• No results found

Skolning i jazz

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skolning i jazz"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skolning

i jazz

Erik Nylander

Linköping Studies in Behavioural Science No 183

Linköping Studies in Behavioural Science No 183, 2014 Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Linköpings universitet 581 83 Linköping

www.liu.se

Erik Nylander

Skolning i jazz – V

ärde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer

2014

Värde, selektion och studiekarriär

vid folkhögskolornas musiklinjer

Denna studie är den hitintills mest omfattande undersökningen som gjorts av folkhögskolornas musiklinjer och deras platser i det svenska utbildningslandskapet. I fyra empiriskt orienterade artiklar analyseras musiklinjernas sociala rekrytering, inträdesregler, relationer till högre utbildning och professionella yrkesfält i musik. Vilka typer av musikgenrer dominerar? Hur väljs kandidater ut? Vem inkluderas och vem exkluderas? Var tar deltagarna vägen efter avslutade folkhögskolestudier?

Avhandlingen Skolning i jazz är skriven i en relationell utbildningssociologisk forskningstradition med förankring i Pierre Bourdieus sociologi. Empiriskt bygger studierna på statistik från individdataregister, riktade enkätundersökningar, intervjuer och etnografisk observation. Ett särskilt intresse ägnas studiekarriärerna som leder till de mest ansedda jazzlinjerna och de auditions genom vilket inträdet dit sker.

Med utgångspunkt i de samlade resultaten argumenterar Erik Nylander för att folkhögskolornas musiklinjer etablerat sig som intermediära utbildningar på postgymnasial nivå och i vissa fall fått karaktär av elitutbildningar. Resultaten visar hur musikkunnande kan utgöra en särskild tillgång, ett musikkapital som ger individen ett erkännande, men som sätts på svåra prov när jazzens tronföljare väljs ut. Musikens utbildningslandskap är hierarkiskt skiktat mellan högt och lågt. Selektionen till elitlinjerna inom jazzen präglas av en serie spänningsförhållanden mellan tradition och förnyelse, teknik och känsla, regelföljande och regelbrott, institutionella och karismatiska värderingspraktiker. Avhandlingen är av intresse för den som vill förstå hur det samtida svenska utbildningslandskapet i musik ser ut och vilka som lyckas i den stränga selektion som sker på vägen mot jazzen som professionellt fält.

References

Related documents

I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjurist Elin Häggqvist och jurist Linda Welzien, föredragande..

rennäringen, den samiska kulturen eller för samiska intressen i övrigt ska konsultationer ske med Sametinget enligt vad som närmare anges i en arbetsordning. Detta gäller dock inte

avseende möjligheter som står till buds för främst Sametinget och samebyar, när det gäller att få frågan prövad om konsultationer hållits med tillräcklig omfattning

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.