Examensarbete, 15 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp
Vt 2020
Vid vägledning är också vägledning
En kvalitativ studie om vid vägledning på lågstadiet
Caroline Engström och Gunilla Jenssen
Sammanfattning
Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna.
Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och
yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model.
Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på
lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.
Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, vid vägledning, lågstadiet, valkompetens, handlingshorisont, riktlinjer.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
BAKGRUND ... 2
LITTERATURGENOMGÅNG ... 3
PÅVERKANSFAKTORER ... 3
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GRUNDSKOLAN ... 5
HELA SKOLANS ANSVAR ... 5
FRAMGÅNGSRIK STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING ... 7
VIKTEN AV ATT KUNNA GÖRA VÄL UNDERBYGGDA STUDIE- OCH YRKESVAL ... 8
TEORI OCH BEGREPP ... 8
BOLMAN OCH DEAL – STRUKTURELLT PERSPEKTIV ... 8
BEGREPP ... 10
VID VÄGLEDNING ... 10
HANDLINGSHORISONT ... 10
VALKOMPETENS ... 11
METOD ... 11
DATAINSAMLING ... 11
URVAL ... 12
GENOMFÖRANDE ... 13
BEARBETNING AV DATA ... 15
ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 16
RELIABILITET OCH VALIDITET ... 16
RESULTAT OCH ANALYS ... 17
ARBETE MED VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET ... 17
KONKRETA EXEMPEL PÅ VÄGLEDNINGSAKTIVITETER ... 18
SKILLNADEN MELLAN VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET OCH VID VÄGLEDNING PÅ HÖGSTADIET ... 18
ANALYS ... 19
UPPFATTNING OM ANSVARSFÖRDELNING FÖR DEN VIDA VÄGLEDNINGEN MELLAN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE OCH LÅGSTADIELÄRARE ... 20
SAMARBETE MELLAN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE OCH LÅGSTADIELÄRARE ... 21
RIKTLINJER FÖR ARBETET MED VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET ... 21
UTVÄRDERING AV ARBETET MED VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET ... 22
ANALYS ... 23
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARES OCH LÅGSTADIELÄRARES UPPFATTNING OM HUR VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET PÅVERKAR ELEVERNAS HANDLINGSHORISONT ... 24
UPPFATTNINGAR OM ELEVERNAS REAKTIONER PÅ STUDIE- OCH YRKESRELATERADE AKTIVITETER ... 25
ANALYS ... 25
DISKUSSION... 26
METODDISKUSSION ... 26
STUDIENS STYRKOR OCH BEGRÄNSNINGAR ... 26
RESULTATDISKUSSION ... 27
ATT ARBETA, ELLER INTE ARBETA, MED VID VÄGLEDNING PÅ LÅGSTADIET ... 27
ANSVARSFÖRDELNING MED HJÄLP AV SAMARBETE, RIKTLINJER OCH UTVÄRDERING ... 28
ELEVERNAS HANDLINGSHORISONT ... 31
FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 31
REFERENSLISTA ... 32
Bilaga 1 – Grundläggande intervjuguide Bilaga 2 – Informationsbrev
1
Inledning
All personal i skolan förväntas arbeta aktivt för att elevernas val av yrken och studier inte ska begränsas av könstillhörighet, kulturell eller social bakgrund (Skolverket, 2019). Ett av de verktyg skolan har till sitt förfogande i denna strävan är studie- och
yrkesvägledning, som förväntas bidra till att eleverna lär känna sig själva, såväl som sin omvärld (Skolverket, 2013). I Sverige har vi kommit en bit på vägen mot ett jämställt samhälle, men än återstår många utmaningar (Statens offentliga utredningar [SOU] SOU 2019:4).
I de fall vägledningen fungerar och når ut till eleverna, gärna i tidig ålder, finns en förhoppning att stereotypa val, på sikt, kan motverkas (Gottfredson, 1981). I de fallen studie- och yrkesvägledningen, av olika orsaker, inte fungerar eller inte når ut till eleverna, ökar risken för att de gör stereotypa val eftersom de måste förlita sig på de nätverk de har i sin omgivning (Gruffman & Schedin, 2010; Skolinspektionen, 2013). När individen möter sin omgivning konstruerar hen ett mentalt spelrum, kallat handlingshorisont (Hodkinson
& Sparkes, 1997). I detta “rum” finns allt individen vill göra och alla möjligheter
individen anser sig ha. Utanför “rummet” finns de alternativ individen valt bort, eller inte alls känner till (Hodkinson & Sparkes, 1997). Individens förmåga att ta till sig information och valmöjligheter kring yrken och studier, samt bedöma informationen i förhållande till sig själv, kallas valkompetens (Skolverket, 2013).
Studie- och yrkesvägledning kan vara både vid och snäv (Skolverket, 2013). Skolverket (2013) menar att “Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval” (s. 11). En närmare förklaring av begreppen vid och snäv vägledning
tillhandahålls längre fram i detta arbete, under rubriken “Teori och begrepp”. Det som är viktigt att notera i detta skede är att denna studie kommer att fokusera på vid vägledning på lågstadiet.
Att som ensam studie- och yrkesvägledare nå ut till alla elever är svårt, inte minst för att vissa elever väljer att inte söka vägledning (Gruffman & Schedin, 2010). Mot bakgrund av detta är det kanske inte så överraskande att studie- och yrkesvägledning ska ses som hela skolans ansvar (SFS 2010:800; Skolverket 2019, 2013). Den mesta forskningen kring studie- och yrkesvägledning överlag är koncentrerad mot högstadiet och gymnasiet (Gruffman, 2010; Gruffman & Schedin, 2010; Wikstrand & Ulfsdotter Eriksson, 2015;
2 m.fl.). Det innebär att det finns en kunskapslucka om vid vägledning på lågstadiet, där passar denna studie in.
Vi tänker oss att studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer, huvudmän och studenter på Studie- och yrkesvägledarprogrammet och Grundlärarprogrammet har nytta av att läsa denna studie.
Syfte och frågeställningar
I denna studie kommer ett antal studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare intervjuas om deras erfarenheter och upplevelser kring vid vägledning på lågstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med den vida vägledningen på lågstadiet kan se ut i praktiken samt hur arbetsuppgifterna kring denna vägledning kan fördelas mellan studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Arbetet vill även sprida ljus över huruvida den vida vägledningen på lågstadiet upplevs påverka eleverna, enligt intervjupersonerna.
o Hur arbetar studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare med vid vägledning på lågstadiet?
o Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare att
ansvarsfördelningen för den vida vägledningen på lågstadiet ser ut för deras respektive professioner?
o Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare att vid vägledning på lågstadiet påverkar elevernas handlingshorisont?
Bakgrund
All personal i skolan ska, enligt lag och läroplan (SFS 2010:800; Skolverket, 2019), arbeta aktivt för att motverka stereotypa val hos eleverna och förbereda dem inför framtida studie- och yrkesval. Alla elever, förutom de i förskolan och förskoleklass, ska dessutom kunna få sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett av personal med rätt kompetens (SFS 2010:800).
Enligt Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) är valkompetens en viktig komponent i att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval, valkompetensen är i sin tur beroende av att eleverna har en god självkännedom. En aspekt
3 som Skolverket poängterar är att eleverna behöver lära känna sig själva, inte bara som individer, utan också i förhållande till sin omvärld. Skolverket framhåller att studie- och yrkesvägledning behöver gå som en röd tråd genom hela skolgången och ses som en process som leder till valkompetens, inte som sporadiska inslag.
Skolverket (2013) menar att skolan kan möta elevernas behov av vägledning genom informationsinsatser, vägledningssamtal och undervisning. Ansvaret för undervisningen vilar på både studie- och yrkesvägledaren och på lärarna, enligt Skolverket. En statlig utredning (SOU 2019:4) påpekar dock att det varit problematiskt att införliva studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Detta eftersom lärarna kan uppleva att de har en alltför hög arbetsbelastning och därmed inte har möjlighet att införliva nya moment i
undervisningen (SOU 2019:4). De kan också uppleva att de saknar tillfredsställande kunskaper om studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4).
En annan faktor som skollagen (SFS 2010:800) tar upp är att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas mot att nå sin fulla potential, oberoende av sin bakgrund och sina
förutsättningar. Detta brukar benämnas skolans kompensatoriska uppdrag (Skolverket, 2013).
Litteraturgenomgång
Som nämnts i inledningen av detta arbete fokuseras större delen av den existerande forskningen kring studie- och yrkesvägledning på högstadiet och gymnasiet (Gruffman, 2010; Gruffman & Schedin, 2010; Wikstrand & Ulfsdotter Eriksson, 2015; m.fl.). Nedan kommer en genomgång av tidigare forskning på områden relevanta för denna studie att presenteras.
Påverkansfaktorer
För att kunna motverka uppkomsten av köns- och klasstereotypa föreställningar om vem som kan inneha vilket yrke, lyfter forskning inom området studie- och yrkesvägledning fram vikten av att insatser påbörjas i tidig ålder (Gottfredson, 1981).
Gottfredson (1981) menar i sin teori att individens bild av passande, framtida yrken bestäms redan i den tidiga barndomen. Utifrån faktorer som, exempelvis, social klass, kön
4 och intressen skapar individen en självbild som olika yrken sedan jämförs mot. De yrken individen anser passar med självbilden ses som acceptabla för individen att inneha, medan yrken som inte passar med självbilden sorteras bort. Gottfredson argumenterar därför för att normkritiska insatser måste påbörjas så tidigt som möjligt i en människas liv, innan självbilden sammanställts.
En viktig del i hur vi interagerar med vår omvärld och vilka val vi gör är vårt
självförtroende (Filippin & Paccagnella, 2012). Enligt Filippin och Paccagnella har alla individer ett visst självförtroende. Ett gott självförtroende gör det, enligt forskarna, mer troligt att du väljer att utmana dig själv och dina förmågor eftersom du anser att du har det som krävs för att lyckas. Ett sämre självförtroende leder till motsatsen; du väljer att inte utmana dig själv. Enligt Filippin och Paccagnella hänger måttet av självförtroende, när det kommer till utbildningar och yrken, ihop med vilken social klass du växt upp i. Om du kommer från en studievan bakgrund är det troligare att du utmanar dig själv, än om du kommer från en studieovan bakgrund (Filippin & Paccagnella, 2012).
I en studie från Storbritannien (Daniunaite, Cooper & Forster, 2015) undersöker forskarna huruvida terapi genom lek kan ha positiva effekter på barns välmående. Studien bedöms vara relevant för detta arbete trots att den handlar om terapi, istället för studie- och yrkesvägledning, eftersom den visar att lek kan användas som ett konkret verktyg för att påverka barns tankeprocesser. Detta är en aspekt som går att koppla till studie- och yrkesvägledningens intention att synliggöra människors mentala spelrum och hur det kan påverkas (Hodkinson & Sparkes, 1997). I Daniunaite et al:s studie ingår barn i åldrarna 4–
12 år, som alla har någon form av psykisk ohälsa och som alla erhållit terapi vid något tidigare tillfälle. Daniunaite et al. berättar inte vilken form av psykisk ohälsa det rör sig om. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av barnen upplevde en förbättrad psykisk hälsa efter att deltagit i studien. Störst förbättring syntes hos barnen som mådde sämst vid studiens början.
En annan studie, från USA, på ämnet lek är utförd av Cherney och Dempsey (2010).
Cherney och Dempsey undersöker i sin studie hur barn betraktar och leker med leksaker.
Detta kan tyckas vara ett ämne som ligger långt från studie- och yrkesvägledningen. Att ämnet behandlas i denna studie beror, som beskrivs i stycket ovan, på att lek är något som kan påverka barns tankeprocesser (Daniunaite et al., 2015). Därmed upplevs det relevant
5 att belysa hur stereotypa föreställningar kan manifestera sig i barns lek. Cherney och Dempsey lyfter i sin studie fram tidigare forskning som visar att barn börjar välja leksaker som är stereotypa för deras kön från att de är ungefär arton månader gamla. Den tidigare forskningen visar även att när barnen är i två – treårsåldern har de en uppfattning om vilka personlighetsdrag, roller och aktiviteter som är ”passande” för pojkar respektive flickor (Cherney & Dempsey, 2010). Cherney och Dempsey fortsätter sin forskningsgenomgång genom att lyfta fram att i fyra – femårsåldern börjar barn aktivt välja bort leksaker som inte ”passar” deras kön, även om barnen gillar leksakerna i fråga. Resultatet av Cherney och Dempseys (2010) egen studie beskriver att barn har en tydlig bild av vilka leksaker som ”passar” vilket kön, baserat på vad leksaken föreställer samt vilken färg den har.
Studien visar också att pojkar är mer könsstereotypa i sin syn på vilka leksaker som är
”passande” för vilket kön (Cherney & Dempsey, 2010).
Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
När Skolinspektionen (2013) genomförde en utredning om studie- och yrkesvägledningen i grundskolan fann de brister hos samtliga undersökta skolor. I rapporten som följde på utredningen berättas att bristerna gällde, bland annat, att skolorna inte aktivt arbetade för att motverka stereotypa val eleverna gjorde utifrån kulturell eller social bakgrund samt kön. En annan brist som uppmärksammades i rapporten var att de tidiga vägledande insatserna knappt existerade, istället låg fokus på årskurs nio och gymnasievalet.
Dessutom saknades det ofta riktlinjer och rutiner för hur studie- och yrkesvägledningen skulle bedrivas.
I Skolinspektionens årsredovisning för år 2019 visade det sig att ett flertal av de ovan nämnda bristerna finns kvar. Skolinspektionen påpekar att studie- och yrkesvägledning behöver införlivas under elevernas hela skolgång, istället för att enbart ske under
högstadiet. Undersökningen visar även att vägledningen i de lägre åldrarna, i många fall, är fortsatt eftersatt. Ytterligare en aspekt som tas upp i årsredovisningen är behovet av att kontrollera ifall skolorna ger eleverna chansen att utforska sina intressen, oberoende av sin könstillhörighet (Skolinspektionen, 2019).
Hela skolans ansvar
Ett antal uppföljningar, utredningar och rapporter har konstaterat att det länge funnits en önskan om att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar, men att det råder
6 en viss förvirring kring hur de uppsatta målen ska kunna uppfyllas (Olofsson, Lovén &
Deliér, 2017; Riksdagsrapport 2017/18:RFR24 [2017/18:RFR24], 2018; SOU 2019:4; m.
fl.). Lovén (2015) förklarar att, framförallt den vida vägledningen, ofta nedprioriteras av huvudmän och rektorer. Därmed, fortsätter Lovén, riskerar hela ansvaret att läggas på enskilda studie- och yrkesvägledare som inte har möjlighet att uppfylla målen på egen hand.
Internationell forskning på området1 tyder på att svårigheter existerar kring
ansvarsfördelning och förståelse för studie- och yrkesvägledarens roll även i andra länder (Armstrong, MacDonald & Stillo, 2010; Ekin & Oksal, 2012).
En turkisk studie (Ekin & Oksal, 2012) redovisar vilken roll studie- och yrkesvägledaren ska spela och vilka arbetsuppgifter hen ska ha, enligt grundskolelärarna2. Ekin och Oksal menar att ett fungerande samarbete mellan de två professionerna är av stor vikt för att eleverna ska kunna utveckla sin valkompetens. Mot bakgrund av den tanken menar Ekin och Oksal att det därmed är viktigt att studie- och yrkesvägledaren är kapabel att utföra sitt jobb. Ekin och Oksal menar även att lärarna har ett ansvar när det kommer till att
samarbeta med studie- och yrkesvägledaren. Hur samarbetet artar sig beror dock i hög grad på hur effektiv och trovärdig läraren upplever att studie- och yrkesvägledaren är (Ekin & Oksal, 2012). När det kommer till studie- och yrkesvägledarens roll och arbetsuppgifter visar undersökningen att det råder oklarheter bland lärarna, men även bland studie- och yrkesvägledarna själva, kring hur dessa ska se ut. Detta trots att det finns en nationellt fastställd plan för hur arbetet ska bedrivas. Författarna påpekar att det inte räcker med att ha en plan; lärarna måste förstå vad planen innebär för att kunna samverka med studie- och yrkesvägledaren.
En studie från USA (Armstrong, MacDonald & Stillo, 2010) fokuserar istället på samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer på lägre respektive högre stadier. Studien bedöms ändå vara relevant för detta arbete eftersom den beskriver vad samarbetet och relationen mellan två professioner, verksamma inom skolan, behöver för
1 I källor skrivna på engelska används ordet “counsellor”/”counselor”, vilket kan betyda både kurator och studie- och yrkesvägledare. I den här studien har vi använt källor där sammanhanget ordet används i, antyder att författarna avser studie- och yrkesvägledare.
2 Vi är medvetna om att det är svårt att direkt översätta ett annat lands skolsystem till det svenska, vi har gjort vårt bästa för att göra en rimlig översättning. Detta gäller alla utländska källor i denna studie.
7 att fungera. I sin studie lyfter Armstrong et al. (2010) fram vissa aspekter som ses som särskilt betydelsefulla för att bygga ett effektivt samarbete. Dessa aspekter inkluderar, bland annat, god kommunikation, respekt för varandras kompetens och förmåga att fungera som ett stöd för varandra. Armstrong et al. påpekar även att relationen behöver underhållas. Studiens resultat visar att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer verkar fungera bättre på de lägre stadierna än på de högre. På de lägre stadierna har rektorn och studie- och yrkesvägledaren en bra relation som präglas av ömsesidig tillit.
De två professionerna upplever också att de har nytta av varandra i det dagliga arbetet.
Samma studie visar dock att samarbetet och tilliten inte fungerar på samma sätt på de högre stadierna. Där svarar rektorerna att de har nytta av studie- och yrkesvägledaren samt känner tillit. Studie- och yrkesvägledarna å andra sidan upplever inte detta i lika hög grad.
Armstrong et al. (2010) lyfter fram resultaten i sin studie som ett argument för en tanke de menar redan existerar: det är dags att förändra delar av innehållet i studie- och
yrkesvägledar- respektive rektorsutbildningen. Förändringarna bör bestå av inslag i undervisningen där professionerna får lära sig om varandras kompetenser och yrkesroller.
Studenterna kan också få lära sig om olika sätt att samverka över professionsgränserna, menar Armstrong et al.
Framgångsrik studie- och yrkesvägledning
En undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting3 (Jutdal, 2015) har sammanställt ett antal punkter som bidrar till en framgångsrik studie- och yrkesvägledning. Dessa punkter har undersökningen kommit fram till genom att intervjua, bland annat, organisationer, förvaltningschefer och studie- och yrkesvägledare i ett antal olika
kommuner. Trots att kommunerna skiljer sig åt på flera sätt menar Jutdal att det går att se vissa likheter i arbetet. Sammanfattningsvis handlar punkterna om att det behöver finnas politiskt uppsatta mål för studie- och yrkesvägledningen, att vägledningen behöver ha sitt ursprung i elevernas behov och att personalen behöver ges tid för att ta till sig och
realisera nya arbetssätt. Jutdal lyfter även fram att verksamheten behöver ge de olika professionerna möjlighet att samarbeta samt vikten av att arbetet utvärderas.
3 Sedan 2019 heter det Sveriges Kommuner och Regioner
8
Vikten av att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval
Utredningen Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) menar att det finns ett flertal anledningar till varför skolans studie- och yrkesvägledning behöver fungera. Utredningen påpekar att individen själv gynnas av att kunna göra väl underbygga studie- och yrkesval. Detta genom att individen ges förutsättningar att kunna ingå i samhällsgemenskapen, utan att begränsas av stereotypa strukturer. Även samhället lyfts fram som ett område som tjänar på att individer väljer “rätt” väg då kostnader som kan följa på ett studiemisslyckande undviks. Arbetsmarknadens behov av
kompetensförsörjning är ännu ett område som studie- och yrkesvägledning förväntas kunna bidra till att tillgodose.
Även Stenberg (2016) hävdar att en fungerande studie- och yrkesvägledning kan motverka ineffektiv kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Detta genom att vägledda individer förhoppningsvis väljer yrke och utbildning utifrån personliga förmågor, istället för att låta sig begränsas av kön eller kulturell och social bakgrund, menar Stenberg. Ur ett
nationalekonomiskt perspektiv blir det därför rimligt att aktivt motarbeta stereotypa val (Stenberg, 2016).
Teori och begrepp
Nedan följer en närmare beskrivning av den teori och de begrepp denna studie kommer tillämpa.
Bolman och Deal – strukturellt perspektiv
För att analysera de resultat som framkommer i denna studie kommer Bolman och Deals (2017) strukturella perspektiv att användas. Perspektivet hämtas från författarnas teori The four – frame model (2017). I teorin ryms fyra perspektiv: det mänskliga perspektivet, det symboliska perspektivet, det politiska perspektivet och det strukturella perspektivet.
Det strukturella perspektivet kommer, i denna studie, bidra med ett ramverk som förklarar hur ett fungerande, eller icke fungerande, samarbete inom en organisation kan se ut. Detta kommer appliceras på de svar intervjupersonerna givit samt på den forskning studien utgår från. Det gör i sin tur att analysen av studiens resultat blir möjlig att genomföra på ett strukturerat sätt.
9 Bolman och Deal (2017) beskriver The four – frame model som ett sätt att förstå hur organisationer är uppbyggda och fungerar. Vidare skriver författarna att organisationer av olika slag har fått allt större betydelse i våra liv; vi utbildar oss i skolor, vi arbetar för företag, vi uppsöker sjukhus och vi är med i föreningar och klubbar. Enligt Bolman och Deal (2017) bygger vi upp organisationer eftersom de kan tillgodose många av våra behov och önskemål kring konsumtion och samhällsservice. Det finns dock en baksida som innebär att organisationer kan utnyttja och frustrera människor, dessutom kan
organisationer upplevas som meningslösa att arbeta inom (Bolman & Deal, 2017).
Ett av de perspektiv Bolman och Deal (2017) presenterar för att beskriva hur
organisationer fungerar är det strukturella perspektivet. De grundläggande antagandena i detta perspektiv är att arbetet ska fördelas och därefter koordineras. Bolman och Deal menar att regler och struktur behövs för att alla ska dra åt samma håll, mot samma mål.
Om strukturen inte fungerar kan människor bli förvirrade och ineffektiva, oavsett hur kompetenta de egentligen är. Enligt detta perspektiv ska organisationer sträva efter att ha rätt person på rätt plats, istället för att försöka få människor att ändra sig genom
exempelvis coachning. Vidare menar författarna att i de fall strukturer och regler hindrar människor från att prestera på topp är det omstrukturering och problemlösning som gäller, för att komma tillrätta med problemet. Bolman och Deal varnar dock för att det kan vara destruktivt för en organisation att blint följa en struktur; ett visst mått av flexibilitet behövs för att inte organisationen ska bli föråldrad och ineffektiv.
Bolman och Deal (2017) påpekar att det är enkelt att anta att människor trivs bäst i öppna organisationer, med öppen struktur och plattare beslutskedja, men undersökningar visar att människor ofta uppskattar det motsatta. Människor som arbetar i organisationer med tydlig struktur och en tydlig beslutskedja känner sig mer nöjda med sin arbetssituation, enligt dessa undersökningar. Författarna menar dock att det är svårt att säga att den ena varianten är bättre än den andra, allt beror på vad organisationen vill uppnå.
Slutligen menar Bolman och Deal (2017) att det är viktigt att skilja på struktur och byråkrati. Så länge vårt arbete underlättas av de regler som finns, omges arbetet av en fungerande struktur, men när arbetet istället hindras och försvåras av omedgörliga regler övergår strukturen till att bli en byråkrati.
10
Begrepp Vid vägledning
Studie- och yrkesvägledning kan, som nämnts tidigare, vara både vid och snäv
(Skolverket, 2013). Den snäva vägledningen består av vägledningssamtal, medan den vida vägledningen består av alla aktiviteter som på något sätt bidrar till att rusta eleverna inför framtida studie- och yrkesval. Här ingår bland annat studiebesök och övningar som stärker elevernas kännedom om sig själva. I denna studie kommer den vida vägledningen att stå i fokus.
Att denna studie fokuserar på just vid vägledning kommer sig av att begreppet lyfter fram att vägledning kan ske under hela elevens skolgång, även utanför det individuella
vägledningssamtalet. Då studien fokuserar på lågstadiet känns detta extra relevant att lyfta eftersom studie- och yrkesvägledning ofta förknippas med högstadiet och gymnasiet (Gruffman, 2010; Gruffman & Schedin, 2010; Wikstrand & Ulfsdotter Eriksson, 2015;
m.fl.).
Handlingshorisont
Handlingshorisont är ett begrepp hämtat från Hodkinson och Sparkes (1997) Careership – teori. Begreppet används för att beskriva den del av omgivningen varje individ ser som acceptabel för hen att leva sitt liv inom. Detta gäller inte bara den fysiska omgivningen utan också den psykiska omgivningen. Varje individ har tankar om vad hen vill/inte vill, vad hen tror sig klara/inte klara, vad hen ser som möjligt/omöjligt etcetera. De alternativ individen har kvar efter att sorterat bort de som anses ointressanta eller ouppnåeliga ligger inom individens handlingshorisont. Handlingshorisonten påverkas av våra upplevelser och våra sociala bakgrunder, vilket gör att olika individer har olika handlingshorisont. Denna horisont går att vidga, genom studie- och yrkesvägledning, så att inte individer begränsar sig själva utifrån sin sociala bakgrund eller upplevda och, ofta, omedvetna hinder.
Att försöka fånga en människas tankeprocess på ett sätt som tillåter att den studeras kan utgöra en utmaning. Begreppet handlingshorisont fångar dock upp de abstrakta
komponenter som påverkar individens val. Begreppet kommer användas för att analysera och diskutera huruvida den vida vägledningen på lågstadiet har någon effekt på elevernas handlingar och tankemönster, enligt studie- och yrkesvägledarna och lågstadielärarna.
Detta är ett relevant perspektiv eftersom målet med studie- och yrkesvägledningen är att
11 den ska förebygga att eleverna låter sig begränsas av kön, kulturell eller social bakgrund (SFS 2010:800; Skolverket, 2019).
Valkompetens
Valkompetens är en färdighet som eleverna ska ges möjlighet att lära sig under sin skoltid (Skolverket, 2013; SOU 2019:4). Valkompetens är ett samlingsnamn för ett antal
kompetenser som underlättar för elever att kunna hantera valsituationer. Kompetenserna innebär att eleverna lär sig att få in information om utbildning och studier, och sedan kunna analysera den utifrån sina egna premisser, mål och preferenser (Skolverket, 2013).
Medan begreppet handlingshorisont förklarar hur ofta omedvetna tankeprocesser påverkar individens val, fokuserar begreppet valkompetens på den medvetna process som leder fram till ett väl underbyggt studie- och yrkesval (Hodkinson & Sparkes, 1997; Skolverket, 2013). I denna studie kommer begreppet valkompetens fungera som en referenspunkt för resultat, analys och diskussion. Detta sker genom att begreppet kopplas till de svar intervjupersonerna ger för att undersöka på vilket sätt skolorna förbereder eleverna inför ett liv fullt av val. Begreppet kommer även att kopplas till aktuell forskning för att på det viset belysa de konsekvenser en utvecklad valkompetens har för både individ och
samhälle (SOU 2019:4; Stenberg, 2016).
Metod
I detta avsnitt presenteras studiens metoder.
Datainsamling
I denna studie har insamling av data gjorts via kvalitativa intervjuer. Denscombe (2014) beskriver att några av fördelarna med kvalitativa intervjuer är att den information som framkommer, är mer detaljerad och djupgående än den som framkommer vid kvantitativa metoder. Kvalitativa intervjuer är passande när studien vill ta reda på människors känslor, erfarenheter, inställningar och synsätt. Forskare kan få betydelsefulla insikter som är baserade på den information som lämnas av intervjupersonen, detta eftersom
intervjupersonerna får möjlighet att utveckla sina idéer och åsikter. Intervjupersonerna kan själva identifiera det de anser vara viktigast i den empiri de bidrar med. Vi valde
12 kvalitativa intervjuer i denna studie eftersom vi vill ha en djupare och mer utvecklad förståelse över vid vägledning på lågstadiet.
Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi som intervjuare var förberedda med en lista som innehöll frågor som skulle ställas till intervjupersonerna (se bilaga 1).
Det innebär även att intervjuarna är öppna när det gäller ordningen på frågorna och att intervjupersonerna får utveckla sina svar och idéer och tala fritt (Denscombe, 2014).
Urval
Denna studie fokuserar på vid vägledning på lågstadiet. För att ta reda på om en kommun kan antas arbeta med vid vägledning på lågstadiet har vi inspekterat vissa kommuners studie- och yrkesvägledarplaner för att se om det står någonting om lågstadiet. Även information på kommuners hemsidor och media har bidragit. Urvalet av intervjupersoner har i den mån det gått, valts efter om deras skola/arbetsplats arbetar med vid vägledning på lågstadiet. Detta kallas enligt Denscombe (2014) för ett icke-sannolikhetsurval. Det innebär att vi själva delvis har valt urvalsförloppet och inte litat på ett slumpmässigt urval.
Detta eftersom vi vill veta hur studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare arbetar med vid vägledning i praktiken.
Det finns olika anledningar till varför vi just valde att intervjua studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Dels är studie- och yrkesvägledare vårt blivande yrke, dels bör studie- och yrkesvägledare i allra högsta grad vara integrerade i skolans vägledning. Att vi valde lågstadielärare var dels för att studien fokuserar på lågstadiet, dels för att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar.
I största möjliga mån, har vi letat efter intervjupersoner från flera olika kommuner för att få en bredare spridning över Sverige om hur det arbetas med den vida vägledningen på lågstadiet. Den geografiska spridningen bedöms vara till fördel för denna studie då den bidrar till flera skilda perspektiv på den vida vägledningen på lågstadiet. Eftersom
majoriteten inte replikerade på våra informationsbrev och förfrågan om deltagande kunde vi dock inte vara kräsna, därför arbetar två intervjupersoner i samma kommun. Vi tänker att det bör ha påverkat studien på flera olika sätt att två intervjupersoner är från samma kommun. Urvalet av intervjupersoner blir inte lika utbrett, vilket ger en mindre geografisk spridning. Vi trodde att de två intervjupersonerna skulle ge liknande svar, men de
13 överraskade och gav även en del olika svar. Anledningen till att de överlämnade
varierande svar kan bero på att intervjuerna skedde med en veckas mellanrum. Antagligen är den faktorn inte så stor, men det kan ändå påverka. En annan faktor kan vara att
intervjupersonen som hade den andra intervjun utav de två, fick chansen att fundera kring ämnet vid vägledning under en längre tid, än den personen som blev intervjuad före.
Andra anledningar till de olika svaren kan vara att de uppfattar situationen kring vid vägledning på olika sätt, eller en brist i kommunikationen på något plan.
Fyra till åtta intervjuer är att preferera. Vid fler intervjuer blir det svårare att hinna med, vilket kan göra att det missas betydelsefulla detaljer från intervjuerna (Trost, 2010). Vi bestämde oss för att gå medelvägen och intervjua sex individer; tre lågstadielärare och tre studie- och yrkesvägledare. Intervjupersonerna kommer från fem olika kommuner, vilket gör att de alla har olika förutsättningar och erfarenheter av arbetet med vid vägledning på lågstadiet. I denna studie presenteras inte kommunerna närmare eftersom den
informationen bedöms vara icke relevant för att besvara studiens syfte och
frågeställningar. Intervjupersonerna har också haft sina respektive yrken olika länge, vissa har mer yrkeserfarenhet än andra. Alla dessa faktorer kan påverka studiens resultat. Om vi intervjuat andra individer, i andra kommuner, är det möjligt att vi skulle fått andra svar.
Därför går det inte att dra några generella slutsatser utifrån denna studie: urvalet är för litet och svaren är bundna till de individer som deltagit. En av studie- och yrkesvägledarna som har intervjuats, är i dagsläget inte verksam som studie- och yrkesvägledare inom
grundskoleverksamheten. Vi valde ändå att intervjua henne eftersom hon har en gedigen erfarenhet om vid vägledning på lågstadiet, då hon tidigare arbetat inom
grundskoleverksamheten. De andra intervjupersonerna är i dagsläget sysselsatta inom grundskoleverksamheten.
Genomförande
Intervjuerna skulle ursprungligen genomföras via telefon alternativt Skype. Efter flera nekande och uteblivna responser, i synnerhet från lågstadielärare, valde vi att även erbjuda intervjuer via mail. Detta ledde till att vi hittade fler intervjupersoner. Tre studie- och yrkesvägledare intervjuades via telefon och tre lågstadielärare via mail. Att
lågstadielärarna valde att svara på intervjufrågorna via mail, tänker vi, kan bero på att vi som genomför denna studie är blivande studie- och yrkesvägledare. Det skulle kunna göra att lågstadielärarna känner en viss nervositet inför att tala med oss om vid vägledning
14 eftersom vi kan upplevas vara mer insatta i ämnet, än vad lågstadielärarna är. Det skulle också kunna bero på att lågstadielärarna hellre vill svara på frågorna i sin egen takt istället för att avsätta en specifik tid under dagen, då den avsatta tiden kan krocka med
undervisningstiden. En del presumtiva intervjupersoner tackade nej till att delta i studien just på grund av den aspekten.
Vid samtliga tre intervjuer som skedde via telefon deltog två intervjuare och en
intervjuperson. Som Trost (2010) menar kan det för intervjupersonen kännas som att hen hamnar i ett underläge. Vi hade detta i åtanke, men tyckte att fördelarna övervägde nackdelarna. Trost anser exempelvis att det kan vara en förmån för intervjuarna om de är två och har en god samklang, eftersom det ger en bättre förståelse för det som
framkommer i intervjuerna. En annan aspekt som avgjorde valet av två intervjuare, var att det kan vara gynnsamt att ha två intervjuare vid intervjuer med individer som företräder organisationer och företag. Intervjuarna kan då supplera varandra och det kan framstå som hövligt att vara två intervjuare (Trost, 2010).
Telefonintervjuerna spelades in efter samtycke från intervjupersonerna. Trost (2010) menar att det både gagnar och belastar intervjuarna att spela in. Fördelar med inspelning är att intervjuarna inte behöver anteckna frenetiskt under intervjun, utan kan lägga sitt fokus på frågorna och intervjupersonens svar. En kan i efterhand lyssna på intervjun ordagrant och höra hur intervjupersonens tonfall låter. En annan aspekt är att intervjuaren själv kan lyssna i efterhand och lära sig av sina misstag och vad en gjorde bra. Nackdelar är att det tar avsevärd mycket tid att lyssna på intervjuerna i efterhand och att intervjupersonen kan hålla sig tillbaka på grund av att hen blir inspelad.
Det finns för- och nackdelar med både telefonintervjuer och mailintervjuer. En fördel med mailintervju är att intervjupersonens svar kommer i skriftlig form vilket gör att
transkribering blir överflödigt. Därav finns det ingen risk för transkriberingsfel. En annan aspekt med mailintervjuer är att intervjupersonen får längre tid på sig att fundera över intervjufrågorna, vilket är bra för forskarna om de vill ha väl övervägda svar. En nackdel är att det inte blir någon ansikte mot ansikte intervju, vilket gör det svårare att kunna styrka intervjupersonens identitet och säkerställa informationen denne ger (Denscombe, 2014). När det kommer till telefonintervjuer tänker vi att en nackdel är att vi inte kan se intervjupersonens ansiktsuttryck. Denna nackdel må även gälla för mailintervjuer. En
15 fördel vid telefonintervjuer, tänker vi, kan vara att både intervjuarna och
intervjupersonerna har möjlighet att vara i en trygg miljö, vilket bör göra intervjuerna mer avslappnade. En annan positiv aspekt är att kommunikationen är live, vilket underlättar möjligheten för att ställa följdfrågor och höra intervjupersonens tonfall.
Intervjufrågorna i studien var liknande för alla intervjupersoner, men de kunde skilja sig lite och anpassas beroende på om frågorna skulle ställas till intervjupersonerna via en telefonintervju som skedde live, eller skickas via mail. Vi insåg efter den första
mailintervjun, att några av intervjufrågorna var för öppna. Till de två mailintervjuerna som skedde därefter, skickade vi med ett antal extra följdfrågor, eftersom vi ville gardera oss att de skulle svara på alla frågor och förstå frågorna. Den studie- och yrkesvägledaren som i dagsläget inte är verksam i grundskoleverksamheten, fick också anpassade frågor, som gjorde att hon istället fick berätta om sina erfarenheter. Att denna intervjuperson fick anpassade frågor kan ha påverkat studiens resultat genom att vi fick mer tillbakablickande svar, istället för att intervjupersonen berättade utifrån ett nutidsperspektiv. Vi konstruerade dock frågorna så att de täckte in samma områden som de frågor övriga intervjupersoner fick. Därmed anser vi att resultaten i denna studie inte påverkas nämnvärt av de anpassade frågorna.
Bearbetning av data
Alla telefonintervjuer har i efterhand transkriberats med hjälp av det inspelade materialet.
Vi har därefter sammanställt samtliga intervjuer genom att endast ta med relevant
information som besvarar våra tre forskningsfrågor. Den information som sorterats bort ur sammanställningen har rört sådant som inte besvarar studiens syfte och frågeställningar, till exempel hur intervjupersonerna arbetar på högstadiet. Även sådan information vi har bedömt kan avslöja intervjupersonernas riktiga identitet har sorterats bort, till exempel lokalpolitiska kännetecken. Vid citat har det vid vissa tillfällen tagits bort ord som är talspråk och inte fyller någon funktion i text. Trost (2010) tycker att analyser ska antecknas när tankar uppkommer, oavsett när det sker. Vi har följt Trosts tankar och en analys av materialet har gjorts allteftersom idéer har dykt upp under arbetets gång. Efter transkriberingen identifierades teman i intervjuerna och sattes i förhållande till syfte och frågeställningar, begrepp, tidigare forskning och teorier som har använts i studien.
16
Etiskt förhållningssätt
Denna studie har beaktat flertalet etiska aspekter, bland annat har Vetenskapsrådet (2002) fyra huvudkrav som har tagits i beaktande. Även Trost (2010) informerar om det.
Intervjupersonerna fick ta del av den etiska informationen genom ett informationsbrev som de fick i samband med den första mailkontakten (se bilaga 2). Det första huvudkravet från vetenskapskapsrådet är informationskravet. Den uppfylldes genom att
intervjupersonerna fick veta studiens syfte och att det var frivilligt att delta i
undersökningen. Samtyckeskravet verkställdes genom att intervjupersonerna samtyckte till sina intervjuer, samt att de fick veta att de när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande utan närmare motivering. Konfidentialitetskravet nyttjades genom att
intervjupersonerna anonymiserades i studien. Deras namn är fingerade och andra uppgifter som inte anses vara relevanta för studien är inte medtagna. Deras namn och
kontaktuppgifter delas endast med oss. Nyttjandekravet uppfylldes genom att
intervjupersonernas upplysningar endast kommer användas i denna studie (Trost, 2010;
Vetenskapsrådet, 2002).
I informationsbrevet fick intervjupersonerna även veta var studien publiceras, vilka den berikar och hur lång tid intervjun var beräknad att ta.
Reliabilitet och validitet
Trost (2010) menar att tanken om reliabilitet och validitet ursprungligen kommer från den kvantitativa metodiken. Han anser därför att när det kommer till kvalitativa studier, blir begreppen inte på samma sätt som inom kvantitativa. Dock ska självfallet intervjuerna och det insamlade materialet ändå vara trovärdigt och korrekt vid kvalitativa intervjuer.
Reliabilitet mäter forskningens tillförlitlighet. För att nå upp till en god reliabilitet, bör forskarna som intervjuar observera intervjupersonernas ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall (Trost, 2010). I samband med våra tre telefonintervjuer, lyssnade vi aktivt på intervjupersonernas betoningar och satsmelodier för att exempelvis kunna lyssna extra efter hur personerna kände kring de aktuella frågorna. I de tre mailintervjuerna var det däremot problematiskt att kunna läsa in på något annat vis än deras skriftliga svar. Där har vi fått lita på att intervjupersonerna har skrivit ner sina känslor, upplevelser och tankar om ämnet.
17 En annan faktor som bör tänkas på för att få en högre reliabilitet, är att intervjuarna inte ska tro att man har förstått det intervjupersonerna säger, innan hen har kontrollerat det (Trost, 2010). I denna studies intervjuer ställde vi periodvis följdfrågor, vilket gjorde att intervjupersonerna hade möjligheter att utveckla sina svar. Det gav intervjuarna en ökad inblick för vad som utrycktes under intervjuerna.
Validitet innebär att studien forskar på de frågor som är avsedda att undersökas. Alltså att studiens syfte och frågeställningar blir besvarade och är arbetets utgångspunkt (Trost, 2010). Under arbetets gång har premissen i denna studie varit att ha studiens syfte och frågeställningar i centrum, dels genom att intervjufrågorna är baserade på syfte och frågeställningar, dels genom att begrepp, teorier och litteraturgenomgången har kopplats till arbetets syfte och frågeställningar.
Resultat och analys
I denna del redovisas det som framkommit under intervjuerna med intervjupersonerna.
Observera att alla namn är fingerade! Marie, Pia och Yvonne arbetar som studie- och yrkesvägledare [SYV] medan Sofia, Iris och Amanda arbetar som lågstadielärare [lärare].
Efter vi har redogjort intervjupersonernas svar på varje forskningsfråga, medföljer en analys direkt därefter. Analysen av resultatet kommer utföras utifrån tidigare forskning, teori och begrepp.
Arbete med vid vägledning på lågstadiet
Hur länge de olika grundskolorna har arbetat med vid vägledning på lågstadiet varierar.
Några intervjupersoner är osäkra på hur länge deras arbetsplats arbetat med det, medan Yvonne (SYV) uppger att hon har arbetat med det i många år. Yvonne berättar att det var hon själv som tog initiativet till arbetet. Även Amanda (lärare) berättar att hon på egen hand tagit del av det material hon använder i undervisningen, mer om det nedan.
Generellt sett har intervjupersonerna positiva tankar om att arbeta med studie- och yrkesvägledning. Tankarna går dock delvis isär kring att arbeta med vid vägledning på lågstadiet. Majoriteten av de intervjuade anser att vid vägledning på lågstadiet är
gynnsamt för elevernas valkompetens. En av de intervjuade, Marie (SYV), menar att det
18 är mer givande att arbeta med högstadieelever eftersom de samtalen har en annan karaktär och det är enklare att se resultatet av vägledningsarbetet. Fem av de sex intervjuade lyfter fram att de ser studie- och yrkesvägledning som en viktig del i att stärka elevernas
valkompetens. Den sjätte intervjupersonen, Sofia (lärare), säger inget om den saken.
Konkreta exempel på vägledningsaktiviteter
Samtliga intervjupersoner har delat med sig av konkreta exempel på hur de inkorporerar studie- och yrkesvägledning i undervisningen.
Några av intervjupersonerna nämner att de arbetar med material från Hej SYV4. När det kommer till hur användningen av materialet upplevs fungera syns skillnader i svaren. Iris (lärare) och hennes kollegor arbetar mycket med materialet, medan Marie (SYV) berättar att en inventering i den kommun hon arbetar i visade att endast ett fåtal lärare nyttjade resursen.
Ett annat material som nämns fler än en gång är ett material från Ung Företagsamhet [UF]:
Vårt samhälle5. Både Yvonne och Amanda berättar att de använder materialet för att eleverna ska få upp ögonen för vilka yrken samhället inte klarar sig utan.
Andra exempel på aktiviteter är att låta eleverna se på filmer om yrken och yrkesliv, att låta eleverna intervjua familj och släkt om deras yrken, temalektioner, yrkespromenader, yrkesbingo, rollspel, yrkeslekar samt övningar som stärker elevernas självkännedom samt självförtroende. Pia (SYV) upplever att ett effektivt sätt att få eleverna att reflektera kring sin omgivning är att börja nära dem själva. Hon tog en chokladkaka som exempel;
varifrån kommer den, vilka yrken har arbetat med den och hur kom den till affären?
Skillnaden mellan vid vägledning på lågstadiet och vid vägledning på högstadiet
4 Hej SYV är ett företag som erbjuder digitala resurser som syftar till att underlätta implementeringen av studie- och yrkesvägledning i undervisningen (Hej SYV, u.å.). Företaget tillhandahåller bland annat färdiga lektionsupplägg för lärare att ta del av.
5 Materialet är framtaget med skolans tidigare årskurser i åtanke (UF, u.å.). Materialet lär eleverna om, bland annat, yrken, demokrati och hur pengar rör sig i samhället.
19 Ett återkommande tema i svaren från intervjupersonerna är att de ser aktiviteterna på lågstadiet som ett sätt för eleverna att lära känna sin omvärld. Aktiviteterna på högstadiet ses som mer individinriktat; eleverna ska lära känna sig själva.
Två av studie- och yrkesvägledarna påtalar att de inte kan benämna aktiviteterna på lågstadiet som vägledning: “Jag kan ju inte säga att det är så mycket vägledning
egentligen, på låg- och mellanstadiet. Alltså, det är ju lite för stora ord att säga att det är vägledning, de här lektionerna” (Marie, SYV) och “Jag tycker inte att man kan kalla det vägledning i den bemärkelsen som man gör på högstadiet” (Yvonne, SYV). Däremot är det ingen lärare som uttrycker den uppfattningen.
Analys
Jutdal (2015) lyfter i sin undersökning fram vissa faktorer som hon menar bidrar till en framgångsrik studie- och yrkesvägledning på kommunal nivå. En av punkterna handlar om att det behöver finnas politiskt bestämda mål för verksamheten. Även Bolman och Deals (2017) strukturella perspektiv hävdar att det är av största vikt att en organisation har gemensamma mål, så att alla kan dra åt samma håll. I Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) påpekas att eleverna, under sin skolgång, ska ges förutsättningar för att bilda en valkompetens. Majoriteten av intervjupersonerna i denna studie svarar att de ser studie- och yrkesvägledning som ett sätt att bygga upp elevernas valkompetens. Detta tyder på att de tagit till sig av de existerande riktlinjerna. Detta skulle, i sin tur, kunna vara ett tecken på att gemensamma mål verkligen får genomslag i verksamheterna, även om målen är satta på nationell nivå istället för kommunal nivå.
Daniunaite et al. (2015) studerar hur barns välmående påverkas av lekbaserad terapi.
Författarna konstaterar att flertalet av barnen upplever positiva effekter samt att största skillnaden märks hos de barn som mådde sämst, innan deltagandet i studien. Detta vetenskapliga argument för att barn lär genom lek borde gå att applicera även på området studie- och yrkesvägledning. När intervjupersonerna i denna studie berättade om vilka studie- och yrkesrelaterade aktiviteter de genomför i verksamheten, nämndes bland annat rollspel och yrkeslekar. Aktiviteterna användes, enligt intervjupersonernas utsagor, för att lära eleverna om de yrken som finns på olika arbetsplatser. Att eleverna får möta olika yrken via leken bör underlätta byggandet av elevernas valkompetens och vidgandet av deras handlingshorisont, på liknande sätt som lekterapin underlättar barnens psykiska
20 återhämtning. För att dra slutsatserna från Daniunaite et al. (2015) studie ännu längre, skulle det gå att hävda att lekbaserad studie- och yrkesvägledning möjligen skulle ha störst effekt på de elever som har störst behov av kompensatoriska inslag. Utifrån Filippin och Paccagnellas (2012) forskning skulle det kunna röra sig om elever från studieovana bakgrunder. Med hänsyn till Cherney och Dempseys (2010) studie är det dock viktigt att den som håller i de lekbaserade aktiviteterna är medveten om de könsstereotypa bilder barnen har av lekar och leksaker, och aktivt motverkar dessa bilder, annars finns en risk för att de stereotypa bilderna cementeras.
Enligt Skolverket (2013) består vid vägledning av alla aktiviteter som bidrar till att elevens valkompetens ökar. Exempel på sådana aktiviteter är, enligt Skolverket, övningar som stärker elevernas självkännedom, studiebesök och lektioner om arbetslivet. Mot bakgrund av den definitionen är de aktiviteter som beskrivs av intervjupersonerna i denna studie vid vägledning. Ändå hävdar två av intervjupersonerna att de inte vill kalla
aktiviteterna på lågstadiet för vägledning. Detta tyder på att de, av någon anledning, inte reflekterat över vad vid vägledning innebär.
Uppfattning om ansvarsfördelning för den vida vägledningen mellan studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare
Samtliga intervjupersoner har en klar bild över hur ansvarsfördelningen bör se ut.
Lågstadielärarna ska inkorporera studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att därigenom ge eleverna en bra grund inför framtida studie- och yrkesliv. Detta ska uppnås genom att olika yrken lyfts fram och diskuteras utifrån sina kvalifikationskrav, men även utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studie- och yrkesvägledaren ska fungera som bollplank och stötta lågstadielärarna i detta arbete. Det är också studie- och yrkesvägledarens uppgift att bidra med nya perspektiv, kring exempelvis normkritik.
Majoriteten av de intervjuade betonar också vikten av att studie- och yrkesvägledaren har direktkontakt med eleverna. På det viset blir det enklare att veta vilken nivå de vägledande insatserna ska ligga på. Det skapar också en kontinuitet för eleverna; när de kommer till högstadiet känner de igen studie- och yrkesvägledaren och vet vad hen arbetar med.
21 Sofia (lärare) arbetar på en låg- och mellanstadieskola som inte får regelbundna besök av studie- och yrkesvägledaren. Hon upplever därför att det kan vara svårt att få det stöd hon hade önskat kring hur hon ska koppla studie- och yrkesvägledning till undervisningen.
Samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare
Studie- och yrkesvägledarna upplever att samarbetet med lågstadielärarna fungerar bra.
Yvonne (SYV) berättar att lärarna på lågstadiet är självgående när det kommer till vid vägledning eftersom de arbetat med det under lång tid. Hon påpekar att det är enklare som studie- och yrkesvägledare att få tid med eleverna på lågstadiet, än vad det är på
högstadiet. Marie (SYV) säger sig ha ett gott samarbete med lågstadielärarna, kuratorn och skolsköterskan. Hon upplever att hennes arbete på lågstadiet är uppskattat av både elever och lärare. Pia (SYV) upplever att det är enkelt att arbeta på lågstadiet, som studie- och yrkesvägledare. Hon tycker att ett fungerande samarbete berikar båda professionernas kompetens, men att det är studie- och yrkesvägledarens ansvar att etablera samarbetet.
Studie- och yrkesvägledarna påtalar att det kan vara utmanande att få till ett fungerande samarbete. Ibland kan lärarna vara motsträviga och anse att de redan har mycket att göra, de har inte tid att göra ännu mer. De brukar dock ändra uppfattning när de dels inser att de redan gör studie- och yrkesrelaterade aktiviteter, dels upplever att eleverna uppskattar aktiviteter som kopplar undervisningen till livet utanför skolan. Enligt studie- och yrkesvägledarna är den vida vägledningen på lågstadiet beroende av att lågstadielärarna anammar och utför de studie- och yrkesrelaterade aktiviteterna. Detta eftersom
lågstadielärarna träffar eleverna varje dag och därmed kan skapa en kontinuitet i aktiviteterna, medan studie- och yrkesvägledaren träffar eleverna mer sporadiskt.
Lärarna var mer fåordiga i sina svar. De berättar att samarbetet fungerar bra och att de och studie- och yrkesvägledarna hjälper varandra.
Riktlinjer för arbetet med vid vägledning på lågstadiet
Flertalet av intervjupersonerna förtäljer att det finns kommunala riktlinjer för hur arbetet med studie- och yrkesvägledningen ska bedrivas. En av intervjupersonerna meddelar att riktlinjer håller på att tas fram. Amanda (lärare) uppger att det inte finns några riktlinjer, men att hon gärna vill ha en tydlig plan för hur arbetet med vid vägledning kan utformas.
Som det är nu får hon ta del av material på egen hand, av eget intresse.
22 Studie- och yrkesvägledarna påpekar, sammantaget, att det tagit lång tid att arbeta fram riktlinjerna, att riktlinjerna inte alltid är uppdaterade och att de inte alltid efterföljs ute i verksamheten. Trots att de existerande riktlinjerna inte är fulländande upplever studie- och yrkesvägledarna att arbetet med studie- och yrkesvägledningen förbättrats sedan de
infördes. I intervjuerna framkom att studie- och yrkesvägledarna ofta varit aktiva både i att initiera och utforma riktlinjerna, bland annat genom att kontakta politiker och argumentera för hur viktig studie- och yrkesvägledningen är. Pia (SYV) påtalar att det numer finns en förståelse bland skolhuvudmännen för att arbetet är viktigt och att de har ett uppdrag.
Utvärdering av arbetet med vid vägledning på lågstadiet
“Om man har gjort aktiviteter som inte har en effekt, har man gjort fel” (Pia, SYV).
Citatet ovan speglar Pias åsikt att det är viktigt att utvärdera sitt arbete, för att få reda på vilka aktiviteter som fungerar och vilka aktiviteter som behöver utvecklas. Hon menar att det är en lång process att hitta en fungerande form av utvärdering. De övriga
intervjupersonerna redogör för hur utvärderingen utförs i praktiken, på deras skolor.
Yvonne (SYV) beskriver att de utvärderar arbetet minst en gång per år, på en studiedag.
Yvonne berättar också att utvärderingen skickas vidare till verksamhetschefen. Marie (SYV) uppger att det inte sker någon utvärdering av hennes arbete, men att hon önskar att en sådan utvärdering skulle ske. Om hon fick önska skulle hon vilja att utvärderingen skedde en till två gånger per år, men hon tänker att det nog är för mycket begärt med två gånger per år. Hon uppger dock att lärarnas arbete utvärderas. Sammanfattningsvis menar hon att utvärdering är viktigt för att få reda på huruvida de studie- och yrkesrelaterade aktiviteterna faktiskt genomförs i klassrummen. Iris (lärare) förklarar att det sker
utvärderingar i klassrummen samt att personalen har gemensamma planeringsträffar där utvärdering kan ske. Amanda (lärare) delger att arbetslagen utvärderar verksamheten två
gånger per år. Sofia (lärare) berättar att de inte har tid för utvärdering detta läsår.
I vilken utsträckning intervjupersonerna upplever att det finns tid till utvärdering varierar.
Som nämnts ovan uppger Sofia (lärare) att det inte finns tid till utvärdering i nuläget. Pia (SYV) anser att det skulle finnas tid, förutsatt att verksamheten har en tydlig plan för hur och när utvärderingen ska ske. Ett dokument som ska följas upp gör processen enkel, menar Pia. Även Marie (SYV) menar att det inte vore några problem att utvärdera hennes
