve Rogers hittar inga
koncentrationsläger. Det är självklart inte förväntat i en lättsam
actionäventyrsfilm men det måste ändå påpekas att i serietidningarna hittar Steve Rogers koncentrationsläger.58 Det är ett väldigt bra exempel på hur populära filmer kan visa en urvattnad bild av människans brutala historia för att tilltala den stora massan.
Olika nationella motsättningar kommer fram i konfliktfyllda diskussioner mellan Tony Stark och Steve Rogers i The Avengers. Redan i namnen kan vi se en skillnad dem emellan. Iron Man avspeglar en kostym av järn, som visar ett modernistiskt, mekaniskt, industriellt och teknologiskt USA. Han
sammankopplas med vetenskap medan Captain America symboliserar en annan tid och en annan del av den amerikanska identiteten. Han är en soldat, en som är disciplinerad och lyder order utan att ifrågasätta. Han står till nationens förfogande. Båda karaktärerna visar en idyllisk bild av två olika typer av amerikanska män och deras värderingar:
Steve Rogers: “We have orders. We should follow them.”
Tony Stark: “Following is really not my style.”
57 Flanagan m.fl., s. 99.
58 Flanagan m.fl., s. 104.
Men Steve Rogers representerar inte nationen geografiskt. Han representerar idealen för den amerikanska nationen. I Captain America: Civil War vägrar Steve Rogers att registrera sig som en superhjälte. Han vill inte att staten ska bevaka och kontrollera individen. Det är motsägelsefullt att Steve Rogers är den som inte lyder order och bryter med Avengers när han i första filmen betonar vikten av att lyda order. Det blir i stället återigen paradoxalt nog hyperindividualisten Tony Stark som förespråkar statlig inblandning.
6.2.2 Infinity War och Endgame
I de första två Avengers-filmerna har Captain Americas kostym mycket mer patriotisk och färgrik design. Detta förändras dock i de två sista filmerna.
Infinity War och Endgame förankrar MCU mer i vardagen och verkligheten än de två första filmerna. Patriotismen i Captain Americas kostym tonas ner.
Han har mörkare detaljer och inga färger som påminner om amerikanska flaggan. Hans sköld med flaggans färger ersätts av mörka, mindre sköldar.
Den nedtoningen passar också med karaktärens nedtoning av sin egen patriotism samtidigt som Avengers inte längre slåss för jorden som i de två första filmerna utan för hela universumet.
I MCU gestaltas USA mer som en försvarande än aggressiv makt.
Amerikansk moralisk dygd visas som en universell modell där USA visas som en fredlig samtidigt en särskild och speciell nation.59 Det är också här det visas att Avengers alltid attackerar en fiende först efter att de har blivit attackerade. Det är en traditionell självbild som USA har som supermakt och det kan återigen kopplas till andra världskriget som representeras av Captain America. Det är Pearl Harbor som tvingar USA i krig, det är Thanos, Ultron eller Loki som tvingar Avengers att attackera.
59Constance Duncombe och Roland Bleiker, “Popular Culture and Political Identity”, maj 2015, https://www.e-ir.info/2015/05/02/popular-culture-and-political-identity/, (2020/06/08)
