Sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis
En litteraturstudie
The nurse’s experiences of early identification of sepsis A literature study
Elin Brunnström Melinda Nylin
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg
Examinerande lärare: Brian Unis
Inlämningsdatum: 2021-03-30
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis - En litteraturstudie
The nurse’s experiences of early identification of sepsis - A literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Elin Brunnström och Melinda Nylin
Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg Sidor: 22 exklusive bilaga
Nyckelord: Sepsis, Sjuksköterska, Erfarenheter, Identifiering
Introduktion: Sepsis är ett globalt hälsoproblem som förekommer inom alla instanser i vården. Sepsis är initialt svårt att identifiera, vilket medför en omfattande underdiagnostisering och hög mortalitet. Trots att den svenska sjukvården är välutvecklad avlider omkring 20 % av de som insjuknar i sepsis. Tidig identifiering är av stor vikt, då detta ökar chansen för överlevnad och minimerar risken för komplikationer.
Tidig identifiering är avgörande för utfallet och sjuksköterskan innehar i sitt patientnära arbete ett viktigt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Beck (2020) nio steg. Databassökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Litteraturstudiens resultat baserades på 11 kvalitetsgranskade artiklar. Åtta utav dessa tillämpade kvantitativ metod, två tillämpade kvalitativ metod och en använde sig utav mixad metod. Resultat: Databearbetningen och analysen resulterade i fyra teman;
betydelse av kunskap, betydelse av yrkeserfarenhet, betydelse av teamarbete och betydelse av en fungerande organisation. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis kantas av stor kunskapsbrist kring tillståndet, behovet av yrkeserfarenhet och teamarbete, samt ett flertal brister inom organisationen. Resultatet antyder att det finns ett omfattande behov av utbildning och organisatoriska förändringar i den kliniska verksamheten.
Innehållsförteckning
Introduktion 4
Bakgrund 4
Sepsis 4
Sjuksköterskans ansvar och bedömning vid sepsis 5
Bedömningsinstrument och bedömningskriterier vid sepsis 5
Problemformulering 6
Syfte 6
Metod 6
Litteratursökning 7
Inklusions- och exklusionskriterier 7
Urval 1 9
Urval 2 9
Urval 3 9
Databearbetning och analys 9
Forskningsetiska överväganden 9
Resultat 11
Betydelse av kunskap 11
Betydelse av yrkeserfarenhet 11
Betydelse av teamarbete 12
Betydelse av en fungerande organisation 13
Diskussion 14
Resultatdiskussion 14
Metoddiskussion 15
Slutsats 16
Klinisk betydelse 16
Förslag till fortsatt forskning 17
Referenslista 18
Bilaga 1 - Artikelmatris
4
Forskningsområde
Hantering av komplexa hälsotillstånd.
Introduktion
Sepsis är ett allvarligt globalt hälsoproblem som förekommer inom alla instanser i vården.
Tillståndets beräknas drabba 48.9 miljoner människor i världen årligen (Rudd et.al. 2020) varav cirka 40 000 är svenskar (Sepsisfonden u.å.). Allmänhetens medvetenhet om sepsis är låg i Sverige, vilket tros ha medverkat till bristande intresse och finansiering av forskning kring sepsis (Mellhammar et.al. 2016). Internationellt omfattar genomförd forskning till stor del endast intensivvården (Qing Feng et.al. 2019). Sepsis är initialt svårt att identifiera, vilket medför en omfattande underdiagnostisering och hög mortalitet (World Health Organization 2016). Trots att den svenska sjukvården är välutvecklad avlider omkring 20 % av de som insjuknar i sepsis (Sepsisfonden u.å.). Faktum är att fler individer avlider till följd av sepsis än av den dödligaste cancerformen, vilket är lungcancer (Cancerfonden u.å.). Mortaliteten medför omfattande kostnader för sjukvården (Jones et.al. 2015). Hos överlevande individer kan komplikationer på sikt medföra sänkt livskvalitet (Yende et.al. 2016). Tidig identifiering är avgörande för utfallet och sjuksköterskan innehar i sitt patientnära arbete ett viktigt ansvar (Torsvik et.al. 2016).
Bakgrund
Sepsis
Sepsis definieras som organdysfunktion orsakad av ett stört systematiskt svar på en infektion, vilket innebär att immunförsvarets reaktion skadar kroppens egna vävnader och organ (Singer et.al. 2016). Bakteriella infektioner är den huvudsakliga orsaken, och dessa härstammar vanligen från lungor och urinvägar (Folkhälsomyndigheten 2019). Sepsis drabbar såväl yngre som äldre patienter. Vissa patientgrupper har ökad risk för att drabbas av sepsis, exempelvis äldre, immunosupprimerade och multisjuka patienter (Sepsisfonden u.å.). Sepsis som uppkommer under sjukhusvård tillhör gruppen vårdrelaterade infektioner och innehar högst mortalitet (Socialstyrelsen 2019). Den kliniska bilden omfattar stora variationer och det kan således vara svårt att identifiera tillståndet (Wallgren et.al. 2017). Individer som drabbats av sepsis och överlevt vittnade om en nära-döden-upplevelse som kantas av en intensiv sjukdomskänsla, maktlöshet och förlorad uppfattning av tid och rum. Individerna kunde exempelvis inte redogöra för hur länge de hade varit sjuka. Vidare medförde sepsis sänkt livskvalitet till följd av efterföljande komplikationer (Umberger & Thomas 2019).
Vid sepsis är begynnande symtom och tecken ospecifika, men kan innefatta feber, förändrad mental status, ansträngd andning och gastrointestinala besvär (Wallgren et.al. 2017). Vid kontroll av vitala parametrar har patienten initialt hög andningsfrekvens och hög puls. I ett senare skede sjunker blodtrycket och saturationen (Walters 2018). Sjukdomsförloppet är perakut vilket innebär en rapid klinisk försämring. Utan omedelbar behandling blir tillståndet livshotande. Tidig diagnos är således en avgörande faktor (Singer et. al. 2016). Initial behandling vid sepsis utgörs av administrering av vätska, antibiotika och syrgas (Torsvik et.al.
2016). Utan adekvat behandling kan patienten utveckla septisk chock och multiorgansvikt.
Septisk chock innefattar cirkulatoriska, cellulära samt metabola förändringar och identifieras
5 som en hypotension som kvarstår trots adekvat vätsketillförsel. Mortaliteten hos patienter som vårdas på sjukhus beräknas uppgå till cirka 40 %. Multiorgansvikt uppstår till följd av det låga blodtrycket, då blodgenomflöde till organen minskar och orsakar hypoxi (Singer et. al. 2016).
Sjuksköterskans ansvar och bedömning vid sepsis
Enligt Svensk Sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning (2017) innehar sjuksköterskan en ledande roll och ett huvudansvar för omvårdnadsarbetet, vilket exempelvis omfattar förmågan att kunna bedöma och utvärdera patientens hälsotillstånd. Bedömningen utförs självständigt samt i samverkan med patienten och andra professioner inom vården. Teamarbete är en utav sjuksköterskans sex kärnkompetenser och i ett multiprofessionellt team ingår undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper som har kontakt med patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2020). En central del i sjuksköterskeyrket är att bedriva en god och säker vård genom att arbeta patientsäkert, vilket exempelvis innebär att identifiera riskgrupper och förebygga vårdskador. Övriga ansvarsområden berör till exempel vetenskaplig medvetenhet samt utövandet av evidensbaserad omvårdnad (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Sjuksköterskan arbetar patientnära och har därmed en central roll i identifieringen av ett försämrat hälsotillstånd. För insättandet av adekvata åtgärder krävs det att vårdpersonalen innehar förmågan att i ett tidigt skede identifiera förändringar hos patienten. Faktorer som påverkar identifieringen är sjuksköterskans egen bedömningsförmåga, utbildning och tillgänglighet av standardiserade bedömningsinstrument (Massey et.al. 2016). Observation av vitala parametrar utgör en viktig del i sjuksköterskans bedömning av patientens hälsotillstånd (Mok et.al. 2015). När patienter söker sjukvård via akutmottagningen genomförs en sortering baserat på en bedömning av hur allvarligt sjuk eller skadad patienten är, vilket benämns som triage. Triage utövas av sjuksköterskor som utifrån patientens besvär och allmäntillstånd prioriterar behovet av läkarvård. Patienten tilldelas en gradering vars syfte är att indikera den bedömda allvarlighetsgraden (Johnson et.al. 2021).
Trots att medicinska framsteg har gjorts inom forskningen kring sepsis är prognosen fortsatt beroende av en tidigt insatt behandling. Sjuksköterskans betydelse för tidig identifiering har därmed uppmärksammats i större utsträckning. Forskning har ägnat sig åt sjuksköterskans roll och fokuserat på hur deras kompetens och bedömning kan förbättra utfallet vid sepsis.
(McCaffery et.al. 2016). Identifiering av sepsis på akutmottagning sker i regel vid triage och sjuksköterskans bedömning är väsentlig för igenkännandet av tillståndet i ett tidigt skede (Nevill et.al. 2020). Sjuksköterskeledda sepsisprotokoll har visat sig förkorta tiden till administrering av advekat behandling (Bruce et.al. 2015). Sjuksköterskor arbetande på vårdavdelning kan identifiera tillståndet genom regelbunden bedömning och utvärdering av patientens hälsotillstånd (Jones et.al. 2015). Sepsis progression och mortalitet har visat sig reduceras när avdelningssjuksköterskor tidigt identifierat tillståndet (Torsvik et.al. 2016).
Bedömningsinstrument och bedömningskriterier vid sepsis
Ett hjälpmedel vid bedömning och utvärdering av patientens hälsotillstånd är användandet av bedömningsinstrument. Ett bedömningsinstrument är ett strukturerat verktyg som har utformats utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap. Dessa utvecklas i syfte att underlätta och säkerställa en bra och tillförlitlig bedömning. Bedömningsinstrumentet ska vara utformat på så vis att ett likvärdigt resultat uppnås oberoende av vem som utför bedömningen. Resultatet utgör således tydligare riktlinjer för beslutfattande än den enskildes bedömning (Socialstyrelsen 2012).
6 På vårdavdelningar och akutmottagningar är National early warning score (NEWS) ett vanligt förekommande instrument för att bedöma sviktande vitala parametrar (Spångfors et.al. 2020).
Poängsystemet Sequential Organ Failure Assessment (SOFA) utvecklades för att underlätta sjuksköterskans bedömning av misstänkt organsvikt. SOFA används främst inom intensivvården och innehåller en stor mängd variabler, exempelvis behöver vårdpersonalen invänta blodprovsvar. För att snabbt kunna bedöma patienter med misstänkt pågående infektion utvecklades Quick Sequential Organ Failure Assessment (qSOFA). Detta poängsystem är applicerbart på såväl vårdavdelningar som akutmottagningar och patienten får endast poäng enligt tre kriterier. Kriterierna utgörs av avvikande andningsfrekvens, blodtryck och medvetandenivå (Gupta et.al. 2020). Ytterligare ett hjälpmedel för att underlätta tidig identifiering av sepsis är elektroniska larmsystem, exempelvis early warning score response system (EWRS). EWRS är ett instrument som övervakar vitalparametrar och laboratorievärden i realtid. När patienten uppfyller förutbestämda kriterier för sepsis meddelas vårdpersonalen.
Sjuksköterskor erhåller en varning i pop-up format i patientens journal (Umscheid et.al. 2015).
Kroppens systemiska svar på en stressor benämns som Systemic Inflammatory Response Syndrome (SIRS). SIRS vid misstänkt eller bekräftad infektion har sedan tidigt 90-tal definierats som sepsis. SIRS utgörs av 4 bedömningskriterier varav två måste vara uppfyllda.
Kriterierna utgörs av avvikande kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och LPK. År 2016 introducerades definitionen sepsis-3 och SIRS bedömningskriterier ansågs endast beröra en del av sepsis diagnostiken, nämligen kroppens systemiska svar på en infektion (Singer et.al. 2016).
SIRS ersattes därför av andra bedömningsinstrument och kriterier, främst SOFA och qSOFA, som även berör organdysfunktion i samband med sepsis (Socialstyrelsen 2020).
Problemformulering
Forskning kring sepsis bedrivs i liten omfattning och berör främst intensivvården, trots att tillståndet både är vanligt inom vården generellt och är ett mycket allvarligt tillstånd. Tiden mellan identifiering av sepsis till insättandet av adekvat behandling är avgörande för prognos och utfall, men diffusa symtom medför svårigheter att känna igen tillståndet i ett tillräckligt tidigt skede. Sjuksköterskan arbetar patientnära och har i enlighet med sin legitimation och formella kompetens, ett ansvar och en central roll i att identifiera klinisk försämring hos patienten. Fastän forskning alltmer lyfter sjuksköterskans betydelse för tidig identifiering är kunskapen kring sjuksköterskans perspektiv fortsatt bristfällig. För att underlätta och möjliggöra tidig identifiering är det väsentligt att erhålla en bättre insikt i sjuksköterskans erfarenheter av sepsis. Genom att uppmärksamma ovanstående ökar chanserna för att fler patienter som insjuknar överlever och risken för påföljande komplikationer minimeras.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis.
Metod
Litteraturstudien har utförts i syfte att inhämta information kring ett ämne utifrån befintlig forskning (Polit & Beck 2020). Studien grundade sig på ett formulerat syfte som besvarades med vetenskapliga artiklar och sedan sammanställts. Denna litteraturstudie har utformats enligt Polit och Beck (2020) nio steg.
7
Steg 1
Formulera ett syfte och frågeställningar
Steg 2
Planera en sökstrategi, val av databas och sökord
Steg 3
Söka och identifiera potentiella förstahandskällor
Steg 4 Granska abstract
Steg 5
Läsa igenom de utvalda artiklarna
Steg 6
Välja ut och skriva ned relevant information
Steg 7
Kritiskt granska det inhämtade materialet
Steg 8
Analysera materialet
Steg 9
Sammanfatta och dra slutsatser utifrån resultatet
Figur 1: (Polit & Beck 2020) Litteratursökning
I steg ett (Polit & Beck 2020) formulerades ett syfte, vidare i steg två (Polit & Beck 2020) planerades en sökstrategi som omfattade val av databaser och sökord. Databassökningen genomfördes i steg tre (Polit & Beck 2020). För att identifiera relevanta vetenskapliga artiklar användes två databaser; Cinahl och PubMed. Cinahl omfattar artiklar inom ämnet omvårdnad och PubMed omfattar artiklar inom ämnet medicin (Polit & Beck 2020). I Cinahl genomfördes sökningen via ämnesord, så kallade CINAHL Major Subject Headings (MH), som begränsar artiklarna till det valda ämnet. Funktionen explode+ användes för att utvidga sökningen. Val av sökord i Cinahl var sepsis+, nursing care+, nurs*, nursing assessment+ och perception+.
I databasen PubMed genomfördes sökningen via Medical Subject Headings (MeSH). Val av sökord i Pubmed var sepsis, nursing care, nurs*, nursing assessment och early diagnosis. Val av sökord skiljde sig åt i de två databaserna då liknande sökord genererade för få sökträffar.
Sökordet Nurs* söktes med trunkering i fritext i både Cinahl och Pubmed för att utvidga sökningen. Trunkering medförde att samtliga ord med begynnelsen nurs inkluderades.
Sökorden kombinerades i båda databaserna via booleska operatorerna “AND” och “OR”.
Booleska operatoren “AND” användes i syfte att precisera sökningen och “OR” användes i syfte att vidga sökningen (Polit & Beck 2020). Inklusions- och exklusions kriterier applicerades vid samtliga sökningar. Databassökningen redovisas i tabell 1 och tabell 2.
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna i litteraturstudien berörde sjuksköterskans perspektiv och vård på akutmottagning samt vårdavdelning. Artiklarna var engelskspråkiga, från samtliga länder, peer-reviewed och publicerade inom januari 2011 och januari 2021. Exklusionskriterierna omfattade psykiatrisk vård, prehospital vård, intensivvård, mödravård, pediatrisk vård och neonatalvård. Review artiklar exkluderades i litteraturstudien.
8 Tabell 1: Databassökning Cinahl genomförd 210129.
Cinahl Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH “ Sepsis+”) 15 647
S2 (MH “ Nursing
assessment”)
1245
S3 (MH “Nursing care +”) 82 003
S4 Fritext: Nurs* 142 961
S5 (MH “Perception+”) 46 034
S6 S2 OR S3 82 003
S7 S1 AND S6 391 31 7 7
S8 S1 AND S4 801 15 (8) 2 2
S9 S1 AND S4 AND S5 4 1 (1) 0 0
Totalt 47 9 9
S= Sökterm MH= Major Heading + = Explode ()= Interna dubbletter
Tabell 2: Databassökning PubMed genomförd 210129.
PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 “Sepsis” [MeSH] 45 988
S2 “ Nursing care” [MeSH] 26 985
S3 “Nursing Assessment”
[MeSH]
3888
S4 Fritext: Nurs* 422 771
S5 “Early diagnosis”[MeSH] 41 914
S6 S2 OR S3 160 717
S5 S1 AND S6 137 4((8)) 0 0
S7 S1 AND S4 AND S5 44 5 2 2
Totalt 9 2 2
S= Sökterm MeSH= Medical subject heading (( )) =Externa dubbletter
9 Urval 1
I syfte att sammanställa urval ett genomfördes steg fyra (Polit & Beck 2020) genom relevansgranskning av sammanlagt 1377 artiklar, specifikt deras titel och abstrakt. Artiklar som omfattade inklusion- och exklusionskriterierna, samt med relevans till syftet valdes ut och utgjorde urval ett. Sammanlagt exkluderades 1321 artiklar, dessa berörde antingen specialistutbildade sjuksköterskor, andra vårdprofessioner eller andra aspekter än erfarenheter.
Urval 2
I steg fem (Polit & Beck 2020) relevansgranskades de 56 utvalda artiklar från urval ett i sin helhet och totalt exkluderades 45 artiklar. Exkluderade artiklar var pilotstudier eller lade fokus utanför den grundutbildade sjuksköterskans profession och kompetensområde. I steg sex (Polit
& Beck 2020) sammanfattades relevant information från valda artiklar.
Urval 3
I steg sju (Polit & Beck 2020) genomfördes urval tre. De 11 artiklarna i urval två genomgick en kvalitetsgranskning enligt Polit och Becks (2020) mall för kvantitativa artiklar; ”Guide to an overall critique of a quantitative research report” och mall för kvalitativa artiklar; ”Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Totalt ansågs samtliga 11 artiklar vara av god kvalité varav åtta kvantitativa, två kvalitativa och en mixad metod. Artiklarna från urval tre redovisas i matris i bilaga 1.
Databearbetning och analys
I steg åtta (Polit & Beck 2020) utfördes en databearbetning och dataanalys av de 11 artiklarna i urval tre. Samtliga artiklar lästes igenom och granskades av båda författarna.
Databearbetningen var utformad utifrån en induktiv ansats, detta innebar att forskarna insamlat data och dragit slutsatser utifrån den. Med syfte att urskilja teman genomfördes en analys inspirerad av Polit & Becks (2020) beskrivning av tematisk analys. Samtliga artiklar erhöll en viss färg och relevanta delar i artikelns resultat markerades med denna färg. Färgen hade till syfte att möjliggöra spårbarhet genom att tydliggöra till vilken artikel resultatet tillhörde.
Utvalda delar av artiklarnas resultat grupperades baserat på likheter och skillnader. Artiklarna lästes igenom ytterligare en gång och förslag på teman diskuterades mellan författarna. Till sist framstod fyra markanta teman; betydelse av kunskap, betydelse av yrkeserfarenhet, betydelse av teamarbete och betydelse av en fungerande organisation. I Steg nio (Polit & Beck 2020) genomfördes en sammanfattning och presentation av slutsatser utifrån resultaten i de 11 artiklarna, detta utgör resultatet i litteraturstudien.
Forskningsetiska överväganden
Forskare som bedriver vetenskapliga studier där både människor och djur är deltagande möts av ett antal etiska dilemman. Dessa blir särskilt framträdande i omvårdnadsforskning eftersom människor i regel medverkar. Av den anledningen finns tre principer som forskningen bör baseras på, dessa är välgörande, respekt för människans värdighet och rättvisa. I planeringen av studien bör forskare ta hänsyn till dessa etiska principer, samtidigt bör de vara vaksamma på att oförutsägbara etiska dilemman kan uppstå i genomförandet av forskningen.
Litteraturstudier bör baseras på vetenskapliga artiklar som genomgått granskning av en etisk granskningsgrupp (Polit & Beck 2020).
10 Författarna till litteraturstudien har arbetat forskningsetiskt och följt Polit och Beck (2020) etiska principer och riktlinjer. Inkluderade artiklar i resultatet var peer-reviewed, vilket innebar att ämnesexperter granskat materialet före publicering. I syfte att säkerställa att resultatet håller god kvalitet har samtliga artiklar genomgått en kvalitetsgranskning enligt Polit & Becks (2020) granskningsmallar. Artiklar som inkluderades i studien var godkända av en etisk granskningsgrupp, alternativt förekom etiskt ställningstagande och reflektion. Etiskt ställningstagande har varit en central del i både planeringen och genomförandet av litteraturstudien. Data har hanterats systematiskt, noggrant och objektivt. Risken för feltolkning av det engelska språket har beaktats genom användandet av svensk-engelskt lexikon samt författarnas gemensamma diskussioner kring inhämtat material. Författarna var opartiska och intressekonflikt förelåg inte, förförståelse och värderingar har inte styrt eller influerat föreliggande resultat. Referenser har hanterats noggrant och korrekt.
11
Resultat
Litteraturstudiens resultat grundades på sammanlagt 11 artiklar. Åtta utav dessa tillämpade kvantitativ metod, två tillämpade kvalitativ metod och en använde sig utav mixad metod.
Studierna är genomförda i Australien (n=1), Brasilien (n=1), Grekland (n=1), Kanada (n=1), Malaysia (n=1), Storbritannien (n=1), Tyskland (n=1) och USA (n=4). Samtliga artiklar redovisas i matris bilaga 1. Dataanalysen gav upphov till fyra teman; betydelse av kunskap, betydelse av yrkeserfarenhet, betydelse av teamarbete och betydelse av en fungerande organisation.
Betydelse av kunskap
Sjuksköterskor menade att de var medvetna om sin roll och ansvar i att identifiera sepsis (Burney et.al. 2012 ; Harley et. al. 2019;). Dock upplevde flertalet sjuksköterskor en omfattande kunskapsbrist kring sepsis, såväl kring dess manifestation som dess bedömningskriterier (Burney et.al. 2012 ; Harley et.al. 2019; Oliveira et.al. 2019; Matthaeus- Kraemer et.al. 2016). Sjuksköterskorna menade att kunskapsbristen låg både hos dem själva och bland sina kollegor på arbetsplatsen (Burney et.al. 2012 ; Harley et.al. 2019; Storozuk et.al.
2019). Sjuksköterskor upplevde svårigheter relaterat till innebörden av definitionen av sepsis.
Deltagarna beskrev att majoriteten av sjuksköterskor endast tror sig veta vad sepsis innebär.
Vidare menade deltagande sjuksköterskor att de hade bristande medvetenhet kring vilka adekvata bedömningsinstrument som fanns att tillgå. Sjuksköterskorna uppgav att de varken hade kännedom om qSOFA eller SIRS (Harley et.al. 2019; Oliveira et.al. 2019).
Ett återkommande påpekande och önskemål hos sjuksköterskor är behovet av utbildning (Stamataki et.al. 2013 ; Storozuk et.al. 2019; Harley et.al. 2019; Matthaeus-Kraemer et.al.
2016). Sjuksköterskor menade att patienter på vårdavdelning och akutmottagning vårdas av personal som inte erbjudits tillräcklig utbildning och innehar därmed inte förmåga att identifiera sepsis (Matthaeus-Kraemer et.al. 2016). Majoriteten av sjuksköterskorna beskrev att de ville vidareutveckla såväl teoretiska som praktiska färdigheter i relation till sepsis (Breen
& Rees 2018). Vidare skattade sjuksköterskor sin bedömningsförmåga av sepsis högre efter genomgången utbildning och det upplevdes vara en trygghet att deltagande kollegor erhöll förbättrade kunskaper om tillståndet (Drahnak et.al. 2016). Deltagande sjuksköterskor ansåg att utbildning kring sepsis och specifika bedömningsinstrument skulle markant förbättra deras förmåga att identifiera tillståndet i ett tidigt skede (Harley et.al. 2019; Storozuk et.al. 2013).
Betydelse av yrkeserfarenhet
Merparten av sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet uppgav att de kände sig självsäkra i att identifiera sepsis vid triage (Burney et.al. 2012; Breen & Rees 2018). Samtliga nyutbildade sjuksköterskor menade att de inte besatt förmågan att identifiera sepsis på ett tillförlitligt vis (Breen & Rees 2018). Erfarenhet av att triagera patienter konstaterade sjuksköterskor hade betydelse för tidig identifiering av sepsis. Deltagarna upplevde att erfarna kollegor hade utvecklat en klinisk blick och hade därmed förutsättningar för att identifiera patienter med sepsis. Vid ett flertal tillfällen ansåg sjuksköterskorna att identifieringen berodde av en dålig magkänsla, då vitala parametrar endast utgör en aspekt i helhetsbedömningen av patienten (Harley et.al. 2019).
12
“... Experience is the biggest thing though, because you can look at a patient and know that they’re unwell, as oppose to, you know, having to go through and talk to the patient. You just get that look, you know that, bottom of your stomach feeling? Yep, gut instinct. Yeah, and that takes time to learn, your gut instinct”.
(Harley et.al. 2019, s. 110)
Sjuksköterskor påpekade att oerfarna sjuksköterskor placerade sitt fokus vid vitalparametrar samt bedömningsinstrument och därmed förbisåg helhetsbilden. Vidare ansåg deltagande sjuksköterskor att nyutbildade inte bör triagera innan de är bekväma med arbetsuppgiften (Harley et.al. 2019). Brister i igenkännandet av sepsis konstaterade sjuksköterskor berodde på svårigheter relaterat till tillståndets komplexitet och patientens status (Harley et.al. 2019;
Storozuk et.al. 2019). Sjuksköterskorna menade att multisjuka äldre med okänd hälsohistoria, nedsatt medvetandegrad eller kognitiv svikt var svårare att bedöma och triagera (Storozuk et.al.
2019). Sjuksköterskor belyste att tidigare erfarenhet av att hantera sepsis främjade igenkännandet av subtila symtom och tecken (Harley et.al. 2019).
Betydelse av teamarbete
Sjuksköterskorna upplevde att samarbetet inom den egna yrkesgruppen i regel var god och betonade vikten av att kunna rådfråga äldre, mer erfarna kollegor, när det kommer till tidig identifiering av sepsis. Deltagande sjuksköterskor beskrev att stöd från erfarna kollegor var särskilt väsentligt för mindre erfarna sjuksköterskor, som kan uppleva svårigheter med att självständigt identifiera tecken på sepsis (Harley et.al. 2019). Någonting som påverkade teamarbetet negativt var variationen i attityd gentemot vikten av tidig identifiering. En del sjuksköterskor uppgav en neutral inställning till tillståndet och andra sjuksköterskor beskrev att kollegor inte tog sepsis på allvar (Rahman et.al. 2019; Storozuk et.al 2019). Sjuksköterskor konstaterade att samförstånd och samarbete mellan personalen var viktigt för att undvika att bli ifrågasatt angående sin bedömning av patienten (Storozuk et.al 2019).
Sjuksköterskorna var medvetna om vikten av ett gott samarbete mellan olika yrkesgrupper.
Genom deltagande i vårdteamets diskussioner kring sepsis menade sjuksköterskor att det var möjligt att vidga sina kunskaper och det ansågs fördelaktigt att informera samt undervisa sina kollegor om tillståndet. Majoriteten av sjuksköterskor påstod att en bra kommunikationen mellan yrkesgrupper bör vara omedelbar och korrekt, särskilt när det kommer till tidig identifiering av sepsis (Stamataki et.al. 2013). I den kliniska verksamheten beskrevs dock samarbetet mellan undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som bristfällig. Endast ett fåtal sjuksköterskor uppgav att undersköterskor rapporterade förändringar i patientens parametrar i ett tillräckligt tidigt skede (Burney et.al. 2012). Majoriteten av deltagarna i en studie beskrev aspekter såsom kommunikationsbrist, bristfälliga patientrapporteringar och kort kontakt mellan sjuksköterskor och läkare. Det framkom varierande upplevelser hos sjuksköterskor när det kom till att rådfråga läkare om patienter med misstänkt sepsis. En del av deltagarna ansåg att osäkerhet och rädsla för att upplevas som mindre kunnig, höll sjuksköterskor tillbaka från att dela med sig av sina observationer av patienten. Andra deltagare var tryggare i sin roll som sjuksköterska och betonade att det var berättigat samt vitalt för att stärka patientsäkerheten (Harley et.al. 2019).
“I know when to escalate, um we have good relationships with doctors I’m not a scared nurse anymore. […] [What gave you the power to go to another Dr?] It’s my patient advocate, it’s the patients declining, it’s not a straight forward thing obviously, GCS is dropping, blood pressure’s dropping, there’s something wrong”.
(Harley et.al. 2019, s. 110)
13 Ett önskemål från deltagarna var att läkare skulle finnas tillgängliga på vårdavdelningen, vilket ansågs underlätta samarbetet kring en patient med misstänkt sepsis. Sjuksköterskorna menade att en negativ aspekt som påverkar den tidiga identifieringen av sepsis var faktumet att sjuksköterskan måste invänta ordinationer från läkare. Ett förslag var således att delegera sjuksköterskan arbetsuppgifter som vanligtvis kräver ordination från läkare vid misstänkt sepsis (Matteus-Kramer et.al. 2016). Deltagarna i en annan studie ansåg att samarbetet mellan sjuksköterskor och ambulanspersonal var bristfällig och bör förbättras, då bristande kommunikation har en negativ påverkan på identifiering av sepsis (Burney et. al. 2012).
Betydelse av en fungerande organisation
Det framkom att en fungerande organisation var viktigt för tidig identifiering av sepsis.
Sjuksköterskorna redogjorde för att ett stort antal patienter och hög arbetsbelastning medförde att patienterna kom i andra hand. Sjuksköterskorna uppgav att de inte hade tid till att reflektera och att fokus låg vid att fullfölja sina arbetsuppgifter, vilket medförde svårigheter att identifiera sepsis i ett tidigt skede (Harley et.al. 2019). Tidsbrist ansågs vara en ledande orsak till försenad identifiering av sepsis och sjuksköterskor menade att mer tid till att triagera skulle ha en positiv inverkan (Burney et.al. 2012 ; Harley et.al. 2019). Utöver detta vittnade deltagarna om personalbrist som ytterligare en brist inom organisationen (Matteus-Kramer et.al. 2016).
Sjuksköterskor upplevde en bristande tillgänglighet på sepsisprotokoll inom organisationen (Oliveira et.al 2019). Tydligare riktlinjer och visuella verktyg menade sjuksköterskorna skulle underlätta deras bedömning och identifiering av sepsis (Storozuk et.al. 2013; Burney et.al 2012; Oliviera et.al 2019 ; Matthaeus-Kraemer et.al. 2016). Ett varningssystem för att identifiera tidiga tecken på sepsis anses vara alternativ som kan underlätta bedömningen för oerfarna sjuksköterskor (Matthaeus-Kraemer et.al. 2016). En studie visade att vid implementerandet av EWRS ansåg deltagande sjuksköterskor att deras handlingsberedskap blev bättre, då patienter med risk för att utveckla sepsis bedömdes mer frekvent. En del sjuksköterskor förmedlade att systemet förbättrade tidig identifiering av sepsis, medan andra menade att verktyget inte bidrog nämnvärt till deras befintliga bedömning av patienten (Guidi et.al. 2015). Utöver detta kan kliniska beslutsstödsystem underlätta sjuksköterskans identifiering av sepsis. En del sjuksköterskor upplevde att dessa underlättade omvårdnaden av patienter, samt att de blev påminda om någonting de glömt. Sjuksköterskorna uppgav att de föredrog varningar i pop-up format, det vill säga varningar som hastigt dök upp i samband med att tecken på försämring hos patienter identifierats. Sjuksköterskorna önskade även att verktygen ska vara baserade på etablerade riktlinjer och riktade mot patienternas kliniska försämring (Long et.al. 2018).
14
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis. Studiens resultat baserades på 11 artiklar varav åtta kvantitativa, två kvalitativa och en mixad metod. Dataanalysen gav upphov till fyra teman som utgörs av betydelse av kunskap, betydelse av yrkeserfarenhet, betydelse av teamarbete och betydelse av en fungerande organisation.
Resultatdiskussion
Ett tema i litteraturstudiens resultat var sjuksköterskors erfarenhet av betydelsen av kunskap kring sepsis. Sjuksköterskor belyste att det rådde kunskapsbrist och osäkerhet kring användbara bedömningsinstrument samt specifika bedömningskriterier. Deltagande sjuksköterskor beskrev att det resulterade i svårigheter och bristande förmåga att identifiera tidiga tecken på tillståndet. Resultatet stärks av Shime et.al. (2012) vars resultat påvisade att majoriteten av deltagande sjuksköterskor hade bristfällig kunskap kring sepsis. I litteraturstudiens resultat konstaterade flertalet sjuksköterskor ett utbildningsbehov och påpekade att vidareutbildning inom området sepsis skulle ha en positiv inverkan på deras förmåga att identifiera tillståndet.
Vidare framkom det att sjuksköterskor skattade sin identifieringsförmåga högre efter genomgången utbildning. Resultatet bekräftas av Tedesco et.al. (2017) som påvisade att utbildning kring sepsis manifestation och bedömningskriterier markant förbättrade sjuksköterskornas kunskaper och handlingsberedskap. Således gav utbildning upphov till tidig identifiering och sänkt mortalitet. Detta konstaterande stärks ytterligare av Van der Hengel et.al. (2016), som menade att sjuksköterskor som nyligen genomgått utbildning var mer kunniga kring sepsis än sina kollegor.
Litteraturstudiens resultat presenterade en tydlig bild av betydelsen av yrkeserfarenhet i samband med tidig identifiering av sepsis, exempelvis upplevde deltagande sjuksköterskor att kollegor med längre yrkeserfarenhet var mer självsäkra i att identifiera tillståndet.
Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet ansågs haft möjlighet att utveckla den kliniska blicken. Utöver detta såg de till helhetsbilden vid bedömning av patienter, någonting som mindre erfarna sjuksköterskor hade svårigheter med. Denna slutsats stämmer överens med Benner (1997) beskrivning av sjuksköterskans utveckling inom yrket. Modellen förtydligar att yrkeserfarna sjuksköterskor innehar ett holistiskt synsätt vid bedömning av patienter, de är således inte beroende av stöd i form av bedömningsinstrument och riktlinjer. Denna förmåga är synonym med den kliniska blicken och kan relateras till den kunskap och erfarenhet yrkeserfarna sjuksköterskor erhållit. Mindre erfarna sjuksköterskor tenderar att använda och förlita sig på bedömningsinstrument och litteratur i större utsträckning. Bristande erfarenhet i yrket medför svårigheter relaterat till igenkännandet av subtila symtom och tecken samt individuella variationer (Benner 1997). Sammanfattningsvis framställer litteraturstudiens resultat ett tydligt samband mellan yrkeserfarenhet och tidig identifiering av sepsis. I kontrast till föreliggande resultat påvisade Van der Hengel et.al. (2016) att god utbildning kan kompensera för bristande erfarenhet av att bedöma septiska patienter. Således var yrkeserfarenhet inte en avgörande aspekt för att identifiera sepsis i ett tidigt skede.
Resultatet visade att sjuksköterskor hade erfarenhet att teamarbete hade betydelse vid tidig identifiering av sepsis. Deltagande sjuksköterskor betonade vikten av stöd från erfarna kollegor och vikten av god kommunikation mellan övriga professioner på arbetsplatsen. Tedesco et.al.
(2017) bekräftar att interprofessionell samverkan och teamarbete var framgångsrikt vid identifiering av sepsis. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde osäkerhet kring att vidareförmedla sina observationer av patienten till ansvarig läkare. Schorr et.al. (2016)
15 förtydligade att rapportering är väsentligt för tidig identifiering av sepsis och att mer fokus bör förläggas vid att stärka sjuksköterskornas självförtroende. Raines et.al. (2019) påvisade att sepsis identifierades tidigare när sjuksköterskor instruerades att använda sepsis specifika termer som underlättade kommunikationen. Betydelse av teamarbete styrks ytterligare av Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning. Sjuksköterskan innehar ett flertal kärnkompetenser varav teamarbete utgör en kärnkompetens. Förslagsvis är en legitimerad sjuksköterska ansvarig för upprätthållandet av god kommunikation med övriga teammedlemmar (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Litteraturstudiens resultat påvisade att sjuksköterskor hade erfarenhet av att en fungerande organisation var viktigt för tidig identifiering av sepsis. Ett flertal brister inom organisationen framkom, dessa betraktades som hinder för den tidiga identifieringen av sepsis.
Sjuksköterskorna beskrev aspekter såsom stort antal patienter, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare konstaterade sjuksköterskorna att personalbrist var en bidragande orsak till bristande förmåga att identifiera tillståndet. Detta konstaterande stödjs av Schorr et.al (2016) som redogjorde för personalbrist på vårdavdelningar som en anledning till försenad identifiering av sepsis. I resultatet framkom ytterligare brister; sjuksköterskorna redogjorde för bristande tillgänglighet av sepsisprotokoll, tydliga riktlinjer och visuella verktyg i samband med bedömning av patienter med misstänkt sepsis. Ett önskemål som innebar förbättring inom organisationen var således implementering av kliniska beslutsstödssystem. Detta förslag stödjs av Bhattacharjee el.al (2017) som menade att kliniska beslutstödssystem med fördel kunde användas på vårdavdelningar, då dessa underlättade den tidiga identifieringen av sepsis.
Kliniska beslutstödssystem beskrevs vara exakta i sin bedömning, någonting som förhindrade förseningar i diagnostiken av sepsis.
Metoddiskussion
Litteraturstudien utformades enligt Polit och Beck (2020) nio steg med syftet att strukturera och systematisera litteraturstudien. En detaljerad och följsam metodbeskrivning medför replikerbarhet, vilket innebär att detsamma eller ett likartat resultat kan uppnås av en utomstående individ. Vidare bidrog systematiken till att syftet besvarades objektivt (Polit &
Beck 2020). Databassökningen genomfördes i sammanlagt två databaser, övriga databaser bedömdes inte vara relevanta till ämnet. I Cinahl och Pubmed kombinerades sökorden nursing assessment och nursing Care med booleska operatoren ”OR” i syfte att vidga sökningen, då sökorden enskilt i kombination med sökordet sepsis genererade ett begränsat antal träffar. För att täcka in syftet planerade författarna att inkludera sökorden experience och identification, i kombination med valda sökord. Dessa sökord genererade emellertid för få träffar för ett erhålla ett bra material, eller inga träffar. Litteraturstudiens databassökning genererade dubbletter i båda databaserna vilket anses vara en styrka. Återkommande artiklar antyder att mättnad har uppnåtts, således anses att val av sökstrategi och sökord omfattade området väl (Polit & Beck 2020).
Begreppet trovärdighet innebär i detta sammanhang att litteraturstudien är av hög kvalitet.
Trovärdighet omfattar exempelvis att datainsamling har genomförts på ett korrekt vis, att en rimlig mängd av data använts samt att resultatet svarade på syftet (Polit & Beck 2020).
Författarna till litteraturstudien har följt den valda metoden och varit trogna till materialet.
Faktumet att författarna var två i antal var en fördel, då samtliga delar av litteraturstudien gemensamt bearbetats fram. Samtliga beslut togs av båda författarna under arbetets gång av och samarbetet innebar att misstag och felaktigheter har minimerats. Inom det övergripande begreppet trovärdighet ryms flera underbegrepp, ett av dessa är pålitlighet. Pålitlighet är en
16 central del av trovärdighet som berör datans sanning och rimlighet, samt författarnas tolkning av datan (Polit & Beck 2020). Samtliga artiklar i resultatet var peer reviewed, vilket innebar att artiklarna var granskade och vetenskapligheten säkerställd. Samtliga artiklar var engelskspråkiga vilket medförde en viss risk för feltolkning då författarna har svenska som modersmål. För att minimera denna risk lästes och diskuterades artiklarnas innehåll av båda författarna. Vid behov översattes okända ord med svenskt-engelskt lexikon. Författarna har kontinuerlig fört en diskussion genom hela arbetet, någonting som underlättade skrivandeprocessen och genererade en litteraturstudie av hög kvalitet.
Överförbarhet är en aspekt av trovärdighet som anger i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra sammanhang och populationer (Polit & Beck 2020). Studierna i litteraturstudiens resultat var genomförda i Australien, Brasilien, Grekland, Kanada, Malaysia, Storbritannien, Tyskland och USA. Resultatet innefattar således en global bild avseende identifiering av sepsis, vilket gav ett bredare perspektiv och ökade överförbarheten.
Begränsningar kan relateras till att olika länders sjukvård och utbildning av vårdpersonal skiljer sig åt. Följaktningen kan exempelvis sjuksköterskor inom den svenska sjukvården inneha andra erfarenheter kring tidig identifiering av sepsis än föreliggande resultat.
En svaghet med litteraturstudien var att majoriteten av artiklarna i resultatet använde sig av kvantitativ metod. Av totalt 11 artiklar använde endast två artiklar kvalitativ metod och en artikel tillämpade mixad metod. Då syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter hade det varit fördelaktigt att inkludera fler kvalitativa studier, då dessa tydligare beskriver erfarenheter, uppfattningar och upplevelser. Kvalitativ data ger förståelse för ett fenomen ur deltagarnas perspektiv och fler kvalitativa artiklar hade således bidragit till en mer detaljerad och ingående beskrivning av sjuksköterskans erfarenheter (Polit & Beck 2020).
Baserat på litteraturstudiens databassökning fanns det en brist på kvalitativa studier beträffande ämnet. I resultatet inkluderades därmed en kvalitativ studie vars deltagare bestod av sjuksköterskor och läkare som i fokusgrupper diskuterat sin erfarenhet kring identifiering av sepsis. Detta berättigades då majoriteten av deltagarna var sjuksköterskor, att sjuksköterskan tydligt lyfts fram i artikelns resultat samt att studien var relevant i relation till litteraturstudiens syfte. Inkluderandet av läkare medför en svaghet i litteraturstudiens resultat då deras deltagande kan exempelvis ha influerat vad sjuksköterskorna valde att ta upp under intervjuerna.
Slutsats
Litteraturstudiens resultat har utgångspunkt i sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera tidiga tecken på sepsis. Föreliggande resultat lyfter såväl brister som tillgångar i den kliniska verksamheten. I litteraturstudiens resultat framkommer ett flertal aspekter såsom betydelse av kunskap, betydelse av yrkeserfarenhet, betydelse av teamarbete och betydelse av en fungerande organisation. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor är i behov av stöd från yrkeserfarna kollegor vid bedömning av patienter. Vidare antyder resultatet att det finns ett omfattande behov av utbildning och organisatoriska förändringar i den kliniska verksamheten.
Klinisk betydelse
Sjuksköterskor har i sitt patientnära arbete en unik möjlighet att tidigt identifiera sepsis.
Litteraturstudiens resultat bidrar till utökad förståelse av sjuksköterskans erfarenheter av tidig identifiering av sepsis. Studenter och kliniskt verksamma sjuksköterskor kan vidga sina kunskaper och dra lärdom av andras erfarenheter utan att personligen befunnit sig i en likartad situation. I relation till sepsis är detta särskilt värdefullt då en tidig och korrekt bedömning kan vara direkt livsavgörande för patienten. Genom sammanställandet av hur identifiering av sepsis
17 upplevs i klinisk praxis är det möjligt för arbetsgivare att identifiera styrkor och svagheter. En framstående insikt är betydelsen av teamarbete och resultatet kan inspirera till utvecklandet av samverkan i teamet kring patienten. Således kan litteraturstudien ge upphov till ökad medvetenhet kring vilka förutsättningar som krävs för att sjuksköterskan skall kunna identifiera sepsis i ett tidigt skede, samt bidra till initierandet av förbättringsåtgärder i den kliniska verksamheten. Tillståndet förekommer inom samtliga instanser i vården och resultatet har därmed en bred överförbarhet.
Förslag till fortsatt forskning
Forskning kring sepsis bedrivs i en relativt liten omfattning. Denna forskning berör främst vård på intensivvårdsavdelningar, neonatalavdelningar och akutmottagningar. Deltagarna i studierna är i regel läkare eller specialistutbildade sjuksköterskor. Studier undersöker ofta kunskapsnivå kring tillståndet, bedömningsinstrument och verktyg. Forskningen berör främst SIRS och den tidigare definitionen på sepsis, denna definition ersattes som bekant år 2016.
Förslag på fortsatt forskning är således fler studier som äger rum på vårdavdelningar och undersöker grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter kring sepsis. Förslagsvis inom den svenska sjukvården. Litteraturstudiens resultat tyder även på att det behövs mer kvalitativ forskning, någonting som tydligare skildrar sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser.
Utöver detta finns ett behov för forskning som berör den numera uppdaterade definitionen av sepsis. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka patientens erfarenhet kring att överleva sepsis, då majoriteten av befintlig forskning berör vårdpersonal.
18
Referenslista
* = referenser som förekommer i resultatet.
Benner, P. (1997). Från novis till expert- mästerskap och talang i omvårdnadsarbete. 1 uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Bhattacharjee, P., Edelson, D. P., & Churpek, M. M. (2017). Identifying Patients With Sepsis on the Hospital Wards. Chest, 151(4), 898–907. doi: 10.1016/j.chest.2016.06.020
*Breen, S.J.& Rees, S. (2018). Barriers to implementing the sepsis six guidelines in an acute hospital setting, British Journal of Nursing, 27(9), 473-478. doi:
10.12968/bjon.2018.27.9.473.
Bruce, R.B., Maiden, J., Fedullo, F.P. & Kim, C. S. (2015). Impact of Nurse-initiated ED Sepsis Protocol on Complicance With Sepsis Bundles, Time to Initial Antibiotic Administration, and In-Hospital Mortality, Journal of Emergency Nursing, 41(2), 130- 137. doi: 10.1016/j.jen.2014.12.007
*Burney, M., Underwood, J., McEvoy, S., Nelson, G., Dzierba, A., Kauari, V., & Chong, D (2012). Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department:
identifying barriers to implementation of a protocol-based approach. Journal of emergency nursing, 38(6), 512–517. doi: 10.1016/j.jen.2011.08.011
Cancerfonden (u.å). Statistik och cancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/statistik [2021-01-22]
*Drahnak, D. M., Hravnak, M., Dianxu, R., Haines, J.A., & Tuite, P. (2016). Scripting Nurse Communication to Improve Sepsis Care, MEDSURG Nursing, 25(4), 233–239.
Folkhälsomyndigheten (2019). Sjukdomsinformation om pneumokockinfektion.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/pneumokockinfektion-/ [2021-01-25]
Gupta, T., Puskarich, M.A., DeVos, E., Javed, A., Smotherman, C., Sterling, S.A., Wang, H.E., Moore, F.A., Jones, A.E. & Guirgis, F.W. (2020). Sequential Organ Failure Assessment Component Score Prediction of In-hospital Mortality From Sepsis, Journal of Intensive Care Medicine (Sage Publications Inc.), 35 (8) 810–817. doi:
10.1177/0885066618795400
*Guidi, J.L., Clark, K., Upton, M.T., Faust, H., Umscheid, C.A., Lane-Fall, M.B., Mikkelsen, M.E., Schweickert, W.D., Vanzandbergen, C.A., Betesh, J., Tait, G., Hanish, A., Smith, K., Feeley, D. & Fuchs, B.D (2015). Clinician Perception of the Effectiveness of an Automated Early Warning and Response System for Sepsis in an Academic Medical Center. Annals of the American Thoracic Society, 12 (10), 1514–1519.
doi:10.1513/AnnalsATS.201503-129OC
*Harley, A., Johnston, A., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J. & Massey, D (2019). Emergency nurses' knowledge and understanding of their role in recognising and responding to patients with sepsis: A qualitative study. International emergency nursing, 43, 106–
112. doi: 10.1016/j.ienj.2019.01.005
19 Johnson, K. D., Punches, B. E., & Smith, C. R (2021). Perceptions of the Essential Components of Triage: A Qualitative Analysis. JEN: Journal of Emergency Nursing, 47(1), 192–
197. doi: 10.1016/j.jen.2020.08.009
Jones, SL., Ashton., CM., Kiehne, L., Gigliotti, E., Bell-Gordon, C., Disbot, M., Masud, F., Shirkey, BA. & Wray, NP (2015). Reductions in Sepsis Mortality and Costs After Design and Implementation of a Nurse-based Early Recognition and Response Program. Joint Commission Journal on Quality & Patient Safety, 41 (11), 483–491.
doi: 10.1016/s1553-7250(15)41063–3
*Long, D., Capan, M., Mascioli, S., Weldon, D., Arnold, R., & Miller, K (2018). Evaluation of User-Interface Alert Displays for Clinical Decision Support Systems for Sepsis.
Critical care nurse, 38(4), 46–54. doi: 10.4037/ccn2018352
*Matthaeus-Kraemer, CT., Thomas-Rueddel, DO., Schwarzkopf, D., Rueddel, H., Poidinger, B., Reinhart, K. & Bloos, F (2016). Crossing the handover chasm: Clinicians' perceptions of barriers to the early detection and timely management of severe sepsis and septic shock. Journal of critical care, 36, 85–91. doi: 10.1016/j.jcrc.2016.06.034.
Massey, D., Chaboyer, W. & Anderson V. (2016). What factors influence ward nurses’
recognition of and response to patient deterioration? An integrative review of the literature. Nursing open, 4 (1), 6-23. doi: 10.1002/nop2.53
McCaffery, M., Onikoyi, O., Rodrigopulle, D., Syed, A., Jones, S., Mansfield, L., Krishna.G, M. 2016. Sepsis-review of screening for sepsis by nursing, nurse driven sepsis protocols and development of sepsis hospital policy/protocols. Nursing and Palliative care, 1(2), 33-37. doi: 10.15761/NPC.1000109
Mellhammar, L., Wullt, S., Lindberg, Å., Lanbeck, P., Christensson, B., & Linder, A. (2016).
Sepsis Incidence: A Population-Based Study. Open forum infectious diseases, 3(4), ofw207. doi:10.1093/ofid/ofw207
Mok, W.Q., Wang, W. and Liaw, S.Y. (2015), Vital signs to detect deterioration. Journal of Nursing Interventions, 21(2), 91-98. doi: 10.1111/ijn.12329
Nevill, A., Kuhn, L., Thompson, J., Morphet, J. (2020), The influence of nurse allocated triage category on the care of patients with sepsis in the emergency department: A retrospective review. Australasian Emergency Care ,S2588-994X(20)30095-6. doi:
10.1016/j.auec.2020.09.002
*Oliveira, S. C., Taboas Corrêa, B., Nogueira Dodde, H., Lombardo Pereira, G., & Costa Aguiar, B. G (2019). The Nurse Approach Towards the Detection of Antecedent Signs and Symptoms of Sepsis in Patients at a Nursing Ward. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 11(5), 1307–1311. doi: 10.9789/2175- 5361.2019.v11i5. 1307-1311 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2020). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 11 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
20 Qing Feng., Yu-Hang Ai., Hua Gong., Long Wu., Mei-Lin Ai., Song-Yun Deng., Li Huang., Qian-Yi Peng. & Li-Na Zhang. (2019). Characterization of Sepsis and Sepsis- Associated Encephalopathy. Journal of Intensive Care Medicine (Sage Publications Inc.), 34 (11-12), 938-945. doi: 10.1177/0885066617719750.
*Rahman, N., Chan, C. M., Zakaria, M. I., & Jaafar, M. J. (2019). Knowledge and attitude towards identification of systemic inflammatory response syndrome (SIRS) and sepsis among emergency personnel in tertiary teaching hospital. Australasian emergency care, 22(1), 13–21. doi: 10.1016/j.auec.2018.11.002
Raines, K., Sevilla Berrios, R.A., Guttendorf, J. (2019) Sepsis Education Initiative Targeting qSOFA Screening for Non-ICU Patients to Improve Sepsis Recognition and Time to Treatment. Journal of Nursing Care Quality. 34(4), 318-324. doi:
10.1097/NCQ.0000000000000379
Rudd.E, K., Johnson. C, S., Agesa. M, K., Shackelford. A, K., Tsoi, D & Kievlan. R, D.,Colombara.V, D., Ikuta. S, K., Kissoon, N., Finfer, S., Fleischmann, C., Machado.
R, F., Reinhart. K, K., Rowan. K., Seymour.W, C., Watson, S., West, E., Marinho, F., Hay. I, S., Lozano, R., Lopez. D, A., Angus. C, D., Murray. J.L, C. (2020) Global, regional and national incidence and mortality, 1990-2017: analysis for the Global Burden of Disease Study. The Lancet. 395(10219), 200-211. doi:10.1016/S0140- 6736(19)32989-7
Schorr, C., Odden, A., Evans, L., Escobar, G. J., Gandhi, S., Townsend, S., & Levy, M. (2016).
Implementation of a multicenter performance improvement program for early detection and treatment of severe sepsis in general medical-surgical wards. Journal of hospital medicine, 11 Suppl 1, S32–S39. doi: 10.1002/jhm.2656
Sepsisfonden ( u.å.) https://sepsisfonden.se/ [2021-01-25]
Sepsisfonden (u.å.) Vad är Sepsis. https://sepsisfonden.se/fakta-om-sepsis/ [2020-04-22]
Shime, N., Shinohara, T., Shigemi, K., Parker, M. (2012). Knowledge and perception about sepsis: A survey in japan. Anaesthesia & Intensive Care. 40 (4), 737–738.
Singer, M., Deutschman. S, C., Warren Seymour C., Shankar-Hari, M., Annane, D., Bauer, M., Bellomo, R., Bernard.R, G., Chiche, J-D., Coopersmith. M, C., Hotchkiss.R, G., Levy.
M,M., Marshall. C, J., Martin. S, G., Opal. M, S., Rubenfield. D, G., Van der Poll, T., Vincent, J-L., Angus. C, D. (2016). The third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 315(8), 801–810.
doi:10.1001/jama.2016.0287
Socialstyrelsen (2019). Allvarliga skador och vårdskador- fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-3.pdf [2021-01-25]
Socialstyrelsen (2020). Anvisningar för kodning av sepsis.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-1-6547.pdf [2021-02-02]
21 Socialstyrelsen. (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-9.pdf [2020-04-15]
Spångfors, M., Molt, M. & Samuelson, K. (2020). National Early Warning Score: A survey of registered nurses’ perceptions, experiences, and barriers. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(7/8), pp. 1187-1194. doi: 10.1111/jocn.15167
*Stamataki, P., Papazafiropoulou, A., Kalaitzi, S., Sarafis, P., Kagialari, M., Adamou, E., Diplou, A., Stravopodis, G., Papadimitriou, A., Giamarellou, E., Karaiskou, A., &
Hellenic Sepsis Study Group (2014). Knowledge regarding assessment of sepsis among Greek nurses. Journal of infection prevention, 15(2), 58–63. doi:
10.1177/1757177413513816
*Storozuk, S. A., MacLeod, M., Freeman, S. & Banner, D. (2019). A survey of sepsis knowledge among Canadian emergency department registered nurses. Australasian emergency care, 22(2), 119–125. doi: 10.1016/j.auec.2019.01.007
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-29]
Svensk sjuksköterskeförening (2020). Teamarbete och förbättringskunskap, två
kärnkompetenser för god och säker vård.
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd8b0/1584345577416/T eamarbete%20och%20f%C3%B6rb%C3%A4ttringskunskap.pdf [2021-03-04]
Tedesco, E.R., Whiteman, k., Heuston, M., Swanson-Biearman, B., & Stephens, K (2017).
Interprofessional Collaboration to Improve Sepsis Care and Survival Within a Tertiary Care Emergency Department. Journal of emergency nursing, 43(6), 532–538. doi:
10.1016/j.jen.2017.04.014
Torsvik, M., Gustad.T, L., Mehl, A., Bangstad, I-L., Vinje.J, L., Damås J-K & Solligård, E.
Early identification of sepsis in hospital inpatients by ward nurses increases 30-day survival. 2016. Critical care. 20,244. doi: 10.1186/s13054-016-1423-1
Umberger, R. A., & Thomas, S. P (2019). Survivor But Not Fully Recovered: The Lived Experience After 1 Year of Surviving Sepsis. Dimensions of critical care nursing : DCCN, 38(6), 317–327. doi: 10.1097/DCC.0000000000000381
Umscheid, C.A., Betesh, J., VanZandbergen, C., Hanish, A., Tait, G., Mikkelsen, M. E., French, B., & Fuchs, B.D. (2015). Development, implementation, and impact of an automated early warning and response system for sepsis. Journal of hospital medicine, 10(1), 26-31. https://doi.org/10.1002/jhm.2259
Van den Hengel, L. C., Visseren, T., Meima-Cramer, P. E., Rood, P. P., & Schuit, S. C. (2016).
Knowledge about systemic inflammatory response syndrome and sepsis: a survey among Dutch emergency department nurses. International journal of emergency medicine, 9(1), 19. doi: 10.1186/s12245-016-0119-2
22 Wallgren, M, U., Bohm. M. E, K & Kurland, L. (2017). Presentations of adult septic patients in the prehospital setting as recorded by emergency medical services: a mixed methods analysis. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine.
25(23). doi: 10.1186/s13049-017-0367-z
Walters, E (2018). Raising Awareness for Sepsis, Sepsis Screening, Early Recognition, and Treatment in the Emergency Department. Journal of emergency nursing, 44(3), 224–
227. doi: 10.1016/j.jen.2017.10.008
World Health Organization (2016). Sepsis. https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/sepsis [2021-01-25]
Yende, S., Austin, S., Rhodes, A., Finfer, S., Opal, S., Thompson, T., Bozza, F., LaRosa, S., Ranieri. V, M., Angus. C, D. 2016. Long-Term Quality of Life Among Survivors of Severe Sepsis. Critical Care Medicine. 44(8), 1461-1467. doi:
10.1097/CCM.0000000000001658
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal, land och titel
Syfte Metod Huvudresultat
Breen et.al.
2018 Storbritannien
“Barriers to implementing the sepsis six guidelines in an acute hospital setting”
Syftet var att identifiera hinder för insättandet av sepsis six pathway, genom en analys av
vårdpersonalens erfarenhet av att identifiera sepsis.
Metod: Kvantitativ.
Datainsamling: Enkät.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Deltagare: 108 stycken, varav 58 var sjuksköterskor och 50 var läkare.
Bortfall: 6 stycken.
Dataanalysmetod: Statistisk analys
Sjuksköterskor menade att identifieringen av sepsis var bristande.
Sjuksköterskorna ansåg att förseningar i omvårdnadsarbetet och kunskapsbrist på området hade en negativ inverkan på förmågan att identifiera sepsis och initierandet av tidig behandling.
Burney et.al.
2012 USA
“ Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department: Identifying barriers to implementation of a protocol based approach”
Syftet var att identifiera hinder för insättandet av tidig behandling vid sepsis, genom att bedöma kunskap, attityd och handlingsberedskap hos personal på akutmottagningen.
Metod: Kvantitativ.
Datainsamling: Enkät.
Urval: Strategiskt urval.
Deltagare: 101 stycken, varav 57 sjuksköterskor och 44 läkare.
Bortfall: Redovisas ej.
Dataanalysmetod:Analytisk statistik.
Sjuksköterskor upplevde hinder för tidig behandling. Majoriteten av sjuksköterskor upplevde sig självsäkra i sin förmåga att identifiera sepsis, men få kunde återge SIRS kriterier. Deltagarna identifierade och föreslog förbättringsmöjligheter.
Författare, årtal, land och titel
Syfte Metod Huvudresultat
Drahnak et.al.
2016 USA
“Scripting nurse communication to improve sepsis care”
Syftet var att bedöma om utbildning påverkade sjuksköterskornas kunskap, uppfattning och attityder gentemot sepsis samt identifiering av tillståndet.
Metod: Kvantitativ.
Datainsamling: Enkät.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Deltagare: 681 stycken sjuksköterskor.
Bortfall: Redovisas ej.
Dataanalysmetod: Statistisk analys.
Det framkom att sjuksköterskorna upplevde sig mer kunniga om sepsis och mer bekväma med att identifiera tillståndet efter avslutad utbildning
Guidi et.al 2015 USA
“Clinician perception of the effectiveness of automated early warning and response system for sepsis in an academic medical center”
Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av om early warning response system (EWRS) underlättade tidig identifiering av sepsis
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkät Urval: Bekvämlighetsurval
Deltagare: 494 varav 245 sjuksköterskor och 249 läkare Bortfall: 261 stycken.
Dataanalysmetod: Statistisk analys
Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att EWRS inte underlättade deras bedömning, men att deras handlingsberedskap förbättrade. Deltagande sjuksköterskor uppgav att de bedömde patienterna mer regelbundet
