Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16

(1)

Kiselalgsundersökning i

vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16

Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet

(2)

Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16. Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet.

Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne

Författare: Amelie Jarlman och Marie Eriksson Beställning: Länsstyrelsen Skåne

Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 502-26391-2019

ISBN: 978-91-7675-169-5

Rapportnummer: 2019:30

Layout: Marie Eriksson

Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 7 ex

Tryckår: 2019

Omslagsbild Framsidans foto visar de båda skalen av Platessa oblongella, som var vanlig i Hogabäcken och i Mjölkalångaån 2019. Arten finns framför allt i måttligt näringsrika vatten (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Lokalfoton och foton i figur 4 har tagits av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne. Foton i figur 2 samt mikroskopfoton i figur 7 och 9 – 10 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB.

(3)

Förord

Föreliggande rapport redovisar en undersökning av kiselalger 2019 i vattendrag som mynnar i Finjasjön. Totalt undersöktes 10 lokaler.

Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland an- nat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.

Rapporten är den andra rapporteringen av resultat inom Delprojekt 3. Ki- selalgsundersökning i tillrinningsområdena i projektet ”Finjasjön – en balansakt

mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?”. Det s.k. Finjasjöprojektet, som

ingår i Havs- och vattenmyndighetens projekt ”Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot över-

gödning”, är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms

kommun, som ska pågå under perioden 2018-10-01 till 2020-12-31. Bland pro- jektets förväntade resultat ingår ett kunskapsunderlag för att kunna identifiera åtgärder som krävs för att nå god status.

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört ki- selalgsundersökningen. Fältarbetet utfördes den 16 september 2019 av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, och Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne. Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit rap- porten i samarbete med Marie Eriksson. Projektet har medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Malmö oktober 2019

Marie Eriksson Kristian Wennberg

Miljöavdelningen

(4)

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 3

SAMMANFATTNING ... 5

INLEDNING ... 7

METODIK ... 8

Provtagning ... 8

Analys och utvärdering ... 11

RESULTAT OCH DISKUSSION ... 15

IPS och statusklassning ... 15

ACID och surhetsklassning ... 17

Sammanvägd statusklassning ... 19

Riskflaggning ... 19

Artkommentarer ... 21

REFERENSER ... 24 BILAGOR

Bilaga 1 – Artlistor

Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal Bilaga 3 – Karta för varje provtagningslokal

(5)

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger år 2019 undersökts på tio lokaler i vatten- drag som mynnar i Finjasjön.

Hogabäcken (F-P4) hade 2019 ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status.

I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH), Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) och Mjölkalångaån (F-P5) motsvarade kiselalgsindexet IPS klass 2, god status. Av dessa låg Hovdalaån i närheten av gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen förore- ningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten, liten eller endast svagt förhöjd på dessa lokalerna och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor.

Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) och Tormestorpsån (F- P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Indexvärdet i Tormestorpsån låg nära klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och an- delen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor bör klassningen måttlig status stämma.

I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) var IPS-värdena låga och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningsto- leranta kiselalger (%PT) var stor respektive mycket stor.

De flesta lokalerna i denna undersökning hade år 2019 värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala förhål- landen (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan fö- religger.

I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Mjölkalångaån (F-P5) visade ACID-indexen mått- ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Sötekärrsbäcken expertbedömdes dock till nära neutrala förhållanden, bl.a. eftersom indexvärdet låg mycket nära klassgränsen. I Mjölkalångaån låg ACID- värdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklass-

ningen utifrån ACID-indexet har gjorts. På de åtta lokaler, som hade alkaliska eller

nära neutrala förhållanden, blir den sammanvägda klassningen densamma som status-

klassningen utifrån IPS (se ovan). Detsamma gäller för Sötekärrsbäcken och Mjölka-

långaån, vilka trots relativt låga ACID-värden har expertbedömts till att inte vara för-

surningspåverkade.

(6)

I Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) påträffades 2,4 % missbildade skal och i Tormestorpsån (F-P1a2) samt Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F- P5cH) noterades 2,2 %. Detta bör motsvara en betydande påverkan (2-4 %) av be- kämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening och innebär en riskflagg- ning av dessa lokaler. I alla tre fallen ligger dock andelen nära gränsen mot svag på- verkan (1-2 %; ingen riskflaggning).

Sötekärrsbäcken (F-P18) och Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) hade en liten mängd missbildade skal – 1,5 respektive 1,2 % – vilket pekar på en svag påverkan, medan övriga lokaler hade under 1 % missbildade skal (försumbar påverkan).

Figur 1. Nya provtagningslokaler i kiselalgsundersökningen i vattendrag som mynnar i Finjasjön 2019-09- 16: överst t.v. Sötekärrsbäcken (F-P18), överst t.h. Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) och underst Hogabäcken (F-P4).

(7)

Inledning

Jarlman Konsult AB har 2019 på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 10 lokaler i vattendrag som mynnar i Finjasjön.

Undersökningen är ett led i arbetet med Finjasjöprojektet (”Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?”), som ska pågå under en treårsperiod.

Bland projektets förväntade resultat ingår ett kunskapsunderlag för att kunna identi- fiera åtgärder som krävs för att nå god status. I Delprojekt 3 ingår en årlig kiselalgsun- dersökning på cirka 10 lokaler i vattendrag som rinner till Finjasjön. Vid projektets slut kommer resultaten att utvärderas tillsammans med andra kiselalgsundersökningar som har gjorts i Finjasjöns till- och frånflöden inom recipientkontroll, regional miljö- övervakning etc. (jfr bilaga 3).

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma för- hållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europe- iska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lätt- nedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).

Figur 2. Marie Eriksson samlar in lämpliga stenar för kiselalgsprovtagning i Maglekärrsbäcken uppströms

Finjasjön (F-P8) 2019-09-16.

(8)

Metodik

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, och Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne, den 16 september 2019. Provtagningslokalerna redo- visas i tabell 1 samt i figur 1 och 3.

I Skåne har vädret varit mer normalt under det senaste året jämfört med 2017 och 2018. Trots det har återhämtningen efter 2018 års extrema torka med låga vattenni- våer och flöden gått långsamt. Men vid årets provtagning kunde kiselalger tas i Sö- tekärrsbäcken (F-P18), som var uttorkad förra året. Dessutom togs prov på ytterli- gare två nya lokaler: Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) och Hoga- bäcken (F-P4).

Samtidigt med årets provtagning utfördes grävningar i Maglekärrsbäcken strax uppströms punkt F-P8. Vid provtagningstillfället noterades en grumling av vattnet på lokalen.

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning 2019-09-16 i vattendrag som mynnar i Finjasjön.

x y

Nr Vattendrag Provtagningsplats SWEREF SWEREF Substrat

F-P18 Sötekärrsbäcken uppströms utflödet i Finjasjön 6222041 421383 växt F-P8u Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark 6222147 422772 växt F-P8 Maglekärrsbäcken uppströms utflödet i Finjasjön 6221731 421607 sten F-P1a2 Tormestorpsån uppströms utflödet i Finjasjön 6219272 421223 växt F-P2b Hovdalaån uppströms utflödet i Finjasjön 6219476 420077 växt F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) uppströms utflödet i Finjasjön 6221282 416221 sten F-P4 Hogabäcken uppströms utflödet i Finjasjön 6222285 417124 växt F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms pumpstation 6224168 413995 sten F-P5c Svartevadsbäcken ca 60 m nedströms pumpstation 6224150 414180 sten+rötter F-P5 Mjölkalångaån ca 200 m uppströms Finjasjön 6222438 417238 växt

Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Havs- och vatten-

myndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar

och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). På tre lokaler

insamlades prov från stenar (figur 4), medan växter användes som substrat på sex lo-

kaler och sten+rötter (träd-) på en lokal (tabell 1). Stenarna/växterna insamlades

längs en sträcka som kan anses vara representativ för vattendraget vad gäller botten-

substrat, vegetation, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixerades med etanol.

(9)

Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i bilaga 2. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd (SLU).

Figur 3. Provtagningspunkter i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16. Gråfärgade punkter är lokaler där kiselalger tas inom andra övervakningsprogram.

(10)

Figur 4. Vid kiselalgsprovtagningen hämtas minst fem slumpvist valda stenar från en representativ sträcka av vattendraget, varefter kiselalger och övrig påväxt borstas av från stenarna med en ren tandborste (överst). Materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (underst t.v.). När alla stenar borstats blandas materialet i vannan noga och hälls i burkar. Burkarna förvaras svalt och mörkt. Efter att materialet har sedimenterat i burken hälls större delen av vätskan av och ersätts med etanol. Om stenar inte finns på lokalen läggs delar av friska vattenväxter i en burk med åvatten. Burken skakas kraftigt (underst t.h.), så att kiselalger och annan påväxt lossnar, varefter vattenväxterna kramas ur och avlägsnas.

(11)

Analys och utvärdering

Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS- EN 14407 (SIS 2014b) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöö- vervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov.

Utvärderingen har gjorts enligt ”Kiselalger i sjöar och vattendrag – vägledning för statusklassificering” (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Uträkningen av index har gjorts med värden enligt den senaste versionen av ”Kiselalger i svenska sötvat- ten” (http://miljodata.slu.se/mvm/DataContents/Omnidia).

IPS och statusklassning

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vat- tendrag.

Det används för att ta fram en statusklassning för provtagningslokalen enligt

tabell 2 (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):

∑AjSjVj/ ∑AjVj

där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är in- dikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom In- dex, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa in- dex är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot nä- ringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (Observera att i Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra här.) %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998), anger ande- len kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förore- ning.

En expertbedömning avseende statusklassning kan i vissa fall göras, med hjälp av

stödparametrarna, när indexvärdet för IPS ligger nära en klassgräns.

(12)

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS, nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Vidare anges bedömd påverkan utifrån stödparametrarna % PT och TDI. Metodbundet mått på osäkerhet: felmarginal 0,5 enheter om IPS > 13 samt 1 enhet om IPS < 13.

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan för- surning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

Beräkningar har gjorts enligt:

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen av van Dams grupper uttrycks som procent, samt med 10, när den relativa abundansen anges i promille.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av art- komplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Havs- och vattenmyndigheten 2018).

Även för ACID-indexet kan i vissa fall en expertbedömning behöva göras, t.ex.

om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.

Status IPS-värde EK-värde Bedömd

påverkan %PT TDI

Referensvärde 19,6

Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 Försumbar < 10 < 40

God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 Svag < 10 40-80 Måttlig ≥ 11 och < 14,5 ≥ 0,56 och < 0,74 Betydande < 20 40-80 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 Stark 20-40 > 80

Dålig < 8 < 0,41 Mycket stark > 40 > 80

(13)

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ur- sprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. Metodbundet mått på osä- kerhet: felmarginal ± 10 %.

Riskflaggning

Med hjälp av de tre stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet kan andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, ibland fångas upp. Det kan dock finnas naturliga orsaker till avvikelser, varför dessa i sig inte är skäl nog till en ändrad statusklassificering. Däremot bör vatten som klassas till hög eller god status, men där en eller flera av dessa stödparametrar indike- rar en störning enligt nedan, kontrolleras närmare innan den sammanvägda statusen fastställs (Havs- och vattenmyndigheten 2018).

Missbildade kiselalgsskal

Missbildningar på kiselalgsskal kan orsakas av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel eller metaller (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) och är därför ett bra verktyg för att identifiera miljögiftspåverkan.

Missbildningsfrekvensen är andelen missbildade (deformerade) kiselalgsskal som noteras vid den ordinarie räkningen av minst 400 skal. Den delas in i fem påverkans- grader enligt tabell 4 (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Även om det för närva- rande inte finns några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna, delas de in i två olika typer och två grader enligt tabell 5 (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Vilka missbildningstyper som noterats redovisas endast till datavärd, eftersom detta än så länge inte används vid själva bedömningen.

Gräns för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018:

• Missbildningsfrekvens över 2 %

Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum (medelvärde av 12 mån.

före provtagning) (12 mån. före provtagning)

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3 -

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 -

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

Surhetsklasser Surhetsindex ACID

(14)

Tabell 4. Ungefärlig bedömning av påverkan av miljögifter utifrån missbildningsfrekvensen (Havs- och vattenmyndigheten 2018).

Tabell 5. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och vattenmyndigheten 2016).

Antal räknade taxa och diversitet

Antal räknade taxa är antalet identifierade kiselalger (till art- eller släktesnivå) som noterats under räkningen av de minst 400 skalen. Diversiteten är det beräknade Shan- non-indexet H´ (Shannon 1948).

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma för- hållandena på en lokal, men är de mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen – t.ex. miljögiftspåverkan eller betydande störningar i vattenföringen (Havs- och vattenmyndigheten 2018).

Gränser för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018:

• Antal räknade taxa under 20

• Diversitet under 1,5

Bedömd påverkan Missbildningsfrekvens %

Försumbar <1 %

Svag 1-2 %

Betydande 2-4 %

Stark 4-8 %

Mycket stark > 8 %

Missbildningskategorier

onormal form - svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning

Onormal form: Onormalt mönster:

asymmetri avvikande striering

böjning avvikande raf

inbuktning övriga avvikelser i mönster

utbuktning

övriga avvikelser i form

(15)

Resultat och diskussion

Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT samt statusklassningar finns i tabell 6.

Beräknade värden för surhetsindexet ACID och surhetsklassningar finns i tabell 7 och i tabell 8 redovisas andelen missbildade kiselalgsskal. Fullständiga artlistor finns i bi- laga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2.

IPS och statusklassning (tabell 6, figur 5)

Statusklassningen av lokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar gra- den av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening.

Hogabäcken (F-P4) hade ett IPS-index i klass 1, hög status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status.

I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH), Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) och Mjölkalångaån (F-P5) motsvarade IPS klass 2, god status. Av dessa hade Hov- dalaån ett indexvärde i närheten av gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen för- oreningstoleranta kiselalger (%PT) var på dessa lokalerna mycket liten/liten (0,0-5,6

%) och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor.

Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) samt Tormestorpsån (F- P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Indexvärdet i Tormestorpsån låg nära gränsen mot klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor bör klass- ningen måttlig status stämma.

I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) var IPS-värdena låga och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen förore- ningstoleranta kiselalger (%PT) var stor respektive mycket stor, vilket stärker klass- ningen otillfredsställande status.

Inga nämnvärda skillnader noterades i kiselalgsindexen i Svartevadsbäcken upp-

ströms (F-P5cH) respektive nedströms pumpstation (F-P5c). Svartevadsbäcken myn-

nar i Mjölkalångaån och lokalen där – F-P5 – hade även den liknande indexvärden

som de båda punkterna i Svartevadsbäcken.

(16)

Tabell 6. Antal räknade taxa, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16. (Otillfredsst. = otill- fredsställande.)

Figur 5. Statusklassning utifrån kiselalgsindexet IPS, som visar närings- och föroreningspåverkan, i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16.

Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass

STATUS F-P18 Sötekärrsbäcken 40 4,16 8,9 4 77,8 2-3 35,8 4 4 Otillfredsst.

F-P8u Maglekärrsbäcken 39 3,65 13,6 3 68,0 2-3 2,0 1-2 3 ^Måttlig F-P8 Maglekärrsbäcken 24 2,58 10,0 4 89,3 4-5 62,4 5 4 Otillfredsst.

F-P1a2 Tormestorpsån 36 2,72 14,2 3 79,4 2-3 12,5 3 3 ^Måttlig F-P2b Hovdalaån 26 1,45 15,2 2 68,1 2-3 1,6 1-2 2 ^God F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 33 2,85 16,6 2 51,8 2-3 0,0 1-2 2 ^God F-P4 Hogabäcken 23 2,70 17,7 1 ^{35,4 1} ^{0,2 1-2} 1 Hög F-P5cH Svartevadsbäcken 66 4,27 16,1 2 56,0 2-3 2,4 1-2 2 ^God F-P5c Svartevadsbäcken 87 5,61 15,5 2 50,7 2-3 5,6 1-2 2 ^God F-P5 Mjölkalångaån 36 3,50 16,9 2 43,9 2-3 3,8 1-2 2 ^God

(17)

Jämförelser med 2018 års resultat – IPS

Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) hamnade både 2018 och 2019 i klass 4, otillfredsställande status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor.

I Tormestorpsån (F-P1a2) var IPS-indexet något sämre 2018 än 2019 – 12,8 mot 14,2 – men båda värdena motsvarar klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstole- ranta former (%PT) var betydligt större 2018 än 2019. Detta kan sammanhänga med att sommaren 2018 var anmärkningsvärt torr, vilket kan ha inneburit att eventuella utsläpp då koncentrerats i vattendraget.

Följande vattendrag tillhörde klass 2, god status båda undersökningsåren: Hov- dalaån (F-P2b), Matterödsån (F-P3), Svartevadsbäcken uppströms (F-P5cH) och ned- ströms (F-P5c) pumpstation samt Mjölkalångaån (F-P5). IPS-indexet var i de flesta fall ungefär detsamma de två åren; det var bara i Mjölkalångaån som indexet var något sämre 2018 än 2019 (jfr förklaring ovan).

ACID och surhetsklassning (tabell 7, figur 6)

De flesta punkterna i denna undersökning hade år 2019 värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåver- kan föreligger.

I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Mjölkalångaån (F-P5) visade ACID-indexen mått- ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Sötekärrsbäcken expertbedömdes dock till nära neutrala förhållanden, bl.a. eftersom indexvärdet låg mycket nära klassgränsen. I Mjölkalångaån låg ACID- värdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

Jämförelser med 2018 års resultat – ACID

Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) samt Tormestorpsån (F-P1a2) ham- nade både 2018 och 2019 i alkaliska förhållanden och de båda lokalerna i Svartevads- bäcken (F-P5cH, F-P5c) i nära neutrala förhållanden.

I Hovdalaån (F-P2B) sjönk ACID-indexet något mellan åren och passerade en

klassgräns – från alkaliska till nära neutrala förhållanden. Detsamma gäller i Mat-

terödsån (F-P3), medan klassningen i Mjölkalångaån (F-P5) ändrades från nära ne-

utrala till måttligt sura förhållanden. I samtliga fall var mängden av det surhetståliga

(18)

Tabell 7. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag som mynnar i Finjasjön 2019-09-16. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet.

Figur 6. Statusklassning utifrån surhetsindexet ACID i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16.

Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)

ACID Surhetsklass F-P18 Sötekärrsbäcken 5,8 9,0 0 90 533 214 0 163 5,73 Nära neutralt*

F-P8u Maglekärrsbäcken 8,4 0,0 0 0 585 339 0 76 7,89 Alkaliskt F-P8 Maglekärrsbäcken 12,1 0,2 0 2 319 636 0 43 9,31 Alkaliskt F-P1a2 Tormestorpsån 23,8 0,0 0 0 275 699 2 25 8,37 Alkaliskt F-P2b Hovdalaån 81,4 6,5 0 65 860 67 0 7 7,25 Nära neutralt F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 54,0 9,9 0 137 759 77 0 27 6,52 Nära neutralt F-P4 Hogabäcken 28,8 17,9 0 195 781 10 0 14 5,82 Nära neutralt F-P5cH Svartevadsbäcken 40,4 9,0 0 131 706 102 0 61 6,44 Nära neutralt F-P5c Svartevadsbäcken 12,6 9,9 5 133 507 251 0 104 5,85 Nära neutralt F-P5 Mjölkalångaån 17,2 19,1 0 196 651 132 0 22 5,56 Måttligt surt

(19)

Sammanvägd statusklassning

En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklass- ningen utifrån ACID-indexet har gjorts.

På de åtta lokaler, som hade alkaliska eller nära neutrala förhållanden (tabell 7), blir den sammanvägda klassningen densamma som statusklassningen utifrån IPS (tabell 6). Detsamma gäller för Sötekärrsbäcken och Mjölkalångaån, vilka vid detta tillfälle har expertbedömts till att inte vara försurningspåverkade. Båda uppvisar ACID-vär- den som ligger precis i gränstrakten mellan surhetsklasserna måttligt sura och nära neutrala förhållanden.

Riskflaggning

Missbildade kiselalgsskal (tabell 8, figur 8)

I Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) påträffades 2,4 % missbildade skal och i Tormestorpsån (F-P1a2) samt Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) noterades 2,2 %. Detta bör motsvara en betydande påverkan (2-4 %) av bekämp- ningsmedel, metaller eller någon liknande förorening och innebär en riskflaggning av dessa lokaler. I alla tre fallen ligger dock andelen nära/mycket nära gränsen mot svag påverkan (1-2 %; ingen riskflaggning).

Sötekärrsbäcken (F-P18) och Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) hade en liten mängd missbildade skal – 1,5 respektive 1,2 % – vilket pekar på en svag påverkan, medan övriga lokaler hade under 1 % missbildade skal (försumbar påverkan).

Figur 7. Två normala skal av Cocconeis placentula-gruppen (t.v.) och ett missbildat (inbuktat) skal; det sist- nämnda från Tormestorpsån (F-P1a2) 2019-09-16, där artgruppen utgjorde ca 49 % av kiselalgssamhället.

(20)

Tabell 8. Missbildningsfrekvens, dvs. andelen missbildade kiselalgsskal, samt ungefärlig påverkansgrad enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16.

Figur 8. Andelen missbildade kiselalgsskal på de olika lokalerna i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019- 09-16.

Nr Lokal Missbildnings- Ungefärlig

frekvens (%) påverkansgrad Anm.

F-P18 Sötekärrsbäcken 1,5 svag

F-P8u Maglekärrsbäcken 0,2 försumbar

F-P8 Maglekärrsbäcken 2,4 betydande nära svag

F-P1a2 Tormestorpsån 2,2 betydande mycket nära svag

F-P2b Hovdalaån 0,0 försumbar

F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 1,2 svag

F-P4 Hogabäcken 0,5 försumbar

F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms 2,2 betydande mycket nära svag F-P5c Svartevadsbäcken nedströms 0,0 försumbar

F-P5 Mjölkalångaån 0,7 försumbar

(21)

Antal räknade taxa och diversitet (tabell 6)

Vanligen används varken antalet räknade taxa (arter/släkten) eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är de mycket låga (< 20 st. respektive < 1,5) kan det bero på någon form av störning på lokalen och en riskflaggning görs.

Ingen lokal hade ett mycket lågt antal räknade taxa, men diversiteten var mycket låg i Hovdalaån (F-P2b; 1,45), som även hade ett lågt antal räknade arter (26 st.).

Detta beror på att artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) utgjorde cirka 81 % av kiselalgssamhället. Artgruppen är en av de vanligast förekom- mande kiselalgsarterna och de breda formerna finns framför allt i mer eller mindre näringsrika vatten.

Antalet räknade taxa var lågt även i Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) och Hogabäcken (F-P4): 24 respektive 23 st.

Antalet räknade arter var högt i Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F- P5cH; 66 st.) och mycket högt i Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c; 87 st.). Även diversiteten var hög respektive mycket hög på dessa lokaler.

Jämförelser med 2018 års resultat – riskflaggning

I Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) var andelen missbildade skal något förhöjd båda åren, vilket innebär en riskflaggning av lokalen. År 2019 låg andelarna strax över 2 % även i Tormestorpsån (F-P1a2) och Svartevadsbäcken (F-P5cH), vilket medför en riskflaggning. År 2018 var andelarna under 2 % i dessa två vattendrag.

Hovdalaån (F-P2b) riskflaggades både 2018 och 2019 pga. låg diversitet. I båda fallen var artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) helt domi- nerande (83 resp. 81 %).

Artkommentarer (artlistor: bilaga 1)

Näringskrävande kiselalger (jämför TDI, tabell 6) dominerade på de flesta lokalerna i

undersökningen 2019 (liksom 2018). De vanligaste artgrupperna var Achnanthidium

minutissimum group III (breda former) och Cocconeis placentula (figur 7). På en eller

flera av lokalerna var också följande arter mer eller mindre vanliga: Amphora pediculus,

Ctenophora pulchella, Navicula cryptocephala, Navicula cryptotenella, Navicula tripunctata,

Staurosira pinnata-gruppen, Planothidium frequentissimum, Platessa conspicua och Stauro-

neis kriegeri (figur 9).

(22)

Vissa näringskrävande arter är också föroreningstoleranta, t.ex. Craticula buderi (figur 9), Eolimna minima (54 % i Maglekärrsbäcken F-P8; figur 9), Gomphonema parvulum, Luticola hungarica, Mayamaea atomus var. permitis, Navicula veneta (figur 9), olika Nitzschia-arter samt Sellaphora seminulum (26 % i Sötekärrsbäcken F-P18; figur 9).

Figur 9. Kiselalgsarter som påträffades i Finjasjöundersökningen 2019-09-16: från vänster Craticula buderi, Eolimna minima, Navicula veneta, Sellaphora seminulum och Stauroneis kriegeri. De fyra förstnämnda är föroreningstoleranta.

Exempel på näringsskyende arter, som påträffades i vattendragen med hög eller god status (se tabell 6), är Brachysira neoexilis, Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum (fi- gur 10), Rossithidium anastasiae, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa.

Platessa oblongella (figur 10, framsidans foto), som var vanlig i Hogabäcken (F-P4;

39 %) och Mjölkalångaån (F-P5; 27 %) finns framför allt i måttligt näringsrika vatten.

Kiselalgssläktet Eunotia (tabell 7: EUNO; figur 10) förekommer huvudsakligen i

näringsfattiga, sura miljöer. Det var vanligast i Mjölkalångaån (F-P5; 19 %) och Ho-

gabäcken (F-P4; 18 %). I Sötekärrsbäcken (F-P18), Matterödsån (F-P3), Svartevads-

bäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstat-

ion (F-P5c) utgjorde släktet mellan 9-10 % av kiselalgssamhället. Av dessa lokaler

hamnade Mjölkalångaån i måttligt sura förhållanden (dock relativt nära nära neutrala

(23)

förhållanden), medan de övriga hade nära neutrala förhållanden (ett par mer eller mindre nära måttligt sura förhållanden).

Figur 10. Exempel på kiselalgsarter som är vanliga i mer eller mindre näringsfattiga vatten: medsols uppifrån Platessa oblongella, Gomphonema exilissimum, Eunotia implicata (sedd från sidan) samt Eunotia botulifor- mis.

I Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) utgjordes nästan hälften av ki- selalgssamhället av s.k. centriska arter, t.ex. Aulacoseira, Cyclotella och Discostella.

Dessa är vanligast i planktonsamhället i sjöar, men kan också förekomma i vattendrag,

framför allt direkt nedströms sjöar/dammar.

(24)

REFERENSER

Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fun- damental and Applied Limnology 173(3):237-253.

Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.

Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - sta- tusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av be- kämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5.

Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35.

Havs- och vattenmyndigheten (2016). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” Version 3:2, 2016-01-20. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagled- ningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html).

Havs- och vattenmyndigheten 2018. Kiselalger i sjöar och vattendrag. Vägledning för status- klassificering. Rapport 2018:38 (https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kon- takt/publikationer/publikationer/2018-12-10-kiselalger-i-sjoar-och-vattendrag---vag- ledning-for-statusklassificering.html

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.

Jarlman, A. & Eriksson, M. (2019). Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finja- sjön, 2018-09-28. Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet. Länsstyrelsen Skåne, rapport 2019:2.

Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten. Rap- port 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län.

Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers.

Water Research 32: 236-242.

Kiselalger i svenska sötvatten. (https://miljodata.slu.se/mvm/DataContents/Omnidia) Shannon, C. E. 1948. A mathematical theory of communication. The Bell System Tech-

nical Journal 27: 379-423 and 623-656.

SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the rou- tine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.

SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, ”Water quality – Guidance for the iden- tification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes”.

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): 117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Re- inheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

Kartor i rapporten:

© Länsstyrelsen Skåne

© Lantmäteriet Geodatasamverkan – GSD Fastighetskartan raster

(25)

BILAGA 1 – ARTLISTOR

Förklaringar:

Det. = person som utfört artbestämning och räkning

S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet

V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator

pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)

cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf.

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID:

ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5

Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7

Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7 Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7

Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7 Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum Missbildade skal (%) = andelen missbildade, deformerade, skal

Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI)

beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2

µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1

brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och

måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

(26)

Lokalkoordinater: 6222041 / 421383 (SWEREF 99 TM) Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman

Arter Kod S V pH Antal Antal Relativ Missbild-

skal cf. frekvens (%) ade skal

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 24 5,8

Adlafia minuscula (Grunow) Lange-Bertalot ADMS 3,0 1 4 2 0,5

Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 7 1,7

Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 2 0,5

Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 3 0,7

Craticula buderi (Hustedt) Lange-Bertalot CRBU 2,0 3 0 6 1,5

Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 2 0,5

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 18 4,4 2

Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5,0 2 2 2 0,5

Eunotia formica Ehrenberg s. lat. EFOR 5,0 1 2 6 1,5

Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 29 7,1

Fallacia tenera (Hustedt) Mann FTNR 3,0 2 5 2 0,5

Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 1 3 31 31 7,5

Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 2 0,5

Gomphonema insigniforme Reichardt & Lange-Bertalot GISF 0,0 0 0 6 1,5

Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 1 4 2 0,5

Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 7 1,7

Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 8 1,9

Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5,0 1 3 2 2 0,5

Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 30 7,3

Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2,0 3 4 10 2,4

Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 33 8,0

Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 12 6 2,9

Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 1 0,2

Navicula oblonga Kützing NOBL 4,5 3 4 2 0,5

Navicula veneta Kützing NVEN 1,0 2 4 1 0,2

Navicula sp. NASP 3,4 2 0 12 2,9 2

Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2,0 2 4 6 1,5

Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 2 0,5

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 2 0,5

Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 2 0,5

Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 9 2,2

Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,0 1 4 4 1,0

Rhoicosphenia sp. RHPS 3,0 1 0 3 0,7 2

Sellaphora joubaudii (Germain) Aboal SJOU 3,0 2 3 5 1,2

Sellaphora rectangularis (Gregory) Lange-Bertalot & Metzeltin SREC 4,0 2 3 1 1 0,2

Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1,5 2 3 108 26,3

Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 3 5 1,2

Stauroneis sp. STAU 0,0 0 0 1 0,2

Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 1 4 1 0,2

SUMMA (antal skal) 411 6

SUMMA (antal taxa) 40

Index och hjälpparametrar

Antal taxa: 40 TDI (0-100): 77,8 ADMI (%): 5,8 Acidofil (‰): 90 Alkalibiont (‰): 0 Diversitet: 4,16 % PT: 35,8 EUNO (%): 9,0 Circumneutral (‰): 533 Odefinierad (‰): 163

IPS (1-20): 8,9 ACID: 5,73 Acidobiont (‰):0 Alkalifil (‰): 214 Missbildade (%): 1,5 2,96

F-P18. SÖTEKÄRRSBÄCKEN, uppströms Finjasjön

2019-09-16

Medelbredd ADMI (μm):

(27)

skal cf. frekvens (%) ade skal

Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 2 0,5

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 34 8,4 1

Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3,0 1 4 2 0,5

Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 3 87 21,4

Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 4 1,0

Aulacoseira muzzanensis (Meister) Krammer AMUZ 3,8 1 4 4 1,0

Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 3 0,7

Caloneis silicula (Ehrenberg) Cleve CSIL 4,5 1 4 1 0,2

Cyclostephanos invisitatus (Hohn & Hellerman) Theriot, Stoermer & Håkansson CINV 2,6 1 0 1 0,2

Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 8 2,0

Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 92 22,6

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 1,0

Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 4,5 1 3 3 0,7

Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 1 0,2

Fragilaria mesolepta s.lat. Rabenhorst FMESsl 4,5 1 4 61 15,0

Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 1 3 7 1,7

Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 1 1 0,2

Fragilaria sp. FRAS 4,0 1 0 7 1,7

Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 1 3 2 0,5

Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 2 0,5

Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4,2 1 3 2 0,5

Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 4 1,0

Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2

Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 8 2,0

Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 4 1,0

Navicula sp. NASP 3,4 2 0 1 0,2

Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith f. major Rabenhorst NPMA 1,0 3 3 1 0,2

Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 0,2

Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4,0 1 4 3 0,7

Pseudostaurosira subsalina (Hustedt) Morales PSSB 3,0 1 4 6 6 1,5

Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 2 0,5

Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 1 3 2 0,5

Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 29 7,1

Thalassiosira pseudonana Hasle & Heimdal TPSN 2,0 2 4 5 1,2

Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4,0 1 4 1 0,2

F-P8u. MAGLEKÄRRSBÄCKEN, nedströms Magle våtmark

2019-09-16

(28)

skal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 4 0,9

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 51 12,1 2

Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2

Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 7 1,7

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 230 54,4 5

Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 1 0,2

Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5

Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 3 0,7

Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 11 2,6

Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 2 0,5

Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 1 0,2

Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 1 0,2

Navicula veneta Kützing NVEN 1,0 2 4 4 0,9

Navicula sp. NASP 3,4 2 0 14 3,3 1

Placoneis sp. PLAS 4,3 2 4 2 0,5

Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4,4 1 4 1 0,2

Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4,0 1 3 12 2,8

Platessa sp. PTSP 0,0 0 0 3 0,7

Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 1 4 4 0,9

Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1,5 2 3 28 6,6 2

Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 3 32 7,6

F-P8. MAGLEKÄRRSBÄCKEN, uppströms Finjasjön

2019-09-16