"Trust the soup"
En undersökning av metoder för intuitivt komponerande och strukturerad
instudering
Tobias Berglund
Musik, konstnärlig kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Sammanfattning:
Arbetets bakgrund har handlat om min vilja att hitta en mer intuitivt baserad
kompositionsmetod då jag upplevt en begränsning och förutsägbarhet med teoretiska metoder. Inspirationen till detta arbete kom ifrån boken ”Do the work” (Pressfield, 2011) där författaren bl.a. skriver om begreppet ”Trust the soup” och att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar”. Jag har även med anledning av osäkra framföranden innan som musiker velat hitta en lämplig instuderings – och inlärningsrutin till mina kompositioner.
Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla en mer intuitivt baserad kompositionsmetod samt att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin för genomförandet av mina kompositioner.
Syftet har fördjupats i forskningsfrågorna: Hur kan jag utveckla och tillämpa min intuitivt baserade kompositionsmetod baserad på Pressfields citat? Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina kompositioner och hur motiverar jag dessa? Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod? Arbetets metoder har bl.a. varit: ”Trust the soup” – metoden, SMART – mål, sets och reps, andra kompositions metoder och inspelning samt notering.
Resultatet blev två inspelade och noterade låtar; Trust the soup och Number 2. ”Trust the soup”-metoden bidrog delvis till en mer intuitiv kompositionsprocess. Sets och reps samt SMART-mål bidrog till tydligare målsättningar.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 3 1.3 Frågeställningar ... 3 2. Metod ... 4 2.1 Planering ... 4 2.2 Kompositionsprocessen ... 5 2.3 Musikaliska Influenser och kompositionsmetoder ... 5 2.4 Inlärningsprocessen ... 8 2.5 Inspelnings – och noteringsprocessen ... 9 2.6 Reflektionsprocessen ... 9 3. Genomförande ... 10 3.1 Planeringsprocessen ... 10 3.2 Kompositionerna och Inspelningarna ... 10 3.3 Hur kan jag utveckla och tillämpa min egen intuitivt baserade kompositionsmetod baserad på Pressfields citat? ... 10 3.4 Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina kompositioner och hur motiverar jag dessa? ... 13 3.5 Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod? ... 16 4. Diskussion ... 23 5. Referenser ... 25
Förord:
Tack till min handledare Harri för all hjälp och för din noggranna feedback samt dina informativa svar till alla mina frågor om arbetet. Tack till examinatorn, opponenten och de studenter på seminarierna vars feedback gjort att detta arbete kunnat bli ännu bättre. Tack till mina föräldrar för ert stöd och er uppmuntrande positivitet under arbetets process ifrån början till slut.
1. Bakgrund
Jag heter Tobias Berglund och är 29 år gammal. Jag är född och uppvuxen i
Stockholm. När jag var 11 år gammal började jag ta gitarrlektioner och har sedan jag fick höra Jimi Hendrix för första gången i 12-13 års ålder, haft musik och elgitarr som största intresse. I mina tidiga musikaliska år lyssnade jag mest på rock och blues och popmusik. Vid min senare tid på Rytmus Musikgymnasium samt på Musikhögskolan i Piteå så har jag utvecklat ett större intresse för jazzmusik. Jag har de senaste åren lyssnat en del på gitarrister såsom Mike Moreno (2007), Tony Puztai, Ralph Towner (1985), John Williams, Lage Lund och känt mig inspirerad att skapa egen
instrumentalmusik efter att ha lyssnat och sett deras solokonserter på youtube. Detta skulle komma att föranleda varför jag senare bestämde mig för att köpa en ny gitarr. År 2016 så köpte jag en akustisk gitarr för att jag gillade ljudet ifrån en nylonsträngad gitarr. Jag drogs till det lena, varma, mer resonerande ljudet hos denna typ av gitarr jämfört med det mer distinkta ljudet ifrån en elgitarr. Det var först när jag började spela på denna gitarr som det så småningom började växa fram en tanke om att mitt första musikprojekt som jag i framtiden vill få spelningar med, skall vara komponerad för akustisk nylonsträngad gitarr med inspiration från ovan nämnda influenser.
Samtidigt under denna period så läste jag några böcker skrivna av författaren Steven Pressfield, vars bok Do The Work! (Pressfield, 2011) hade ett särskilt avsnitt som fångade mitt intresse. Nedan följer ett utdrag av det avsnitt ur boken som fångade mitt intresse:
When we say trust the soup, we mean the Muse, the unconscious, the Quantum soup. The sailor hoists his canvas, trusting that the wind (which is invisible and which he can neither see nor control) will appear and power him upon his voyage. You and I hoist our canvas to catch ideas. When we say stay stupid we mean don’t censor, don’t indulge in self-doubt, don’t permit self judgement (Pressfield, 2011, s. 42)
Det centrala för mig här var Pressfields bejakande av spontaniteten i den kreativa impulsen, detta som fångas in i begreppet ”Trust The Soup”. Senare på nästa sida så fortsätter Pressfield (2011) att skriva:
The song we´re composing already exists in potential. Our work is to find it. Can we hear it in our head? It exists, like a signal coming from a faraway radio tower…
The Answer Is Always Yes. When an idea pops into our head and we think, No, this is too crazy, that’s the idea we want. When we think this notion is completely off the wall, should I even take the time to work on this? The answer is yes. Never doubt the soup. Never say no. The answer is always yes (Pressfield, 2011, s. 43)
Det var detta citat i sig som jag fastnade för och var särskilt intressant för mig, inte bokens handling, då Pressfield (2011) efter detta fortsätter att skriva vidare på ett annat tema. När jag läste detta citat för första gången fick det mig att tänka på varifrån mina musikaliska idéer kommer och vad det egentligen är jag söker efter eller
behöver för att slutföra en komposition. Det är ju en sak att jobba med en ”känsla” som utgångspunkt för sin komposition eller inspiration ifrån t.ex. någon visuell inspirationskälla för att på det sättet gestalta det genom musiken. Det är en annan sak att läsa om Pressfield’s (2011) beskrivning om en låt som existerar potentiellt som vi enligt min tolkning behöver ta oss tid till att faktiskt lyssna efter för att höra. Jag
tyckte att det fanns något outforskat i detta. Det inspirerade mig till att utforska detta mer eftersom jag på senare tid velat hitta en mer intuitivt baserad kompositionsmetod som är mer spontan och oförutsägbar. Jag har upplevt att musikteoretiska metoder för komposition såsom att utgå ifrån t.ex. en skala/modalitet, funktionell harmonik eller andra kompositions metoder som främsta verktyg, kan hindra mig ifrån att få tillgång till en mer intuitiv kompositionsprocess. Att enbart förlita sig på dessa metoder kan för mig upplevas som en begränsning eftersom det skapar en viss ”förutsägbarhet” i kompositionsprocessen. Till detta skulle jag vilja lägga till ett intuitivt element i kompositionsprocessen. En intuitiv kompositionsprocess kan dock kompletteras med mer analytiska metoder. Jag vet från egen erfarenhet att jag ibland har hört vaga tillstymmelser till tonföljder i mitt huvud när jag komponerat egna låtar men att det sällan har varit konkret nog för mig för att kunna ta reda på vad det är jag hör eller för att förstå vad jag skulle ha gjort med det materialet. Om det finns ”potentiellt”
existerande låtar i mitt inre, kan jag då höra dem om jag bara tar mig tid till att lyssna efter dem?
Till detta arbete vill jag omsätta min tolkning av Steven Pressfield’s ovanstående citat om ”potentiellt existerande låtar” till en egenutvecklad kompositionsmetod för att undersöka hur den kan bidra till en mer intuitiv kompositionsprocess. Inspirerad av Pressfields ord i citatet ovan så kallar jag den för Trust The Soup - metoden. En annan sak som intresserat mig på senare år är böcker, videor etc som behandlar ämnet instuderings – och inlärningstekniker. Detta efter en mindre tillfredställande provspelning i New York. Efter min tid på musikhögskolan sökte jag till The New School i New York. Jag blev antagen men undervisningsavgiften och
levnadskostnaderna hade blivit för höga för att jag över huvud taget skulle kunnat finansiera studier där på sikt så jag tackade nej. Trots att jag blev antagen så kände jag mig missnöjd med mitt framförande. Jag spelade till och med en del fel på melodin till en av låtarna som jag hade förberett enligt kriterierna för sökningen, som jag hade haft lång tid på mig att förbereda mig inför. Min audition kändes osäker. Och osäkert är i ärlighetens namn ordet som skulle kunna beskriva, definitivt inte alla, men många musikaliska uppträdanden för mig. Jag har sedan jag började studera jazzmusik vid Musikhögskolan i Piteå utvecklat ett stort intresse för musik som lyssnare men som utövare så har jag alltid känt mig något vilsen vad gäller metoder att lära mig spela musik på ett sätt som gör att jag kan spela på en konsert eller vid en inspelning med en självsäkerhet om att jag kommer att kunna prestera vad som förväntas vid just det tillfället. Efter denna erfarenhet så blev det uppenbart för mig att jag behövde ha svar på ett antal frågor kopplade till detta för att kunna lösa problemet med mina ojämna musikaliska genomföranden. Frågor såsom; Hur kommer jag dit att jag är redo att genomföra en låt på ett tillfredställande sätt? Vilka typer av delmål kan jag ha till inlärningsprocessen av en låt? Till detta arbete vill jag hitta lämpliga instuderings – och inlärningsmetoder till genomförandet av mina kompositioner för att kunna besvara mina frågeställningar kring detta.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att utveckla en mer intuitivt baserad
kompositionsmetod samt att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin för genomförandet av mina kompositioner.
1.3 Frågeställningar
1. Hur kan jag utveckla och tillämpa min egen intuitivt baserade
kompositionsmetod baserat på Pressfields citat?
Jag vill ta reda på vad det är jag ”hör” när jag lyssnar till mitt inre. Jag vill också ta reda på vilka möjligheter och svårigheter jag haft med att lyssna till mitt ”inre”.
2. Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina
kompositioner och hur motiverar jag dessa?
Jag vill utforska i hur stor utsträckning jag kan använda mig av det jag ”hör” i mitt ”inre” för att slutföra mina kompositioner. Jag vill ta reda på hur mycket jag kommer att behöva komplettera min mer intuitiva kompositionsprocess med övriga musikaliska influenser och andra kompositionsmetoder.
3. Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och
instuderingsmetod?
Jag vill beskriva övningsprocessen. Jag vill ta reda på vilka typer av delmål jag kommer att behöva använda mig av för att nå mitt slutmål. Mitt slutmål är att komma dithän att jag är redo att framföra mina låtar på ett tillfredställande sätt.
2. Metod
2.1 Planering
Jag har som mål att komponera och spela in 2st låtar som är ca 2-3 minuter långa. Jag önskar att ha olika karaktär på låtarna vad gäller tempo, harmoni och speltekniker och stil. Jag har valt delmålet att komponera 15 sekunder musik varje dag just för att jag tror att det är ett rimligt delmål som jag kommer att hinna med att komponera, lära mig och notera. Till komponerandet av mina låtar så har jag valt att utgå ifrån följande övergripande plan till hur de ska komponeras:
Låt nr.1 – Denna låt kommer att utgå ifrån ett stycke musik som jag redan tidigare komponerat men som ännu inte är en färdig låt. Eftersom att mitt förkomponerade stycke redan har ett bestämt tempo på 155bpm så är det vad jag kommer att förhålla mig till. Jag har en vision om att komponera en tydlig melodi samtidigt som de underliggande stämmorna och rytmiken spelas med ett arpeggioplockande spel med högerhandens fingrar.
Låt nr.2 – Jag har en vision om att denna låt ska ha en stark melodi som rör sig i mindre intervaller i ett långsamt tempo med underliggande stämmor som kommer att få mer tid att klinga ut. Jag önskar att få med en mer bredare ljudbild med fyr - och femstämmiga ackord där fler understämmor är färgningstoner.
Dessa låtar kommer jag att huvudsakligen försöka komponera utefter en metod jag kallar för Trust the soup - metoden
Jag har lagt upp en preliminär planering för hur lång tid jag har på mig för att bli klar och för att jag ska kunna lära mig spela låtarna enligt schemat. Schemat ser ut så här:
2019-11-01 t.o.m. 2019-12-01: Låt nr 1 skall bli färdigkomponerad, noterad och inövad.
2019-12-02 t.o.m. 2020-01-02: Låt nr 2 skall bli färdig komponerad, noterad och inövad.
2020-04-01 Slutförd inspelning av samtliga låtar.
2020-04-15 Det skriftliga samt musikaliska skall vara klart för att kunna lämnas in för opponering vid slutseminarium i maj månad.
2.2 Kompositionsprocessen
Jag kommer att utvecklade och tillämpade en egen intuitivt baserad
kompositionsmetod som jag valde att kalla ”Trust the soup” – metoden (förkortat: TTS-metoden). Den var baserad på min tolkning av Pressfield’s ord om att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar”. Jag beskrev min tolkning av hans ord och reflekterade kring hur jag kan utveckla och tillämpa en egen kompositionsmetod baserat på denna tolkning. TTS-metoden såg jag som min huvudsakliga
kompositionsmetod men eftersom att jag inte visste exakt vad jag kunde förvänta mig av denna metod vid tillämpningen så kunde jag komma att kombinera den med andra kompositionsmetoder samt musikaliska influenser. Jag var öppen för att det kunde finnas andra intryck under processens gång som jag hade velat använda mig av som underlag för kompositionsprocessen för att gestalta genom musik såsom; känslor, visuella intryck såsom ackord eller melodiska alternativ jag såg att jag skulle kunna spela osv, men i första hand tänkte jag använda mig av TTS-metoden.
2.3 Musikaliska Influenser och kompositionsmetoder
Det som jag kunde komplettera min TTS - metod med var bl.a. genom inspiration ifrån några gitarrister och genom studier av olika kompositionsmetoder. Gitarrister såsom Lage Lund, Mike Moreno (2007) och Tony Puztai har vissa framstående egenskaper som jag vet att jag influerats av som t.ex. Lage Lunds fingerplockande stil1 när han spelar ackord snarare än att slå an dem med plektrumet, Mike Moreno’s (2007) genomsyrande röda tråd av en för mig upplevt själfull melodik i det han spelar samt Tony Pusztai´s användning av mer färggrann harmonik ihop bunden med legatospel2 som exempel. Jag begränsade mig inte endast till dessa musiker då jag från dag till dag kunde lyssna på olika sorters musik beroende på vad jag kände för. Jag valde dock att skriva om dessa namn då jag trodde att dessa ovan nämnda egenskaper som jag hörde hos dem och som jag visste låg till grund för min spelstil också kunde påverka de harmoniska och melodiska alternativ jag till sist valde. De huvudsakliga kompositionsmetoderna som jag kombinerade min TTS-metod med var ifrån en bok om musik teori och komposition skriven av Ron Miller (1992) som heter ”Modal Jazz Composition & Harmony – Volume 1” (Miller, 1992). Denna bok handlar bl.a. om jazz harmoni system, icke-modala ackord, ackord kopplingar genom pedal point och single note upper. Ur denna bok på sidan 44 så fanns det ett särskilt avsnitt om komposition som influerat mig. Nedan följer ett utdrag om detta avsnitt ur boken ifrån sidan 44:
1 Ett youtube klipp med Lage Lund som inspirerat mig:
https://www.youtube.com/watch?v=zRmPNwumMqE
2 Ett youtube klipp med Tony Pusztai som inspirerat mig:
Most contemporary jazz compositions have areas where there is a large number of non-diatonically related chords. Depending on the harmonic rhythm, the areas could be called vertical modal or plateau modal. Linear areas have too few chords to require chord connection, and II-V or tonal areas have pre-determined chord connection. The approach to harmonic organization is divided generally into two categories:
1. Harmonic / melodic means 2. Harmonic / rhythmic means
HARMONIC / MELODIC CONNECTION There are three categories of connection: 1. Common focal point
2. Contrived Contour 3. Melodic Manipulation A. COMMON FOCAL POINT
Offers a point of unification for a group of non-diatonically related chords, a common aural focal point.
There are four kinds of common focal points: 1. Single note upper
2. Single note bass (pedal point) 3. Common inner structures 4. Common upper structures (Miller, 1992, s.44)
Ur denna text ovan så var det common focal point och de topp två högsta kategorierna av detta som var mest relevant för att beskriva de kompositionsmetoder jag använde mig av. D.v.s. single note upper samt single note bass (pedal point). Single note upper är den gemensamma topp melodi tonen för ackorden. Pedal point är ett musikaliskt parti där lägsta basstämman är gemensam för alla ackord. Några musikaliska exempel som belyser Ron Miller’s (1992) kompositionstekniker är John Williams, Ralph Towner (1985) och Mike Moreno (2007) vars musikaliska motiv i exemplen nedan fångar några av egenskaperna ur Ron Miller’s (1992) bok samt några andra likheter med min spelstil.
Exempel nr 1 ovan är de fyra första takterna ur Stanley Myers (1970) komposition ”Cavatina” (Myers, 1970). Låten börjar med en melodi som får utrymme att klinga ut samtidigt som ett arpeggio liknande fingerplock spel pågår bakom melodin. Detta arpeggio liknande fingerplock spel bidrar till en tydligare förmedling av tempot och även en spänning som byggs upp p.g.a. basstämmans nedåtgående rörelse gentemot den stigande melodin. Detta exempel fångar många av de egenskaper som utgör min spelstil: En basstämma som rör sig inom sekund intervaller oftast samt en tydlig melodi med utrymme att klinga ut till underliggande stämmor som plockas på ett arpeggio liknande sätt i bakgrunden.
Exempel 2: takt 1-4 ur ”Vessel” (Towner, 1985)
Exempel nr 2 ovan är de första takterna ifrån Ralph Towner’s (1985) komposition ”Vessel” (Towner, 1985) ur hans bok Improvisation and Performance Techniques for Classical and Acoustic guitar (Towner, 1985). Melodin samt de andra stämmorna spelas över en underliggande baspedal stämma till tonen D. Detta är ett bra exempel av Pedal point som Ron Miller (1992) skrivit om i boken jag nämnt innan. Denna egenskap att utnyttja gitarrens öppna strängar som underliggande basstämma (I synnerhet strängarna D, A och E i nedåtgående ordning utefter standardstämning) är typiskt gitarridiomatiskt d.v.s. att utnyttja instrumentets säregna egenskaper på ett musikaliskt sätt. Detta skapar spänning och ger låten ett nytt avstamp när basstämman börjar röra på sig igen, i mitt tycke. Detta var även något jag tyckte om att använda mig av i mina kompositioner.
Exempel 3: takt 1-9 ur ”Still Here” (Moreno, 2007)
I exempel nr 3 ovan så visas de första takterna ur Mike Moreno’s (2007) komposition ”Still Here” (Moreno, 2007). Anledningen till att jag valde detta exempel var för att det innehöll främst tre egenskaper som intresserade mig: för det första en ledande melodi med ackord som följer den snarare än att de båda följer en mer traditionell funktionell harmonisk formel som t.ex. en typisk II-V-1 ackord progression vilket är vanligt förekommande inom jazzmusik. Det andra är att de underliggande ackorden innehåller färgningstoner såsom ackorden Dm11, Abm7#5 samt Gmajadd2#11. Det tredje är att i takt 1 och 2 så kan man även se att meloditonen är densamma fastän ackorden i sig inte tillhör samma tonart. Gemensamt är dock att meloditonen E går att spela över båda ackorden då den är grundtonen i första takten samt färgningstonen 11:a i takt 2. De två första takterna är ett bra exempel av single note upper som Ron Miller (1992) skrivit om i boken jag nämnt innan. Dessa tre nämnda egenskaper var något jag tyckte om att använda mig av i mina kompositioner.
2.4 Inlärningsprocessen
Jag sökte efter metoder till en lämplig instuderings – och inlärningsmetod för framförandet av mina kompositioner. Sökandet efter lämpliga metoder skedde inom musik och andra områden såsom sport och träning. Jag ville söka efter metoder som kunde hjälpa mig att formulera tydligare skriftliga målsättningar då jag ville skriva ner mina mål inför varje övningstillfälle. En annan sak som jag ville få med i min inlärningsprocess var en uppvärmningsrutin. Jag ville utveckla och beskriva en enkel uppvärmningsrutin utefter vetskapen om vad som fungerat bra för mig tidigare, baserat på egen erfarenhet.
2.5 Inspelnings – och noteringsprocessen
Det planerade datumet för inspelning av alla låtar önskade jag skulle ske innan den 1/4 - 2020. Jag spelade in allt hemifrån med egen utrustning samt användning av ljudediteringsprogrammet Logic Pro X.
Jag noterade alla mina låtar i musiknoteringsprogrammet Sibelius 7 och bifogade de noterna till detta arbete som bilagor. Anledningen till varför jag valde att notera låtarna var för att kunna visa upp bild exempel ifrån partituren på mina framsteg i kompositionsprocessen. Noterna var därför ett komplement till den inspelade versionen.
2.6 Reflektionsprocessen
Jag skrev dagbok efter varje avslutat övningspass med anteckningar om
kompositions- samt inlärningsprocessen. Med utdrag ifrån dagbokens underlag så kunde jag och läsaren få en bättre överblick och förståelse för de framsteg, problem och frågor som dykt upp under processens gång och hur jag genom mina anteckningar på ett tydligt sätt beskrivit detta för att i slutet kunna använda det till reflektionen över mina frågeställningar till detta arbete.
3. Genomförande
3.1 Planeringsprocessen
Sammanfattningsvis så hade jag som mål att komponera 15 sekunder musik varje dag, samt ha varje låt noterad och inövad inom loppet av en månad för varje enskild låt. Komponeringsmålet att skapa 15 sekunder musik varje dag var något jag lyckades med varje gång jag disciplinerat tog mig tid att göra det, men eftersom att jag till en början kände mig ganska tidsoptimistisk och agerade utefter det så blev mina övningspass ganska utspridda och jag kände aldrig riktigt att jag byggde upp en skicklighet med processen fullt ut p.g.a. detta. Noteringen av låt nr 1 Trust the soup blev jag klar med i slutet på februari 2020. Noteringen av den andra låten Number 2 blev jag klar med den 13 april 2020. Inspelningen av min komposition Trust the soup blev klar den 21/4 – 2020. Inspelningen av min komposition Number 2 blev klar den 23/4 – 2020.
3.2 Kompositionerna och Inspelningarna
Det jag började med var att komponera musik för låt nr 1 som jag senare gav namnet Trust the soup3. Till denna låt valde jag att utgå ifrån ett stycke musik som jag
komponerat tidigare och som jag ville färdigställa. Takt 1 t.o.m. takt 14 i denna låt var det som redan var färdig komponerat sedan tidigare. Slutresultatet blev en låt som är i tre fjärdedelars takt, tempot 155bpm, lite mer än 3min i längd och innehåller
varierande harmonik med influenser ifrån både jazz och klassisk musik.
Min andra komposition som jag senare kom att döpa till Number 24 är en låt som är lite mer än 2min i längd. Den går i fyra fjärdedelars takt, tempot 65bpm och
innehåller främst fyr - samt femstämmiga ackordföljder med mer icke - diatonisk relation och gemensamma melodi toner som knyter dem samman. Med icke –
diatoniska ackord så menar jag ackord som inte har någon direkt relation till varandra då de inte är ifrån samma tonart eller uppbyggda kring en gemensamt liknande skala. Gemensamt för båda kompositioner är att en klar influens av kompositionsmetoder såsom single tone upper och pedal point finns med i vissa partier.
3.3 Hur kan jag utveckla och tillämpa min egen intuitivt baserade
kompositionsmetod baserad på Pressfields citat?
Min tolkning av Pressfield´s (2011) ord om att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar” innebar en lyssningsprocess för mig. Att specifikt lyssna till mitt ”inre” efter toner var min tolkning. Enligt min personliga erfarenhet så vet jag att jag har hört toner i mitt ”inre” när jag komponerat musik innan men jag tog mig aldrig tid till att utforska detta mer. När jag började reflektera kring hur jag skulle kunna utveckla en kompositionsmetod baserat på att lyssna efter toner, så tänkte jag att en viktig aspekt
3 Lyssna på Trust the soup här:
var att kunna sitta någonstans utan mycket ljudlig stimuli runtomkring som skulle kunna störa mitt lyssnande. En annan sak som jag ville tydliggöra för mig själv och läsaren i utvecklandet av TTS-metoden var att jag ville undvika att höra redan befintlig musik i mitt inre därför att det kunde störa mig i användandet av TTS-metoden. Om jag skulle höra befintlig musik (musik ifrån känd jazzmusiker eller pop musiker exempelvis) i mitt inre så skulle jag i sådant fall behöva ta en paus tills jag upplevde att jag inte hörde den musiken längre. Jag ville inte heller använda mig av ljud i min omgivning såsom fågelkvitter, ljud ifrån tv:n eller andra saker som kan låta. I min reflektion så kom jag fram till att jag ville försöka lyssna efter originella toner; som för mig innebar att det inte hade någon direkt anknytning till dessa nämnda saker innan. Jag visste inte heller hur lång tid det skulle ta att höra toner och/eller ackord, eller hur mycket jag kunde höra, och tänkte därför att jag skulle behöva kombinera TTS-metoden med musikaliska influenser och andra kompositionsmetoder om jag upplevde att TTS-metoden inte räckte till för att kunna sätta ihop låten på ett
tillfredställande sätt för mig. Med denna reflektion som grund för utvecklandet av min egenutvecklade kompositionsmetod så bestämde jag mig för att TTS-metoden skulle utföras på följande sätt:
• Att sitta med gitarren i knät blundandes (då jag upplevde att detta fick mig att fokusera min hörsel)
• Lyssna efter den första musikaliska idén som jag helt enkelt hörde i huvudet (Jag visste inte om jag skulle höra en, två eller flera toner, det fick processen utvisa).
• Sjunga tonen/tonerna jag hörde i huvudet och/eller ta hjälp av gitarren för att ta reda på exakt vad som jag hörde
• Den ton, eller flera som jag hörde i mitt huvud var det som jag tänkte använda mig av som underlag för att bygga vidare på låten
• När jag ansåg att det behövdes så kompletterade jag underlaget ifrån TTS-metoden med annat musikaliskt material eller kompositionsmetoder kopplat till mina musikaliska influenser. Med andra ord så kunde jag kombinera en mer intuitivt baserad kompositionsmetod med traditionella
kompositionsmetoder.
Nedan följer ett utdrag ur min dagbok ifrån den 11/1 – 2020 som beskriver i detalj hur tillämpningen av TTS – metoden kunde se ut för mig:
Idag började jag med komponeringen av låt nr 2. Jag började med att sitta med gitarren i knät, med slutna ögon och bara lyssna efter de första tonerna eller tonen, som jag hör i mitt huvud. Eftersom att jag hade spelat lite innan idag så tyckte jag att det första jag hörde var två toner ifrån melodin ur ett parti i låt nr 1. Då jag inte ville återupprepa en liknande melodi så tog jag en kort paus och satte mig sedan ner med gitarren för att lyssna igen. Jag väntade en stund till på samma sätt fast lyssnandes efter något nytt. Det tog en stund. Kanske några minuter. Tillslut hörde jag två toner, E följt av tonen A. Sättet jag tog reda på detta var genom att först återupprepa tonerna i mitt huvud så till den grad att jag kunde höra dem så klart som möjligt för mig, och sedan sjunga dem och använda mig av min gitarr för att höra vad jag sjöng. Eftersom att jag bestämt att låt nr 2 skall vara en långsammare låt så började jag med att bara spela tonerna E och A i ett långsamt tempo. När dessa toner spelades så kändes det som att det redan då började trigga igång en idé. Jag stannade upp och försökte lyssna lite till, om jag möjligtvis kunde höra en fortsättning till detta efter att jag spelat de två första tonerna och då började en idé att infinna sig. En idé av att den naturliga fortsättningen på melodin är att den kommer att röra sig uppåt i ton
register för att sedan gå ner och ligga kvar en stund, för att skapa en hoppfull känsla av att den har byggts upp och till sist landat. Nästa ton jag hörde var ett C#. Jag spelade dessa tre toner i följd. Utan att tänka på det så spelade jag dessa toner i en fyra fjärdedels taktart. Jag är ju inte van att spela musik i annat än 4/4 takt och 3/4 takt vanligtvis. När jag hade spelat dessa tre toner ett tag så hörde jag en ny ton. Tonen jag hörde var ett G#. Vid denna tidpunkt så tog jag reda på vad det var för tempo, via min metronome, som jag fann mig själv spelandes dessa toner i. Tempot var 65bpm.
Sättet som jag oftast började min komponering med var att spela igenom det jag redan komponerat på låten och sedan stanna upp, för att lyssna efter vad jag kunde höra för fortsättning i mitt huvud. Ibland hörde jag några toner i följd, ibland bara en ton, ibland ingenting på lång tid och ibland blev jag osäker på om det jag faktiskt hörde var toner som inte hade någon direkt anknytning till annan musik jag hört innan på dagen (ifrån tv:n, hört det på gymmet eller ur någon film etc). I det sistnämda fallet så tog jag en paus och började sedan på nytt att lyssna efter den ton eller melodi som inte låter alltför likt musik jag hört innan, vilket inte är en perfekt definition på detaljnivå men som kom att fungera som ett sorts ledande mantra igenom min
kompositionsprocess. Jag märkte under kompositionsprocessens gång att bara jag hade en ny ton att jobba med så var det som att min hjärna på något sätt började leta efter lösningar till hur den tonen skulle harmoniseras med underliggande stämmor. Jag upplevde egentligen aldrig att tonerna hördes väldigt högt i mitt inre. Processen innefattade oftast att efter att ha upplevt höra en ton eller en kort originell melodi i mitt inre så behövde jag sjunga det jag hörde i huvudet för att sedan spela det på gitarren för att veta exakt vilken ton det var. Sedan när jag visste vad tonen var så försökte jag mest behålla den i huvudet och se om det genererade någon form av idé om hur det kunde användas eller om jag kunde höra fler toner. Om jag inte hörde fler toner så experimenterade jag mig fram genom att pröva olika ackord med tonen som topp stämma exempelvis.
Ett hjälpmedel jag använde mig av till kompositionsprocessen för att tydliggöra min dagliga målsättning var Lance Laduke’s e-bok ”Music Practice Coach” (2011). Han skriver i sin e-bok om hur viktigt det är att ha tydliga målsättningar och hur han använder sig av en formel som han följer för att uppnå detta. Formeln kallas för SMART – goals. Varje bokstav i ordet SMART representerar ett varsitt kriterium för att målet ska vara så tydligt som möjligt. S står för specifikt, M står för mätbart, A står för agerande, R står för resurser och T står för tid5. Jag formulerade en daglig målsättning enligt denna SMART-formel för att hjälpa mig att tydliggöra min kompositionsprocess och det målet såg ut så här:
Jag vill komponera 15 sekunder musik varje dag till låt nr.1 fram tills att den uppnått en längd omkring 2-3 min, genom att lyssna och vara vaksam efter den ton/toner eller idé som först dyker upp i mitt huvud och med hjälp av gitarren eller min röst ta reda på vad det är jag hör för att till sist skapa musik av detta genom att lägga till, ta bort eller bara behålla stämmor ifrån grundidén.
I detta mål är det specifika: att komponera 15 sekunder musik till låt nr.1 varje dag I detta mål är det mätbara: 15 sekunder musik
5 S = Specific, M = Measurable, A = Action, R = Resources, T = Time, (Laduke,
https://www.amazon.com/Music-Practice-Coach-Workouts-Getting-I detta mål är agerandet: Lyssna! Var vaksam efter den första musikaliska idén. Använd gitarren eller rösten för att ta reda på vad den första idén är och gör sedan musik av det genom att lägga till, ta bort eller behålla stämman/stämmorna ifrån grundidén
I detta mål är resurserna: min akustiska gitarr och min röst
I detta mål är tiden (Deadline): jag ska komponera 15 sekunder ny musik varje dag
3.4 Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina
kompositioner och hur motiverar jag dessa?
För att delvis svara på dessa frågor så vill jag förklara det genom en koppling till mitt dagbokscitat i förra avsnittet. I förra avsnittet så skrev jag om hur de första takternas melodi till låten Number 2 kom till. När jag hade komponerat de fyra första tonerna till min melodi samt tagit reda på tempot så ville jag lägga till understämmor till denna melodi. Efter att ha provat en hel del olika understämmor till tonerna, som underliggande harmonik, så kom jag fram till att jag ville använda mig av följande ackord till melodins fyra första toner: C/F, Em11, Dmaj9/A, C#m7+5/G#
Jag ville basera mina ackord val på känslan och idén om att de skulle inge en hoppfull känsla som byggs upp och sedan landar för att jag fick detta ifrån TTS-metod
processen när början till en melodi etablerats. Därför kändes det naturligt att använda mig av mer dur klingande ackord med färgningstoner jämfört med dominant ackord eller andra typer av moll ackord som skapar en annan sorts spänning enligt mig. Eftersom att jag redan på förhand hade bestämt mig för att komponera låt nr 2 i ett långsammare tempo samt med harmonik som klingar längre så ville jag till en början försöka harmonisera melodin med 4st understämmor för att skapa en större ljudbild som också fyller ut detta tempo. Om jag skulle låtit en melodi spelas helt solo så skulle det låta för tunt för mig. Nedan följer ett utdrag ur min dagbok, ifrån den 11/1 – 2020, som beskriver slutförandet av dessa inledande takter i min
kompositionsprocess:
Efter att ha spelat dessa ackord så lät det naturligt att gå upp till A som nästa melodi ton. Till detta ackord valde jag F/C. Jag valde F/C (med A som toppton i ackordet,
meloditonen) då detta ackords ters är tonen A, vilket kändes som den naturliga följden på melodin samt att C:et i basen även kändes som den naturliga fortsättningen på bas stämman. Då jag tyckte att det kändes lite trist att bara ha F/C i basen en hel takt så lade jag till en nedåtgående basgång som jag tyckte passade då det hade etablerats ett sorts nedåtgående mönster i basstämman vid takterna innan. Dessa toner var F, B och A. De sista två ackorden till denna 15 sekunders del som jag lade till var Emaj7/G# samt G6 där båda ackorden har melodi tonen E som toppstämma. Dessa ackord var något som jag inte lyckades lyssna mig fram till enligt TTS – metoden. De var ett resultat av
experimenterande av olika ackord som jag tyckte var en passande fortsättning till det nedåtgående mönster som etablerats genom basstämman. Jag ville låta meloditonen E ringa ut men med mer intressent rörelse i understämmorna som bestod av diatoniskt icke-relaterade ackord.
Nedan i exempel 4 följer de inledande takterna ur Number 2 som nämns i dagbokens text ovan:
Exempel 4: takt 1-4 ur Number 2
Den åtgärd jag använt mig mest av för att bygga vidare på kompositionen på ett sätt som inkorporerade icke diatoniskt relaterade ackord med färgningstoner (då detta låter mer intressent för mig än rena moll eller dur och ackord generellt t.ex.) och gemensamma topp stämmor/stämma enligt single note upper, samtidigt som det skulle vara tekniskt utförbart; var att leta efter fyr - eller femstämmiga ackord strukturer som låg inom räckvidden att bara behöva flytta vänsterhandens fingrar ett eller två band. Inte alltid men ofta. Några bra exempel av detta är B-delen ur låten Trust the soup i exempel 5 nedan, där tonen E är den gemensamma tonen, samt takt 16 t.o.m 20 ur låten Number 2 där varje takt har en gemensam topp stämma i exempel 6 nedan:
Exempel 5: takt 17-24 ur Trust the soup
Vid vissa partier i låtarna så kände jag att jag ville följa antydan till en mer etablerad tonart. Partier ur låtarna där vissa ackord följer en mer traditionell funktion som t.ex. dominant ackord till tonika eller en enharmonisk nedgång har jag använt mig av till både Trust the soup samt Number 2. Nedan följer ett parti ur Trust the soup (exempel 7) där F-dur tonalitet antyds följt av exempel 8 ur Number 2 där Db-moll tonalitet antyds. Exempel 7: takt 49-56 ur Trust the soup Exempel 8: takt 13-14 ur Number 2
Som jag nämnde i arbetets metod avsnitt så hade jag tänkt använda TTS-metoden som den huvudsakliga kompositionsmetoden. Samtidigt så skrev jag också att jag var öppen för att använda mig av andra intryck under processens gång. Exempel 9 är ett sådant val där jag kände att en viss spännings känsla byggts upp som ville jag bygga vidare på vid det partiet i låten Trust the soup. Hade jag använt mig av TTS-metoden så kanske jag hade hört toner som lett mig någon annanstans. Jag tog detta
”konstnärliga val” för att låten skulle gå att sättas ihop på ett tillfredställande sätt för mig. Fortsättningen blev ett resultat från experimenterandet av olika ackordstruktur möjligheter som topp stämmor till pedal point partiet.
Exempel 9: takt 81-84 ur Trust the soup
För att summera svaret till detta avsnitts frågeställning så använde jag mig av pedal point, single note upper, sökandet efter för mig upplevt mer intressent harmonik genom icke diatoniska fyr – eller fem stämmiga ackord med färgningstoner, samt slutligen vissa takter där jag byggt vidare på låtens melodi och harmonik genom att följa en idé eller känsla jag velat gestalta i musiken genom experimenterandet av olika ackord strukturer exempelvis. TTS-metoden gav mig oftast bara några toner som underlag för mitt komponerande som jag senare behövde kombinerade med bl.a. ovan nämnda kompositionsmetoder för att det skulle gå att sätta ihop på ett sätt som lät bra för mig.
3.5 Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod?
En viktig del av att lära mig spela mina kompositioner handlade om hur jag använde mig av skriftligt formulerade delmål för instuderingen och inlärningen. När jag väl hade lyckats komponera 15 sekunder musik så behövde jag öva på att spela det tills att jag uppnått mina specifika målsättningar. I mitt sökande efter lämpliga inlärnings- och instuderingsmetoder så har jag valt att använda mig av följande tre metoder som hjälpmedel till min instuderings – inlärningsprocess av mina kompositioner:• SMART-mål formeln ur boken ”Music Practice Coach” (Laduke, 2011). • Tillämpningen av sets och reps6. Sets och reps beskriver hur många gånger en
övning skall utföras. Ett set är en omgång bestående av ett förutbestämt antal reps av en övning. En rep är en repetition av en utförd övning.
• En egen utvecklad uppvärmningsrutin baserad på egen erfarenhet
Anledningen till att jag valde dessa metoder är för att jag skriftligen kunde tydliggöra delmålen i min inlärningsprocess fram till slutmålen inför varje övningstillfälle. SMART-målen kunde hjälpa mig att tydligare formulera dessa skriftliga mål. Sets och reps terminologi är hämtat från sport och träning som jag valde att använda mig av då det kunde hjälpa mig att tydligare specificera och mäta mina målsättningar.
Ett tydligt exempel på hur jag kom att använda mig av SMART-mål formeln samt sets och reps i mina skriftliga målsättningar och i min övning var:
Jag vill kunna spela min 15 sekunder långa nykomponerade musik till låt nr 1 på min gitarr i 2st set om 10st korrekta reps i rad vardera, i tempot 155bpm på min metronom, innan slutet av dagen
En annan faktor jag ville ha med i mina målsättningar var Vila. Jag såg vila/paus som en nödvändig faktor då jag inte hade kunnat spela hur länge som helst utan att bli trött i mina händer förr eller senare. Som tumregel använde jag mig av minst 60 sekunder vila mellan varje set av övning. Vila var dock en faktor som jag kom att använda mig av mer vid behov. Anledningen till att jag valde just 60 sekunder var för att jag bedömde att det var en rimlig tid att låta kroppen vila när jag ansåg att det behövdes.
• 6 För en definition av sets och reps se Weil (2019).
Med vila i min målsättning så kunde mitt dagliga mål se ut så här:
Jag vill kunna spela min 15 sekunder långa nykomponerade musik till låt nr 1 på min gitarr i 2st set av 10st korrekta reps i rad, i tempot 155bpm på min metronom, med 60 sekunders vila emellan varje set vid behov, innan dagens slut
Precis som för professionella idrottsutövare så kan det vara fördelaktigt även för musiker att värma upp innan övning för att göra kroppen redo inför de mål som skall försöka uppnås samt för att minska risken för skador. Min egenutvecklade
uppvärmningsrutin som jag använde mig av såg ut så här:
1. Stretcha innersidan av underarmen i 20 sekunder, 3 set (1 set är 20 sekunder) med 20 sekunders vila emellan
2. Stretcha utsidan av underarmen i 20 sekunder, 3 set med 20 sekunders vila emellan
3. Stretcha ut vänsterhandens fingrar i 20 sekunder, 3 set med 20 sekunders vila emellan
4. Massera vänsterhandens fingrar i 10 sekunder per finger, 3 set
5. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, ifrån början till slut, i väldigt långsamt tempo, 2 set med 60 sekunders vila emellan
6. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, i ett lägre tempo än original tempot, 2 set med 60 sekunders vila emellan
7. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, i ett LITE lägre tempo än original tempot, 2 set med 60 sekunders vila emellan 8. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, i
original tempo, 2 set med 60 sekunders vila emellan
Anledningen till att jag valde att lägga upp min uppvärmningsrutin på detta sätt var för att jag vill ha en tydlig uppvärmningsrutin att utgå ifrån. Denna
uppvärmningsrutin skulle ju vara en del av inlärningsprocessen för att nå mitt slutmål; att komma dit att jag är redo att framföra mina låtar på ett tillfredställande sätt. Just den inledande uppvärmningen med stretching och fingermassage var något jag rutinmässigt använt mig av sedan flera år tillbaka för att få igång blodcirkulationen (speciellt när det är kylig temperatur runtomkring). Stretching var något jag använde mig av för att minska risken för sträckningar som jag genom egen erfarenhet vet kan ske om jag värmer upp direkt med att spela på gitarren. Uppvärmningsrutinen kunde säkert komma att ändras under processens gång och då ville jag för min egen skull och läsarens, att det framgick tydligt i arbetet vad som ändrats jämfört med detta grundschema och varför.
I början när jag fokuserade på att bli klar med komponerandet av låt nr 1 så kunde jag inte spela igenom allt jag komponerat dittills utan misstag på grund av olika
speltekniska svårigheter. Det jag fokuserade på inledningsvis var att dela upp kompositionen i sektioner där situationen krävde av mig att jag hade en tydligt formulerad målsättningsstandard till min övning innan jag kunde låta mig själv gå vidare. Mitt övergripande slutmål var: att kunna spela hela låten i originaltempo utan misstag, i 2 set. Detta lyckades jag uppnå till nästan 100 % men vägen dit var genom att uppnå mina delmål som jag formulerat med hjälp av SMART-mål och sets och
reps (Weil, 2019). Nedan följer ett exempel ifrån min dagbok den 3/1 – 2020 för att förklara detta i mer detalj:
När jag råkade spela en ton eller fler toner i ett ackord så att det inte lät helt rent så stannade jag upp i min övning. Ett specifikt musikaliskt exempel på detta är t.ex. övergången mellan takt 54 till takt 55 ur låten Trust the soup. Problemet var oftast att lillfingret i min högerhand inte kunde sträcka sig så pass långt att det kunde spela tonen G rent, då det låg för nära metalbandet, vilket producerar en mer skorrande ton. Sättet jag löste detta problem med var att dela upp det i delmål. Slutmålet var ju att kunna spela denna övergång mellan takt 54 och 55 i originaltempot men för att nå fram dit så började jag med att dra ner tempot till 80bpm. Anledningen till att jag behövde dra ner tempot till 80 bpm var för att det var i detta tempo som jag kunde spela 10 korrekta reps i rad. När jag uppfyllt målet att kunna spela 10st korrekta reps i rad i ett tempo så ökade jag bpm antalet med 5 bpm för att se om jag kunde spela 10 korrekta reps till i rad på detta vis, fram tills att jag kunde spela takt 54 till 55 i original tempot 155bpm.
Under övningsprocessen fram till slutmålet i detta citat så fokuserade jag på att tonen G skulle låta rent varje gång när högerhandens lillfinger tryckte ner den. Att nå fram till slutmålet på detta vis var något som tog några dagar då min högerhand fysiskt behövde bli mer tänjbar. Formulerat enligt SMART-formeln såg målet ut så här:
Jag ska kunna spela takt 54 t.o.m. 55 på ”Trust the soup” i tempot 80bpm, 10st korrekta reps i rad för att sedan öka bpm antalet med 5bpm med samma
målsättning att kunna spela 10st korrekta reps i rad fram tills att jag uppnått förmågan att kunna spela takterna i tempot 155bpm. Vila emellan vid behov Ett annat återkommande problem för mig i inlärningsprocessens början var hur jag ibland kom på mig själv att spela med olika plockmönster i vänsterhandens fingrar när jag övade på musiken i låt 1. Det var oftast inte så att detta i sig ledde till att jag spelade orent eller missade toner men just att jag blev medveten om att vänsterhanden hade ett oregelbundet plockmönster ledde till att jag bestämde mig för att varje finger skulle vara tilldelad en specifik sträng till varje ackord i låten. Nedan följer ett till utdrag ifrån min dagbok ifrån den 3/1 – 2020 om hur jag åtgärdade detta tekniska problem i min högerhand för att i slutändan kunna nå min målsättning med det jag övade på:
Som regel utgick jag ifrån att den lägsta tonen i ackordet skulle spelas av tummen i vänsterhanden och följande understämmor av nästföljande finger dvs. 2:a stämman med pekfingret och 3:e stämman med lillfingret osv. Ju mer oregelbundna faktorer i min övning, desto större chans för misstag var vad jag utgick ifrån. Lösningen att assignera ett finger till vardera sträng som skulle plockas var dock ingenting som jag skriftligen formulerade en målsättning för igenom inlärningsprocessen, snarare något som jag blev medveten om och fortsatte att tillämpa till resten av inlärningsprocessen.
Den ledande principen för mig genom min övning blev att stanna varje gång jag gjorde ett misstag. Efter detta så behövde jag hitta det tempo där jag kände att 10 korrekta reps skulle vara genomförbart i. Om jag t.ex. höll på med att lära mig spela takt 54 till takt 55 i Trust the soup med delmålet att kunna spela 10 korrekta reps i rad i tempot 130 bpm och vid exempelvis 9:e repetitionen gjorde ett misstag, så var jag tvungen att börja om ifrån början i samma tempo med att spela 10 nya korrekta reps i rad innan jag kunde höja bpm antalet. När jag t.ex. hade som mål att spela igenom
var jag tvungen att stanna. Den takt där misstaget hände var jag då tvungen att repetera i 10 korrekta reps i rad innan jag kunde gå tillbaka till mitt mål att spela igenom låten ifrån början till slut i original tempo. Anledningen till att jag oftast behövde dra ner bpm antalet var för att kunna spela igenom det problematiska musik partiet utan misstag för att veta att jag behärskade det rent tekniskt samt även för att i jämförelse med original slutmålets tempo på 155bpm kunna förstå varför misstaget hände (fel fingersättning med högerhanden, fel plockmönster i vänsterhanden etc.). Den som läser detta arbete kan säkert undra varför jag valt just 10st reps som
kvalitetsstandard på min inlärningsprocess och detta var även något som jag behövde reda ut för mig själv. Det följande utdraget ifrån min dagbok den 3/1 – 2020 förklarar mitt resonemang kring detta.
En annan person kanske frågar sig varför jag har valt 10 korrekta reps i rad som kvalitets standard på övningen. Varför inte 7 reps eller 5? Jag valde 10 för att jag tyckte att 5 är för lite medan 10 är precis på gränsen av vad som känns för monotont att behöva lyssna på om varje repetition dessutom skall övas med inlevelse av eventuell dynamik eller artikulering. I några undantagsfall använde jag mig endast av 5 reps som mål när jag övade på längre partier ur låtarna. 10 reps kan i vissa fall vara ganska mycket men jag håller mig hellre till att uppnå den standarden än en lägre sådan där jag bara spelar 5 korrekta reps i rad samtidigt som jag är villig att lägga ned den tid och energi som krävs för att kunna känna att jag verkligen kommer att behärska det jag övar på.
Under processens gång så tyckte jag att jag behövde konkretisera vad som var ett spelmässigt misstag för mig. Det kanske är något som kan vara självklart för andra men detta var något som blev viktigt för mig att skriftligen konkretisera då jag aldrig egentligen lyckades med att spela igenom låtarna under uppvärmningsfasen eller i original tempo utan ngt misstag någonstans. Jag kom fram till denna definition av vad ett spelmässigt misstag är för mig:
- Fel fingersättning med vänsterhanden vid ett ackord eller en melodi ton - Missad melodi ton och/eller understämma
- Ton eller toner som inte låter tillräckligt rent och skorrar för mycket - Fel fingerplock mönster med högerhanden
- En kombination av två eller fler av ovan nämnda misstag
Denna lista tar dock inte hänsyn till saker såsom: kunna spela utan onödig spänning i kroppen, hur tydligt tempot av låten förmedlas eller hänsyn till partiturets bestämda dynamiska noteringar bl.a. Men så länge som jag övade på att kunna spela de partier där misstag uppstod med målet 10 korrekta reps i rad så kände jag att det lade en grund för att kunna spela det som inte ingick i denna definition. Eftersom att jag aldrig riktigt kunde spela igenom låtarna utan något litet misstag någonstans i låten så bestämde jag mig tillslut för att tillåta ett misstag i den skriftliga formuleringen av mitt slutmål för låtarna. Då kom mitt SMART – mål att se ut så här:
Jag ska kunna spela igenom låten i original tempo, 2 set, med vila emellan vid behov, med högst en missad ton i någon understämma
Jag fann att när jag tillät mig själv att göra ett misstag, men inte lika stort misstag som att missa en melodi ton, så tog det bort den stora pressen jag ibland kunde känna
under inlärningsprocessen om att allt måste spelas perfekt. Detta bidrog till att det gick lättare att nå framsteg för mig.
Mot slutet av genomförandets process så började jag få svar på hur jag kan komma dit att jag är redo att framföra mina låtar på ett tillfredställande sätt genom mina framsteg i inlärningsprocessen. Till en början som jag skrivit om i frågeställningen innan så hade jag speltekniska problem med att kunna spela låtarna. Men mot slutet av mars månad 2020 samt början på april så började en mer tydlig uppvärmningsrutin samt övningsrutin att formas. Detta berodde på att jag genom övning bl.a. behärskade de speltekniskt krävande partierna ur låtarna mycket bättre samt att låtarna i sig hade blivit färdig noterade. Gemensamt för både tidsperioden i början samt mot slutet var att jag behöll samma massage och stretching rutin innan jag påbörjade den
spelmässiga uppvärmningen. Så här såg stretch/massage uppvärmningen ut:
1. Stretcha innersidan av underarmen i 20 sekunder, 3 set med 20 sekunders vila emellan
2. Stretcha utsidan av underarmen i 20 sekunder, 3 set med 20 sekunders vila emellan
3. Stretcha ut vänsterhandens fingrar i 20 sekunder, 3 set med 20 sekunders vila emellan
4. Massera vänsterhandens fingrar i 10 sekunder per finger, 3 set Detta tog ungefär 6-7min totalt att utföra.
Efter stretch/massage rutinen så påbörjade jag den spelmässiga uppvärmningen med gitarren. I början så såg min uppvärmningsrutin ut så här:
1. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, ifrån början till slut, i väldigt långsamt tempo, 2 set med 60 sekunders vila emellan
2. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, i ett lägre tempo än original tempot, 2 set med 60 sekunders vila emellan
3. Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag värmer upp till, i ett LITE lägre tempo än original tempot, 2 set med 60 sekunders vila emellan 4. (Slutmål för dagen) Spela igenom allt det jag hunnit komponera till den låt jag
värmer upp till, i original tempo, 2 set med 60 sekunders vila emellan, med högst en missad ton i någon understämma
Sättet som jag valde att värma upp på i början var genom att spela Trust the soup enligt den rutin som beskrivits i punkter ovan. Det tog ungefär 35 min när jag behärskade de mest tekniskt krävande partierna. Men i början så tog detta mycket längre, ofta mer än 3h min p.g.a. många misstag i en del partier som jag då behövde repetera tills att jag kunde återgå till min uppvärmningsrutin ovan igen. Samma uppvärmningsrutin gällde för min andra låt Number 2. D.v.s. efter att jag övat på Trust the soup så började jag med att spela igenom låten Number 2 enligt samma rutin. Detta tog mig ungefär 25 min förutsatt att inga större misstag gjordes. Det tog ungefär lite mer än 1h totalt att följa denna uppvärmningsrutin till båda låtar. I efterhand ju mer erfarenhet och skicklighet jag byggde upp p.g.a. övningen så kom detta uppvärmnings upplägg att ändras. Främst p.g.a. att när jag väl värmt upp och
nått slutmålet att kunna spela Trust the soup i 2 set, med högst en missad ton i någon understämma, så upptäckte jag att jag redan kände mig tillräckligt uppvärmd för att spela igenom låten Number 2 i original tempo. Jag märkte att det var vissa partier i Trust the soup som kontinuerligt alltid kändes problematiska att spela. Det jag gjorde då var att ta med de partierna som en del av min uppvärmning. Detta ledde till att jag kände mig mer fysiskt redo att värma upp till Trust the soup och kunde därför även dra ner på antal set i uppvärmningen för att nå mitt slutmål för dagen. Detta ledde också till att jag inte behövde spendera lika mycket tid på att värma upp till låten Number 2 då jag redan kände mig tillräckligt redo efter att ha spelat igenom
Trust the soup. Dagarna innan inspelningen av låtarna den 21/4 och 23/4 så hade min uppvärmningsrutin utvecklats till att se ut så här:
1. Spela 10 reps av takt 97 t.o.m. 98 fast som kromatisk uppgång av samma ackord sekvens ifrån Eb7/G till Abadd9, upp till B7/D# till Eadd9, i
tempot 80bpm. Följt av 10 reps i tempot 130 bpm, följt av 10 reps i tempot 155bpm
2. Spela 5 reps av B-delen ur Trust the soup i tempot 100bpm. Följt av 5 reps i tempot 130 bpm, följt av 5 reps i tempot 155bpm.
3. Spela 10 reps av en kromatisk sekvens av takt 1 ur Trust the soup, ifrån Cmaj7#11 upp till Abmaj7#11, i tempot 100bpm. Följt av 10 reps i tempot 130 bpm, följt av 10 reps i original tempo
4. Spela 1 set av låten Trust the soup i väldigt långsamt tempo 5. Spela 1 set av låten Trust the soup i tempot 130 bpm
6. Spela 2 set av låten Trust the soup i original tempo (155bpm), med högst ett misstag i någon understämma
7. Spela 1 set av låten Number 2 i lite långsammare tempo än original tempot 8. Spela 2 set av låten Number 2 i original tempo, med högst ett misstag i
någon understämma
När jag kom till punkt 4 så använde jag mig av minst 60 sekunders vila vid behov. En viktig sak att nämna är att punkt 6 och 8 var det som var mitt slutmål för dagen vad gäller inlärningsprocessen av varje låt. Detta sätt att värma upp och att öva på tog ungefär lite mer än en1h att utföra totalt. För att anknyta till hur
SMART-målskriterierna hjälpte mig vid utformningen av denna rutin så vill jag nämna att det var några saker som jag utelämnade samt vissa saker som bidrog mest. I rutin
beskrivningen ovan så har jag utelämnat resurserna i målsättningen, i det här fallet ”R” ur SMART - formeln. Min gitarr och metronom såg jag som självklara resurser för att kunna utföra denna rutin och tyckte därför att det skulle blivit överflödigt att få med detta skriftligen i rutin beskrivningen för mig själv.
De övriga kriterierna ifrån SMART – formeln finns med i denna beskrivning ovan. Det specifika var de takter eller partier ur låtarna som skulle spelas. Det mätbara var antal reps och sets av målet samt tempot. Agerandet var att spela det på min gitarr. Tiden/Deadline var något som jag skriftligen inte definierade tydligt ifrån dag till dag. Men jag utgick alltid ifrån att stretch/massage rutinen samt uppvärmningsrutinen fram till slutmålet för dagen var en process som skulle utföras direkt efter varandra med så lite vila som möjligt emellan, och som sagt innan slutet på dagen. I början kunde detta ta över 3h som sagt men mot slutet tog det ungefär 1h totalt att utföra stretch/massage rutinen följt av uppvärmningsrutinen och övningen på slutmålet för dagen. När jag hade bestämt mig för att spela in låtarna så kände jag mig väl förberedd just för att jag hade en tydligt detaljerad plan som jag följt och som jag vet legat till grund för mina
övningsresultat. Jag kände att jag hade byggt upp ett självförtroende av att kunna spela igenom låtarna utan att oroa mig för mycket om större misstag, förutsatt att jag följde min stretching/massage rutin samt uppvärmningsrutin.
När jag satt i min lägenhet och skulle spela in låten Trust the soup så klarade jag av det på 2:a tagningen. Låten Number 2 spelade jag in på 3:e tagningen. Jag hade hoppats på att spela in båda låtar på första tagningen men så blev det inte. När jag skulle spela in allt så blev jag mer nervös och kunde tyvärr inte spela in allt på första tagningen. och detta var tyvärr något som jag inte hade räknat med. Jag blev genom denna erfarenhet medveten om att just spela in momentet är något som behöver inkorporeras i övningsrutinen för att jag i framtiden ska bli mer bekväm med det.
4. Diskussion
Inspelningarna blev jag ganska nöjd med. Min egen färdighetsnivå och erfarenhet av att spela in med hjälp av inspelningsprogrammet Logic Pro X var på amatörnivå och det känner jag speglar kvaliteten på inspelningens mixning, där basregistret och mellan registret inte riktigt förs fram på ett sätt som jag hörde det med egna öron när jag spelade på gitarren. Jag vill i framtiden lära mig mer om inspelningsprogram och utrustning för att förbättra kvaliteten på den musik jag kommer att producera. De noterade kompositionerna tyckte jag såg lättlästa ut. Till en början så hade jag en ambition att återge en mer exakt representation av inspelningen även i noterad form, men detta hade inneburit att jag hade behövt notera med för många not symboler och bindebågar för att det samtidigt skulle vara lättläst. Precis som min handledare
påminde mig om så är noterna i mitt fall ett komplement till inspelningen, och inte det centrala i detta arbete.
Vad gäller kompositionerna rent generellt så känner jag mig glad över att ha blivit klar med två nya låtar.
Jag var till en början tidsoptimistisk vilket senare ledde till att jag inte kunde följa min planering fullt ut. Detta bidrog också till att jag inte riktigt blev bekväm med TTS – metoden p.g.a. att komponeringstillfällena blev ganska utspridda. Jag tyckte att implementeringen av TTS – metoden gick väldigt långsamt oftast. Det kändes inte som att jag kunde snabba på processen på något vis. De toner jag hörde i huvudet kunde ofta upplevas som en reaktion på det jag komponerat innan. Det intressanta med TTS – metoden dock var att ibland kunde jag höra saker i mitt inre som jag inte direkt tyckte hade någon anknytning till det jag redan komponerat. Det blev lite gran som en kul, utmanande överraskning. En utmaning på det viset att jag nu skulle använda mig av denna idé (ton eller toner) och mina kompositionsmetoder för att få det att passa ihop. För jag tror att, utefter min egen upplevelse, att man som
kompositör bygger upp en förväntan av hur en komposition skall låta efter ett par takter och då kan TTS – metoden användas som ett komplement till personens arsenal av kompositionsmetoder för att bryta mönster. Och det är nog det som jag skulle vilja säga är det användbara med denna metod såvida man inte jobbar under tidspress, att det finns chans att kunna höra mer originella idéer (ton/toner) i sitt inre bara man tar sig tid att lyssna efter detta. Sen så är det upp till varje person att avgöra om detta är något som är värt att använda sig av eller inte. Jag kan förstå för en läsare att det kan vara svårt för mig att verifiera att det jag komponerat mestadels skulle vara utifrån originella idéer. Processen har ibland upplevts som ganska rörig med blandade intryck såsom känslor, idéer, visuella intryck och det har ibland varit svårt att hålla isär dessa intryck och förstå vad som kom först egentligen. Jag tycker slutligen vad gäller kompositionsprocessen att jag kommit närmare mitt syfte med TTS-metoden p.g.a. jag faktiskt hört toner i mitt inre när jag lyssnat och att metoden till viss del inneburit en mer oförutsägbar process än mer traditionella kompositionsmetoder.
Till inlärningsprocessen så kan jag förstå att det finns brister, speciellt då jag inte har någon referens till forskning om sets/reps inom musik sammanhang. Sättet jag har komponerat och övat efter har ju varit anpassat efter just mig. Jag själv har inte lyckats hitta någon forskning om andra musikers konkreta övningsrutiner kring just sets och reps och hur detta i sådant fall skulle kunna bidra till deras inlärning
Alla musiker tror jag utformar sina övningsrutiner utefter livsstil, speltekniska färdighetsnivå, deras kroppars fysiska fördelar – nackdelar för att nämna några faktorer - så om någon skulle dra slutsatsen om att det skulle finnas ett idealt antal sets och reps som alla bör förhålla sig utefter i sin övning så skulle det vara fel på många sätt enligt mig. Dock finns det säkert mer forskning kring sets och reps inom sport och fysisk träning om man skulle vilja fördjupa sig mer om detta och vi musiker skulle bara gynnas av mer liknande forskning kring våra övningsrutiner tror jag. Vad gäller SMART – målen så tycker jag att de har bidragit en hel del till min
inlärningsprocess. Jag ser mig som en person som tycker om tydlighet och struktur och det tycker jag SMART – mål bidrar till. Just det som har bidragit mest är specificeringen, mätningen och tiden/deadline av mina målsättningar. Det är detta som gör en övningsplan tydlig jämfört med det mer icke konkreta målet ”Nu skall jag lära mig spela takt 30-45” exempelvis. Allt blir så mycket mer glasklart med sets och reps, tempo beskrivning samt deadline beskrivning för sig själv. Fördelen med att jobba på detta tydliga sätt är jag fått en större insikt i vilka musikaliska partier som bör övas med ett visst antal sets och reps för min färdighetsnivå och en ökad medvetenhet om när jag speltekniskt borde kunna behärska detta inom en rimlig deadline. Detta leder också till att jag på ett mer tydligt sätt borde kunna uppskatta min utvecklingskurva, i sets och reps mätt samt formulerat med SMART-målens andra kriterier, till framtida övningspass. På grund av detta så tycker jag att mitt syfte uppnåts, vilket ju var att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin till mina kompositioner. Jag tror därför, grundat på mina egna erfarenheter till detta arbete, att SMART – målsättningar samt sets och reps kan ha samma värde för andra musikers inlärningsprocess som det haft för mig.
5. Referenser
Jazzer Caster.(hämtad 2020-05-12). Lage Lund, Will Vinson, Orlande Le Fleming – On Green Dolphin Street (videofil) hämtad från:
https://www.youtube.com/watch?v=zRmPNwumMqE
Laduke, L. (2011). Music Practice Coach: Five workouts for Getting the Most out of Your Practice Time!. Hämtad den 14/4 – 2020 från: https://www.amazon.com/Music-Practice-Coach-Workouts-Getting-ebook/dp/B005CQBT20
Lászlóné Rácz Rita.(hämtad 2020-05-12). Tony Pusztai Mr Guitar Impro (videofil) Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=OGjGZ32X4a4
Miller, R. (1992). Modal Jazz: Composition and Harmony, volume 1. D-7407 Rottenburg: Advance Music
Moreno, M. (2007). ”Still Here” Texas, USA: Lindale Music Publishing - SESAC Myers, S. (1970). ”Cavatina” (not exemplet jag använt är från en transkription ifrån följande internet länk hämtat den 25/4 – 2020):
http://www.nodramasproductions.com/lezioni_musica/cavatina_ver3-1.pdf) Pressfield, S. (2011). Do The Work! USA, Irvington, New York: I Zoom You, inc Towner, R. (1985). Improvisation and Performance Techniques for Classical and Acoustic Guitar, USA, New Jersey: 21st CENTURY MUSIC PRODUCTIONS INC. Weil, R. (2019). Weight liftning (Resistance excercise) MedicineNet, hämtad från:
mf q = 155 rit.
