Protokoll KF 2011-03-28 §§ 11-18

(1)

Beslutande Se bifogat närvaroprotokoll

Övriga deltagande Katrin Siverby, sekreterare Dan Jonasson, ekonomichef § 11

Justerare Therése Hellqvist och Johannes Lundén

Justeringens plats och tid Kansli- och IT-avdelningen 2011-04-04 kl. 16.45

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 11-18

Katrin Siverby

Ordförande

Kjell Gustafsson

Justerare

Therése Hellqvist Johannes Lundén

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Vara kommun, kommunfullmäktige

Sammanträdesdatum 2011-03-28

Datum för anslagets upp- sättande

2011-04-05 Datum för anslagets

nedtagande

2011-04-27

Förvaringsplats för protokollet

Kommunstyrelsens arkiv

Underskrift

(2)

Informationsärende ... 2 Anmälan ... 3 IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014 samt plan för

bredbandsutbyggnad ... 4 Motion om nya former och bättre förutsättningar för ungas kultur- och fritidsutövande ... 9 Motion om att utveckla ungdomars sommarjobb i Vara kommun till att innefatta möjligheten att starta eget företag ... 13 Motion – Vad händer efter Vara Horse Arena? ... 17 Tillägganslag för ombyggnad av vårdcentralen ... 19 Göran Perssons (M) anhållan om entledigande från uppdrag samt

fyllnadsval ... 20

(3)

Justerandens signatur

Ledamöter

§/tid Ersättare

§/tid varo

C Kjell Gustafsson 1

S Gun-Britt Nilsson 1

M Mona Hellberg Wik-

ström 1

S Fredrik Nelander 1

M Jan-Erik Wallin 1

M Cecilia Widegren 1

C Ingemar Gruvaeus 1

S Carl-Uno Olsson Christina Engblom 1

M Onni Vehviläinen 1

FP Adam Alfredsson 1

C Elof Jonsson Ulla Johansson 1

S Ros-Marie Persson Lina Persson 1

M Lars Gezelius 1

V Carl-Magnus Bengte-

gård 1

S Stefan Westergren Mikael Hernborg 1

KD Therése Hellqvist 1

S Kajsa Heed -

(4)

Ledamöter

§/tid Ersättare

§/tid varo

M Johannes Lundén 1

C Louise Wiberg 1

FP Camilla Börjesson 1

S Bengt-Åke Svensson Jörgen Kjellqvist 1

SD Carola Carlsson -

M Marie Pehrsson 1

S Yvonne Breman 1

M Thore Svenson Herman Bynke Ankom kl. 18.07.

Deltog §§ 11-17 1

C Bengt-Olof Fredén 1

S Thomas Hansson 1

V Ulla Bengtegård 1

M Per Gunnarsson Camille Maamari 1

S Petra Sahlström 1

KD Lena Juhlin 1

MP Sten Sundvall 1

M Gabriela Bosnjakovic 1

FP Ingvar Lund 1

(5)

Ledamöter

§/tid Ersättare

§/tid varo

C Ingemar Rogbrant -

S Bengt Karlsson 1

M Bengt Onsjö 1

S Heidi Tietäväinen 1

M Linda Carlson 1

S Rezkar Mohamad 1

M Roland Edvardsson 1

S Åsa Olsson 1

M Alexander Larsson 1

SD Sven Wikström 1

FP Tobias Fahlqvist 1

Antal närvarande ledamöter 42

(6)

Namn Närvaro

M Camille Maamari

M Håkan Svensson

M Gunilla Levén

M Herman Bynke

M Inger Olsson

M Lennart Haglund M Inger Hultén

C Martin Kvist

C Irene Karlsson

C Ulla Johansson

FP Nina Gleisner

FP Stig Gleisner

KD Thomas Andrén

KD Johan Olsson

S Alexandra Gustafsson

S Jörgen Kjellqvist

S Lina Persson

(7)

Namn Närvaro

S Mikael Hernborg

S Christina Engblom

S Jan-Erik Idsjö

S Jessica Almgård

V Roger Strömberg

V Christina Hagberg MP Jennie Sundvall

MP Solweig Andersson

SD Vakant

Antal närvarande icke tjänstgörande ersättare

(8)

KF § 11

Informationsärende

Bokslut 2010

Ekonomichef Dan Jonasson informerar om bokslutet för år 2010, varefter fullmäktiges ledamöter har möjlighet att ställa frågor.

_________

(9)

KF § 12

Anmälan

Följande ärenden anmäls:

- Ärendebalans per 2011-03-28 Bilaga Ärendebalans

__________

(10)

KF § 13 KS § 41

AU § 30 Dnr 97/2010 Dpl

IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014 samt plan för bredbandsutbyggnad

Beslut

1. Kommunfullmäktige antar IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014. Bilaga IT-infrastrukturplan

2. Kommunfullmäktige antar plan för bredbandsutbyggnad, vilken hädanefter handhas av kommunstyrelsen. Bilaga Plan för bredbandsutbyggnad 3. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta erforderliga

beslut för genomförandet.

4. Vara kommun bidrar med minst 5,6 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden på landsbygden.

5. Medelsanvisning: Tilläggsanslag i investeringsbudgeten – kommunens rö- relsekapital.

6. Kommunfullmäktige upphäver samtidigt IT-infrastrukturplan för Vara kommun antaget av kommunstyrelsen 2001-11-28 § 122.

_________

Bakgrund

Kommunen har sedan tidigare bredbandsutbyggnad ett antal bredbandsbrist- områden som saknar kommunikation. Dessutom ökar behovet från hushåll och näringsliv på kapacitet. För att kunna ligga i framkant har Vara kommun börjat titta på fortsatt bredbandsutbyggnad.

I december månad genomförde företaget ByNet en förstudie på hur en sådan utbyggnad skulle kunna ske i kommunen. Förstudien bygger på att kommunen medfinansierar fiberpunkter och stamnät för framtida fiberföreningar att ansluta sig till. Syftet är att skapa tio fiberföreningar i kommunen. Ideellt arbete kommer att krävas från hushåll och företagare för att bygga fördelningsnät.

Alla hushåll ochföretag på landsbygden ska ha möjlighet att ansluta sig.

Beredning

Ärendet har beretts av utvecklingssamordnare Mia Forsäng.

Ett välbesökt informationsmöte hölls i Vedum den 20 januari 2011 för Ve- dum-Larvområdet, med deltagare från olika delar av kommunen. Då deltog även Marcus Ternstedt från ByNet och Tore Johnsson från Västra Götalands- regionen.

(11)

Västra Götalandsregionens bredbandsstöd

• Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd har tagit fram bred- bandsstöd.

• Inriktning på 5 års satsning på bredbandsutbyggnad.

• 30 mnkr 2010, 30 mnkr 2011 och 30 mnkr 2012.

• Kan sökas endast av kommunerna, medfinansiering krav, max. 50 % stöd- andel.

• Kommunerna kan tillgodoräkna sig medfinansiering av fiberföreningar.

• Andra intressenter förväntas bistå vid samnyttjande, t.ex. mobiloperatörer.

• Huvudfokus på fiberpunkter till telestationer, mobilmaster, fiberföreningar och nya punkter.

Fortsatt beredning

Kommunen har den 24 januari 2011 skickat in en reviderad ansökan om bred- bandsstöd till regionen med en totalkostnad på 11,2 miljoner kronor.

Västra Götalandsregionen har den 25 januari 2011 beslutat att bevilja stöd till Vara kommun med högst 5,6 miljoner kronor för utbyggnad av fiberanslut- ningpunkter i Vara kommun. Det beviljade stödet utgör 50 % av stödunderla- get. Förutsättningarna för beslutet är att EU motiverar stödet, en ansökan är gjord och beslut väntas under våren 2011.

Villkor för beslutet

• Projektet ska slutredovisas senast 2014-12-31.

• Beviljat stöd utbetalas när projektet är avslutat och slutredovisningen god- känts. Slutredovisningen ska grundas på fakturor för utfört arbete, där det tydligt går att utläsa vilka kostnader som avser bredbandsutbyggnaden.

Ideellt arbete är inte stödgrundande.

• För stödet gäller att de krav och riktlinjer som beskrivs i ”Bredbandsstöd i Västra Götaland” ska följas.

• Intentionerna med Västra Götalandsregionens bredbandsstöd är att nå så många som möjligt av de områden som har brister i bredbandet, antingen genom att bygga ut telestationer med dålig kapacitet eller att bygga nya anslutningspunkter som fiberföreningar kan ansluta sig till. Kommunerna har ett ansvar att föreslå och prioritera bland sina tänkbara utbyggnadsobjekt.

• Den sökande ska undersöka vilka kommersiella bredbandsaktörer som verkar i området och kontakta dessa för att se om det finns potential att samarbeta för att möjliggöra ytterligare bredbandsutbyggnad. Hur denna kontakt ser ske redovisas under projektets gång.

(12)

Tillsyn och uppföljning

Västra Götalandsregionen kommer att svara för uppföljning samt utöva tillsyn över att beviljade stöd utnyttjas för avsett ändamål och överensstämmer med föreskrivna villkor.

Återkrav

Västra Götalandsregionen kan återkräva hela stödet eller en del av detta under en tid av fem år från den dag stödets storlek bestäms slutligt, om

• mottagaren av stödet genom oriktiga och ofullständiga uppgifter har för- anlett att stödet beviljats

• mottagaren av stödet på annat sätt orsakat att stödet beviljats med för högt belopp eller

• stödet använts för något annat än de som avsetts.

Arbetsutskottets tidigare beslut

Frågan om kommunens stöd till projektet om bredband på landsbygden lyfts på arbetsutskottets sammanträde den 23 februari 2011 för behandling av

• infrastrukturplan

• kommunens policy för utbyggnad och villkor gentemot bildade fiberföre- ningar

• utredning av kostnaderna för borgen för bredbandsanslutning.

_________

Fortsatt beredning

Kommunen ska bygga, äga och förvalta ett stamnät uppbyggt kring tio anknyt- ningspunkter. Byggnation sker i samarbete med ett antal fiberföreningar, som är under bildande i de aktuella områdena. Varje hushåll som vill gå med i en fiberförening betalar 1 500 kronor i anslutningsavgift. När femtio procent av hushållen i ett område betalat anslutningsavgiften och gått med i föreningen kan föreningen anslutas till kopplingspunkten. Informationsmöten har hållits i de aktuella områdena.

Arbetsutskottets behandling

Arbetsutskottet diskuterar frågan om kommunal borgen och anser att ett för- djupat resonemang krävs innan frågan kan avgöras.

Arbetsutskottet förordar att innehållet delas upp i två dokument; en IT-infrastrukturplan och ett dokument som reglerar vad som gäller för verkställande av planen. Utvecklingssamordnaren får i uppdrag att ta fram dokumenten.

(13)

Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunfullmäktige antar IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014 med föreslagna revideringar.

Kommunfullmäktige antar policy för utbyggnad och villkor gentemot bildade fiberföreningar.

_________

Kommunstyrelsens behandling

Till kommunstyrelsens behandling av ärendet har ett förslag till IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011-2014 skickats ut i ett dokument.

Jan-Erik Wallin föreslår att dokumentet delas så att de avsnitt som rör verk- ställighet vad gäller ekonomi och tidsplan för flyttas över till policydokumentet.

Elof Jonsson samstämmer i Wallins synpunkter om uppdelningen och anser att det bör vara ett förtydligande med avgränsning mellan landsbygd och tätort samt kring bolagsbildningen. Flera ledamöter deltar sedan i diskussionen.

Carl-Uno Olsson föreslår att en juridisk kontroll av dokumentet görs innan kommunfullmäktiges sammanträde.

Mötet ajourneras mellan kl. 17.00 – 17.15

Kommunstyrelsen uppdrar åt arbetsutskottet att göra den slutliga översynen av de båda dokumenten på sitt sammanträde 16 mars.

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott får i upp att göra redaktionella förändringar i de uppdelade dokumenten IT-infrastrukturplan och policydokument för fiber- föreningar innan kommunfullmäktiges sammanträde.

Kommunstyrelsens förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige antar IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014.

2. Kommunfullmäktige antar policy för utbyggnad och villkor gentemot bildade fiberföreningar.

_________

(14)

Kommunfullmäktiges behandling Yrkande

Fredrik Nelander yrkar, med instämmande av Jan-Erik Wallin (M) och Ingemar Gruvaeus (C), att beslutet istället ska ha följande kompletterande lydelse:

1. Kommunfullmäktige antar IT-infrastrukturplan för Vara kommun 2011 – 2014.

2. Kommunfullmäktige antar plan för bredbandsutbyggnad, vilken hädanefter handhas av kommunstyrelsen.

3. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta erforderliga beslut för genomförandet.

6. Kommunfullmäktige upphäver samtidigt IT-infrastrukturplan för Vara kommun antaget av kommunstyrelsen 2001-11-28 § 122.

Proposition

Ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition kommunstyrelsens förslag till beslut och Fredrik Nelanders kompletteringsyrkande och finner att Fredrik Nelanders yrkande vinner bifall.

_________

Sammanträdet ajourneras kl. 18.30-19.00 _________

(15)

KF § 14 KS § 46

AU § 37 Dnr 155/2010 Dpl 860

Motion om nya former och bättre förutsätt- ningar för ungas kultur- och fritidsutövande

Beslut

Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att utforma ett förslag till beslut i enlighet med motionärens intentioner.

_________

Bakgrund

Följande motion har inlämnats av Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Adam Alfredsson:

”Ungas värderingar, erfarenheter och kunskaper är en resurs här och nu och inte enbart en resurs på tillväxt. Ett bra samhälle för unga måste tillvarata dessa kompetenser.

Folkpartiet i Vara vill avsätta 100 000 kr årligen för att stimulera ungdomar bosatta i kommunen att starta och driva projekt och arrangemang för andra ungdomar i kommunen.

Medlen kan användas till marknadsföring, inköp av exempelvis ljud och ljus etc.

Ungdomar ska vara med i utformandet av kriterier och beslutsgång för att erhålla medel från ovanstående pott. En ungdomsgrupp ska fungera som remissinstans för de ansökningar som kommer in.

Goda exempel finns i andra kommuner exempelvis Nacka.”

Beredning

Motionen har remitterats till bildningsnämnden och näringslivschefen.

Bildningsnämnden

Bildningsnämnden har den 1 februari 2011, § 24, beslutat följande:

1. Bildningsnämnden är positiv till motionen men har inte möjlighet att av- sätta medel enligt motionens intentioner.

2. Det är viktigt att arbetet sker utifrån följande punkter:

- ta vara på ungas intresse och engagemang;

- att hitta former för ett verkligt inflytande kopplat med ansvar för verksamhet som engagerar unga;

- definiera syfte, mål och medel för ett utökat engagemang från unga i kulturell verksamhet;

- säkerställa att medel används på rätt sätt;

(16)

- att utse en arbetsgrupp för att föra frågan vidare så att praktiskt genom- förbara förslag kan presenteras i slutet av vårterminen.

3. att det sker en koppling till Lagmansgymnasiet.

Näringslivschefen

Näringslivschef Johanna Forslund Kullander har lämnat följande ståndpunkt:

Undertecknad ställer sig positiv till att satsningar görs som kan bidra till att Vara kommun är en attraktiv kommun för unga att bo och verka i. Projekt som bottnar i övertygelsen om att ungas kreativitet är en tillgång bör uppmuntras, inte minst för att skapa en grogrund för initiativtagande, förverkligande och sedermera en fortsatt företagsamhet.

Trots bra förslag finns det inom ramen näringslivschefens budget inte ut- rymme för någon avsättning om 100 000 kronor årligen.

Arbetsutskottets förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige är positiv till motionen men har inte möjlighet att avsätta medel enligt motionens intentioner under innevarande år.

- För framtiden är det viktigt att arbetet sker utifrån följande punkter:

ta vara på ungas intresse och engagemang;

- att det sker en koppling till Lagmansgymnasiet 2. Medelsanvisning ska beaktas i 2012 års budgetarbete.

3. Motionen anses därmed färdigbehandlad.

_________

Kommunstyrelsens behandling Adam Alfredsson (FP) yrkar följande:

1. Att kommunfullmäktige är positiv till motionen och avsätter 100 000 kronor enligt motionens intentioner under innevarande år.

2. Att utse en arbetsgrupp bestående av ungdomar och tjänstemän för att föra frågan vidare så att praktiskt genomförbara förslag kan presenteras i slutet av vårterminen 2011.

3. Medelsanvisning: kommunstyrelsens anslag för utveckling.

(17)

I detta yrkande instämmer Onni Vehviläinen (M)

Elof Jonsson (C) och Fredrik Nelander (S) tillstyrker arbetsutskottets förslag.

Nelander hänvisar till kommande budgetarbete.

Proposition

Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Alfredssons yrkande och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag.

Kommunstyrelsens förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige är positiv till motionen men har inte möjlighet att avsätta medel enligt motionens intentioner under innevarande år.

2. För framtiden är det viktigt att arbetet sker utifrån följande punkter:

ta vara på ungas intresse och engagemang;

- att det sker en koppling till Lagmansgymnasiet 3. Medelsanvisning ska beaktas i 2012 års budgetarbete.

4. Motionen anses därmed färdigbehandlad.

Reservation

Mot beslutet reserverar sig Adam Alfredsson (FP) samt Jan-Erik Wallin, Onni Vehviläinen, Herman Bynke och Marie Pehrsson (M) till förmån för Alfreds- sons yrkande.

_________

Kommunfullmäktiges behandling Yrkande

Adam Alfredsson (FP) tackar för svaret och yrkar istället följande:

1. Att kommunfullmäktige är positiv till motionen och avsätter 100 000 kro- nor enligt motionens intentioner under innevarande år.

(18)

2. Att utse en arbetsgrupp bestående av ungdomar och tjänstemän för att föra frågan vidare så att praktiskt genomförbara förslag kan presenteras i slutet av vårterminen 2011.

Carl-Magnus Bengtegård (V) yrkar, med instämmande av Fredrik Nelander (S):

1. Kommunfullmäktige ställer sig positiv till motionen och avsätter 50 000 kronor (för 2011) att användas för arrangemang av olika former av kultur och fritidsaktiviteter av och för ungdomar i enlighet med motionärens intentioner. Dessa arrangemang och aktiviteter får inte avse sådant som trad- itionellt anordnas av föreningar och andra organisationer.

2. Kommunfullmäktige ger bildningsnämnden i uppdrag att behandla och besluta löpande på inkomna ansökningar

Sammanträdet ajourneras kl. 19.10-19.20

Jan-Erik Wallin (M) yrkar, med instämmande av Carl-Magnus Bengtegård (V) och Adam Alfredsson (FP), att kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen för att utforma ett förslag till beslut i enlighet med motion- ärens intentioner.

Proposition

Ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition på om ärendet ska återre- mitteras och finner att detta är fullmäktiges mening.

_________

(19)

KF § 15 KS § 47

AU § 38 Dnr 154/2010 Dpl 143

Motion om att utveckla ungdomars sommar- jobb i Vara kommun till att innefatta möjlig- heten att starta eget företag

Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag)

1. Kommunfullmäktige är positiv till att ungdomar ska erbjudas möjlighet att starta eget företag som sommarjobb och ger bildningsnämnden och social- nämnden i uppdrag att administrera genomförandet.

2. Finansieringen ska lösas inom befintlig ram för feriearbeten, så att en del av medlen som idag finansierar feriearbeten riktas mot sommarjobb med inriktning mot entreprenörskap.

3. Fullmäktige anser därmed motionen färdigbehandlad.

_________

Bakgrund

Följande motion har inlämnats från Folkpartiets fullmäktigegrupp:

”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på de som kommer ut i arbetslivet idag.

Undersökningar visar att dagens ungdomar kommer att byta jobb oftare än tidigare genera- tioner. Anställning kommer att varvas med egenföretagande. Idag sker kunskapsinhämtning på så många fler ställen än i skolan. Möjligheten att starta ett eget företag på sommaren är ett komplement till Ung företagsamhet på gymnasiet.

Entreprenörskap är ett område som kraftigt lyfts fram i de nya styrdokumenten för gymnasieskolan. Begreppet entreprenörskap innerfattar specifika kunskaper som krävs för att starta och driva ett företag. Det innebär också att ungdomar utvecklar kompetenser i initiativtagande, ledarskap samt omsätta idéer till handling.

Vi anser att en del av de medel som idag går till sommarjobb i kommunen kan omfördelas till en permanent lösning för att driva eget företag under sommaren. Redan idag finns åtmin- stone ett koncept i Sverige som stödjer denna idé. Vidare vill vi att det utreds om näringslivet kan vara en aktiv partner i detta arbete både när det gäller ekonomi och mentorskap.”

Beredning

Motionen har remitterats till bildningsnämnden, socialnämnden och närings- livschefen.

Bildningsnämnden

Bildningsnämnden har beslutat föreslå att en del av medlen som idag finansierar feriearbeten riktas mot sommarjobb med inriktning mot entreprenörskap.

(20)

Här beskrivs bildningsnämndens beredning.

Sammanfattning

• Kostnaden för 10 ungdomar är ca 30 000 kr plus de personella resurser som krävs. Denna beräkning är baserad på kostnaderna för Sommarlovs- entreprenörer. Slutsumman skulle dock bli ungefär den samma vid en egen konceptidé.

• Det är viktigt att starta i god tid med information. En framgångsfaktor är att inkludera ungdomar som har drivit sommarlovsföretag tidigare år i själva rekryteringen.

• Det finns flera fördelar med att inkludera studie- och yrkesvägledarna i processen. Detta är också ett sätta att frigöra den arbetskraft som krävs för att driva sommarlovsentreprenör. Det är viktigt att ungdomarna får stöd, uppmuntran och utbildning under perioden då de startar och driver sitt fö- retag.

Beskrivning

Sommarlovsentreprenör är en väl genomarbetad konceptidé för ungdomar som vill testa på att driva ett eget företag under sommaren. Oavsett val av koncept är Sommarlovsentreprenör ett bra exempel på hur Vara kommun skulle kunna gå tillväga för att ge ungdomar en chans att driva egna företag på sommaren. Vi kan också med enkelhet få fram en rimlig kostnadsbild. Det är fullt möjligt att anordna ett eget koncept, men upplägg och kostnadsbilden blir un- gefär den samma.

Vad är sommarlovsentreprenör?

Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb.

Att stimulera ungdomars entreprenörskap är positivt och stämmer väl överens med samhällstrenden, inte minst då entreprenörskap kommer att bli en allt vanligare försörjningskälla i framtiden. I Vara arrangerades konceptet som- marlovsentreprenör under sommaren 2007. Vi hade också i syfte att köra konceptet i samarbete med Företagsamt lärande i Skaraborg sommaren 2008 samt 2009. Rekryteringen gick bra, elever intervjuades och vi hade fulla grupper.

Dessvärre märkte vi båda åren att ungdomarna tenderade att hoppa av allt- eftersom de fick sommarjobb och verksamheten ställdes därför in båda åren på grund av för få deltagare. Det kan därför finnas en poäng i att inkludera elever i åk 8-9 i satsningen för att säkerställa deltagarantalet och för att ge denna ungdomsgrupp en möjlighet till sommarjobb.

(21)

Framgångsfaktorer

Det finns en hel del kommuner som har arbetat aktivt med sommarlovsentre- prenörer i Skaraborg. Lidköping och Skövde är två av dessa. Vad är det som har gjort att dessa kommuner har lyckats? Tidig planering är en framgångs- faktor. De som har arbetat med konceptet har påbörjat informationsarbetet redan under januari/februari. En annan framgångsfaktor har varit att det är ungdomar som har informerat, d.v.s. de ungdomar som tidigare år har varit sommarlovs- entreprenörer. Detta har upplevts som positivt och gett ett gott resultat i form av fler intresserade ungdomar. De som har lyckats med SE har också haft möjligheten att frigöra resurser i form av Studie- och yrkesvägledare som har kunnat frilägga arbetstid på sommaren för att stötta ungdomarna.

Detta har varit mycket positivt då vägledarna på så vis har utökat sitt kontakt- nät, de har lärt känna fler ungdomar som de sedan har väglett och det har upplevts som en bra fortbildning. I Skövde har man köpt in externa aktörer som har hållit i projektorganisationen, finansierat av företag, något som har fallit ut positivt.

Kostnader

Konceptet Sommarlovsentreprenör kostar i form av en kommunlicens som i dagsläget är nedförhandlat till en summa av 6 000 kronor för sex kommuner i Västra Skaraborg. Det innebär en licenskostnad på 1 000 kronor/kommun under förutsättning att alla kommuner deltar i koncepttidén. Därutöver till- kommer en kostnad på 300 kronor/deltagare. Ungdomarna får dessutom en startavgift på 2 000 kronor. Kostnad för utbildning biltransporter, etc. 6 000 kr.

Den totala kostnaden beräknas bli ca 30 000 kr.

Socialnämnden

Socialnämnden har den 15 december 2010, § 126, uttalat följande:

Individ- och familjeomsorgen är idag den verksamhet som anordnar sommarjobb i kommunal regi. Enligt direktiven i kommunen ska alla ungdomar erbjudas sommarjobb det året då de slutar grundskolan. Ungdomarna erbjuds tre veckors feriepraktik. I övrigt erbjuder kommunen inga sommarjobb. Kostna- den för feriepraktiken ligger på ungefär 400 000 kronor per år.

När det gäller ungdomar och entreprenörskap så driver Individ- och familjeomsorgen ett ESF-projekt kallat Varalyftet sedan maj 2010. Som en del i detta projekt finns ”Vara ung entreprenör”. Projektet vänder sig till alla arbets- sökande ungdomar i Vara kommun i ålder 16-24 år.

Syftet med denna del i projektet är att ta tillvara på unga män och kvinnors idérikedom och initiativförmåga genom entreprenörskap i samverkan med näringslivet. Genom att ta tillvara på all den kompetens, lust och drivkraft som redan finns här bland unga och etablerade i näringslivet så kan intresset och kunskapen om entreprenörskap växa och tilltron på den egna förmågan öka.

Ett annat syfte är att ungas intresse och kunskap om entreprenörskap ska växa.

(22)

Näringslivschefen

Näringslivschefen anser att även om idén om att utveckla ungdomars sommarjobb i Vara kommun till att också innefatta möjligheten att starta eget fö- retag är god, så finns det vissa aspekter som bör beaktas.

En grundförutsättning är att näringslivet har vilja, resurser och möjlighet att bistå som aktiv partner i gymnasieskolans arbete med om utveckling av entre- prenörskap. Redan idag finns vissa utmaningar i samarbetet mellan skola och näringsliv som bör lösas innan ytterligare idéer sjösätts. I nuläget pågår insatser för att förbättra, systematisera och effektivisera samarbetet mellan Lagmans- gymnasiet, å ena sidan, och Teknikföretagen, å den andra, vad gäller feriearbete och praktik

Vidare är det rimligt att tro att certifieringen som Teknikcollege behöver en del tid att sätta sig och mogna hos såväl skola som näringsliv. Trots allt är det ju berörda på plats som ska omsätta politiska beslut till handling under en arbetstid som är allt annat än obegränsad. I det sammanhanget skulle undertecknad vilja passa på att slå ett slag för att inte koncentrera allt entreprenörskapsarbete till gymnasieskolan, utan istället börja fokusera mer på företagsamt lärande och entreprenörskap hos de yngre barnen.

_________

Kommunfullmäktiges behandling Camilla Börjesson (FP) tackar för svaret.

_________

(23)

KF § 16 KS § 48

AU § 43 Dnr 10/2011 Dpl 828

Motion – Vad händer efter Vara Horse Arena?

1. En projektgrupp är bildad bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott och ordföranden i bildningsnämnden, där bildningsnämndens ordförande leder gruppen. Uppdraget är att företräda kommunen i det fortsatta arbetet.

2. Kommunfullmäktige anser därmed motionen färdigbehandlad.

_________

Beskrivning

Jan-Erik Wallin (M) och Camilla Börjesson (FP) har lämnat in följande motion:

”Efter det att en knapp majoritet vägrat pröva kammarrättens dom i regeringsrätten ställs nu ett antal frågor gällande framtida ridskoleverksamhet med ungdoms-, vuxen- och handi- kappsaktiviteter på sin spets.

Vad vi erfarit så har Varaortens Ridskola möjlighet att bedriva sin verksamhet året ut på nuvarande plats. Därefter är man husvilla. Samtidigt reses ett antal frågor hur intresset från flertalet familjer att flytta till den tänkta arenan ska hanteras, liksom de företags intressen att etablera sig som fanns. Även om det skulle blir ’en tummetott’ av de tidigare planerna kanske någon är fortsatt intresserad. Intresset lär dock snabbt svalna om inga besked ges omgående. Med andra ord krävs snabba besked till såväl ridklubben som de som tidigare visat intresse.

För att inte rasera all den erfarenhet och alla de kontakter som byggts upp, yrkar vi från moderaterna och folkpartiet att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast till- sätta en projektgrupp för att utreda var och på vilket sätt ridsporten bör utvecklas i kommunen.

Vi förutsätter att utredningen sker skyndsamt och i nära samarbete med de aktiva inom sporten.”

Beredning

Motionen har beretts av kommundirektören.

Det kan konstateras att ridsporten är landets näst största sport mätt i antalet utövare. En majoritet av dessa är kvinnor. Efter att Vara Horse Arena med placering i Larv inte längre är aktuell finns det två spår att utgå från. Det ena är att försöka förverkliga idéerna bakom Vara Horse Arena men med en annan placering närmare Vara samt att hitta en alternativ finansieringslösning. Det andra alternativet är att enbart koncentrera uppdraget på att stödja ridsporten och dess utövare i Vara och mer precist att tillsammans med Varaortens ryt-

(24)

tarförening finna en lämplig placering samt finansiering av en ny anläggning för ridskoleverksamheten.

Det ingår i kommunstyrelsens uppdrag och ansvar att initiera olika utveck- lingsprojekt och det är därför naturligt att så sker även i denna fråga. De två alternativ som finns som utredningsuppdrag bör ske i samarbete med bild- ningsnämnden, då idrottsfrågor ryms inom dess ansvarsområde.

_________

Kommunfullmäktiges behandling Jan-Erik Wallin (M) tackar för svaret.

_________

(25)

KF § 17 KS § 53 TU § 21

Tillägganslag för ombyggnad av vård- centralen

1. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen ett tilläggsanslag motsvarande 1 900 000 kronor så att planerad ombyggnation av vårdcentralen kan genomföras.

2. Medelanvisning: omdisponering i 2011 års investeringsbudget ________

Bakgrund

Då före detta tandläkarlokalerna i vårdcentralen finns tillgängliga för annat ändamål har en samlokalisering av personal som arbetar inom omsorgen för personer med funktionshinder (OF) och hjälpmedel vid socialförvaltningen blivit möjlig.

Beskrivning

Projektering av ombyggnaden har utförts av Metro-arkitekter och presenterats i berörda personalgrupper.

Ombyggnaden beräknas kosta 1 900 000 kronor och finns inte upptagen i nuvarande investeringsbudget, varför ett tilläggsanslag erfordras. Erforderliga medel kan omdisponeras från Industrigatan i Kvänum, då det visat sig att detta objekt blir betydligt billigare än vad som ursprungligen beräknats.

Tekniska utskottets beslut

Tekniska utskottet äskar ett tilläggsanslag motsvarande 1 900 000 kronor för 2011-års investeringsbudget så att planerad ombyggnation kan genomföras snarast.

_________

(26)

KF § 18

Göran Perssons (M) anhållan om entledi- gande från uppdrag samt fyllnadsval

Beslut

1. Kommunfullmäktige entledigar Göran Persson (M) från uppdraget som revisor i Vara Bostäder AB och Vara Industrifastigheter AB.

2. Madeléne Persson-Lilja (FP), Torggatan 13, 534 31 VARA, väljs till ny revisor i Vara Bostäder AB och Vara Industrifastigheter AB efter Göran Pers- son.

3. Reino Garyd (S), Sågaregatan 1, 534 94 STORA LEVENE, väljs till revi- sorsersättare i Vara Bostäder AB och Vara Industrifastigheter AB efter Madeléne Persson-Lilja.

4. Paragrafen ska justeras omedelbart.

_________

Bakgrund

Göran Persson (M) har den 9 mars 2011 begärt entledigande från sitt uppdrag som revisor i Vara Bostäder AB och Vara Industrifastigheter AB.

_________

Kommunfullmäktiges behandling

Onni Vehviläinen (M) föreslår att kommunfullmäktige väljer Madeléne Pers- son-Lilja (FP), Torggatan 13, 534 31 VARA, till ny revisor i Vara Bostäder AB och Vara Industrifastigheter AB efter Göran Persson.

Vidare föreslår Onni Vehviläinen att kommunfullmäktige väljer Reino Garyd (S), Sågaregatan 1, 534 94 STORA LEVENE, till revisorsersättare i Vara Bo- städer AB och Vara Industrifastigheter AB efter Madeléne Persson-Lilja.

Yrkande

Onni Vehviläinen (M) yrkar att paragrafen skall justeras omedelbart.

Proposition

Ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition på Onni Vehviläinens förslag till ledamot och ersättare och finner att dessa vinner bifall. Därefter ställer ordförande proposition på Onni Vehviläinens yrkande om omedelbar justering och finner att det vinner bifall.

_________

(27)

2007-12-12 175/2007 Kommunstyrelsens AU Fördjupning av översiktsplanen för Kvänum Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsberedningen (080305) (Prioriterar nu kommunens översiktsplan) 2008-06-09 71/2008 Vara Ishall ek. förening Ansökan om bidrag till byggnation av ishall i Vara

kommun

Vilande (KSAU)

2009-02-23 25/2009 Tekniska servicenämnden Upprustning av kommunens inomhusbad Beslut 2011 års investeringsbudget. Bereds av bildningsnämnden.

2009-03-16 131/2008 Detaljplan för del av Borga 23:4 m.fl. Överklagande ej klart. KSAU yttrande 2011- 03-16.

2009-05-18 75/2009 Fördjupning av översiktsplanen för Vara Horse Arena

Handläggs tillsammans med revidering av översiktsplanen

2009-07-02 96/2009 Samhällsbyggnadsberedningen Kommunomfattande översiktsplan Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen och tillsammans med styrdokumenten. Ska diskuteras i politiskt forum

2010-02-10 21/2010 Miljö- och byggnadsnämnden Översyn av riktlinjer för vindkraftsetableringar Kommunstyrelsen – sker i samband med ny översiktsplan (AU 2010-02-24 § 30)

(28)

partigrupperna

- Juni 2011 – KF antar ny strategisk plan KSAU 2011-01-21, 2011-03-16

2010-03-29 51/2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för kv. Ritaren 11 i Vara tätort Kommunfullmäktige 2011-04-26

2010-11-08 154/2010 Folkpartiets fullmäktigegrupp Motion om att utveckla ungdomars sommarjobb i Vara kommun till att innefatta möjligheten att starta eget företag

Kommunfullmäktige 2011-03-28

2010-11-08 155/2010 Folkpartiets fullmäktigegrupp Motion om nya former och bättre förutsättningar för ungas kultur- och fritidsutövande

Kommunfullmäktige 2011-03-28

2010-11-29 163/2010 Kommunstyrelsens AU Framtida organisationsform för Vara Konserthus Kommundirektören – klart 2011-04-15

2010-12-16 176/2010 Innovatum Teknikpark Infrastruktur för biogas Handläggs av TUA-avdelningen

2010-12-20 181/2010 Socialnämnden Mottagande av ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-03-16

2011-01-03 4/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott

Nytt etableringsområde i anslutning till trafikplats Jung

Handläggs av TUA-avdelningen

2011-01-11 9/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott

Målbild centrum i Vara Handläggs av TUA-avdelningen. Avstämning kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-03-16.

Informationsmöte planeras.

(29)

skott administration 2011-02-08 28/2011 Jan-Erik Wallin (M) Motion – Ta vara på läget! – järnvägssträckning

Vara – Falköping

Handläggs av kommunledningen

2011-02-11 31/2011 Thore Svenson (M) och Ingvar Lund (FP)

Motion angående parbogaranti Remiss till socialnämnden

2011-03-01 37/2011 Statens Energimyndighet Styrning till prioriterade användare vid elbrist (Styrel)

Handläggs av kansli- och IT-avdelningen. Sen- ast kommunfullmäktige 2011-06-20

2011-03-02 38/2011 Västsvenska Kommunförbun- dens samorganisation

Huvudmannaskapet för Västtrafik Kommunfullmäktige 2011-04-26

2011-03-09 42/2011 Miljö- och byggnadsnämnden Taxa för prövning m.m. enligt plan- och bygglagen Kommunfullmäktige 2011-04-26

2011-03-15 48/2011 Ombyggnad av vårdcentralen Kommunfullmäktige 2011-03-28

(30)

Antaget av kommunfullmäktige 2011-03-28 § 13

IT-

infrastrukturplan

för Vara kommun

(31)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

1 Befintliga strategier och lagstiftning 4

1.1 Bredbandsstrategi för Sverige 4

1.2 Regional bredbandstrategi 4

1.3 Plan och bygglagstiftning 5

1.4 Mobilt bredband 5

2 Landsbygdens attraktionskraft ökar med utbyggnad av fiber 6 3 Byalagsmodell - mest bredband för pengarna 7

4 Nuläge 8

4.1 PTS bredbandskartläggning år 2009 10

4.2 Vara kommuns interna fibernät 10

4.3 Bredbandsnät i Vara kommun 11

5 Mål för bredbandsutbyggnad 12

5.1 Prioritering 13

6 Kommunens strategi för fortsatt utbyggnad av bredband 13

6.1 Nätstruktur 15

6.1.1 Kommunens anslutningar 15

6.1.2 Privata anslutningar 15

6.1.3 Landsbygdsanslutningar 16

6.1.4 Tjänster i nätet 17

7 Bolagets roll 17

8 Byggprojekteringens roll 18

Bilaga 1 Förteckning över telestationer i Vara kommun 19

(32)

Regeringen har ställt upp målet att 90 procent av landets hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100Mbit/s år 2020. De framtida behoven av ökad kapacitet och tillgänglighet kommer av flera anled- ningar ställa krav på en omfattande utbyggnad av fiberbaserade bredbandsnät.

Fiber är den teknik som har överlägset bäst kapacitet och tillgänglighet. Fiber är även en grundläggande förutsättning för att kunna tillhandahålla god kapacitet och tillgänglighet även i framtidens mobila bredbandsnät. Av denna an- ledning kommer denna plan fokusera på byggnation av fiberbaserade bred- bandsnät. Den förestående avvecklingen av det kopparbaserade analoga telenä- tet påvisar även behovet av att skynda på denna utbyggnad, eftersom en stor andel av hushållen och företagen i kommunen idag inte har tillgång till bredband (ADSL) via detta nät.

Kommunen har satt upp följande mål:

Vara kommun ska kunna erbjuda samtliga kommuninvånare och företag möjlighet att koppla upp sig mot ett fast fibernät inom tre år.

Verkligheten i Vara kommun är idag att många på landsbygden inte har fungerande ADSL-uppkoppling. Dessutom aviseras nedläggning av telestationer och vi vet också att kopparen är dålig på vissa ställen.

Kommunen vill satsa på att bygga ut fiber för att:

• Behålla och utveckla en levande landsbygd

• Fortsätta satsningen på näringslivet

• Ge möjligheter till hemarbete och distansarbete.

• Göra kommunen mer attraktiv- fler personer och företag.

Villor, hyreshus och företag utanför fiberföreningarnas geografiska områden (tätorter) erbjuds anslutning direkt av VaraNet med en fast kostnad. Bolaget upphandlar entreprenör med uppdrag att bygga dessa anslutningar som totalentreprenad.

Önskemål har också framförts att de riktigt små orterna såsom Öttum, Helås m fl skulle vilja ingå i ett föreningsnät. Bedömningen är att det finns ett stort intresse från marknaden att ansluta hushåll och företag i de större orterna till fiberbaserade bredbandsnät men att det krävs att någon leder detta arbete.

Bedömningen är också att den rådande situationen för bredband på landsbygden kommer att ställa krav på att kommunen tar ett större ansvar för att säker- ställa tillgången till bredband i dessa områden. Inom ramen för denna plan avser därför kommunen att medfinansiera utbyggnaden av fiberbaserade stam- nät till landsbygden.

Genom denna satsning är avsikten att alla invånare och företag inom en treårs- period ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernätet till en rimlig kostnad samt att säkerställa denna tillgång även för den kommunala verksamheten.

För att kommunen ska vilja och våga satsa på fiber till landsbygden krävs dock ett engagemang från kommuninvånarna och en egeninsats.

(33)

1 Befintliga strategier och lagstiftning

1.1 Bredbandsstrategi för Sverige

Bredband har stor betydelse för hela Sveriges välfärd – man kan likna det vid landets blodomlopp

Proposition 2009/10:193 ”Tillgängliga elektroniska kommunikationer”

”Målet för tillgänglighetspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Målet ska i första hand uppnås genom väl fungerande marknader.

Funktionellt tillträde till Internet höjs från dagens 0,025 Mbit/s till 1 Mbit/s. Ska genom- föras under 2011.”

Regeringen har en bredbandsstrategi som syftar till ökad tillgänglighet till fiber i hela landet. Stora investeringar i bredbandsnät behövs för att målen i regering- ens bredbandsstrategi ska nås.

Ett av målen är att 90 procent av landets hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020, vilket idag bara är möjligt fullt ut med optisk bredbandsfiber.

Enligt regeringen ska målen i första hand uppnås genom privata initiativ Redan år 2015 bör 40 procent av företag och hushåll ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s.

Kommunernas planeringsansvar tydliggörs och kopplingen till infrastruktur för elektronisk kommunikation stärks i plan- och bygglagen.

Kommunernas roll är att bidra till en bra marknadsutveckling genom insatser på tre huvudområden:

• Kommunerna som samhällsplanerare och företrädare för allmänna samhällsintressen

• Kommunerna som markägare

• Kommunerna som ägare av bredbandsnät.

• Kommuner, landsting och regioner vill kunna effektivisera sin service till medborgare och företag med hjälp av modern teknik och elektronisk kommunikation till rimliga priser i hela landet.

1.2 Regional bredbandstrategi

Västra Götalandsregionen tog under år 2009 fram en strategi för IT-

infrastrukturen i regionen. I den slås flera kort- och långsiktiga mål fast. Bland annat har det lokaliserats 77 stycken så kallade vita eller grå fläckar. Med det avses växelstationer som helt saknar eller har mycket begränsad kapacitet när det gäller bredband.

(34)

kan ansluta sig till med optisk fiberkabel.

1.3 Plan- och bygglagstiftning

Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart sam- hällsbyggande och för närvarande pågår ett arbete med att omarbeta lagstift- ningen. I det förslag som för närvarande bereds inom regeringskansliet kommer kopplingen till infrastruktur för elektroniska kommunikationer att stärkas.

D.v.s. planering av bredbandsutbyggnad kommer att ingå i kommunens övriga samhällsplanering både på översikt och detaljnivå.

1.4 Mobilt bredband

På den mobila bredbandssidan har det de senaste åren varit en enorm utveckling. Kapaciteterna har ökat för varje år. Idag kan man i tätorterna köpa modem med maxkapaciteter på uppåt 6-8 Mbit/s i praktiskt arbete. Nästa generations mobila bredband, 4G eller LTE har också lanserats i Stockholm och Göteborg och den utbyggnaden kommer att fortsätta. Som vanligt lanseras detta dock först där den stora marknaden finns och tar betydligt längre tid på sig till landsbygden. De större tätorterna och västkusten kommer att få 4G täckning under åt 2011.

Under mitten av februari fick Post- och telestyrelsen (PTS) klar den rättstvist som funnits kring GSM frekvensernas licenser, 900Mhz, de närmaste 15 åren.

Frekvenserna för mobilt bredband i 800 Mhz-bandet startar PTS auktion på den 28 februari 2011. Sex block av frekvenser ska fördelas till marknaden och PTS krav är att två av dessa block av frekvenser ska det finnas ett täck-

ningskrav på. Dessa ska användas för att nå Sveriges nya statliga bredsbands- mål som säger att alla i Sverige ska ha minst 1 Mbit/snedströms kapacitet.

Detta kommer att finnas tillgängligt även inom Vara kommuns hela område.

Både 800 Mhz och 900 Mhz bandet kommer alltså att användas för 4G framö- ver. Västra Götalandsregionen har i sin upphandling av landstingets data och telekombehov fått löften från två leverantörer att de ska täcka Västra Göta- lands yta med 4G innan år 2013 är slut. Därute kommer vi att ha tillgång till ca 3-10 Mbit/s nedströms och kanske 0,5-5 Mbit/s uppströms år 2014-2015. Ut- vecklingen av mobilt bredband kommer att fortsätta och bli klart bättre än vad den är idag. Mobilt bredband är mycket bra som komplement till en stationär lösning och det är en mobil lösning av hög klass. Däremot är den lite mer för- änderlig och oprecis gällande täckning och kapacitet hela tiden, vilket gör den opålitligare för företagsnyttjande i kontorsmiljö.

(35)

utbyggnad av fiber till hushållen

En väl utbyggd infrastruktur för bredbandsanslutning skapar nödvändiga för- utsättningar för en levande och attraktiv landsbygd. Med tillgång till bred- bandsbaserade tjänster får fler kommuninvånare möjlighet att bo och arbeta på landsbygden på samma villkor som invånarna i staden.

För Vara Kommun handlar det om att fortsätta att bygga upp boende, utbildning, utveckling, rekreation och arbetstillfällen.

Bredband med optisk fiber ända fram till företag/bostäder är en framtidssäker infrastruktur. Då kan man vara säker på att det är möjligt att få tillgång till både dagens och morgondagens tjänster:

• Internet

• TV

• Telefoni

• Radio

• Distansarbete

• Videotelefoni

• Inbrottslarm/Kameraövervakning

• Spel

• Kulturevenemang

• Trygghetslarm

• Tele-medicin

• Video-on-demand

• Musik

• Undervisning

För kommunens företag är det mycket viktigt att kommunen kan erbjuda en infrastruktur med tillgång till fiberanslutning till en rimlig investe-

ring/driftkostnad.

Detta är viktigt inte minst för att företagens konkurrensförmåga ska kunna bibehållas.

(36)

arna

När marknaden inte vill och statens och kommunernas pengar inte räcker till måste, man ta saken i egna händer om man vill att landsbygden ska få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet där både Internet, telefoni och TV kan samsas.

Idag har mer än 600 byar i Sverige byggt sina egna nät som har kopplats mot stadsnät och andra nätägare. Genom att bilda samfälligheter eller ekonomiska föreningar har byalagen genom eget arbete och ibland med stöd av staten och kommunerna lyckats få fiber till hemmet, vilket innebär att de har en framtids- säker bredbandsinfrastruktur med i princip obegränsad kapacitet.

Stadsnätsföreningens, SSNF, projekt Fiber till byn i samverkan med LRF är ett sätt att inspirera folk i byarna att ta fram spadarna och ta saken i egna händer.

Projektet ska ge information och vägledning om hur man kan åstadkomma ett eget nät inom sin ort för att sedan ansluta sig till någon lokal/regional nätägare för att få tillgång till olika tjänster via fiber.

Det är också brådskande, då många på landsbygden riskerar att bli utan sin fasta telefon. En nermontering av kopparnäten är näraförestående, speciellt för de mindre telestationerna (ej fiberanslutna).

Eget engagemang hos de boende, kanalisationsstöd, rot-avdrag, Landbygds- programmet eller andra EU-medel ihop med offentlig medfinansiering är de verktyg som i samverkan ska kunna åstadkomma en utbyggnad av bredband även på landsbygden.

(37)

Vara Kommun är placerad mitt i Västra Götalandsregionen och har ca 16 000 invånare. Kommunen består av centralorten Vara med ca 4 000 boende, ett antal mindre tätorter med en stark lokal identitet samt en levande landsbygd, som bär prägel av den jordbruksnäring som varit dominerande i kommunen.

Det betyder att många, framför allt små, företag finns i de gårdar som ligger spridda över hela Varaslätten – ett betydande infrastrukturellt problem som kommer att kräva kabelberoende snabba elektroniska fiberförbindelser.

Vara kommun genomförde under åren 2002-2006 en omfattande utbyggnad av de ortsammanbindande näten i kommunen. Ägare till detta fibernät är företa- get Quadracom (f.d. CSIT). Kommunen har bidragit med ca 5 % av de totala kostnaderna för nätets uppbyggnad. Resterande medel kommer från nätägaren och i form av riktat statsbidrag.

Utbyggnaden resulterade bland annat i att huvuddelen av telestationerna kunde anslutas via fiber och att bredbandstjänsten ADSL kunde erbjudas kommunin- vånare inom aktuella områden via det fasta telefonnätet.

Samtidigt som huvuddelen av telestationerna anslöts via fiberkabel i ett öppet nät, kunde det också samtidigt etableras fibernoder som kan användas för att senare koppla på flera nya fiberkunder exempelvis byalag och fiberföreningar.

Av tekniska och ekonomiska skäl fick dock två telestationer en begränsad anslutning via radiolänk och tre telestationer (växelområden) saknar helt möjlig- heter till ADSL-lösningar.

(38)

Bredband kan åstadkommas med trådbundna och trådlösa accesstekniker. De tre telestationerna som idag helt saknar möjligheter till ADSL-lösningar är Käl- lerstorp utanför Vedum, Månsholmen utanför Norra Vånga och Valeberg Ryd utanför Larv. Det är alltså de ostligaste delarna av Vara kommun som har de största problemen idag. Här är man beroende av att kunna koppla upp sig mot de mobila bredbanden om man ska kunna utnyttja internets möjligheter men på vissa områden är även detta ett bekymmer.

Två telestationer har en begränsad anslutning via radiolänk. Det är Stora Halla, utanför Jung och Södra Lundby.

I bilaga 1 och bilaga 2 redovisas hur det ser ut i Vara kommun med trådbunden ADSL och mobilt bredband via 3G. Den första förteckningen visar vilka stat- ioner som finns och vilka som är fiberanslutna m.m.

(39)

Bilden visar bredbandstäckningen i rutor på 250x250 meter, där det finns fastboende befolkning. Redovisningen är gjord i olika varianter av bredbandstek- niker till hushållen. Det som konstateras av PTS är att Vara kommun har flera

”vita fläckar” där ingen täckning finns.

4.2 Vara kommuns interna fibernät

I Vara kommun har samtliga kommunala fastigheter, vattenverk och renings- verk anslutits i ett lokalt optiskt fibernät. Anslutning till det regionala stomnätet sker via en anslutningsbrunn utanför telestationen i respektive ort.

Dessutom är f.d. Odengården och f.d. Tingshuset i Vara anslutna till samma lokala fibernät.

(40)

Det finns 25 telestationer inom Vara kommun. 20 av dem är fiberanslutna och fem saknar fiberanslutning.

Nedanstående bild beskriver Vara kommuns befintliga fibersträckningar. De blå linjerna utgör sträckningar mellan våra tätorter. De gula linjerna är radio- länkbaserade sträckningar. De gröna är linjer som idag saknar fiber och som utgör våra mest prioriterade områden.

(41)

En viktig målsättning för kommunens satsning är att alla kommuninnevånare och företag ska erbjudas en anslutning till en rimlig kostnad och motverka att endast delar av kommunen byggs ut.

Genom satsningen ska den kommunala förvaltningen ges möjligheten till kost- nadsreduktion samtidigt som utvecklingsmöjligheterna inom förvaltningen ska stimuleras.

• Göra kommunen mer attraktiv, fler personer och företag.

I nedanstående karta finns blå linjer över de fiberpunkter som kommunen får bidrag från regionen att bygga ut under förutsättning att de medfinansierar med lika mycket. Kommunens mål är att alla ska få tillgång till ett fast fibernät.

(Se bild över tilltänkt stamnät längre fram i dokumentet.)

(42)

Den övergripande principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernätet. Men byggnationen kommer att starta på landsbygden först.

6. Kommunens strategi för fortsatt utbygg- nad av bredband

En modern och bra digital infrastruktur och goda kommunikationer är av- görande för kommunens utveckling och en levande landsbygd.

Tillgången till optisk fiberkabel och trådlös snabb kommunikation till rimliga kostnader är också avgörande för att skapa en fortsatt tillväxt och ökad köp- kraft i framtiden.

Den mest optimala och framtidssäkra bredbandslösningen är via en optisk fiberförbindelse. Med de stora avstånden som finns på landsbygden är detta samtidigt en mycket kostsam investering.

För att utbyggnaden av kraftfulla bredbandslösningar över huvud taget ska komma till stånd krävs därför ett engagemang av de boende och företagen i form av byalag och uppbyggnad av olika fiberföreningar. Genom egna ar- betsinsatser kan dessutom kostnaderna oftast hållas nere på en acceptabel nivå.

En förutsättning för att byalag ska kunna bygga ut fibernät på landsbygden, är att det finns anslutningspunkter till det så kallade stamnätet inom ett rimligt avstånd.

Kommunens roll och uppdrag i detta sammanhang är därför att verka för att förtäta antalet överlämningspunkter till fibernätet och på så sätt underlätta för byalag och fiberföreningar att ansluta sig till stomnätet. Tanken är att dela in kommunen i tio fiberområden där tio föreningar bildas (föreningsnät).

Kommunen ska också bevaka att kanalisation anläggs i samband med nybygg- nad och ombyggnader i kommunen.

På nästa sida redovisas de tänkta tio områdena (markerat med rött) och det ortsammanbindande nätet (den blåa linjen). Områdena såväl som de ortsammanbindande näten är justerbara utefter geografiska förutsättningar m.m. och kommer att preciseras i detalj i den fortsatta projekteringen.

(43)

Kommunen bildar ett bolag som sköter upphandling och förvaltning av ett gemensamt ”VaraNet”. VaraNet ska tillhandahålla kostnadseffektiva och lång- siktiga kommunikationslösningar för kommunens näringsliv, offentlig sektor och kommuninvånare.

VaraNet bemannas enbart med administrativ personal. Kommunikationsplatt- form, tjänster och underhåll upphandlas av externa konsulter. Den inledande utbyggnaden administreras av en externt upphandlad byggprojektledning.

Landsbygdsnätet byggs av fiberekonomiska föreningar. Utbyggnad av nätet sker i VaraNets egen regi för privata kunder i tätbebyggda områden.

Genom att kommunen tar ett helhetsgrepp kring bredbandsutbyggnaden, skapas såväl synergieffekter som andra fördelar:

• Genom att bygga en homogen ringstruktur i hela kommunen skapas ett nät. Fördelen med detta är att framtida tjänsteleverantörer till hushåll och näringsliv genom inkoppling på ett ställe i nätet kan nå alla hushåll och fö- retag. Detta ger stora möjligheter till bra upphandlingar för dem som ska nyttja tjänsterna.

• Kommunen bygger stamnätet och i vissa delar tillsammans med förening- arna. Föreningarna ansvarar för byggnationen av anslutningsnätet. Kom- munen kommer att äga och förvalta stamnätet samt handla upp service och underhåll för det hela fysiska nätet. Detta gör att service och underhåll ska upphandlas för alla nätdelar av kommunen. Detta sparar mycket arbete och

(44)

• Nätet kommer att ge Vara kommun möjlighet att använda nätet för den egna verksamhetens behov.

6.1 Nätstruktur

Nätstrukturen kan delas in i tre olika affärsområden, där samtliga förvaltas i VaraNet.

• Kommunens anslutningar

• Landsbygdsanslutningar mot föreningsnät.

• Privata anslutningar i tätsortsnära områden.

6.1.1 Kommunens anslutningar

I kommunens stambyggnation ingår uppkoppling av kommunala fastigheter.

Kommunens föreningsanslutningar innebär inte medlemskap i föreningen. Det ortsammanbindande nätet (se tidigare kartbild kring stamnät) byggs av kommunen tillsammans med de fiberekonomiska föreningarna, där bolaget handlar upp byggprojektledning, material och entreprenad.

Finansiering

Bidrag från Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunens insats finansierar större delen av det ortsammanbindande nätet. Övrig finansiering sker via anslutningsavgifter från privata anslutningar samt föreningsanslutning- ar.

6.1.2 Privata anslutningar

Villor, hyreshus och företag utanför fiberföreningarnas geografiska områden (tätorter) erbjuds anslutning till VaraNet med en fast kostnad. Bolaget upphandlar entreprenör med uppdrag att bygga dessa anslutningar som totalentreprenad.

Finansiering

Privat finansiering.

(45)

bildas. Föreningarna organiserar sig tillsammans med byggprojektledaren enligt modell nedan.

Samtliga föreningar i kommunen bildar en gemensam organisation (paraply förening) för samråd med kommunen/VaraNet under byggnation och förvalt- ning. Samråd sker i enlighet med upprättat samarbetsavtal.

Finansiering

Det finns möjlighet för fiberföreningarna att söka bidrag från länsstyrelsen som kan täcka upp till 33 % av kostnaden. Kostnad för anslutning till stamnätet finansieras med en avgift från varje fastighetsägare med 1 500 kronor + moms.

Medlemmarna i varje fiberförening finansierar den övriga kostnaden för fiber- nätet dels genom dagsverken, dels genom kontant betalning.

(46)

välja bland olika tjänster och tjänsteleverantörer, enligt nedanstående modell.

Tjänsteleverantören levererar en tjänst i nätet t.ex. TV, telefoni och bredband. I nätet ska finnas minst två olika tjänsteleverantörer.

Bolaget handlar upp kommunikationsoperatör tillsammans med byggprojektledning.

Kommunikationsoperatören (KO) driftar nätet och ansvarar för all aktiv ut- rustning. Den enskilde kunden har ingen kontakt med VaraNet, all support sker direkt mot tjänsteleverantören.

VaraNets driftfinansiering sker via nätavgifter från kommunikationsoperatö- ren.

7. Bolagets roll

VaraNet ska äga och förvalta stamnätet i kommunen. Bolaget upprättar samarbetsavtal med fiberföreningar samt en övergripande affärsplan för hela ”Vara- Net”.

Bolaget upprättar aktivitetsplan och styrdokument tillsammans med byggprojektledningen. Kommunikationsoperatör handlas upp i samråd med byggprojektledningen. Bolaget upprättar i samråd med föreningarna underhållsavtal för det fysiska nätet (stamnätet och föreningsnätet).

(47)

Ortsammanbindande nät/stamnät

• Upphandling av entreprenörer, material, tjänster m.m.

• Byggledning under hela projekteringsfasen

• Projektering av nätstruktur och kanalisationsstråk.

• Ledning av byggnation

• Assisterar kommunen/VaraNet i upphandling av material och tjänster.

• Sköter kontakten med länsstyrelsen och andra myndigheter.

Föreningsnät/landsbygdsanslutningar

Byggprojektledningen

• Ger råd och stöd till fiberföreningar.

• Planerar föreningarnas anslutningspunkter till kommunens stamnät.

• Upprättar en gemensam organisation tillsammans med fiberföreningarna.

• Organiserar logistiken under byggnation.

• Sköter kontakten med länsstyrelsen och andra myndigheter.

• Anger kvalité och standard på material och uppkopplingar.

Privata anslutningar

Byggprojektledningen upphandlar totalentreprenad tillsammans med VaraNet.

(48)

Förteckning över telestationer i Vara Kommun och till- gång till bredband/typ ADSL via fast telefoni

Telestation Fiber ADSL Fiber ADSL Antal Totalt till station Telia till station CSIT fasta tfn ADSL nät

Telia CSIT per telestation

1 Arentorp JA JA JA JA 2

2 Edsvära JA JA JA JA 2

3 Faleberg NEJ EJ ADSL JA JA 113 1

4 Helås JA JA JA JA 2

5 JUNG JA JA JA JA 2

6 Källerstorp NEJ Ej ADSL NEJ EJ ADSL 90 0

7 Kvänum JA JA JA JA 2

8 Larv JA JA JA JA 2

9 Longbo JA JA JA JA 2

10 Lidaborg JA JA JA JA 2

11 Längjum NEJ EJ ADSL JA JA 1

12 Månsholmen NEJ EJ ADSL NEJ EJ ADSL 42 0

13 Naum JA JA JA JA 2

14 Stora Halla NEJ EJ ADSL Radiolänk JA 97 1

15 Södra Lundby NEJ EJ ADSL Radiolänk JA 110 1

16 Sparlösa JA JA JA JA 2

17 Stora Levene JA JA JA JA 2

18 Tumleberg JA JA JA JA 2

19 Tråvad JA JA JA JA 2

20 Ulvstorp JA JA JA JA 2

21 Västerbitterna JA JA NEJ EJ ADSL 95 1

22 Vedum JA JA JA JA 2

23 Vara JA JA JA JA 2

24 Valeberg-Ryd NEJ EJ ADSL NEJ EJ ADSL 76 0

25 Vångaby JA JA JA JA 2

26 Önum JA JA JA JA 128 2

27 Öttum JA JA JA JA 2

(49)

Plan för bredbands- utbyggnad

Vara kommun 2011-2014

Antaget av kommunfullmäktige 2011-03-28 § 13

(50)

Innehållsförteckning

Mål för bredbandsutbyggnad 2

Prioritering 2

Villkor för anslutning till stamnätet 2

Verkställighet 2

Finansiering 3

Tidsplan 4

(51)

En viktig målsättning för kommunens satsning är att alla kommuninnevånare och företag ska erbjudas en anslutning till en rimlig kostnad och motverka att endast delar av kommunen byggs ut.

Genom satsningen ska den kommunala förvaltningen ges möjligheten till kost- nadsreduktion samtidigt som utvecklingsmöjligheterna inom förvaltningen ska stimuleras.

• Göra kommunen mer attraktiv, fler personer och företag.

Prioritering

I de fall en prioritering av vilka områden man ska starta fiberbyggnation i är nödvändig, är kommunens ståndpunkt att följande parametrar ska vara sty- rande:

• Eftersom pengar från regionen går till områden som saknar ADSL- anslutning ska byggnation i första hand starta i dessa områden.

• Den lokala efterfrågan och det lokala engagemanget är mycket viktigt för att ett område skall prioriteras. Kommunen tar beslut om att starta byggnation av fiber inom ett område först när fiberförening startats, en stämma har enats om och godkänt kostnaden samt minst 50 % av hushål-

len/företagen i området har sagt ”ja” och erlagt anslutningsavgiften.

• De områden som är på gång att lägga avlopps- och vattenledningar och samtidigt vill lägga ner fiber kan också behöva prioriteras.

• Närheten till befintlig IT-infrastruktur och kostnaden för att bygga det aktuella bredbandsnätet kan också komma att styra ett områdes prioritet.

Villkor för anslutning till stamnätet

En förutsättning för att fiberföreningarna ska få ansluta sig till kommunens stamnät är:

• Alla fastighetsägare inom fiberföreningens geografiska område ska erbjudas möjlighet att ansluta sig till föreningsnätet på lika villkor.

• Kommunen förbinder sig att ansluta fiberföreningens nät till stamnätet när minst 50 % av fastboende fastighetsägare har erlagt anslutningsavgift. Av- giften gäller fram till 2013 års utgång.