Examensarbete, 15 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp
VT 2019
Rektorers uttalanden om studie- och
yrkesvägledning
- En kvalitativ studie om rektorers
uppfattning, värdering och organisering av studie- och yrkesvägledningens
uppdrag i grundskolan
Adnela Duhera och Cajsa Svensson
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledarens roll är ett ständigt frågetecken som medför skilda uppfattningar om uppdraget. Detta leder till att det råder en låg prioritering och värdering på våra grundskolor runt om i Sverige. Det primära syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan. Frågeställningarna som har undersökts handlar om hur rektorer talar kring sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning samt hur rektorer talar kring värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning. Den tredje och sista frågeställningen berör hur rektorer talar kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning. För att analysera resultaten har organisationsteorin tillämpats i syfte att analysera ledarskapets betydelse för organisering av studie- och yrkesvägledningen. Insamlingen av empirin har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod där totalt sex grundskolerektorer deltog i studien. Resultatet som framkommit i studien är att det råder skiljaktiga uppfattningar kring studie- och yrkesvägledarens roll och profession inom grundskolan.
Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarens roll är föränderlig och behöver därmed prioriteras och värderas högre med bland annat fokus i elevhälsan där vägledarens deltagande ska ses som en självklarhet.
Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, ledarskap, organisation, rektor och styrdokument.
Förord
“Kom igen vi fixar det här, vi måste bara kämpa lite till” är ett uttryck som vi använt flitigt under utbildningens gång. Nu står vi här med ett färdigt examensarbete i våra händer och med en härlig känsla av att vi verkligen tog oss igenom slutmomentet på studie- och yrkesvägledarprogrammet.
Vill härmed också tacka samtliga parter som har stöttat oss under examensarbetets gång. Särskilt vill vi tacka våra respondenter som har ställt upp med sitt deltagande i undersökningen. Slutligen vill vi tilldela ett stort tack till vår kära handledare Jonathan Wedman för ett gott samarbete.
Jonathans tankar, synpunkter och idéer har varit till stor hjälp för studien och som samtidigt har bidragit till ett utvecklat lärande för vår del också.
/Adnela och Cajsa
Innehållsförteckning
1 INLEDNING……….…………..………. 1
1.1 Syfte och frågeställningar………..………... 2 1.2 Avgränsningar………..………...………. 3 1.3 Begreppsdefinitioner………..…..………...………..… 3-4 1.4 Rapportens disposition……….……..………..………...………. 4 2 TIDIGARE FORSKNING……….…………..……… 5 2.1 Del I – Rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledare……….…… 5-7 2.1.1 Om studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan………. 5 2.1.2 Samverkan – En framgångsfaktor………5-6 2.2 Del II – Rektorers prioritering, planering och ansvarsfördelning vad gäller studie- och
yrkesvägledare………..… 6-7 2.2.1 Brister i prioritering, organisering, planering och ansvarsfördelning……… 6-7
3 TEORETISK REFERENSRAM………..……… 8 3.1 Organisationsteori……… 8 3.1.1 Två definitioner för att tolka organisationer………...8-9 3.1.2 Ledarskapsbeteendets inverkan på tillfredställelse och prestation……….9-10 3.2 Allmänna råd med kommentarer om arbetet med studie- och yrkesvägledning……….……….. 11
4 SAMMANFATTNING……….. 12
5 METOD………....………. 13 5.1 Val av forskningsmetod………. 13 5.2 Urval………..………. 13-14 5.3 Datainsamlings- och bearbetningsmetod………. 14-15 5.4 Analysmetod……….... 15 5.5 Forskningsetiska principer och ställningstaganden………..…… 16 5.6 Reliabilitet och validitet………. 16-17
6 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS……….……… 18 6.1 Presentation av informanter………. 18 6.2 Del I - Rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledning……… 18-21 6.2.1 Om studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan………..……… 18-19 6.2.2 Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter………..………. 19-20 6.2.3 Samverkan – En framgångsfaktor………..……….………. 20-21 6.3 Del II – Rektorers prioritering, planering, uppföljning och ansvarsfördelning vad gäller studie- och yrkesvägledare………..21-27 6.3.1 Studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar……….……… 21-22 6.3.2 Prioriterad vägledning för specifika grupper av elever………..……….. 22-23 6.3.3 SYV-plan………..………23 6.3.4 Önskvärda utvecklingsområden för studie- och yrkesvägledning………..………...….. 24 6.3.5 Organisationsteorin och ledarskapets betydelse………..…………..………. 24-25 6.3.6 Uppföljning av studie- och yrkesvägledningen………..…………. 26-27
7 DISKUSSION………..………. 28 7.1 Metod- och teoridiskussion………... 28-30 7.2 Slutsatser och reflektioner……….. 30-32 7.3 Förslag om vidare forskning……….………. 32
8 Referenslista………..……… 33 Bilaga 1 - Missivbrev
Bilaga 2 - Intervjuguide
1
1 INLEDNING
Riksdagen (2018) argumenterar i sin rapport för studie- och yrkesvägledningens betydelsefulla roll i samhället dels ur ett individperspektiv, men också ur ett samhällsperspektiv. Vidare betonas vikten av att ungdomar gör väl grundade val som motsvarar deras egna förutsättningar och förväntningar. Även behovet av studie- och yrkesvägledning visar sig ha ökat och förändrats idag både bland grundskole- och gymnasieelever. Orsakerna till detta är delvis att arbetsmarknaden numera kräver en formell utbildning för att få en anställning, men också på grund av det invecklade utbildningssystem som råder.
Vidare påpekar Skolverket (2017) att det är viktigt för elever att ha en god förståelse kring de olika alternativ som finns samt att de har en god självkännedom. Detta för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. I en processutbildning som har funnits sedan 2014 har totalt 2600 studie- och yrkesvägledare, skolledare och lärare deltagit. Syftet med utbildningen är att införliva studie- och yrkesvägledare i undervisningen och visa på de vinster som medförs när vägledningen blir hela skolans ansvar. Deltagarnas ökade kunskaper om arbetslivet är ytterligare en fördel som utbildningen bidrar till. Ett undervisningsupplägg är en av utvecklingarna som har en koppling till elevers framtida yrke- och studieval. Detta undervisningsupplägg kan leda till en integration av studie- och yrkesvägledningen i skolans verksamhet i form av en utvecklad plan.
I skolans värld är det också rektorn som bär det övergripande ansvaret för att alla i verksamheten arbetar inriktat mot de nationella mål som står skrivna i läroplan och skollag. Rektorn bär också ett ansvar att se till att skolans resultat följs upp och utvärderas i åtanke med de nationella mål och kunskapskrav som satts på pränt. Rektorn bär bland annat ett särskilt ansvar kopplat till studie- och yrkesvägledning. Det handlar om att säkerställa att samverkan fungerar mellan skolor men också med arbetslivets aktörer utanför skolans värld. Syftet där är att ge eleverna erfarenhet samt en konkret bild av arbetslivet som kan vara av betydelse för elevernas framtida val av studier och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledarens uppgift i detta är således att ge eleverna information samt att vägleda dem inför fortsatta studier och yrkesinriktningar. Särskilt fokus bör även ligga kring de möjligheter som ges för elever med funktionsvariationer. Studie- och yrkesvägledaren ska samtidigt agera som stöd för övrig personal i deras arbete med studie- och yrkesorienterande insatser (Skolverket, 2018).
Utifrån ovan nämnt visar det sig vara viktigt att rektorerna organiserar och ser till att samverkan
fungerar mellan skolor och arbetsliv. Samt att det finns ett intresse i att integrera vägledningen i
skolans undervisning i form av en processutbildning för skolans personal. Vidare trycker Lärarnas
2
riksförbund (2011) på vikten av studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan, men att det råder brister i att många kommuner i landet inte har lyckats ta sitt ansvar för vägledningens prioritet. Bristerna ligger i rektorernas ledning, styrning och kvalitetssäkring vad gäller studie- och yrkesvägledning. På många friskolor runt om i landet saknas det helt tillgång till en studie- och yrkesvägledare. Den grupp som blir mest drabbad av denna avsaknad visar sig vara främst elever med utländsk bakgrund eller som har föräldrar med en lägre utbildningsbakgrund.
Riksdagen (2018) styrker att det inte är främmande att studie- och yrkesvägledningens kvalité varierar mellan olika skolor och olika huvudmän. Flera undersökningar styrker att det främst anses vara avsaknaden av en studie- och yrkesvägledare som är den grundande orsaken. Ytterligare brister än de som tidigare nämnts är att många elever känner en saknad av professionell vägledning. Resultatet leder till en ofullständig kunskap att koppla arbetslivet till olika utbildningar samt en stor avsaknad kring information om befintliga utbildningsmöjligheter. Rapporten uttrycker två viktiga faktorer inför ungdomars gymnasieval som är signifikanta. Det ena handlar om att eleverna anser gymnasievalet som betydelsefullt men också att det leder till ett orosmoment.
Sammanfattningsvis framgår det att ungdomarna efterlyser fler vägledningssamtal och mer aktivt stöd som visar på studie- och yrkesvägledarens avsevärda roll i grundskolan.
Med ovanstående som bakgrund väcks ett intresse av att undersöka i vilken utsträckning grundskolerektorer uppfattar, prioriterar, organiserar och värderar studie- och vägledningen.
Framförallt då det är rektorerna som bär det övergripande ansvaret för att organisera studie- och yrkesvägledningen på skolorna runt om i landet för att säkerställa elevernas tillgång till vägledning.
Särskilt intressant blir det utifrån att ovan forskning visar på att det råder brister i rektorernas ledning, styrning och kvalitetssäkring vad gäller studie- och yrkesvägledning.
1.1 Syfte och frågeställningar
Det primära syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag i grundskolan.
Utifrån följande frågeställningar kommer detta att undersökas:
•
Hur talar rektorer om sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning?
•
Hur talar rektorer om värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning?
•
Hur talar rektorer kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och
yrkesvägledning?
3 1.2 Avgränsningar
Denna studie är avgränsad till att enbart fokusera på rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledning. Gällande urval har resurser såsom tid och pengar varit i åtanke. Således har informanter som funnits till förfogande på ett lättillgängligt sätt valts ut för studien. Det innebär att informanterna funnits i två medelstora kommuner i Sverige.
1.3 Begreppsdefinitioner
För att öka förståelsen i läsningen förklaras här nedan en rad angelägna begrepp.
Chefskap: Ett chefskap handlar om att bringa ordning i sådant som rör budgetar, styrning, ledning och kontroll (Yukl, 2012:1).
Elevhälsoteam: Elevhälsoteamets uppdrag innebär att skolledningen, kurator och sjuksköterska tillsammans arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Dessutom för att bidra med skapandet av lärandemiljöer för att understödja ungdomarnas utveckling, hälsa och lärande (Skolverket, 2012).
Framgångsfaktorer: En framgångsfaktor är en benämning för att beskriva att utgångspunkten handlar om en faktor som kan leda till att uppnå något önskvärt. Faktorerna kan både vara långsiktiga som kortsiktiga, starka eller svaga (Jensen, 2018).
Hela skolans ansvar: Menas att samordna studie- och yrkesvägledningen i skolan och se den som ett gemensamt ansvar (Skolverket, 2017).
Ledarskap: Ledarskap syftar till att driva en förändring av verksamheten både på individ, grupp och organisationsnivå. Det handlar om förändringar som ledaren ska arbeta kring för att skapa motiverande processer i verksamheten (Yukl, 2012:1).
Organisation: Ett medvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor där det förekommer någon typ av fördelning vad gäller arbete, makt och ansvar (Flaa, Hofoss, Holmer- Hoven, Medhus & Rønning, 1998:9).
SYV-plan: En formell planering som kan vara till hjälp för att lyfta fram och tydliggöra studie- och yrkesvägledningen på skolan både utifrån ett brett och snävt perspektiv (Skolverket, 2017).
Valkompetens: En kompetens eleven kan utveckla för att kunna samla, analysera och orientera sig
själv ihop med information om utbildnings- och yrkesalternativ. Samt inneha en kompetens i att
4
klara av att hantera övergångar, växlingar som sker under elevens livstid samt i att genomföra och göra val i livet (Skolverket, 2013:13).
1.4 Rapportens disposition
Initialt presenteras det problemområde som studien syftar till att undersöka. Inledningen presenterar således en rad rapporter från bland annat, Skolverket, Riksdagen och Lärarnas Riksförbund. Inledningen syftar till att väcka tankar kring studie- och yrkesvägledningens prioritering och värdering i grundskolan. Vidare beskrivs valt syfte och valda frågeställningar samt en beskrivning om den avgränsning som tillämpats för studien. Sedan följer ett avsnitt innehållandes tidigare forskning. Detta kapitel är indelat i två delar för att tydliggöra kopplingen med studiens frågeställningar. Därefter presenteras ett kapitel som behandlar den teori som valts ut som analysverktyg för studien. I det nästkommande kapitlet presenteras ett resultat- och analysavsnitt som också är indelat i två delar utifrån studiens frågeställningar. Slutligen följer en diskussionsdel med en metod- och teoridiskussion, en presentation av studiens primära slutsatser samt några förslag om vidare forskning.
5
2 TIDIGARE FORSKNING
För att få en bredare bild och för att utöka förståelsen kring rektorers syn på studie- och yrkesvägledarens roll i skolan följer i detta avsnitt en rad forskning som berört detta tidigare.
Kapitlet är indelat i två delar. Den första delen presenterar forskning kring rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledning samt framgångsfaktorer kring samverkan. Den andra delen behandlar prioritering, organisering, planering och ansvarsfördelning av studie- och yrkesvägledning.
2.1 Del I – Rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledning 2.1.1 Om studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan
I en surveyundersökning gjord av Zalaquett (2005) i Florida, USA ligger tyngdpunkten på hur rektorer uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan. Författaren skriver att det råder en mycket god tillfredsställelse bland rektorernas uppfattning om studie- och yrkesvägledarens arbete på skolorna. Vidare uttryckte rektorerna att studie- och yrkesvägledare hade en god inverkan och gjorde skillnad på de elever som fick vägledning. Slutligen visar studien att rektorerna ansåg att elever, vårdnadshavare samt lärare som var i kontakt med studie- och yrkesvägledaren också fick en effektiv och betydelsefull vägledning.
I ytterligare en studie utformad av Bardhoshi och Durcan (2009) i USA har de undersökt rektorers uppfattning om studie- och yrkesvägledarens profession i skolan. Den tillämpade metoden var en surveyundersökning som var utformad i enlighet med american school counseling association.
Organisationen american school counseling association innehar uppdraget att representera studie- och yrkesvägledare för att främja deras profession och arbete. Organisationen bidrar med kunskap, färdigheter, resurser och andra viktiga länkar för att gynna elevers framgång i skolan, hemmet, samhället och i världen (ASCA, 2019).
Utifrån american school counseling association anger Barboshi och Durcan (2009) vilka uppgifter som kan ses som lämpliga respektive olämpliga för en studie- och yrkesvägledare. 538 rektorer deltog i deras undersökning från både offentliga och privata skolor. I resultatet visade det sig att den högst rankade uppgiften för studie- och yrkesvägledaren handlar om att bemöta direkta krisartade behov från studenterna i form av individuell vägledning och vägledning i små grupper.
93% av resultatet visade på att krishantering är en “mycket viktig” eller “viktig” uppgift för en
studie- och yrkesvägledare. Beträffande individuell vägledning ansåg 87% att den var ”mycket
viktig” eller ”viktig”. 75% svarade att gruppvägledning var ”mycket viktig” eller ”viktig”. Författarna
benämner administration kring kognitiv förmåga och elevernas prestationer som en olämplig
uppgift för en vägledare. Trots detta visade resultatet att det var 68% av rektorerna som ansåg
6
detta som en ”mycket viktig” eller ”viktig” arbetsuppgift. Deras slutsats utifrån studien visar på att rektorer har en övervägande positiv uppfattning om studie- och yrkesvägledarens ”lämpliga”
uppgifter i enlighet med american school counseling association.
2.1.2 Samverkan – En framgångsfaktor
Carnes-Holt, Cisler och Range (2012) uttrycker i deras studie att samverkan mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är viktigt för att bemöta elevernas behov i deras skolframgång och karriärval. Studien lyfter därav vikten av ett gott samarbete mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare. För att förstå och effektivisera studie- och yrkesvägledarens roll är det rektorns ansvar att vara informerad om olika ansvarsområden samt i att delegera arbetet till vägledaren.
Det är rektorns roll att förmedla vikten av studie- och yrkesvägledning för att uppnå en förståelse samt en effektivisering av vägledning. Det förekommer ofta att rektorer kategoriserar vägledarens roll som alltför bred i sin omfattning med vaga definitioner samt med en hög administrativ belastning. Studien lyfter två aspekter som är relevanta för denna studie: ”rektorers uppfattning om studie- och yrkesvägledarens roll” och “kommunikation och samarbete mellan rektor och studie- och yrkesvägledare”.
Resultaten som visas i studien är att rektorer alltför ofta delegerar olämpliga uppgifter och menar att vägledarens roll är att göra det som är nödvändigt såsom att vara lunchvakt och följa eleverna till och från bussen. Med hänvisning till tidigare studier visar det sig även där att det förekommer rektorer som anser att vägledarens primära uppgift är vägledningssamtal med eleverna. Andra resultat som presenteras visar att vägledarens roll innebär att kommunicera med vårdnadshavare samt att implementera ett samarbete med övrig personal. Slutligen visar studien att grundskolerektorer anser att studie- och yrkesvägledare innehar en viktig ledande roll på skolan då de kan betraktas som rektorernas andra hand. Slutsatsen visar därför att ett samarbete mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är betydelsefullt för att främja ett gott lärandeklimat (Carnes-Holt et al., 2012).
I ytterligare en surveyundersökning framställd av Duslak och Geier (2016; 2017) i USA visar de på att ett samarbete mellan rektor och studie- och yrkesvägledare har en stor betydelse. Detta för att rektorn ska få en bättre uppfattning om vilken roll vägledaren har på skolan. Författarna menar också på att ett bättre samarbete mellan parterna kan leda till potentiellt bättre elevprestationer.
De visar även på att förhållanden är komplexa och dynamiska. Beträffande förhållandet mellan
rektor och studie-och yrkesvägledare har många studier visat att för att få en bättre kvalité och ett
bättre samarbete finns det vissa aspekter som ska vara inkluderande. Detta rör sådant som tillit,
bra förtroende samt en tydlig kommunikation.
7
2.2 Del II – Rektorers prioritering, planering och ansvarsfördelning vad gäller studie- och yrkesvägledning
2.2.1 Brister i prioritering, organisering, planering och ansvarsfördelning
Skolinspektionens (2013) har utfört en granskning där 34 grundskolor runt om i Sverige deltagit och där visade det sig att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad. Resultaten som presenteras i granskningen visar på rådande brister i uppföljning och planering i att vidareutveckla studie- och yrkesvägledningen. Det råder omfattande brister för verksamheten vad gäller konkreta mål samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren innehar. Det finns ingen tydlig kommunikation, delegering och organisation mellan rektor och vägledare om vilka riktlinjer vägledaren ska förhålla sig till för att de nationella målen ska uppfyllas. Brister inom vägledning utifrån hela skolans ansvar har också framkommit i granskningen. Det råder sällan uppföljning, rutiner samt möjligheter för utveckling av verksamheten. Granskningen påvisar även att samverkan och rutiner med övrig personal om frågor som rör studie- och yrkesvägledning är bristfällig.
I en uppföljande rapport utformad av utbildningsutskottet (Riksdagen, 2018) visade det sig återigen att vägledningen är nedprioriterad i den svenska grundskolan. I undersökningen studerades totalt 4000 grund- respektive gymnasieskolor runtom i landet. Som komplement användes också statistik gjord av SCB- statistiska centralbyrån. I rapporten presenteras ett resultat av att 47% av de grundskolerektorer som besvarade enkäten väljer att enbart prioritera vägledning för specifika grupper av elever. I resultatet var det också vanligare att prioritera vägledning i de senare årskurserna såsom högstadium och gymnasium. Här visade det sig återigen att det råder en avsaknad och otydlighet vad gäller lokala mål för vägledningen. Vilket även visar sig vara en faktor till att rektorerna har svårt att främja vägledning på grundskolorna. I ytterligare ett resultat visar det sig att hälften av rektorerna inte aktivt arbetar med samverkan kring vägledning mellan studie- och yrkesvägledare och andra personalkategorier.
Utbildningsförvaltningen (2016) framhåller att rutiner bör finnas inom studie- och
yrkesvägledarens arbete för utvärdering och uppföljning av resultatet. Detta för att rektorn ska få
en större inblick i studie- och yrkesvägledarens arbete. Vägledaren rapporterar resultaten till
rektorn och tillsammans stämmer de av att målen är uppnådda. Förbättringsåtgärder
åstadkommes genom noggrann utvärdering och uppföljning av resultaten och analysen. Som
senare ska leda till revision eller nya uppsatta mål som följd av det systematiska kvalitetsarbetet.
8
3 TEORETISK REFERENSRAM
För att sätta de empiriska fynden i en teoretisk kontext har ett perspektiv på organisationsteorin implementerats för att skapa en bredare förståelse. Anledningen till att valet föll på att använda organisationsteorin som analysverktyg härleds av att skolan enligt Jarl och Pierre (2018:27-52) är en organisatorisk enhet som styrs på såväl statlig- som kommunal nivå.
Vidare problematiserar Jarl och Pierre (2018:53-66) kring hur det kommer sig att enskilda skolor skiljer sig så mycket mellan varandra vad gäller effektivitet och resultat utifrån ett och samma regelverk. Detta menar författarna med stöd av tidigare forskning handlar till stor del om skolledningens inverkan där ledarskapets betydelse betonas. Därav följer nedan också exempel på olika ledarskapsstilar för att kunna analysera dessa utifrån den insamlade empirin. Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning används också som ett ytterligare analysverktyg.
3.1 Organisationsteorin
Flaa et al. (1998:11) menar att alla människor mer eller mindre under hela sina liv är i kontakt med organisationer runt om i vårt samhälle. Författarna menar att det därför är oerhört centralt för alla individer att känna till organisationsteorier i vårt moderna samhälle. Organisationsteorin är ett hjälpmedel för att kunna förstå och tolka organisationer utifrån olika roller såsom medarbetare, klienter, medlemmar och medborgare. Ytterligare en poäng med att förstå organisationsteorin är att den hjälper organisationer med att kunna utvecklas och förbättras utifrån ny kunskap, ny teknik och nya lösningar. Således ger organisationsteorin oss två sidor av myntet, där det ena ger oss verktyg till ett analytiskt och teoretiskt reflekterande och det andra en hjälp till problemlösning och utveckling i organisationer.
Czarniawska (2015:23) presenterar en sedvanlig organisationsteoretisk modell (se figur 3.1) som visar hur olika variabler inverkar på varandra. Den visar hur ledarskapets kvalité påverkar effektiviteten som vidare ger en effekt på produktkvaliteten som slutligen påverkar organisationens konkurrensförmåga. Således visar modellen hur ledarskapets kvalité har en stor roll för hur väl organisationen i slutändan fungerar.
Figur 3.1 En sedvanlig organisationsteoretisk modell (Czarniawska, 2015:23)
9 3.1.1 Två definitioner för att tolka organisationer
Czarniawska (2015:9-21) menar att konstruktivismens perspektiv är ett sätt att analysera organisationer. Utifrån detta perspektiv läggs tonvikten vid att utforska hur det kommer sig att organisationer har blivit som de är. Hur har organisationerna blivit konstruerade av dem som organiserar är frågan? Lika viktigt att ha i åtanke är också att fundera kring hur organisationerna har blivit organiserade utav dem som observerar. För att undersöka organisationer går det enligt författaren att utgå ifrån två definitioner, den demonstrativa definitionen samt den verkställande definitionen. Den förstnämnda demonstrativa definitionen handlar om att se organisationen ur ett statiskt perspektiv.
“En organisation är en urskiljbar enhet med egenskaper liknande ett fysiskt objekts, aktörerna agerar i organisationen som existerar oberoende av dem” (Czarniawska, 2015 s. 16). Forskarens syfte ur den demonstrativa definitionen är således att formulera en grundsats. I den andra, verkställande definitionen handlar det däremot om att se organisationen som icke-statisk, det vill säga att den kan variera utefter sitt sammanhang. Samtliga involverade i organisationen är med och skapar den utefter sitt handlande och tolkning. Här är istället syftet för forskaren att kunna beskriva praktiken i organisationen. I detta arbete är utgångspunkten att studera det som sker i praktiken det vill säga rektorers nuvarande uppfattning, kunskap och prioritering av vägledning och därmed är den ovannämnda verkställande definitionen aktuell för denna studie.
3.1.2 Ledarskapsbeteendets inverkan på tillfredställelse och prestation
Eftersom teorin framhäver att ledarskapets kvalité har en stor inverkan på hur slutresultatet blir följer här ett avsnitt om olika ledarskapsstilar.
Yukl (2012:1) skiljer mellan begreppen ledarskap och chefskap (se avsnittet 1.3 begreppsdefinitioner). Ledarskap ses som det engagerande, medan chefskapet rör det byråkratiska. Båda delarna är dock minst lika viktiga för slutresultatet i organisationer. Enligt författaren är det gynnsamt om chefen även agera som ledare vilket kommer underlätta organisationen av de dagliga arbetet och för medarbetarna. Sammanfattningsvis uttrycker författaren att det är viktigt som ledare att kunna begripa och särskilja båda rollerna för att förbättra sin personliga ledarskapsstil.
Yukl (2012:174-175) presenterar en målvägsteori (“path-goal theory”) som har i uppgift att
redogöra för hur ledarens beteende kan påverka den underordnades prestationsförmåga och
tillfredsställelse. Författaren menar att det i den utvecklade målvägsteorin finns fyra
beteendekategorier för ledarskap. Den förstnämnda kallas för ett stödjande ledarskap som handlar
om att ledaren beaktar de underordnades behov, visar omsorg och skapar en arbetsmiljö av
10
vänskaplig karaktär på arbetsplatsen. Det andra som presenteras är ett vägledande ledarskap som handlar om att ledaren ger riktlinjer till de underordnade om vad som förväntas av dem, vägleder samt uppmanar dem till att ta hänsyn till regler och rutiner. Det tredje kallas för deltagande ledarskap där utgångspunkten är att kommunicera med de underordnade för att beakta deras förslag, tankar och idéer. Det fjärde och sistnämnda som presenteras kallas för ett prestationsorienterat ledarskap där utgångspunkten är utmanande målformuleringar, förbättrad prestation där ledaren agerar utifrån att förmedla vikten av hög kvalitet och förtroende gentemot de underordnades prestationsförmåga.
Vidare menar Yukl (2012:175-177) att ledarens beteende även påverkas av situationsbundna aspekter såsom den underordnades egenskaper och arbetsuppgifternas karaktär. Det situationsbundna kan påverka såväl den underordnades prestationsförmåga och motivation som ledarens möjligheter till att motivera de underordnade. Utifrån dessa aspekter kan ledaren göra ett val av ledarskapsstil för att uppnå målet att motivera. En stödjande ledarskapsstil är fördelaktig vid stressande, riskfyllda och långrandiga arbetsuppgifter. I detta fall kan ett stödjande ledarskap leda till att den underordnade får mer insyn i sitt arbete vad gäller arbetsuppgifterna och de möjligheter samt de möjligheter att lyckas med dem. När arbetsuppgifterna istället är oklara och komplicerade och de underordnade inte är erfarna kring arbetet är en vägledande ledarskapsstil gynnsamt. Genom att ledaren tydliggör arbetsrollerna kan de underordnade bli mer medvetna kring de som förväntas av dem samt bidra till en högre prestationsförmåga. Ett deltagande respektive prestationsorienterat ledarskap är inte lika undersökta och utvecklade som stödjande respektive vägledande ledarskap. Trots detta visar sig ett deltagande ledarskap vara gynnsamt vid oorganiserade arbetsuppgifter. Den deltagande ledarskapsstilen visar sig tydliggöra de underordnades roller i och med att arbetsuppgifterna blir mer strukturerade. Denna ledarskapsstil kan ha effekt hos underordnade som har starka behov av att prestera och att själva få bestämma kring sitt arbete. En prestationsorienterad ledarskapsstil visar sig vara gynnsam vid komplicerade och omväxlande arbetsuppgifter. Där kan denna typ av ledarskap påverka de underordnades prestationsförmåga och motivation till att uppnå utmanande mål.
Jarl och Pierre (2018:58) menar med stöd utifrån tidigare forskning att en rektor för att kunna leda
en skola bör vara medveten om sina känslor och samtidigt ha en potential till att kunna göra
gränsdragningar. Samtidigt ska även rektorn ge medarbetarna energi för att se till att deras
arbetssätt är kreativt och produktivt.
11
3.2 Allmänna råd med kommentarer om arbetet med studie- och yrkesvägledning
Skolverket (2013:38-54) ger allmänna råd om hur studie- och yrkesvägledararbetet bör ledas och styras i enlighet med de bestämmelser och nationella mål som står skrivna i skollagen och läroplanerna. Några av de nationella målen för studie- och yrkesvägledning är:
•
Att varje elev ska kunna studera olika karriärmöjligheter och kunna fatta beslut kring frågor som rör elevens framtid.
•
Att kunna orientera sig i närsamhället inkluderat med arbets- kultur- och föreningsliv.
•
Att känna till möjligheter till vidareutbildning i Sverige och i andra länder.
•
Att alla i skolan aktivt arbetar på ett sådant sätt att elevens studie- och yrkesval ej begränsas av kön eller av kulturella eller sociala rötter.
Det som huvudmannen respektive rektorerna bör göra utifrån Skolverket (2013:15) är:
Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten, och vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses (Skolverket, 2013:15).
Rektorns bör dels säkerställa så att studie- och yrkesvägledningen planeras, följs upp och utvecklas så att elevernas behov av vägledning uppfylls. Dels bör rektorn även tydliggöra samarbetet och ansvaret vad gäller vägledning mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och annan personal på skolan. Rektorn bör även säkerställa så att studie- och yrkesvägledningen förekommer frekvent och involveras i elevernas utbildning under hela deras skoltid för att bidra till att utveckla en så kallad valkompetens hos eleverna (Skolverket, 2013:15).
12
4 SAMMANFATTNING
Sammantaget visar den tidigare forskningen på att ett gott samarbete mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare leder till en bättre förståelse och effektivisering av studie- och yrkesvägledningen. Rektorer uppfattar alltför ofta studie- och yrkesvägledarens roll som bred med vaga definitioner samt med en hög administrativ belastning. Det förekommer även ofta att rektorer överlämnar olämpliga uppgifter till studie- och yrkesvägledaren. Det kan handla om att vägledaren får följa eleverna till och från bussen eller att vara lunchvakt. Ett samarbete däremellan blir således viktigt. För att uppnå ett sådant samarbete krävs framgångsfaktorer såsom god kommunikation, tillit och förtroende mellan parterna. Samarbetet visar sig även gynna klimatet för lärandet samt elevernas prestationsförmåga i skolan. För att uppnå dessa framgångsfaktorer krävs också ett ledarskap och ledarskapets kvalité kan inverka på organisationens effektivitet, produktkvalitén och slutligen också organisationens konkurrensförmåga.
Målvägsteorin beskriver fyra olika ledarskapsstilar som kan påverka den underordnades tillfredsställelse och prestation. Utifrån situationsbundna aspekter kan den ledarskapsstil som anses vara mest gynnsam tillämpas.
Rektorerna bör även se till att studie- och yrkesvägledningen planeras, följs upp och utvecklas så att elevernas behov av vägledning tillgodoses. Det visar sig utifrån forskningen att det råder brister vad gäller prioritering, planering, samarbete och ansvarsfördelning av studie- och yrkesvägledningen på grundskolor runt om i landet. Vidare råder det brister i att se studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Förbättringsåtgärder framkommer också genom en regelbunden och noggrann utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledarens arbete.
13
5 METOD
I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet för studien, först presenteras ett avsnitt om valet av forskningsmetod. Därefter följer avsnitt som behandlar urval, datainsamlings- bearbetningsmetod, analysmetod, reliabilitet och validitet. Slutligen presenteras också forskningsetiska principer.
5.1 Val av forskningsmetod
För att besvara valda frågeställningar kommer valet av metod utgå ifrån ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer som metod. Dalen (2008:9-10) skriver att kvalitativ metod är fördelaktig när vetskap om deltagarnas känslor, tankar och erfarenheter ska undersökas. Metoden lämpar sig väl för att få information som är adekvat och beskrivande menar författaren. Larsen (2018:83) menar att detaljer och fokus på djupa svar besvaras enklast vid en kvalitativ metod såsom intervjuer då respondenten kan uttrycka sina svar till skillnad från kvantitativ metod såsom enkäter där spörsmål besvaras med enstaka ord eller kryss.
Larsen (2018:36-37) betonar att det finns skillnader mellan användning av kvalitativ metod och kvantitativ metod. Kvalitativa metodens fördelar visar sig vara att det blir mindre bortfall till skillnad från att använda en kvantitativ metod där bortfallet således blir större. Vidare skriver författaren att det beror på att informanterna är närvarande vid intervjuer till skillnad vid enkäter där bortfallet är större då enkäterna kan bestå av bland annat ej korrekt ifyllda svar. Ytterligare fördelar med intervjuer som metod är att forskaren kan gå in djupare på den respons som informanterna delger samt öka chansen till att få en bättre förståelse kring ämnet. Slutligen finns det också möjlighet i en intervju att ställa följdfrågor vid potentiella otydligheter. En nackdel vid intervjuer som val av metod kan vara att respondenterna inte är ärliga och uppriktiga i sina svar.
Detta medför att informanterna ger svar på det som anses acceptabelt eller vad de tror sig veta att forskaren vill höra. Således kan detta påverka studiens resultat och därmed göra den mindre betydelsefull.
5.2 Urval
I denna studie är syftet att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledning. Däremellan har ett urval gjorts ur undersökningspopulationen i syfte att nå fram till det som Denscombe (2018:57-84) beskriver som ett explorativt urval. Ett sådant urval har en nära koppling till kvalitativa data och är en strategi att tillämpa för att studera ämnen som är relativt outforskade. Tanken är att det ska leda till att upptäcka nya perspektiv och idéer vilket lämpar sig väl för denna studie.
14
Cohen, Manion och Morrison (2011:160) skriver att i de fall där tillgängligheten är begränsad kan forskaren behöva tillämpa ett frivillighetsurval i takt med att det är den enda insamlingsmetod som är möjlig. Det är bättre att tillämpa ett frivillighetsurval än att stå utan forskning och i sådana fall bör forskaren vara försiktig med påståenden gällande generalisering och representativitet. Till viss del har således också inslag av ett bekvämlighetsurval tillämpats, det vill säga att välja de informanter som först funnits till hands. Anledningen till detta beror på begränsat med tid och resurser. Därav valdes informanter i våra respektive kommuner i vår förfrågan om intervju för att inte ha alltför långa reseavstånd. För att nå informanterna har ett missivbrev (se bilaga 1) utformats och skickats ut till samtliga rektorer i de respektive två kommunerna. I och med lång tidsfördröjning och dålig svarsfrekvens kontaktades även några av informanterna över telefon för tidsbokning.
Gällande antalet informanter har totalt sex grundskolerektorer intervjuats fördelat över kommunerna. Detta antal är enligt Trost (2010:137-145) ett lagom antal för att inte bli alltför överväldigande. Författaren menar att det också är fördelaktigt att ha en större variation bland sina informanter och för att bemöta detta har rektorer intervjuats från både privat- respektive kommunal grundskola såväl manliga som kvinnliga.
5.3 Datainsamlings- och bearbetningsmetod
Som ovan nämnts valdes en kvalitativ metod där valet föll på att använda personliga intervjuer som datainsamlingsmetod. Denscombe (2018:267) menar att forskningsintervjun som metod innebär att använda sig av människors svar som datakälla för att besvara studiens forskningsfrågor.
Valet att använda intervjuer som datainsamlingsmetod beror på att syftet var att undersöka sådant som rör rektorers värderingar, erfarenheter, tankar och uppfattningar om studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Denscombe (2018:268) menar att valet av datainsamlingsmetod är en lämplig tillämpning för att undersöka sådant som rör åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter, samt komplexa frågor och privilegierad information.
Denscombe (2018:269) beskriver olika strukturer för att bygga upp en intervjuguide. I denna studie valdes en semistrukturerad struktur i skapandet av intervjuguiden (se bilaga 2). Detta innebär enligt författaren att intervjuguiden innehåller en förutbestämd lista med ämnen som ska behandlas utifrån frågor som önskas bli besvarade. Denna strategi ger emellertid informanten en viss mån av frihet samt en chans till att ge utförliga svar på det som efterfrågas.
Denscombe (2018:277-286) beskriver att hur mycket informanterna väljer att dela med sig av och
dess ärlighet i sina svar kan komma att påverkas av olika ting. Det kan röra sig om sådant som
15
intervjuarens kön, ålder eller etniska ursprung. I denna studie förekommer en medvetenhet om att det kan hända att informanterna eventuellt intar en försvarsställning. I det fallet kan detta leda till som ovan nämnt att de svarar som de tror att de förväntas svara. För att minimera denna risk kommer de råd som författaren beskriver att beaktas. Det vill säga att inta ett passivt och neutralt förhållningssätt under intervjuerna. Som ett komplement till ljudupptagningarna kommer även fältanteckningar att göras för att få med sådant som annars missas. Det kan röra sig om anteckningar vad gäller lokal, klimat och atmosfär samt icke-verbala gester hos informanterna som kan vara av relevans för vidare tolkning.
Denscombe (2018:394-395) beskriver en rad anvisningar som kommer att beaktas vad gäller att förbereda kvalitativa data för analys. Det första som presenteras handlar om att de ursprungliga data måste skyddas, det vill säga att göra säkerhetskopior som sedan används under analysprocessen så att ett original finns skyddat mot eventuella skador. Det andra som presenteras handlar om att katalogisera och indexera data, att varje fil tilldelas ett särskilt referensnummer för att kunna navigera bland all insamlad data. För att kunna bearbeta insamlad data har alla ljudinspelningar från intervjuerna transkriberats. Transkriberingen gör det enligt författaren lättare att jämföra och utforska empirin. Eftersom denna studie syftar till att utforska informanternas svar på djupet måste all data transkriberas i sin helhet.
5.4 Analysmetod
Denscombe (2018:400-403) menar att det finns fem dominerande tillvägagångssätt vid analysering av samtal och text. Bland dessa nämns ett tillvägagångssätt som kallas för innehållsanalys som går att applicera på alla slags texter. Detta är en effektiv metod för att leta efter dolda sidor vilket denna studie strävar efter. Detta tillvägagångssätt kan bidra till att avslöja det mest relevanta såsom rektorernas värderingar samt andra sammanhang ur intervjun. Därav har en innehållsanalys valts som analysmetod.
För bearbetning utifrån en innehållsanalys har Denscombes beskrivning av tillvägagångssätt tagits i beaktning. Först transkriberades samtliga intervjuer för att få fram ett material för vidare analys.
För att göra transkriberingen tydligare har hummanden och annat som ej varit av betydelse för
studien eliminerats. När transkriberingen väl är utskriven ska den brytas ner i mindre enheter, det
vill säga att bryta ut sådant som är relevant utifrån studiens forskningsfrågor. Vid analysen
eftersöktes också specifika nyckelord som hör till forskningsfrågorna. De nyckelord som har varit
relevanta att söka efter var samverkan, ansvar, kunskap, uppgifter, individuell- gruppvägledning,
stöd och ledarskap. Därefter kodades enheterna i förhållande till kategorierna, detta gjordes
genom att koda sådant som var väsentligt såsom relevanta ord och meningar. Sedan undersöktes
16
det hur frekvent de olika enheterna förekom med hjälp av att räkna antal gånger som någonting förekom. Därefter undersöktes kopplingar mellan olika enheter för att studera deras förhållande och frekvens sinsemellan. Detta var en hjälp för att se förklaringar till när och varför de anträffade (Denscombe, 2018:400-403).
5.5 Forskningsetiska principer och ställningstaganden
Vetenskapsrådet (2002) har fastställt fyra forskningsetiska huvudsakliga krav som kommer att beaktas under hela studien. Informationskravet är ett av de fyra krav som skall uppfyllas. Studiens syfte har informerats både skriftligt via missivbrev och muntligt under intervjuernas gång. För att uppfylla samtyckeskravet har information noga delgivits om att deras deltagande är ytterst frivilligt, vilket innebär att de kan avbryta intervjun och därmed deras medverkan i studien när som helst. Genom att låta informanterna vara anonyma i studien uppfylls även konfidentialitetskravet på så vis att inga informanter kommer att namnges och inte heller kommunerna samt skolorna de arbetar på. Allt insamlat material kommer endast att användas till att uppfylla studiens syfte, därmed har även vetenskapsrådets fjärde krav utförts som är nyttjandekravet.
Slutligen innan studien publiceras kommer följande tänkbara konsekvenser att beaktas som kan uppstå för både deltagarna samt den större gruppen de tillhör. Som följande att intervjuforskning kan få informanten att dela med sig av mer information än som varit önskvärt vid senare tillfälle.
Som intervjuare bör det därför finnas en god medvetenhet om den öppenhet som kan förekomma under intervjun och därmed också behandlas noggrant (Kvale & Brinkmann, 2009:89-90).
5.6 Reliabilitet och validitet
Kvale och Brinkmann (2009:262-265) skriver att vissa forskare väljer bort validitet och reliabilitet inom kvalitativ forskning för att öka friheten och skapandet i forskningen. I denna studie har valet att behålla validitet och reliabilitet varit självklart för att ta ställning till om studien har mätt det som åsyftas mäta samt hur tillförlitliga resultaten är. De menar att reliabiliteten inom kvalitativ forskningsansats medför tillförlitlighet och konsistens som i sin tur leder till att andra forskare kan återupprepa studien för att få samma resultat. För att öka reliabiliteten i studien har valet varit att utgå från intervjuguiden för att säkerställa strukturen i valda frågor och därmed uppnå studiens syfte vilket är att undersöka huruvida rektorer uppfattar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag i grundskolan.
Kvale och Brinkmann (2009:262-265) skriver att validitet ska visa på huruvida det informanterna har sagt är uppriktigt och sant. Denscombe (2018:290-291) skriver att verifiering av intervjufrågor som berör tankar och känslor är svåra att säkerställa då intervjuaren inte är tankeläsare.
Författaren uttrycker att det finns kontroller som kan följas för att garantera att forskaren har
17
ansträngt sig för ökad validitet. Genom att noga välja lämpliga nyckelpersoner som har adekvat kunskap inom ämnet ökar trovärdigheten enligt författaren. Ytterligare en kontroll som styrker studiens validitet är antalet intervjuer, författaren menar att studiens resultat inte bör basera på endast en intervju. Flera informanter medför större tillit inom de olika teman som finns inom intervjuerna. För att ytterligare öka validiteten har intervjuerna spelats in och transkriberats ordagrant med viss eliminering av hummanden som ovan nämnts.
Respondentvalidering är ett sätt som Denscombe (2018:420) beskriver där forskaren kan
återvända till informanterna med sin data för att kontrollera så att svaren från respondenterna har
uppfattats korrekt. Vidare leder detta till att forskaren kan kontrollera och säkra resultatet som
kan verifiera eller förbättra de erfarenheter, synpunkter eller uppfattningar som har studerats.
18
6 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
I detta kapitel redovisas och analyseras denna studies datainsamling utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Först presenteras en kort introduktion av informanterna och därefter följer en resultatredovisning med analys.
För att bibehålla en röd tråd kommer resultatet att delas in i två delar för att tydligare redogöra för studiens frågeställningar. Del ett behandlar följande fråga:
•
Hur talar rektorer om sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning?
Vidare berör den andra delen en mer omfattande del kring frågorna:
•
Hur talar rektorer om värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning?
•
Hur talar rektorer kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning?
6.1 Presentation av informanter
I denna studie har sex rektorer deltagit och dessa kommer att presenteras med benämningar såsom ”rektor 1, 2, 3, 4, 5 och 6”. Bland dessa rektorer har hälften varit kvinnor och hälften män.
Bland informanterna har det deltagit fyra rektorer från kommunala grundskolor samt två rektorer från fristående grundskolor. Rektorer som arbetar kommunalt benämns som “rektor 1, 2, 3 och 4”
medan rektorerna som arbetar på friskolor benämns som “rektor 5 och 6”.
6.2 Del I – Rektorers uppfattning och kunskap om studie- och yrkesvägledning 6.2.1 Om studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan
Utifrån den insamlade empirin råder det skilda uppfattningar om studie- och yrkesvägledarens roll på skolan. Samtliga rektorer förutom rektor 2 uttrycker att vägledningssamtalen är studie- och yrkesvägledarens främsta roll. Däremot uppger rektor 2 att undanröja hinder samt möjliggöra fortsatta studier som de främsta ansvaren. Flertalet av rektorerna uppger administrationen som en självklar del i arbetet när det kommer till gymnasievalen samt PRAO som rektor 6 nämner som relevant. Rektor 5 trycker på vikten av ett förberedande arbete, men även ett motiverande arbete som förbereder eleverna inför framtiden genom att informera om valmöjligheterna för ökad motivation. Vidare menar rektor 1 och 4 att kontinuerlig kontakt med vårdnadshavaren för att besvara relevanta frågor är en viktig del i rollen som vägledare.
Rektorernas kunskap om studie- och yrkesvägledarens roll är alltför ofta uttalad som alldeles för
bred i sin omfattning där administrationen är hög och definitionerna vaga (Carnes-Holt et al.,
2012). Zalaquett (2005) skriver även att elever, vårdnadshavare och skolpersonal som varit i
19
kontakt med vägledare får effektiv och betydande vägledning. Utifrån empirin urskiljer sig rektor 4 som anser att rollen som studie och yrkesvägledare är högt prioriterad och uttrycker sig enligt följande:
Syven är en kompetens som vi värderar högt här på vår skola. Syven sitter i elevhälsoteamet och har ett samarbete med kurator, skolsköterska och skolledningen. Det är absolut en viktig pusselbit i vår organisation. (Rektor 4)
Rektor 2 talar om att studie- och yrkesvägledarens roll är viktig men beroende av skolans ekonomi genom att uppge följande:
Ja alltså lika viktigt som vilket annat som. Sen är det ju, skulle jag bli satt så att jag inte skulle ha råd med så mycket som jag har råd idag, då är det ju att man får dra ner på omfattningen.
Men man vill ju inte vara utan. Så är det ju. (Rektor 2)
6.2.2 Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter
Det som kan utläsas i denna studies empiri är att det råder olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter som en studie- och yrkesvägledare har. Rektor 1 uppger sig inte vara påläst inom området men utrycker sedan vikten av att ett tidigt möte med vägledaren ökar ungdomarnas kunskaper mot rätt val i framtiden. Vidare uppger rektor 1 och 2 en viktig förankring med elevhälsoteamet på skolan. Rektorerna anser att ett samarbete med kurator, specialpedagog och sjuksköterska för att fånga upp elevers mående är viktigt. Vidare menar rektor 2 att effekten av vägledarens roll i elevhälsan skulle främja elever som inte håller ”måttet” samt för att motverka så att dessa elever inte tappar sin motivation. Rektor 6 på den ena friskolan uppger gymnasievalen och PRAO som de två viktigaste arbetsuppgifterna. Enligt hen är det där vägledarens kompetens behövs som mest. Men även rektor 1, 2 och 4 uppger gymnasievalen som en stor del i arbetet.
Däremot menar rektor 4 att vägledarens arbetsuppgifter är många och uttalar sig enligt följande:
Vägledaren har väldigt många arbetsuppgifter. Självklart vägledning när det kommer till gymnasiet och även prao som nu är obligatorisk. Men det handlar inte bara om vägledning utan också utveckling och samarbete med övrig personal. Som jag nämnde innan så är helheten viktig för oss. (Rektor 4)
Praosamordningen är en arbetsuppgift som tar ”extremt mycket tid” enligt rektor 3 som redogör för att alla elever bör ha tillgång till en likvärdig vägledning. Vidare menar rektor 3 att det är viktigt att presentera vägledaren i en tidig ålder för att uppnå en likvärdig vägledning och därmed också lyfta upp betydelsen av professionen.
20
På friskolan där rektor 5 är verksam saknas en utbildad studie- och yrkesvägledare. Skolan har istället en lärare som ansvarar för främst gymnasievalen på ca 10%. Trots verklighetsbilden uttrycker rektorn en önskan enligt följande:
Jag skulle vilja använda en studie- och yrkesvägledare på ett helt annat sätt än vad jag gör idag.
Eftersom jag brinner för elever i behov av särskilt stöd, även som rektor så tycker jag att studie- och yrkesvägledaren skulle finnas med i elevhälsan. Jag tänker mig att drömscenariot är att ha en studie- och yrkesvägledare på heltid som kan finnas med i elevhälsan, som kan finnas med lärarna, pedagogerna i att få in det där med framtid, entreprenörskap och så vidare, att få in det på ett annat sätt, att vara den person som får in det på något sätt och driver frågan framåt.
(Rektor 5)
I studien som är skriven av Bardhoshi och Durcan (2009) visar resultaten i undersökningen vilka arbetsuppgifter som anses som lämpliga eller olämpliga för vägledarens profession. De argumenterar för att rektorer bedömer de vägledande samtalen som ytterst centrala både individuellt och i gruppvägledning. Krishantering är ytterligare en mycket viktig uppgift som studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Enligt de olämpliga arbetsuppgifterna benämns administration kring kognitiv förmåga och elevernas prestationer som författarna i studien skriver om. Trots det anser 68% av rektorerna att dessa är ”mycket viktiga” eller ” viktiga” För att likställa deras resultat med denna studies empiri var även vägledningssamtalen i denna studie viktiga i studie- och yrkesvägledarens arbete. Värt att ha i åtanke är dock att studien utifrån Bardhoshi och Durcan (2009) inte avser hela sanningen kring studie- och yrkesvägledarens arbete då det kan se olika ut i olika länder där systemen således kan skilja sig åt. Därav kan också arbetsuppgifterna värderas olika beroende på vilket land eller system som respondenterna befinner sig i.
6.2.3 Samverkan – En framgångsfaktor
Sammantaget utifrån empirin angående samverkan mellan rektor och studie- och yrkesvägledare på skolan svarar flertalet av rektorerna att samverkan är liten eller icke-existerande. ”Här har jag inte jobbat så mycket med syv, där jag jobbade tidigare så fanns det ett samarbete genom att syv fanns med i ledningsgruppen” uttryckte sig rektor 1 i frågan om samarbetet mellan rektor och vägledare.
En annan rektor svarade enligt följande vad gäller samarbetet mellan rektor och vägledare:
Vår syv arbetar mycket självständigt, hen har varit anställd här i många år. Långt innan jag började jobba här. Hen är rutinerad och har god kunskap inom sitt arbete. Men finns det frågor som vi måste diskutera så gör vi alltid det. (Rektor 4)
21
Rektor 5 uttrycker ett bristfälligt samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och rektor med en förklaring på följande vis:
Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledaren och rektorn är jättedåligt. Amen så skulle man faktiskt kunna säga. Den personen som har studie- och yrkesvägledning i sin tjänst nu är ju lärare som har en viss procent i sin tjänst till att vara studie- och yrkesvägledare för våra elever.
Vilket innebär att den personen enbart egentligen har hand om gymnasievalen skulle man väl kunna säga krasst och information i årskurs åtta. Och utifrån hur det ser ut hos oss just nu så är det väl det som man fått lägga det på. Så det är på den nivån och finns så mycket att önska.
(Rektor 5).
Samverkan mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är enligt Carnes-Holt et al. (2012) en viktig faktor vid bemötande av ungdomarnas goda framgång i skolan och framtida karriärval. Ytterligare en framgångsfaktor som enligt forskningen kan främjas av god samverkan på skolan är ungdomarnas lärandeklimat. Duslak och Geier (2016; 2017) anser att en bättre samverkan kan leda till potentiellt högre elevprestationer.
6.3 Del II – Rektorers prioritering, planering, uppföljning och ansvarsfördelning vad gäller studie- och yrkesvägledning
6.3.1 Studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar
Med hänsyn till att organisera studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar visar det sig utifrån studiens empiri att det råder en viss avsaknad i samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolorna. Två av de kommunala rektorerna (rektor 2 och 4) uppger att det finns ett gynnsamt samarbete sinsemellan. Rektor 4 uppger att studie- och yrkesvägledaren har daglig kommunikation med övrig personal och sitter med i arbetslag 9 där ett samarbete kring främst gymnasiefrågor förekommer.
Rektor 1 uppger utifrån sin erfarenhet från andra skolor att personalen inte aktivt samarbetar med sin studie- och yrkesvägledare. Vidare anser hen också att ett sådant samarbete är viktigt i skolan där studie- och yrkesvägledarens placering anses vara en faktor till avsaknaden av samarbetet. Hen uttrycker att studie- och yrkesvägledaren bör vara placerad tillsammans med skolledningen och elevhälsan. Slutligen uppger hen en ovisshet i om studie- och yrkesvägledaren tillhör något arbetslag eller inte. Däremot menar hen dock att det finns en organisering på skolan där studie- och yrkesvägledaren har chans för dialog under en arbetslagskonferens en dag i veckan.
22
Vidare menar rektor 3 att det finns en önskan om ett bättre samarbete mellan vägledare och övrig personal genom att uttrycka sig på följande vis:
Samarbetet mellan syv och övrig personal kan bli bättre tycker jag. Övrig personal har oftast en bild av att syven har sin uppgift med PRAO, årskurs åtta, gymnasieinformation och det är det liksom. De har inte fattat hela den här vidden av studie- och yrkesvägledning tycker jag.
Och framförallt kanske inte då med tanke på alla nyanlända som har kommit där liksom studie- och yrkesvägledarens roll är ju exceptionellt viktig. Så den måste man lyfta. (Rektor 3)
Båda rektorerna på friskolorna uppger att det inte förekommer något omfattande samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren och den övriga personalen. Rektor 6 uppger dock att det kan hända att det ibland förekommer ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och specialpedagog främst kring elever i svårigheter. Friskolerektorerna anger också att studie- och yrkesvägledaren inte heller ingår i något arbetslag på deras skolor.
Att samordna studie- och yrkesvägledningen på så vis att hela skolan aktivt arbetar med studie- och yrkesvägledande insatser visar sig vara en bristfällighet runt om i landet (Skolinspektionen, 2013). Skolverket (2013) skriver även att rektorn bör tydliggöra så att samarbetet kring vägledande insatser fungerar mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och annan personal på skolan. Rektorn bör också säkerställa att vägledningen förekommer kontinuerligt i elevernas utbildning under hela deras skolgång. Detta för att utveckla en så kallad “valkompetens” hos eleverna.
6.3.2 Prioriterad vägledning för specifika grupper av elever
Med utgångspunkt i denna studies insamlade empiri visade det sig att majoriteten valde att prioritera specifika grupper av elever. Det handlade främst om elever med särskilda behov eller i svårigheter och därmed arbeta förebyggande.
Rektor 6 uppger att på den skolan prioriteras eleverna inför deras gymnasieval uttryckt på följande vis:
Vårt fokus är alltid våra elever, vår prioritering är självklart att eleverna ska få rätt vägledning inför deras gymnasieval, där lägger vi allra största vikt. Eleverna ska känna att de har rätt information och kunskap om det som finns att välja bland. (Rektor 6)
Rektor 1 uttryckte sig enligt följande i frågan om vart prioriteringen bör infinna sig:
Jag tror att det är viktigt att hinna med eleverna som har det tufft i skolan, så tror jag att det är bra att det finns ett skyddsnät för dem eleverna. Att de får ett tydligare mål att jobba mot.
Att informera om yrkesval osv. det kan väl vem som helst göra, eller inte vem som helst men
23
det är enklare på det sättet att ha kännedom om den enskilde eleven tycker jag är en viktig prioritering. (Rektor 1)
En annan rektor hävdade att ansvaret vad gäller prioritering ligger främst i studie- och yrkesvägledarens händer på följande vis:
Jag prioriterar inte, jag litar helt på professionen syv. Absolut, det kan vara så ibland att jag säger att du nu behöver vi prata med Nisse och då menar jag eleven Nisse och då prioriterar hen alltid det när jag säger det. Vi jobbar aldrig med någon detalj-prioritering, aldrig någonsin.
(Rektor 2)
En stor likhet hittades mellan denna studies insamlade empiri och Riksdagens (2018) rapport gällande att prioritera särskilda grupper av elever. Majoriteten ur denna studies empiri angav att de valde att fokusera på specifika elevgrupper. Utifrån riksdagen (2018) framgick det att majoriteten som besvarade deras enkät även valde att prioritera vägledning för särskilda grupper av elever.
6.3.3 SYV-plan
Ur den insamlade empirin för denna studie visade det sig att majoriteten av informanterna kände till att de hade en syv-plan på skolan.
”Vår syv arbetar inget med de lägre åldrarna utan utgår från vår syv-plan som är utformad efter 7- 9. Hen har varit med och utformat syv-planen” menade rektor 4 i frågan om det fanns någon syv- plan på skolan.
Däremot visade det sig att det rådde en avsaknad av syv-planering på bägge de fristående skolorna.
Rektor 6 menar att det finns en önskan om att utforma en syv-plan i framtiden genom att uttala sig enligt att ”vi har ingen syv-plan tyvärr. I framtiden ser vi definitivt att vi kommer att ha en syv- plan”.
Enligt (Skolinspektionen, 2013) visade det sig att det saknas konkreta mål samt en precisering om vad som är studie- och yrkesvägledarens roll i skolan. Det förekom ingen tydlig delegering och organisering från rektorns håll om vilka riktlinjer som studie- och yrkesvägledaren bör förhålla sig till. Det fanns även brister i planering, vidareutveckling och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Ur denna vinkel var det intressant att undersöka om skolorna arbetar med formella SYV-planer.
6.3.4 Önskvärda utvecklingsområden för studie- och yrkesvägledning
Ur empirin urskildes följande önskemål av utvecklingsområden:
24
•
Utöka samarbetet med skolledning.
•
Utöka samarbetet med specialpedagog och kurator.
•
Utöka samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare bland skolorna i kommunen.
•
Utöka studie- och yrkesvägledarens roll i elevhälsoteamet.
•
Arbeta mer utifrån ett förebyggande arbetssätt.
•
Utöka studie- och yrkesvägledarens tjänstgöringsgrad.
•
Förmedla vikten av studie- och yrkesvägledarens profession till ledningen.
•
Införskaffa en behörig studie- och yrkesvägledare och införskaffa en syv-plan.
•
Arbeta mer med det coachande arbetet för nyanlända och elever som ej har svenska som modersmål.
•
Arbeta aktivt med “hemmasittare” det vill säga elever som ej aktivt går till skolan.
Rektor 5 uttryckte sitt utvecklingsområde enligt följande:
I de bästa världar såsom jag skulle tycka så är det ju att ha en som arbetar som studie- och yrkesvägledare likväl som jag har en kurator som arbetar halvtid så varför inte ha en studie- och yrkesvägledare som jobbar halvtid bara i min verksamhet. Det är ju inte så att jag inte skulle hitta arbetsuppgifter eller att den personen inte skulle ha något att göra utan det finns ju precis som jag sa tidigare att en studie- och yrkesvägledare skulle göra stor skillnad på en skola. Och så även på vår skola. Så att så småningom så tänker jag att vi är där och att vi kan ha det. Att vi inte är där idag tänker jag handlar om okunskap och ekonomi. (Rektor 5)
