• No results found

Anders Morin 2017-01-19

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Anders Morin 2017-01-19"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Välfärdsutredningen – konsekvenser för företag och brukare

Anders Morin 2017-01-19

(2)

Varje vinstreglering av konkurrensmarknader skadlig

• Generella effekter på näringslivet

- innebär ett allvarligt ingrepp i äganderätt och näringsfrihet - osäkerhet om långsiktiga spelregler

- skadar näringslivets förtroende för politiken permanent - leder till sämre företagsklimat och investeringsklimat

• Specifika effekter på varje sektor som regleras

- medför att de mest effektiva och innovativa företagen lämnar marknaden

- medför att innovativa entreprenörer med hög risk inte startar företag i sektorn

- lägre konkurrenstryck vilket leder till högre priser (kostnader) och sämre produkter (kvalitetsutveckling)

(3)

Välfärdsutredningens motiv

• Utredningens motiv

- vinstsyfte leder till betydande läckage av skattemedel och sämre kvalitet - empiriska belägg för detta saknas

- avkastningen på bokfört operativt kapital -

______rörelseresultatet(RR)______

-

rörelsetillgångar-rörelseskulder

hög i välfärdssektorn jämfört med hela tjänstesektorn => ”övervinster”

- välfärdsbolagens tillgångar består främst av många kunder, duktig personal,

starkt varumärke, fungerande processer etc, d v s tillgångar som ej bokförs i

balansräkningen => ej belägg för ”övervinster”

(4)

Utredningens förslag mycket långtgående

• Vinsttaket beräknas som en högsta tillåten avkastning på bokfört operativt kapital – fungerar inte på personalintensiva tjänsteföretag

• Den högsta tillåtna avkastningen ska vara 7 % plus statslåneräntan (idag cirka 0,35 %)

• 7 % + statslåneräntan - bedömd snittavkastning på börsen, dock rörelseresultatet (vinsten) är i relation till verkligt värde (marknadsvärde), ej bokfört värde

(5)

SNs uppdrag till PwC

• Hur relevant är lönsamhetsjämförelsen mellan välfärdssektorn och tjänstesektorn som helhet mot bakgrund av att de stora värdena i välfärdsbolag finns i icke-bokförda

tillgångar?

• Vilka effekter skulle det föreslagna vinsttaket få i praktiken, sett till alla företag (AB) i sektorn?

(6)

Skillnaden i bokfört operativt kapital per företag, per anställd och som andel av omsättningen stor mellan olika tjänstebranscher

-5 0 5 10 15 20 25 30 35

68 Fastighet 61 Telekommunikation 77 Uthyrning 59 film/tv programretag 52 Magasinering/Service 50 Rederier 63 informationstjänstretag 93 Nöjesanläggningar 72 Forskningsinsitutioner 92 Spel/Vadllning 45 handel med och… 46 parti/provisionshandel (ej… 70 Kommunikation konsultby 49 Landtransport 74 Diverse 55 Hotell 91 bibliotek, arkiv och museer… 51 Flygbolag 90 Kulturell verksamhet 69 Juridik ekonomi konsultby 47 Detaljhandel (ej motorfordon) 71 Arkitekt/tekniska… 75 Veterirkliniker 62 Datakonsult 95 Reparation… 96 Diverse konsumenter 86 Hälso- och sjukvård 80 Bevakning 82 Företagstjänster 56 Restauranger 81 Fastighetsservice 73 Marknadsringsbyråer 85 Utbildning 87 Vårdhem 58 Förlag 78 Bemanning 88 Öppenvårdsenheter, 53 Postretag 79 Resebyråer 94 Intresseorganisationer/… 60 Radio/TV bolag

MSEK

Bokfört operativt kapital per anställd (SNI 45-96, 2014)

Bokfört operativt kapital / antal anställda

(7)

Tillåtet rörelseresultat (rörelsens intäkter – rörelsens kostnader) i relation till omsättningen – vilken rörelsemarginal (RM) får

företagen ha?

• 24 % av bolagen har negativt operativt kapital.

• 77 % av bolagen skulle få ha en rörelsemarginal som är mindre än två procent.

• RM ska täcka räntor, skatt,

nyinvesteringar och riskersättning (inkl bygga buffert)

Beräkningen är en förenkling och bygger på alla företag inom SNI 85-88, även sådana med privat finansiering. Antalet företag som direkt påverkas är betydligt lägre, men inte andelen.

Även underleverantörer och potentiella leverantörer med idag enbart privat finansiering påverkas dock.

(8)

Accepterad rörelsemarginal, förskola och grundskola

(9)

Accepterad rörelsemarginal, hemtjänst och

personlig assistans

(10)

Möjligheter till buffertuppbyggnad vid olika rörelsemarginaler

• Välfärdsbolagen har behov av buffert på grund av

‒ snabbt föränderliga intäkter

‒ ej flexibel kostnadsbas

• Vid 2 % rörelsemarginal tar det 150 månader att spara in till en buffert motsvarande 3 månaders intäkter

• Vid 1 % rörelsemarginal tar det 300 månader att spara in till samma buffert

PwCs bedömning: ”En rörelsemarginal över tid om högst 2 % som regel otillräcklig i välfärdsbranschen för att driva en sund och stabil verksamhet.”

De största aktörerna har större möjlighet att finansiera ökat bokfört operativt kapital, t ex genom fastighetsköp, och därmed tillåtas ha en högre rörelsemarginal.

(11)

PwCs sammanfattning

• Avkastning på bokfört operativt kapital användbart framför allt på kapitalintensiva bolag

• Utredningens jämförelse mellan avkastningen på bokfört operativt kapital för välfärdsbolagen och tjänstesektorn saknar relevans

• Förslaget från välfärdsutredningen mynnar i praktiken ut i ett vinstförbud för de allra flesta företagen

• Verksamheterna skulle bli mycket sårbara för ekonomiska störningar

”En rörelsemarginal över tid om högst 2 % som regel otillräcklig i välfärdsbranschen för att driva en sund och stabil verksamhet.”

(12)

Svenskt Näringslivs slutsatser om förslaget genomförs

• Den absoluta merparten av företagen i välfärdssektorn kommer att avvecklas

• Brukarna drabbas:

‒ mångfald och valfrihet försvinner

‒ möjligheter att starta nya verksamheter, som svarar mot brukarnas behov eller som innebär innovationer, elimineras

‒ kvalitetsutveckling påverkas negativt och kostnader till följd av bristande

effektivitet ökar, samtidigt som välfärdssektorns utmaningar ökar

References

Related documents

På så vis skulle många risker kunna vara ifyllda redan vid starten av projektet och arbetet snabbas på både genom att ge inspiration till den kreativa processen men också för

Enligt lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevre- sor ska hemkommunen svara för kostnader för elevresor för elever som har rätt till studiehjälp

Det krävs såväl ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor som ökad konkurrens

Som ovan framgått gäller artikel 49 och 56 FEUF, även för anskaffningar under tröskelvärdet och för sociala tjänster (art. 74-76), om det föreligger ett

Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) visade en betydande (mycket nära gränsen mot stark) näringspåverkan och andelen föroreningstoleranta former (%PT) en betydande påverkan

Det kan inte garanteras att Altecos planerade kliniska studier kommer att indikera tillräcklig säkerhet och effekt för att bolaget ska kunna erhålla nödvändiga

Under 1990 drabbas Sverige av den s k finansbolagskrisen. I kölvattnet av krisen bedöms svagare finansbolag komma att slås ut. Telefinans, Televerkskoncernens eget finansbolag,

De frågor som omfattades av intervjuguiden, se bilaga 1, utvecklades från den teoretiska referensramen för att de skulle vara relevanta utifrån problemområdet, att jämföra