Examensarbete, 15 hp
Kandidatexamen miljö- och hälsoskydd, 180 hp Vt 2021
HUR HÄLSAN HOS
BUTIKSMEDARBETARE
PÅVERKATS AV
COVID-19-PANDEMIN
How the health of store employees has been affected by
the covid-19 pandemic
Annika Bergdahl
Abstract
The covid-19 pandemic can endanger the physical and mental health of people in general, but a particularly vulnerable group are people who work in stores. The purpose of the study was to examine how the health of store employees had been affected by the covid-19 pandemic and to identify if age, gender, form of employment, line of business and type of store, are important contributing factors. To answer the purpose a web-based survey was performed where 783 store employees participated. The results showed that store employees had relatively high anxiety levels concerning covid-19 infection and relatively high stress levels concerning increased workload because of covid-19. A large proportion of the store
employees who had less social interactions due to their job had experienced sadness. The results also showed that there were several factors that affected the health of store employees. The factors who clearly influenced the anxiety and stress levels were if the store employees had shown symptoms, has had covid-19 or were in risk group. Gender, line of business and what type of store they worked in also had some impact on anxiety or stress levels. Age and form of employment were however factors who influenced the health very little according to this study, but to draw this conclusion with certainty further studies are needed. The
conclusion is that the health of store employees has been negatively affected by the covid-19 pandemic regarding increased anxiety, stress and sadness, and also that risk group is the foremost contributing factor.
Förord
Jag vill tacka Handelsanställdas förbund för att de gjort det möjligt att nå ut till så pass stort antal butiksmedarbetare samt för all hjälp de bidragit med vid utformning och genomförande av enkätundersökningen. Jag vill även tacka min handledare på Umeå universitet
Innehållsförteckning
1 Inledning
11.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Avgränsning 3
2 Metod
33 Resultat
43.1 Oro, stress, ensamhet och nedstämdhet 4
3.2 Sjukdom och riskgrupp 6
3.3 Ålder, kön och anställningsform 9
3.4 Bransch och butiksgrupp 9
4 Diskussion
124.1 Oro, stress, ensamhet och nedstämdhet 13
4.2 Sjukdom och riskgrupp 15
4.3 Ålder, kön och anställningsform 16
4.4 Bransch och butiksgrupp 17
4.5 Slutsats 19
5 Referenser
20Bilaga 1 Enkät
Bilaga 2 Indelning bransch och butiksgrupper
Bilaga 3 Statistik
1
1 Inledning
I december 2019 insjuknade den första människan i coronavirus disease 2019 (covid-19) och den 11 mars 2020 hade läget i världen blivit så pass allvarligt att WHO klassade covid-19 som en pandemi (Guan et al. 2020; WHO 2020). Över ett år senare befinner sig världen
fortfarande i covid-19-pandemin och den 24 maj 2021 bekräftades det att över 166 860 000 människor i världen har haft covid-19 (WHO 2021). I februari 2020 upptäcktes första fallet med covid-19 i Sverige och idag den 29 maj 2021 har det bekräftats att över 1 068 000 människor hittills haft covid-19 i Sverige (Folkhälsomyndigheten 2021b).
Covid-19 orsakas av coronavirus, SARS-CoV-2, och kan visa sig genom symptom som t.ex. feber, hosta och muskeltrötthet (Guan et al. 2020). Covid-19 kan även leda till allvarliga hälsobesvär som andningssvårigheter, detta eftersom coronavirus orsakar luftvägsinfektioner (Guan et al. 2020). I värsta fall kan covid-19 leda till att den insjuknande avlider (Guan et al. 2020). Det förekommer även att människor som har covid-19 inte visar några symptom alls (Guan et al. 2020). Vissa människor får långvariga hälsoproblem till följd av covid-19, antingen att sjukdomen håller i sig under lång tid eller att konsekvenser från sjukdomen känns av en lång tid efter tillfriskning från covid-19 (Hall et al. 2021). Det finns faktorer som påverkar hur allvarliga hälsoproblem en individ får av covid-19, bland annat löper äldre människor och människor med bakomliggande sjukdomar, t.ex. högt blodtryck och kronisk obstruktiv lungsjukdom, högre risk för att bli allvarligt sjuk i covid-19 (Guan et al. 2020). Covid-19 kan spridas mellan människor på olika sätt, det främsta sättet är droppöverföring vilket innebär att SARS-CoV-2 som finns i en människas luftvägar sprids via
utandningsluften i små droppar (Jiang et al. 2021). Droppöverföring sker främst när
människor andas, hostar och nyser i närheten av andra människor (Jiang et al. 2021). Covid-19 kan även spridas via kontaktöverföring samt via aerosolöverföring (Jiang et al. 2021). Kontaktöverföring är när droppar med SARS-CoV-2 landat på ytor som människor sedan kommer i kontakt med och aerosolöverföring är när luftburen SARS-CoV-2 andas ut av människor och stannar i luften länge (Jiang et al. 2021).
För att försöka minska att covid-19 sprids inom Sverige har Folkhälsomyndigheten gått ut med restriktioner genom att meddela nya föreskrifter och allmänna råd med stöd av
smittskyddsförordningen och smittskyddslagen (HSLF-FS 2020:12). Dessa föreskrifter och allmänna råd har under pandemins gång uppdaterats och i januari 2021 trädde även en ny lag i kraft som gav Folkhälsomyndigheten ytterligare befogenheter att utfärda nödvändiga restriktioner för att bromsa smittspridningen av covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2021c; SFS 2021:4). De allmänna råden innebär bland annat att var och en bör ta sitt personliga ansvar att förhindra smittspridning genom att t.ex. ha god handhygien, stanna hemma vid symptom, hålla avstånd till andra människor i butiker och andra platser samt undvika sociala
evenemang (HSLF-FS 2020:12).
På grund av restriktionerna är människor hemma i större utsträckning än tidigare samt har mindre socialt umgänge (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2020). Covid-19-pandemin kan på så sätt indirekt påverka människors psykiska hälsa och välmående utöver den fysiska hälsan, eftersom samhällets smittskyddsåtgärder kan leda till att människor känner sig ensamma och isolerade (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2020; Holt-Lunstad 2021). Vidare kan covid-19-pandemin leda till mer oro hos människor, dels över sjukdomen i sig men även över konsekvenserna av covid-19-pandemin på samhällsnivå som t.ex. ekonomisk kris (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2020). I samband med tidigare ekonomiska kriser ökade psykisk ohälsa bland befolkningen vilket visades genom t.ex. ångest och depression (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2020). SCB (2021b) rapporterar att omsättningen inom tjänstesektorn för både dagligvaror och sällanköpsvaror sjönk kraftigt i pandemins början, omsättningen av dagligvaror återhämtade sig senare under året medan omsättningen för sällanköpsvaror fortsatt sjunker. SCB (2021b) rapporterar även att arbetsmarknaden påverkades negativt i början av pandemin och andelen sysselsatta i Sverige sjönk med cirka 2 procentenheter men är i nuläget på uppgång igen. De
2
mest utsatta var personer med tidsbegränsade anställningar, eftersom de i högre grad
förlorade sina jobb i början av pandemin och andelen med tidsbegränsad anställning har inte heller återhämtats på samma sätt som andelen fast anställda (SCB 2021b). Under 2020 ökade antalet sjukfall per anställd samt antal sjukdagar per anställd jämfört med föregående år, vilket till stor del har med covid-19-pandemin att göra (SCB 2021a; SCB 2020a; SCB 2020b; SCB 2020c). Första kvartalet av 2020 togs det ut 0,41 fler sjukdagar än tidigare år samma kvartal och andra kvartalet togs det ut 0,81 fler sjukdagar (SCB 2020c; SCB 2020b). Tredje kvartalet av 2020 togs det ut 0,31 fler sjukdagar än 2019 samma kvartal och fjärde kvartalet av 2020 togs det ut 0,71 fler sjukdagar (SCB 2020a; SCB 2021a). Kvinnors ökning av antal sjukdagar var högre än männens ökning av antal sjukdagar i både första, andra, tredje och fjärde kvartalet av 2020 (SCB 2021a; SCB 2020a; SCB 2020b; SCB 2020c).
De allmänna råden som meddelats av Folkhälsomyndigheten uppmanar arbetsgivare att göra det möjligt för personal att bland annat arbeta hemifrån, hålla avstånd från varandra och undvika onödiga resor i arbetet (HSLF-FS 2020:12). En yrkesgrupp som inte har möjlighet att arbeta hemifrån utan måste fortsätta jobba på plats är butiksmedarbetare, eftersom deras arbetsuppgifter innebär att bland annat hjälpa kunder i butiken samt städa, ordna och fylla på varor i butiken. Butiksmedarbetare kommer i kontakt med många människor i form av kunder var dag och vistas under lång tid i samma utrymme som kunderna, vilket innebär att de riskerar att smittas av covid-19 på sin arbetsplats (Jiang et al. 2021; Shumsky et al. 2021). I Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) framgår det att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undvika att anställda utsätts för ohälsa, vilket covid-19 kan räknas som. Även i föreskrifter och allmänna råd (AFS 2018:4) som Arbetsmiljöverket har utfärdat framgår det att arbetsgivaren är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att minska risken att deras anställda ska smittas av covid-19 på grund av sina arbetsuppgifter. Dock är många
arbetsgivare till butiksmedarbetare vinstdrivande företag, vilket innebär att det finns en vilja hos butiksägarna att fortsätta locka kunder till butiken. Detta motstrider till viss del de restriktioner som utfärdats av Folkhälsomyndigheten för att minska smittspridningen av covid-19, t.ex. att butiker bör begränsa antalet kunder som är i butiken samtidigt (HSLF-FS 2020:12).
Delade intressen hos arbetsgivaren i form av att butiken ska gå med vinst och att skydda sina anställda från att smittas av covid-19 gör att butiksmedarbetare riskerar att hamna i en sårbar position på sin arbetsplats och när de utför sina arbetsuppgifter. Oro över att smittas av covid-19 samt ökad stress på grund av en ny och okänd situation kan bli psykiskt
påfrestande för butiksmedarbetare som jobbar i butik under covid-19-pandemin. Det ekonomiska läget på samhällsnivå kan skapa oro för den enskilde över sin egen inkomst, vilket även det kan vara psykisk påfrestande. Det är därför viktigt att undersöka hur butiksmedarbetares hälsa har påverkats av covid-19-pandemin. Resultatet av studien kan vara värdefullt att använda i framtida arbete för att minska risken att butiksanställdas hälsa ska försämras av covid-19. Resultatet kan även vara viktigt för att skapa bättre rutiner inför eventuellt framtida pandemier eller liknande situationer.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur anställda i butik upplever att deras hälsa har
påverkats av covid-19-pandemin. Syftet är även att undersöka om det finns samband mellan upplevd förändrad hälsa för de butiksanställda och olika bakomliggande faktorer, t.ex. kön, ålder och bransch.
3
För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:
▪ I vilken grad har butiksmedarbetare upplevt oro, stress, ensamhet, nedstämdhet eller sjukdom, på grund av covid-19-pandemin?
▪ På vilket sätt och varför har butiksmedarbetare upplevt oro, stress, ensamhet, nedstämdhet eller sjukdom, på grund av covid-19-pandemin?
▪ Finns det bakomliggande faktorer; riskgrupp, ålder, kön, anställningsform, bransch eller butiksgrupp som påverkar hur butiksmedarbetare upplever att deras hälsa påverkats av covid-19-pandemin?
1.2 Avgränsning
Studien har avgränsats genom att undersöka hur butiksmedarbetare har upplevt sin hälsa, ej om de blivit medicinskt diagnostiserade med t.ex. stress. Studien har även avgränsats genom att de butiksmedarbetare som fått möjlighet att besvara enkäten är medlemmar i
Handelsanställdas förbund, därför finns ett visst bortfall av t.ex. visstidsanställda.
2 Material och metod
Litteratur i from av vetenskapliga artiklar som har använts i studien har hittats via sökmotorn Web of science, information från myndigheter och lagstiftning har hittats via sökmotorn Google. För att undersöka hur butiksmedarbetare upplever att deras hälsa har påverkats av covid-19-pandemin genomfördes en webbaserad enkätundersökning. Enkäten (Bilaga 1) bestod av 17 frågor och skickades ut 2021-03-30 till 6000 butiksmedarbetare via mail, 2 påminnelser om att svara på enkäten skickades ut och 2021-04-16 var sista
svarsdagen. Enkäten distribuerades av Handelsanställdas förbund och enkätverktyget som användes var deras egna verktyg InSurvey. Butiksmedarbetarna valdes slumpmässigt ur Handelsanställdas förbunds medlemsregister. Bakgrundsinformation (ålder, kön och butikstyp) om de svarande togs från Handelsanställdas förbunds medlemsregister och anonymiserades innan det tillsammans med enkätsvaren samlades in så att enkätsvaren kunde behandlas anonymt. Linkande butikstyper, t.ex. handel med likartade varor, slogs ihop till gemensamma butiksgrupper för att få större antal inom varje grupp samt för att passa studiens syfte. Butikstyper där det inte fanns en självklar samhörighet slogs ihop till en övrig butiksgrupp för att undvika onödigt många och små butiksgrupper. Butiksgrupperna slogs även ihop till två branscher, sällanköpsbranschen och dagligvaruhandeln. I tabell 1 i bilaga 2 finns information om vilka butikstyper som tillhör respektive butiksgrupp samt bransch. Enkätfrågorna utformades enligt Trost och Hultåker (2016). Enkäten har samlat in kvantitativ data eftersom de flesta frågorna haft förvalda svarsalternativ. För att sammanställa data, utföra beräkningar och utföra statistiska tester användes Excel.
Metoderna för att sammanställa, beräkna och utföra statistiska tester valdes utifrån Körner och Wahlgren (2015). För att säkerställa att syftet och frågeställningar besvarades med statistisk säkerhet utfördes olika statistiska test där signifikansnivån var 5%, vilket innebär att p-värdet ska understiga 0,05 för att resultatet ska vara signifikant. För att besvara frågeställningen gällande i vilken grad butiksmedarbetare har upplevt oro och stress på grund av covid-19-pandemin graderades oron och stressen på en skala 1 till 5, där 1 innebar ingen oro/stress, 2 mycket mild oro/stress, 3 mild oro/stress, 4 stark oro/stress och 5 mycket stark oro/stress. Därefter beräknades medelvärde för upplevd orosgrad och stressgrad. För att besvara samma frågeställning gällande om butiksmedarbetare har upplevt ensamhet, nedstämdhet eller sjukdom beräknades hur stor andel av de medverkande som upplevt ensamhet, nedstämdhet eller sjukdom. För att besvara frågeställningen på vilket sätt och varför butiksmedarbetare har upplevt oro, stress, eller sjukdom på grund av
covid-19-pandemin utfördes först envägs variansanalys (ANOVA). Via ANOVA-test kunde skillnader i medelvärden hos olika grupper upptäckas. För att sedan hitta mellan vilka medelvärden skillnaderna fanns utfördes multipla tvåsidiga oparade t-test med antagande om olika varianser. För att säkerställa att resultatet av multipla t-test fortfarande var signifikant användes metoden korrektion som korrigerar signifikansnivån.
Bonferroni-4
korrektion innebär att p-värdet delas med det antal grupper som testas mot varandra och därmed sänker signifikansnivån (Armstrong 2014). För att besvara samma frågeställning gällande ensamhet och nedstämdhet utfördes Chi2-test för att hitta skillnader mellan andelar. För att besvara frågeställningen gällande bakomliggande faktorer; riskgrupp, kön, anställningsform, bransch eller butiksgrupp, som kan påverka hur butiksmedarbetare upplever att deras hälsa påverkats av covid-19-pandemin utfördes ANOVA-test för att hitta skillnader i medelvärden mellan flera grupper. Multipla tvåsidiga oparade t-test med antagande om olika varianser användes sedan för att hitta mellan vilka medelvärden
skillnaden finns. Även här användes Bonferroni-korrektion för att säkerställa att resultatet av multipla t-test var signifikant. För att besvara samma frågeställning gällande ålder
beräknades korrelationskoefficient och determinationskoefficient samt omvandlades determinationskoefficienten till procent.
3 Resultat
Av de 6000 butiksmedarbetare som fick möjlighet att svara på enkäten var det 783 som medverkade, vilket gav en svarsfrekvens på 13,1%. Frågorna i enkäten var inte obligatoriska att besvara vilket innebär att det fanns ett visst svarsbortfall på vissa frågor och
svarsalternativ. De andelar som anges i resultatet syftar därmed till andel av svaren för varje enskild fråga, ej andel av medverkande i hela enkätundersökningen om inget annat anges. När det hänvisas till covid-19-pandemin i resultatet syftar det till perioden 2020-03-11 fram till 2021-04-16 vilket var nutid för de som medverkade i enkätundersökningen.
3.1 Oro, stress, ensamhet och nedstämdhet
När butiksmedarbetare ombads att gradera sin oro blev medelvärdet för oron som
butiksmedarbetare upplevde över att föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående samt föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående i riskgrupp 4,21. Medelvärdet för oron som butiksmedarbetare upplevde över att smittas av covid-19 var 3,77, bidra till
smittspridning i samhället var 3,75, bli allvarligt sjuk i covid-19 var 3,48 och annan oro var 2,82. Medelvärdet för oron över att smittas av covid-19 i butiken de arbetar i till följd av; kunder som inte håller avstånd var 4,26, nonchalant attityd från kunder var 4,21 och kunder som visat symptom på covid-19 var 3,66. Medelvärdet för oron att smittas av covid-19 till följd av trängsel/mycket folk i butiken var 3,65, bristfälliga rutiner eller åtgärder i butiken var 2,86, kollegor som visat symptom på covid-19 var 2,29, annat var 2,20 och nonchalant attityd från kollegor var 2,15.
71,0% av butiksmedarbetarna uppgav att de någon gång förlorat arbetstid på grund av covid-19-pandemin och 29,0% uppgav att de inte har förlorat arbetstid på grund av covid-19. När de medverkande angav på vilket sätt de förlorat arbetstid på grund av covid-19-pandemin (de kunde ange flera sätt) blev resultatet att 52,9% av alla som medverkat i enkäten hade förlorat arbetstid på grund av sjukfrånvaro, 18,3% på grund av någon typ av permittering, 13,5% på grund av vård av sjukt barn, 10,3% på grund av sjukdom/symptom hos någon annan i hushållet, 9,8% på grund av nedskärningar av arbetstid, 3,7% på grund av annan anledning och 2,3% på grund av uppsägning eller ej förnyat kontrakt. Oron över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro under covid-19-pandemin var 3,43, nedskärningar av arbetstid var 2,71, någon typ av permittering var 2,59, sjukdom/symptom hos någon annan i hushållet var 2,51, annan anledning till oro var 1,88 och vård av sjukt barn var 1,84. När
butiksmedarbetare ombads att gradera sin upplevda stress på jobbet blev medelvärdet för stress på grund av ökad arbetsbelastning till följd av lägre arbetsstyrka 3,43, stress på grund av ökad arbetsbelastning till följd av fler kunder/ökat kundtryck var 3,26 och ökad
arbetsbelastning på grund av fler, nya eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner var 3,21. För svarsalternativen annan orsak till stress var stressgraden 1,96.
5
83,4% av medverkande butiksmedarbetare har haft mindre socialt umgänge, utöver sitt arbete, under covid-19-pandemin på grund av att de arbetat i butik. 12,4% har inte haft mindre socialt umgänge och 4,2% vet inte om de haft mindre socialt umgänge eller inte. Av de medverkande har 38,6% upplevt ensamhet på grund av covid-19-pandemin, 57,1% har upplevt nedstämdhet och 20,6% har upplevt annan psykisk ohälsa. 28,0% har varken upplevt ensamhet, nedstämdhet eller annan psykisk ohälsa och 4,1% vet inte om de upplevt det eller inte. För både de butiksmedarbetare som haft- och för de som inte haft mindre socialt umgänge är andelen som upplevt ensamhet lägre för mot för de som inte upplevt ensamhet (p<0,001). Om man istället tittar på nedstämdhet hos de som haft mindre socialt umgänge är andelen som upplevt nedstämdhet större än de som inte upplevt nedstämdhet (p<0,001). Av de som inte haft mindre socialt umgänge är däremot andelen som upplevt nedstämdhet lägre mot för de som inte upplevt nedstämdhet (p<0,001). För både de butiksmedarbetare som haft- och för de som inte haft mindre socialt umgänge är andelen som upplevt annan psykisk ohälsa lägre än mot för de som inte upplevt annan psykisk ohälsa (p<0,001).
När butiksmedarbetarnas allmänna hälsa och välmående, vilket inkluderar bland annat oro, stress, ensamhet och nedstämdhet tillsammans, undersöktes blev resultatet att den allmänna hälsan och välmåendet utanför jobbet har påverkats mycket negativt av covid-19-pandemin hos 14,3% av de medverkande. 51,6% av butiksmedarbetarna upplevde en ganska negativ påverkan, 30,1% upplevde ingen påverkan, 3,7% upplevde ganska positiv påverkan och 0,26 upplevde en mycket positiv påverkan. När butiksmedarbetarna istället angav hur de upplevt att deras allmänna hälsa och välmående påverkats av att jobba i butik under covid-19-pandemin blev resultatet enligt vad som visas i figur 1. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan hur butiksmedarbetarna upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats av covid-19-pandemin utanför jobbet och hur den påverkats på grund av att de jobbat i butik under covid-19-pandemin (p=0,23).
Figur 1. Andel butiksmedarbetare som upplevt mycket negativ påverkan, ganska negativ påverkan, ingen påverkan, ganska positiv påverkan och mycket positiv påverkan på deras allmänna hälsa och välmående av att jobba i butik under covid-19-pandemin.
15%
47% 34%
3% 1%
Mycket negativ påverkan Ganska negativ påverkan Ingen påverkan
Ganska positiv påverkan Mycket positiv påverkan
6
3.2 Sjukdom och riskgrupp
55,6% svarade att de någon gång har visat symptom på covid-19 under pandemin, medan 39,4% svarade att de inte visat symptom och 5,0% var osäkra på om de visat symptom. Skillnaderna och likheterna mellan de som visat symptom på covid-19 under pandemin och de som inte visat symptom kan överskådligt ses i tabell 1. Av 26 utförda test var det skillnad i 17 mellan som de någon gång har visat symptom på covid-19 och de inte visat symptom (Tabell 1; Tabell 1 i bilaga 3). Orosgraden för de som visat symptom för covid-19 var högre än för de som inte visat symptom när det gällde upplevd oro över att smittas av covid-19 (Tabell 1 i bilaga 3). Liknande skillnader, där orosgraden hos de som visat symptom för covid-19 är högre än för de som inte visat symptom för covid-19, kunde ses gällande oron över att föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående och oron över att bidra till smittspridning i samhället (Tabell 1 i bilaga 3). När det gällde anledning till oro över att smittas av covid-19 på sin arbetsplats var även där orosgraden högre för de som visat symptom för covid-19 än för de som inte visat symptom för covid-19, när det gällde oro på grund; av trängsel/mycket folk i butiken, kunder som inte håller avstånd, nonchalant attityd från kunder, nonchalant attityd från kollegor, kunder som visat symptom på 19, kollegor som visat symptom på covid-19 samt annat (Tabell 1 i bilaga 3). Det fanns inte lika många skillnader mellan de som visat symptom eller ej för covid-19 när det gällde oron över att förlora inkomst, där upplevde de som visat symptom högre orosgrad över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro och vård av sjukt barn (Tabell 1 i bilaga 3). För samtliga anledningar till stress var stressgraden högre hos de som visat symptom på covid-19 än hos de som inte visat symptom, förutom annan anledning till stress där ingen skillnad fanns (Tabell 1 i bilaga 3). De som visat symptom på covid-19 upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än mot de som inte visat symptom (Tabell 1 i bilaga 3).
7
Tabell 1. Skillnader och likheter mellan olika grupper av butiksmedarbetare i olika frågor gällande oro, stress samt allmän hälsa och välmående relaterat till covid-19. Skillnader visas med fetmarkering samt visas riktningen på skillnaden med < eller >, likheter visas med =.
Frågor Symptom (S) / Ej symptom (ES) Covid-19 (C) / Ej Covid-19 (EC) Riskgrupp (R) / Ej riskgrupp (ER) Kvinnor (K) /Män (M) Sällanköp (Sä) / Dagligvaruhandel (D) Oro
Smittas av covid-19 S>ES C=EC R>ER K>M Sä>D
Bli allvarligt sjuk av covid-19 S=ES C=EC R>ER K>M Sä=D Föra covid-19-smitta vidare till
familj eller närstående S>ES C=EC R=ER K>M Sä>D Föra covid-19-smitta vidare till
familj- eller närstående i riskgrupp
S=ES C=EC R=ER K>M Sä>D
Bidra till smittspridning i
samhället S>ES C>EC R=ER K>M Sä>D
Annat S=ES C=EC R>ER K=M Sä=D
Oro över att smittas av covid-19
Bristfälliga rutiner eller
åtgärder i butiken S=ES C=EC R>ER K=M Sä=D Trängsel/mycket folk i butiken S>ES C>EC R>ER K>M Sä=D Kunder som inte håller avstånd S>ES C>EC R>ER K>M Sä=D Nonchalant attityd från kunder S>ES C>EC R>ER K>M Sä=D Nonchalant attityd från
kollegor S>ES C=EC R>ER K=M Sä=D Kunder som visat symptom på
covid-19 S>ES C>EC R=ER K=M Sä=D Kollegor som visat symptom på
covid-19 S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D
Annat S>ES C=EC R=ER K=M Sä=D
Oro över att förlora inkomst
Sjukfrånvaro S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D Vård av sjukt barn S>ES C=EC R=ER K=M Sä=D Sjukdom/symptom hos någon
annan i hushållet S=ES C>EC R>ER K=M Sä=D Någon typ av permittering S=ES C=EC R>ER K=M Sä>D
Nedskärningar av arbetstid S=ES C=EC R>ER K=M Sä>D
Annat S=ES C=EC R=ER K=M Sä=D
Stress
Ökad arbetsbelastning pga
lägre arbetsstyrka S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D Ökad arbetsbelastning pga fler
kunder/ökat kundtryck S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D Ökad arbetsbelastning pga fler,
nya eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner
S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D
Högre fysisk påfrestning efter
sjukdom S>ES C>EC R>ER K=M Sä=D
Annat S=ES C=EC R=ER K=M Sä=D
Hälsa och välmående
Påverkan av att jobba i butik
8
Av alla som medverkat i enkätundersökningen var det 14,9% som hade testats positivt för covid-19 och 13,4% som tror att de haft covid-19 men inte har testats positivt, 71,7% svarade att de inte tror sig haft covid-19. Av de som svarat att de har visat symptom på covid-19 var det 26,0% som har testats positivt för 19 och 22,1% svarade att de tror att de haft 19 men inte har testats positivt. De medverkande delades in i två grupper; de som haft covid-19 tillsammans med de som tror sig haft covid-covid-19 och de som inte tror sig haft covid-covid-19. I tabell 1 visas skillnader mellan de som de som haft eller tror sig haft covid-19 och de som inte tror sig haft covid-19. Av 26 utförda test var det skillnad i 12 mellan de som de som haft eller tror sig haft covid-19 och de som inte tror sig haft covid-19 (Tabell 1; Tabell 2 i bilaga 3). Mellan dessa två grupper var orosgraden över att bidra till smittspridning i samhället högre hos de som haft eller tror sig haft covid-19 än för de som inte tror sig haft covid-19 (Tabell 2 i bilaga 3). Orosgraden över att smittas av covid-19 på sin arbetsplats på grund av;
trängsel/mycket folk i butiken, kunder som inte håller avstånd, nonchalant attityd från kunder, kunder som visat symptom på covid-19 och kollegor som visat symptom på covid-19 var högre för de som haft eller tror sig haft covid-19 än för de som inte tror sig haft covid-19 (Tabell 2 i bilaga 3). Även orosgraden över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro och sjukdom/symptom hos någon annan i hushållet var högre för de som haft eller tror sig haft covid-19 (Tabell 2 i bilaga 3). För samtliga anledningar till stress på arbetsplatsen var stressgraden högre för de som haft eller tror sig haft covid-19 än för de som inte tror sig haft covid-19 med undantag för svarsalternativet annat (Tabell 2 i bilaga 3). De som haft eller tror sig haft covid-19 upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än mot de som inte tror sig haft covid-19 (Tabell 2 i bilaga 3).
Det var 14,9% av de som medverkade i enkäten som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19, 77,0% som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp och 8,1% som inte visste om de tillhörde någon riskgrupp eller ej. Skillnader mellan de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp för covid-19 och de som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp kan överskådligt ses i tabell 1. Det var skillnad mellan de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp för covid-19 och de som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp i 18 av 26 utförda test (Tabell 1; Tabell 3 i bilaga 3). De som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19 hade högre orosgrad över att smittas av covid-19, bli allvarligt sjuk i covid-19 och annan oro än de som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp (Tabell 3 i bilaga 3). De som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19 hade även högre orosgrad över att smittas av covid-19 på sin arbetsplats till följd av; bristfälliga rutiner eller åtgärder i butiken, trängsel/mycket folk i butiken, kunder som inte håller avstånd, nonchalant attityd från kunder, nonchalant attityd från kollegor och kollegor som visat symptom på covid-19 (Tabell 3 i bilaga 3). Vidare var orosgraden över att förlora inkomst på grund av; sjukfrånvaro, sjukdom/symptom hos någon annan i hushållet, någon typ av permittering och nedskärningar av arbetstid högre för de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19 (Tabell 3 i bilaga 3). De som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19 hade även högre stressgrad när det gällde stress på arbetsplatsen på grund av; ökad arbetsbelastning till följd av lägre arbetsstyrka, ökad arbetsbelastning till följd av fler kunder/ökat kundtryck, ökad arbetsbelastning till följd av fler, nya eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner samt högre fysisk påfrestning efter sjukdom (Tabell 3 i bilaga 3). De som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp för covid-19 upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än mot de som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp (Tabell 3 i bilaga 3).
9
3.3 Ålder, kön och anställningsform
Åldern på de som medverkade i enkäten gick från 20 till 67 och medelåldern var 42 år. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan ålder och upplevd oro eller stress, för samtliga utförda test hamnade korrelationen mellan -0,21 och 0,23 (Tabell 4 i bilaga 3).
Determinationskoefficienten omvandlad till procent hamnade mellan 0,0% och 5,2% för samtliga test (Tabell 4 bilaga 3). 82,1% av de medverkande var kvinnor och 17,9% var män. Skillnader och likheter mellan kvinnor och män kan överskådligt ses i tabell 1, där går det även att se att av 26 utförda test fanns det skillnad i 8. Kvinnor upplevde högre orosgrad än män över att smittas av covid-19, bli allvarligt sjuk i covid-19, föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående, föra covid-19-smitta vidare till familj- eller närstående i riskgrupp och att bidra till smittspridning i samhället (Tabell 5 bilaga 3). Orosgraden var även högre hos kvinnor när det gällde upplevd oro över att smittas av covid-19 på sin arbetsplats på grund; av trängsel/mycket folk i butiken, kunder som inte håller avstånd och nonchalant attityd från kunder (Tabell 5 bilaga 3).
Fördelningen mellan anställningsformer hos de som medverkat i enkätundersökningen blev att 59,9% var tillsvidareanställd och jobbade deltid, 35,4% var tillsvidareanställd och jobbade heltid, 2,4% var tidsbegränsat anställd och jobbade deltid, 1,3% visste inte sin
anställningsform och 1,0% var tidsbegränsat anställd och jobbade heltid. Skillnader och likheter mellan anställningsformerna går överskådligt att se i tabell 6 i bilaga 3. När anställningsformerna jämfördes mot varandra fanns det signifikanta skillnader i 2 av 26 utförda test, i 1 av 26 test gick det att hitta skillnader med riktning (Tabell 6 i bilaga 3). ANOVA-test visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna när det gällde oro över att förlora inkomst på grund av någon typ av permittering (p=0,02). Dock gick det inte att hitta signifikant skillnad mellan anställningsformerna via multipla t-test då
signifikansnivån sänkts från 5% till 1% på grund av Bonferroni-korrektion (p-värdena låg mellan 0,024 och 0,99). ANOVA-test visade även att det fanns skillnader mellan
anställningsformerna när det gällde oro över att förlora inkomst på grund av nedskärningar av arbetstid (p<0,001). Multipla t-test visade att de som var tillsvidareanställda och jobbade deltid upplevde högre orosgrad över att förlora inkomst på grund av nedskärningar av arbetstid än de som var tillsvidareanställda och jobbade heltid (Tabell 6 i bilaga 3; p<0,001). Motsvarande orosgrad för tidsbegränsande deltidsanställda var 2,88, tidsbegränsade
heltidsanställda var 3,17 och för de som inte visste sin anställningsform var orosgraden 4,43 (Tabell 6 i bilaga 3).
3.4 Bransch och butiksgrupp
När butiksmedarbetarna delades in efter bransch blev fördelningen att 52,6% jobbade inom sällanköpsbranschen och 47,4% jobbade inom dagligvaruhandeln. Skillnaderna och likheter mellan de som jobbade inom sällanköpsbranschen och inom dagligvaruhandeln kan
överskådligt ses i tabell 1. Av 26 utförda test var det skillnad i 7 mellan de som jobbade inom sällanköpsbranschen och inom dagligvaruhandeln (Tabell 1; Tabell 7 i bilaga 3). De som jobbade inom sällanköpsbranschen upplevde högre orosgrad än de som jobbade inom dagligvaruhandeln gällande oro över att smittas av covid-19, föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående, föra covid-19-smitta vidare till familj- eller närstående i riskgrupp och att bidra till smittspridning i samhället (Tabell 7 i bilaga 3). Orosgraden var även högre hos de som jobbade inom sällanköpsbranschen när det kom till oro över att förlora inkomst på grund av någon typ av permittering och nedskärningar av arbetstid (Tabell 7 i bilaga 3). Butiksmedarbetare inom sällanköpsbranschen upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än mot de som jobbade inom dagligvaruhandeln (Tabell 7 i bilaga 3).
10
Om butiksmedarbetarna delades in i grupper efter vilken typ av butik de jobbade i blev fördelningen följande; 47,4% jobbade i matvarubutik, 16,6% i övrig butik, 12,0% i kläd- och skobutik, 8,1% i möbel- och inredningsbutik, 6,9% i byggbutik, 3,1% i elektronikbutik, 2,7% i glasögon-, smyckes- och urbutik, 2,0% i fritidsbutik och 1,3% i fordonsbutik. Fördelning mellan kvinnor och män för varje butiksgrupp visas i tabell 2 i bilaga 2. Skillnader och likheter mellan butiksgrupper kan överskådligt ses i tabell 2, där går det även se att av 26 utförda test var det signifikant skillnad i 10, skillnad där riktning kunde hittas var det i 8 av 26. ANOVA-test visade att det finns skillnader mellan butiksgrupperna när det gällde oro över att smittas av covid-19 (p=0,04). Dock gick det inte att hitta signifikant skillnad mellan butiksgrupperna via multipla t-test då signifikansnivån sänkts från 5% till 0,1% på grund av Bonferroni-korrektion (p-värdena låg mellan 0,02 och 0,94). ANOVA-test visade även att det fanns skillnader mellan grupperna när det gällde oro över att föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående (p=0,02). Multipla t-test visade att de som jobbade i möbel- och inredningsbutik hade högre orosgrad än de som jobbade i matvarubutik (Tabell 2; p<0,001). ANOVA-test visade att det fanns skillnader i vilken grad butiksgrupperna upplevde oro över att smittas av covid-19 i butiken de arbetar i på grund av nonchalant attityd från kollegor (p=0,001). Multipla t-test visade att de som jobbade i byggbutik hade högre orosgrad över att smittas av covid-19 i butiken de arbetar i än mot de som jobbade i övrig butik (Tabell 2; p<0,001). De multipla t-testen visade även att de som jobbade i elektronikbutik hade högre orosgrad än de som jobbade i kläd- och skobutik (Tabell 2; p=0,004) samt övrig butik (Tabell 2; p=0,003). Det var även skillnad i vilken grad grupperna upplevde oro över att smittas av covid-19 i butiken de arbetar i på grund av kollegor som visat symptom på covid-19, enligt ANOVA-test (p=0,001). Multipla t-test visade att de som jobbade i byggbutik upplevde högre orosgrad än för de som jobbade i; kläd- och skobutik (Tabell 2; p<0,001), matvarubutik (Tabell 2; p=0,003) och övrig butik (Tabell 2; p=0,001).
11
Tabell 2. Medelvärde för orosgrad och stressgrad hos butiksmedarbetare relaterat till covid-19 samt skillnader och likheter för olika butiksgrupper. Skillnader visas med fetmarkering samt visas riktningen på skillnaden med < eller >, skillnader utan riktning (som upptäckts via ANOVA) visas med ≠ och likheter visas med =.
B yg gb u ti k (B ) El ek tr o n ik b u ti k (E) Fo rd o n sb u ti k (F ) F ri ti d sb u ti k (F r) G la sö go n -, sm yc k es -, o ch u rb u ti k (G S U) K lä d - o ch sk o b u ti k (K S ) M a tv a ru b u ti k (M ) M ö b el - o ch in re d n in gs b u ti k (M I) Ö vr ig b u ti k (Ö ) S k il ln a d Oro Smittas av covid-19 3,83 4,17 3,50 4,25 3,90 3,93 3,64 3,95 3,75 ≠
Bli allvarligt sjuk av covid-19 3,63 3,54 3,80 3,69 3,38 3,57 3,41 3,52 3,52 = Föra covid-19-smitta vidare till familj eller
närstående 4,26 4,33 4,40 4,63 4,48 4,34 4,08 4,50 4,19 MI>M Föra covid-19-smitta vidare till familj- eller
närstående i riskgrupp 4,31 4,38 4,10 4,69 4,43 4,29 4,11 4,44 4,18 = Bidra till smittspridning i samhället 3,81 4,04 3,70 3,94 3,95 3,98 3,63 3,95 3,67 = Annat 3,03 2,75 1,83 3,00 3,36 2,87 2,77 3,04 2,71 = Oro över att smittas av covid-19
Bristfälliga rutiner eller åtgärder i butiken 3,17 3,33 3,00 3,31 2,60 2,96 2,78 3,11 2,69 = Trängsel/mycket folk i butiken 3,91 4,08 3,70 3,75 3,62 3,54 3,61 3,97 3,50 = Kunder som inte håller avstånd 4,46 4,67 4,10 4,44 4,10 4,30 4,19 4,44 4,19 = Nonchalant attityd från kunder 4,37 4,74 4,20 4,19 4,10 4,21 4,15 4,40 4,16 =
Nonchalant attityd från kollegor 2,50 2,83 2,70 2,67 2,25 1,91 2,13 2,32 1,90 B>Ö E>KS E>Ö Kunder som visat symptom på covid-19 3,80 4,33 3,70 3,44 3,62 3,56 3,62 3,76 3,66 =
Kollegor som visat symptom på covid-19 2,98 2,75 2,40 2,44 2,35 1,99 2,27 2,38 2,12
B>KS B>M B>Ö Annat 2,29 3,00 2,00 2,64 3,10 2,03 2,20 2,24 1,85 = Oro över att förlora inkomst
Sjukfrånvaro 3,22 3,33 3,50 3,36 3,53 3,60 3,41 3,86 3,18 = Vård av sjukt barn 1,75 1,47 2,22 2,29 1,41 1,88 1,82 2,17 1,76 = Sjukdom/symptom hos någon annan i
hushållet 2,68 2,24 2,80 2,14 2,65 2,71 2,47 2,78 2,28 =
Någon typ av permittering 1,94 3,12 2,56 2,79 3,00 3,87 1,94 2,75 2,89
B<KS B<Ö M<KS M<E M<GSU M<MI M<Ö KS>MI KS>Ö Nedskärningar av arbetstid 1,85 3,29 1,89 2,62 2,95 3,95 2,08 3,15 3,09 B<E B<KS B<MI B<Ö M<MI M<Ö KS>F KS>M KS>MI KS>Ö Annat 1,89 1,78 1,80 2,00 2,67 2,17 1,81 1,79 1,74 = Stress
Ökad arbetsbelastning pga lägre arbetsstyrka 3,33 3,88 2,70 3,31 3,62 3,82 3,38 3,70 3,16 KS>M KS>Ö
Ökad arbetsbelastning pga fler kunder/ökat
kundtryck 4,02 3,79 3,00 2,81 3,00 2,95 3,33 3,49 2,88 B>KS B>M B>Ö E>KS E>Ö Ö<M Ö<MI Ökad arbetsbelastning pga fler, nya eller nytt
utförande av arbetsuppgifter och rutiner 3,37 3,58 3,10 2,44 2,90 3,21 3,27 3,48 2,91 ≠ Högre fysisk påfrestning efter sjukdom 2,83 3,04 2,90 2,19 2,35 2,31 2,41 2,48 2,29 = Annat 2,00 2,18 2,00 1,73 3,00 1,87 1,99 1,71 1,89 = Hälsa och välmående
Påverkan av att jobba i butik under
12
Enligt ANOVA-test fanns det skillnader mellan butiksgrupperna gällande graden som de upplevde oro över att förlora inkomst på grund av någon typ av permittering (p<0,001). När multipla t-test gjordes framgick det att de som jobbade i byggbutik upplevde lägre orosgrad än de som jobbade i kläd- och skobutik (Tabell 2; p<0,001) och de som jobbade i övrig butik (Tabell 2; p=0,002). Orosgraden var även lägre för de som jobbade i matvarubutik än för de som jobbade i; kläd- och skobutik (Tabell 2; p<0,001), elektronikbutik (Tabell 2; p=0,004), glasögon-, smyckes- och urbutik (Tabell 2; p=0,005), möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p=0,001), samt övrig butik (2,89; p<0,001). Orosgraden var högre för de som jobbade i kläd- och skobutik än för de som jobbade i möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p<0,001) samt övrig butik (Tabell 2; p<0,001). Via ANOVA-test hittades skillnader mellan grupperna gällande oro över att förlora inkomst på grund av nedskärningar av arbetstid (p<0,001). Multipla t-test visade att skillnaderna fanns mellan flera butiksgrupper, dels var orosgraden lägre för de som jobbade i byggbutik än för de som jobbade i; elektronikbutik (Tabell 2; p=0,005), kläd- och skobutik (Tabell 2; p<0,001), möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p<0,001) och övrig butik (Tabell 2; p<0,001). Orosgraden var även lägre för de som jobbade i matvarubutik än för de som jobbade i möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p<0,001) och övrig butik (Tabell 2; p<0,001). Orosgraden var för kläd- och skobutik var högre än för de som jobbade i; fordonsbutik och (Tabell 2; p<0,001), matvarubutik (Tabell 2; p<0,001), möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p=0,003) samt övrig butik (Tabell 2; p<0,001). Skillnad gällande stress på jobbet på grund av ökad arbetsbelastning till följd av lägre arbetsstyrka fanns mellan butiksgrupperna enligt ANOVA-test (p=0,007). Multipla t-test visade att de som jobbade i kläd- och skobutik upplevde högre stressgrad än de som jobbade i matvarubutik (Tabell 2; p=0,003) övrig butik (Tabell 2; p<0,001). ANOVA-test visade även att det fanns skillnad i vilken grad grupperna upplevde stress på jobbet på grund av ökad arbetsbelastning till följd av fler kunder/ökat kundtryck (p<0,001). Multipla t-test visade att stressgraden var högre för de som jobbade i byggbutik än för de som jobbade i; kläd- och skobutik (Tabell 2; p<0,001), matvarubutik (Tabell 2; p<0,001) samt övrig butik (Tabell 2; p<0,001). Orosgraden var även högre för de som jobbade i elektronikbutik än för de som jobbade i kläd- och skobutik (Tabell 2; p=0,005) och övrig butik (Tabell 2; p=0,002). För de som jobbade i övrig butik var orosgraden lägre än för de som jobbade inom matvarubutik (Tabell 2; p=0,001) samt möbel- och inredningsbutik (Tabell 2; p=0,005). Enligt ANOVA-test var skillnad mellan grupperna gällande stress på jobbet på grund av ökad
arbetsbelastning till följd av fler, nya eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner (p=0,017). Dock gick det inte att hitta signifikant skillnad mellan grupperna via multipla t-test eftersom p-värdena låg mellan 0,008 och 0,99. ANOVA-t-test visade att fanns skillnad mellan grupperna gällande hur butiksgrupperna upplevde att deras allmänna hälsa och välmående har påverkats av att jobba i butik under covid-19-pandemin (p=0,004). Via multipla t-test visades att de som jobbade i kläd- och skobutik upplevde att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än mot de som jobbade inom matvarubutik (Tabell 2; p=0,001).
4 Diskussion
4.1 Oro, stress, ensamhet och nedstämdhet
Orosgrad relaterad till covid-19-smitta som butiksmedarbetarna upplevde kan tolkas som relativt stark oro eftersom samtliga medelvärden för oro var högre än 3,48 förutom annan oro. Gällande anledningar till oro på arbetsplatsen hade anledningarna som på något sätt relaterade till kunder ett medelvärde som var högre än 3,60 vilket även det kan tolkas som relativt stark oro. I en skyddsombudsundersökning som Handelsanställdas förbund (2020) genomfört angav 17,5% av de medverkande skyddsombuden att arbetsplatsen inte gjort en riskbedömning gällande anställdas risk att smittas av covid-19. 37,2% av skyddsombuden angav i samma undersökning att de ansåg att inte tillräcklig riskbedömning för covid-19 utförts. Enligt Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 3 kapitlet 2 och 3 §§ ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga att den anställda utsätts för ohälsa samt systematiskt
13
se över och förändra verksamheten så att bra arbetsmiljö förekommer. Detta har
uppenbarligen inte uppfyllts enligt butiksmedarbetares oro samt skyddsombud och därför behöver ytterligare förändringar inom butiker göras för att skydda butiksmedarbetare från covid-19-smitta. Många åtgärder som vidtagits i butiker är främst till för att skydda kunder, t.ex. skyltar i butik om att hålla avstånd, avståndmarkering på golv och enkelriktade gångar, vilket gör att butiksmedarbetare fortfarande riskerar att smittas av covid-19 under många av sina arbetsuppgifter (Shumsky et al. 2021). En viktig del i lösningen är att arbetsgivaren lyssnar på de anställda som jobbar ute i butik, t.ex. genom att inkludera butiksmedarbetare när riskbedömning utförs för att upptäcka vilka brister som faktiskt finns. Hela 39,8% av skyddsombuden angav att anställda inte varit delaktiga i arbetsplatsens riskbedömning för covid-19, 42,6% angav att anställda delvis varit delaktiga och endast 17,6% angav att anställda har varit delaktiga (Handelsanställdas förbund 2020). Skulle högre andel butiksmedarbetare vara delaktiga vid riskbedömningar skulle förmodligen fler risker och riskkällor gällande covid-19 upptäckas och därmed kunna förebyggas.
Enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2020) löper de med försämrad inkomst högre risk för att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom samt depression och enligt Folkhälsomyndigheten (2020) ökar risken för självmord med försämrad ekonomi. Detta är oroväckande eftersom hela 71,0% av butiksmedarbetarna i enkätundersökningen angett att de på något sätt förlorat arbetstid på grund av covid-19-pandemin. Över hälften av butiksmedarbetarna har på grund av covid-19 förlorat arbetstid till följd av sjukfrånvaro och medelvärdet för oron som butiksmedarbetarna upplevde över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro var 3,43 vilket kan tolkas som en relativt stark oro. I undersökningen som Handelsanställdas förbund (2020) genomfört fick skyddsombud inom handels ange i vilken grad, från 1 som innebar inte alls till 5 som innebar i hög utsträckning, som de upplevde att anställda inom handels gått till jobbet trots att de varit sjuka före respektive efter covid-19. Medelvärdet innan covid-19 hamnade på 3,41, vilket ligger mellan i viss utsträckning och i
ganska hög utsträckning, medelvärdet efter covid-19 blev 1,9 vilket ligger mellan inte alls
och i låg utsträckning. Det går därmed att konstatera att butiksmedarbetare stannar hemma vid sjukdom i större utsträckning än innan covid-19 trots att de känner stark oro över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro. I början av covid-19-pandemin trädde en ny förordning (SFS 2020:195) i kraft som innebar att anställda kan undvika det ekonomiska bortfallet vid sjukfrånvaro på grund av karensavdrag. Detta tillsammans med
Folkhälsomyndighetens uppmaningar om att stanna hemma vid symptom och sjukdom har förmodligen bidragit till att antal sjukdagar per anställd ökat under 2020 jämfört med 2019 (Folkhälsomyndigheten 2021c; SCB 2021a; SCB 2020a; SCB 2020b; SCB 2020c). Att komma på en lösning som kan sänka butiksmedarbetarnas oro över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro är svårt eftersom covid-19 är nytt och mycket kring sjukdomen är okänt. Det som dock är känt är att bland det mest effektiva sätten att förhindra smittspridning är att folk stannar hemma vid symptom eller sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2021c; Jiang et al. 2021) och därmed blir högre sjukfrånvaro från jobbet oundvikligt.
40,3% av skyddsombuden som medverkat i undersökningen som genomförts av
Handelsanställdas förbund (2020) angav att deras arbetsplats inte gjort en riskbedömning kopplat till covid-19 gällande förändrad arbetsbelastning. Det är en ganska hög andel, vilket kan förklara varför butiksmedarbetare enligt denna studie upplevt relativt stark stress gällande ökad arbetsbelastning av olika anledningar. För alla utom annan anledningar till stress var medelvärdena högre än 3,20. Av alla yrkesarbetande inom Sverige har 14%
rapporterat att de känt sig stressade och 3% har rapporterat att de känt sig mycket stressade enligt Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten u.å.). Skulle den allmänna stressen från de yrkesarbetande jämföras med den covid-19 relaterade stressen från
butiksmedarbetarna skulle stressgraden hos butiksmedarbetare framstå som betydligt högre. Dock ska jämförelser mellan data från Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten u.å.) och denna studie göras med försiktighet eftersom data från Nationella folkhälsoenkäten är från år 2018 och därmed från innan covid-19-pandemin brutit ut vilket kan ha stor
14
allmänhet, inte endast på arbetsplatsen, vilket också innebär att jämförelser ska göras med försiktighet.
Det är en mycket hög andel av butiksmedarbetarna som har haft mindre socialt umgänge (utöver sitt arbete) under covid-19-pandemin på grund av att de arbetat i butik. Enligt Holt-Lunstad (2021) kan mindre socialt umgänge och isolering öka risken för psykisk ohälsa samt leda till tidigare död via t.ex. självmord. Att andelen som upplevt ensamhet var lägre än andelen som inte upplevt ensamhet för både de som inte haft mindre socialt umgänge men även för de som haft mindre socialt umgänge var förvånande. Eftersom mindre socialt umgänge kan leda till att människor upplever ensamhet (Holt-Lunstad 2021) var
förväntningarna att relativt hög andel butiksmedarbetare borde ha upplevt ensamhet om de haft mindre socialt umgänge. En förklaring till det oväntade resultatet kan vara att
butiksmedarbetare är ett mycket socialt jobb, så trots att en hög andel haft mindre socialt umgänge utanför sitt jobb har de fortfarande haft socialt umgänge via sitt jobb vilket till viss del kan uppfylla deras sociala behov (Holt-Lunstad 2021). Dock är det givetvis skillnad på att socialisera med kunder och att ha socialt umgänge av högre kvalitet med t.ex. närstående och familj (Holt-Lunstad 2021), vilket kan förklara resultatet att över hälften av
butiksmedarbetarna har upplevt nedstämdhet. Av de som haft mindre socialt umgänge under covid-19-pandemin på grund av att de arbetat i butik är andelen som upplevt nedstämdhet större än de som inte upplevt nedstämdhet och av de som inte haft mindre socialt umgänge är andelen som upplevt nedstämdhet lägre än de som inte upplevt nedstämdhet. Om vi kopplar ihop detta med resultatet om ensamhet går det att göra tolkningen att
butiksmedarbetare kan undvika ensamhet tack vare sitt sociala yrke men de kan inte undvika nedstämdhet, för det behövs socialt umgänge även utöver sitt arbete med människor som de känner och tycker om. 20,6% av butiksmedarbetarna har upplevt annan psykisk ohälsa, vilket i sig självt kan tolkas som en hög andel. Jämfört med andelen från Nationella
folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten u.å.), där 15% av yrkesarbetande inom Sverige har rapporterat att de upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande, framstår 20,6% som en mycket hög andel.
Det finns forskning som pekar på att rädsla och oro över covid-19 kan leda till ökad psykisk ohälsa (Duong 2021). Om forskning från Duong (2021) kopplas ihop med denna studies resultat angående psykisk ohälsa kan slutsatser dras att oro och rädsla relaterat till covid-19 kan få människor att ha mindre socialt umgänge utanför sitt arbete och därmed uppleva ökad psykisk ohälsa i form av nedstämdhet. Folkhälsomyndigheten (2021a) har gjort en
sammanställning av flera olika studier som undersöker covid-19-pandemins påverkan på psykiska hälsa. Enligt denna sammanställning har det psykiska välbefinnandet minskat under covid-19-pandemins början i fyra av sex studier som undersökt psykisk välbefinnande. Av de resterande studierna har det i en inte blivit någon skillnad och i en har välbefinnandet ökat (Folkhälsomyndigheten 2021a). Det går därmed inte att säga att covid-19 alltid leder till försämrad psykisk ohälsa, men ofta. När det gäller den allmänna hälsan och välmåendet hos butiksmedarbetare fanns där ingen skillnad i hur den påverkats allmänt av covid-19 och hur den påverkats av att jobba i butik under covid-19. Detta resultat är förvånande sett till resultatet gällande orosgrad, stressgrad och andel som upplevt nedstämdhet, som alla var relativt höga. Förväntningarna var därmed att butiksmedarbetare borde upplevt mer negativ påverkan av att jobba i butik under pandemin än allmän påverkan av covid-19-pandemin. På grund av detta resultat bör funderingar kring om viss oro, stress o.s.v. som butiksmedarbetare upplever är relaterat till deras arbete i butik eller om liknande
undersökning med annan yrkesgrupp hade gett liknande resultat.
4.2 Sjukdom och riskgrupp
Andelen butiksmedarbetare som haft eller tror sig haft covid-19 framstår som relativt låg jämfört med andelen som visat symptom på covid-19. Detta är inte förvånande eftersom symptomen för covid-19 är detsamma som många andra infektionssjukdomar (Guan et al. 2020) och därmed är symptom inte alltid kopplat covid-19 utan kan bero på många andra
15
sjukdomar. Att både de butiksmedarbetare som visat symptom på covid-19 och de som haft eller tror sig haft covid-19 upplever högre oro över att bland annat bidra till smittspridning i samhället än de som inte visat symptom eller inte haft covid-19 är inte förvånande eftersom smittspridning sker t.ex. via närkontakt med de som har symptom eller de som har covid-19 utan symptom (Jiang et al. 2021). Både de butiksmedarbetare som visat symptom på covid-19 och de som haft eller tror sig haft covid-covid-19 upplever över lag högre oro över att smittas av covid-19 på grund av olika anledningar. Att anställda under covid-19-pandemin kunnat undvika det ekonomiska bortfallet vid karensavdrag (SFS 2020:195) har uppenbarligen inte varit nog för att undvika att de som faktiskt visat symptom eller varit sjuk i covid-19 ska ha upplevt högre oro över att förlora inkomst på grund av sjukfrånvaro än de som inte visat symptom eller inte haft covid-19. Den höga orosgraden över att förlora inkomst på grund av covid-19 kan tänkas liknas med ekonomisk stress som enligt studien av
Folkhälsomyndigheten (2020) kan ha ett samband med ökad risk för självmord.
De som visat symptom på covid-19 och de som haft eller tror sig haft covid-19 upplever högre stress relaterat till covid-19 på sin arbetsplats än dess motsatta grupp när det gäller högre fysisk påfrestning efter sjukdom samt ökad arbetsbelastning på grund av lägre arbetsstyrka och fler, nya eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner. En möjlig förklaring till detta kan vara att butiksmedarbetare från samma butik har smittats på sin arbetsplats på grund av fler kunder i butik, vilket kommer leda till ökad sjukfrånvaro och därmed lägre arbetsstyrka i butiken. Om det är känt att det skett smittspridning på en arbetsplats kommer det
förmodligen leda till fler arbetsuppgifter eller nytt utförande av arbetsuppgifter och rutiner för att förhindra ytterligare smittspridning vilket därmed höjer stressgraden för de anställda. Det är inte förvånande att de som visat symptom på covid-19 och de som haft eller tror sig haft covid-19 upplever högre stress på grund av högre fysisk påfrestning efter sjukdom
eftersom vissa människor får försämrad hälsa lång tid efter tillfriskning från covid-19 (Hall et al. 2021). Att den allmänna hälsan och välmåendet har påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin för de som visat symptom på covid-19 och de som haft eller tror sig haft covid-19 är inte heller förvånande eftersom de upplevt både sjukdom, oro och stress. Enligt denna studie har de butiksmedarbetare som visat symptom på covid-19 eller som haft covid-19 över lag upplevt mer negativ påverkan av covid-19-pandemin.
Oron över att smittas eller att bli allvarligt sjuk i covid-19 är högre hos de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp. Detta är inte förvånande eftersom människor i riskgrupp löper större risk för att få allvarliga hälsoproblem, eller till och med avlida, av covid-19 än mot de som inte är i riskgrupp (Guan et al. 2020). De som tillhörde eller ansåg sig tillhöra riskgrupp upplevde även över lag högre oro över att förlora inkomst, vilket även det kan relatera till oron över att smittas eller att bli allvarligt sjuk i covid-19. Många av de som smittas och blir sjuk i covid-19 drabbas av post-covid-19, vilket innebär att de får ihärdiga symptom under lång tid (Hall et al. 2021). Ihärdiga symptom kräver sannolikt lång
sjukfrånvaro samt eventuell återhämtningsperiod och rehabilitering som även det kan kräva frånvaro från jobbet, vilket givetvis påverkar ekonomin och därmed oron över inkomst. I klar majoritet av de utförda testen var de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp mer negativt påverkade. Därför är det är inte heller förvånande att den allmänna hälsan och välmåendet har påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin för de som tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp än för de som inte tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp. Utifrån det sammanlagda resultatet av denna studie går det att dra slutsatsen att huruvida butiksmedarbetare tillhörde eller ansåg sig tillhöra någon riskgrupp hade stor påverkan i hur de upplevde att deras hälsa påverkats av covid-19-pandemin.
4.3 Ålder, kön och anställningsform
Att det inte fanns någon korrelation mellan ålder och oro samt stress var förvånande
eftersom människor i hög ålder löper högre risk för att få allvarliga hälsoproblem av covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2021b; Guan et al. 2020). Förväntningarna var att det borde finnas
16
samband mellan stigande ålder och stigande oro, särskilt eftersom resultatet visade att de i riskgrupp upplevde högre oro och hög ålder räknas som riskgrupp (Guan et al. 2020). Enligt Kivi, Hansson och Bjälkebring (2021) oroade sig 44,9% av de medverkande för sin hälsa i samband med covid-19, där samtliga medverkande var mellan 65 och 70 år. Dock var medelåldern för de butiksmedarbetare som medverkat i den här studien 42 år, vilket troligtvis sänkt orosgraden mot för om medelåldern varit högre. Hade medelåldern varit högre hade chansen att hitta korrelation mellan ålder och oro förmodligen ökat.
Människor som upplever högre oro inför covid-19 är mer benägna att förändra sitt beteende för att minska smittspridning än vad människor som upplever låg oro inför covid-19 är benägna att förändra sitt beteende (Fragkaki et al. 2021). Eftersom kvinnor enligt denna studie upplevde högre oro över att smittas själva av covid-19 samt föra covid-19-smitta vidare till familj eller närstående borde de därmed vara mer benägna att förändra sitt beteende, t.ex. genom att följa restriktioner och stanna hemma, än vad män kommer vara benägna att förändra sitt beteende. En studie av Fragkaki et al. (2021) har fått liknande resultat, där kvinnor upplever högre oro relaterat till covid-19 än vad män gör både gällande oro över att smittas själv men även oro att andra ska smittas. Denna teori faller dock på grund av att det framgår av statistik från Folkhälsomyndigheten (2021b) att antalet kvinnliga sjukdomsfall av covid-19 i Sverige är fler än antalet manliga sjukdomsfall. Även statistik från SCB (2021a; 2020a; 2020b; 2020c), där det framgår att kvinnors ökning av antal sjukdagar var högre än männens ökning av antal sjukdagar under 2020, fäller teorin om att kvinnor borde smittas i mindre utsträckning på grund av sin högre orosgrad. En anledning till att fler kvinnor smittas av covid-19 kan vara att många vård- och omsorgsyrken, där risken att smittas av covid-19 är hög, är kvinnodominerade (SCB 2021c). En annan förklaring kan vara att fler kvinnor testar sig för covid-19 på grund av att de upplever högre oro och därmed visar statistiken högre antal kvinnliga sjukdomsfall. Denna teori stärks av studien av Fragkaki et al. (2021) eftersom enligt den upplever kvinnor högre oro relaterat till covid-19-smitta samt är mer benägna att vidta åtgärder, t.ex. testa sig för covid-19, för att undvika smittspridning. Teorin stärks även av statistiken från SCB (2021a; 2020a; 2020b; 2020c) där det framgår att kvinnors ökning av antal sjukdagar var högre än männens ökning av antal sjukdagar under 2020. Detta kan bero på att fler kvinnor känner oro över att t.ex. smitta familj eller närstående samt att bidra till smittspridning i samhället och därmed följer restriktionerna i större utsträckning genom att t.ex. stanna hemma från jobbet vid minsta symptom. Samtidigt drabbas män i större
utsträckning av allvarliga hälsoproblem vid insjuknande i covid-19, t.ex. behov av
intensivvård eller avlidande (Bischof, Wolfe och Klein 2020; Folkhälsomyndigheten 2021b). Detta borde innebära att män upplever högre oro och därmed blir resultatet gällande mäns oro över att smittas av covid-19 förvånande. En möjlig förklaring till detta kan vara att män i allmänhet är mer risktagande och mindre oroade är kvinnor (Apicella et al. 2008). Över lag pekar resultatet från denna studie på att kön är en relativt svag faktor när det gäller hur butiksmedarbetare upplever att deras hälsa har påverkats av covid-19-pandemin i och med att ganska få skillnader mellan män och kvinnor kunde upptäckas i totalt utförda test. I och med det låga antalet tidsbegränsat anställda var eventuella skillnader tvungna att vara relativt stora för att säkerställa att det inte var slumpen som gav felaktig resultat (Körner och Wahlgren 2015). Det innebär att det kan ha funnits skillnader mellan dessa grupper men som inte kunnat säkerställas med statistisk säkerhet. Detta är olyckligt då kunskap om hur hälsan har påverkats av att jobba i butik under covid-19-pandemin hos denna anställningsform hade varit värdefull att veta eftersom det är den anställningsformen som varit mest sårbar och förlorat flest anställningar under covid-19-pandemin (SCB 2021b). Förlorad anställning kan kopplas till försämrad ekonomi och därmed även till ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa samt ökad risk för självmord (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2020;
Folkhälsomyndigheten 2020). På grund av detta samt att medelvärdena för deltidsanställda var relativt höga var förväntningarna att butiksmedarbetare som är tidsbegränsat anställda eller inte vet sin anställningsform borde ha upplevt högre oro inför att förlora inkomst, främst på grund av någon typ av permittering eller nedskärningar av arbetstid, än de som var tillsvidareanställda. Det som dock gick att konstatera var att de som var tillsvidareanställda
17
och jobbade deltid upplevde högre oro än de som var tillsvidareanställda och jobbade heltid när det gällde oro över att förlora inkomst på grund av nedskärningar av arbetstid. Många butiksmedarbetare som jobbar deltid förlitar sig på att jobba extra vid behov utöver sin kontrakterade arbetstid (Handelsanställdas förbund 2018). När detta under covid-19-pandemin inte längre var möjligt, t.ex. på grund av att många butikers omsättning minskat kraftigt och då även personalbehovet (SCB 2021b), är det inte förvånande att orosgraden var högre hos de som jobbade deltid. På grund av att det var mycket få skillnader som gick att hitta kopplat till anställningsformer i denna studie kan eventuell slutsats bli att
anställningsform generellt inte är en påverkande faktor när det gäller hur butiksmedarbetare upplever att deras hälsa påverkats av covid-19-pandemin. För att kunna säga detta med säkerhet är det dock nödvändigt att ytterligare studier utförs där fokus ligger på
butiksmedarbetare med tidsbegränsad anställningsform.
4.4 Bransch och butiksgrupp
De som jobbade inom sällanköpsbranschen upplevde högre oro över att smittas av covid-19 själv eller föra covid-19-smitta vidare till andra än de som jobbade inom dagligvaruhandeln. Det kan tänkas bero på vilken typ av kund som besöker sällanköpsbutiker respektive
dagligvarubutiker. I dagligvarubutiker säljs främst livsmedel vilket innebär att de flesta besöken och inköpen som görs av kunderna är nödvändiga, mot för besöken och inköpen i sällanköpsbutiker som kan vara mer av nöje än nytta. Detta kan påverka hur
butiksmedarbetarna upplever oro på sin arbetsplats, om de upplever att kunderna är där för att de måste inhandla t.ex. livsmedel kan toleransen vara högre och därmed blir oron lägre. Däremot om butiksmedarbetarna upplever att kundernas besök inte är nödvändiga och de känner att de utsätts för smittorisk i onödan kan toleransen bli lägre och därmed orosgraden högre. Denna teori faller dock eftersom resultatet visar att det inte är skillnad mellan hur de inom sällanköpsbranschen och de inom dagligvaruhandeln upplever oro över att smittas på sin arbetsplats på grund av t.ex. kunder som inte håller avstånd, nonchalant attityd från kunder och kunder som visat symptom på covid-19. Om teorin om inköpens nödvändighet stämmer borde det funnits skillnader mellan branscherna som relaterat till kunders beteende i butik. Det var generellt få skillnader sett till totalt utförda test, vilket gör det svårt att hitta mönster och förklaringar till de skillnader som faktiskt fanns. Skillnader som däremot kan förklaras är varför de som jobbade inom sällanköpsbranschen upplever högre oro över att förlora inkomst på grund av någon typ av permittering eller nedskärningar av arbetstid än de inom dagligvaruhandeln. En trolig förklaring kan vara att omsättningen hos
sällanköpsbranschen är fortsatt negativt påverkad av covid-19-pandemin, mot för
dagligvaruhandeln som efter den negativa påverkan vid pandemins början nu återhämtat sig (SCB 2021b). Att jobba inom en bransch där det ekonomiska läget är ansträngt kommer med stor sannolikhet att påverka hur den enskilde oroar sig över sin egen arbetssituation. Det kan även förklara varför de som jobbade inom sällanköpsbranschen över lag upplever att deras allmänna hälsa och välmående påverkats mer negativt av att jobba i butik under covid-19-pandemin än vad de som jobbade i dagligvaruhandeln upplevt. Dock görs ändå tolkningen utifrån resultatet av denna studie att vilken bransch butiksmedarbetare jobbar inom har liten betydelse på hur de upplever att deras hälsa påverkas av covid-19-pandemin, detta eftersom få skillnader hittades i totalt utförda test.
I elektronikbutiker är andelen män bland de anställda väldigt hög jämfört med
könsfördelningen i Sveriges butiker som helhet (Tabell 2 i bilaga 2; SCB. 2021c). Detta innebär att butiksmedarbetare som jobbar i elektronikbutik kommer troligtvis ha hög andel manliga kollegor. Om detta kopplas till resultatet att män upplever lägre oro över att smittas av covid-19 än vad kvinnor gör kan det förklara varför butiksmedarbetare som jobbade i elektronikbutik upplevde högre oro över att smittas av covid-19 på grund av kollegors nonchalanta attityd än de som jobbade i kläd- och skobutik samt övrig butik. Hög andel manliga kollegor som på grund av låg oro över covid-19 går till jobbet med symptom för covid-19 eller inte följer restriktioner nog väl på sin arbetsplats kommer troligtvis höja oron över att smittas av covid-19 hos deras kollegor. Dock fälls denna teori i och med att det blev
