Utredning
”På toppen av sin kompetens”
Kartläggning av arbetsuppgifter vid vårdcentralerna i den offentliga primärvården,Landstinget Blekinge
Primärvårdsförvaltningen December 2016
Innehåll
1. Sammanfattning... 3
2. Bakgrund ... 4
3. Uppdrag och syfte ... 4
3.1 Uppdrag ... 4
3.2 Syfte ... 4
4. Projektets genomförande ... 4
5. Omvärldsanalys ... 5
6. Offentliga primärvårdens uppdrag ... 6
7. Arbetsprocesser ... 7
7.1 Akut/planerad verksamhet ... 7
7.2 Telefonrådgivning ... 8
7.3 Läkarinsatser utanför vårdcentral ... 8
8. Personal ... 8 9. Resultat ... 12 9.1 Diskussionsområde ... 12 9.1.1 Arbetsmiljö ... 12 9.1.2 Förväntningar ... 12 9.1.3 Avvikelsehantering – patientsäkerhetsarbete ... 13 9.1.4 IT-system och stöd ... 13 9.1.5 Utökat uppdrag ... 14 9.1.6 Dokumentation/ Information ... 14 9.1.7 Delegeringar... 14 9.1.8 Övriga uppdrag ... 15 9.1.9 Vårdnära tjänster ... 15 9.2 Växla arbetsuppgifter ... 16 9.3 Utvecklingsområden/förbättringar ... 17 10. Slutsats ... 18 13. Bilaga 1 ... 21 14. Bilaga 2 ... 22 15. Bilaga 3 ... 23 16. Bilaga 4 ... 24
1 Sammanfattning
En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är att i framtiden ge patienter mer tid med rätt kompetetens på rätt plats. Den verklighet som vi befinner oss i just nu är en utveckling som innebär att det administrativa arbetet upptar allt mer tid som är en följd av att vårdgivaren måste arbeta i flera IT-system och kraven på dokumentation ökar. Dessutom ses behov av att besökstiden för den enskilde patienten utökas samt att uppdragen för vårdcentralerna utvidgas. Detta tillsammans med avsaknad av fasta läkare bedöms påverka tillgängligheten negativt.
I rapport ”Ur led är tiden” 1, Vårdanalys, redovisas att närmare 40 procent av läkarna menar att de ofta eller mycket ofta gör arbetsuppgifter som inte behöver läkarlegitimation samtidigt som andra tillfrågade yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och medicinska sekreterare anser att de kan göra vissa av de arbetsmomenten.
Projektet ”Uppdrag på toppen av sin kompetens” med start den 1 september 2015 med kartlade arbetsuppgifter på 17 vårdavdelningar vid Blekinges sjukhus (sjuksköterskor/ undersköterskor), samt på hud- och infektionsmottagning och två vårdcentraler (alla yrkeskategorier). Dessutom ingick psykiatri/habilitering(läkare). Slutrapporten redovisades i januari 2016 för Landstings-styrelsen.
Primärvådens ledningsgrupp beslutade i oktober 2015 beslut att genomföra denna kartläggning av arbetsuppgifter på återstående 11 vårdcentraler, samt en filialmottagning, inom den offentliga primärvården. Utredningen påbörjades i januari 2016.
Uppdragbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge gäller för samtliga åtta privata och 13 offentliga vårdcentraler, ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016” 2. Primärvården är en vårdnivå som skall vara basen i hälso- och sjukvård och därmed vara den naturligt första kontakten för invånarna i Blekinge vid behov av hälso- och sjukvård.
Resultatet av kartläggningen för vårdcentralerna, visar att det idag är få arbetsuppgifter som kan växlas då det redan är genomfört inom flera områden sedan Hälsoval infördes 2010. Personalen ser dock att det finns möjligheter att förändra rutiner och därmed förbättra verksamhetens processer, öka patientsäkerheten samt förändra arbetsmiljön till det bättre. Möjligheten att använda vissa vårdnära tjänster, det vill säga köp av tjänst som till exempel beställning av tvätt och förråd av Landstingsservice, är få men skulle kunna innebära att enheterna i ökad omfattning kan använda personalens kompetens mer flexibelt och omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper.
För att på bästa sätt använda de personalresurser som finns inom enheten, med avseende på uppdragen, krävs ett större helhetstänkande och syn på arbetsprocesserna på varje enhet. För att komma fram vad som kan/skall ändras måste det prioriteras av arbetsledning samt avsättas tid för arbetet, vilket tar tid från verksamheten som redan är ansträngd. Det krävs beslut på, om ökad ersättning från Hälsoval kan beviljas eller ett beslut om vad som skall prioriteras av alla de uppdrag som finns idag.
__________________________________ 1Rapport ”Ur led är tiden ” 2013:9, Vårdanalys
2 Bakgrund
En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är att i framtiden erbjuda patienter den tid som behövs med rätt kompetetens på rätt plats. För att möta det krävs det att tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt. Det vårdadministrativa arbetet har genomgått stora förändringar på grund av medicinsk utvecklingen samt införande av IT-stöd. Den realitet vi befinner oss i just nu är en utveckling som innebär att det administrativa arbetet upptar allt mer tid, besökstiden för den enskilde patienten behöver utökas samt att uppdragen för vårdcentralerna utvidgas. Bristen på fast anställda läkare, har en påverkan för både patienter och organisation. Arbetsbelastningen ökar för övriga medarbetarna på vårdcentralerna och möjligheten att utföra uppdragen upplevs pressande.
När Hälsoval infördes 2010 förändrades vårdcentralernas ekonomiska förutsättningar, vilket medförde anpassning och neddragning av verksamhet med personalreducering som följd.
I rapporten ”Ur led är tiden”1, vårdanalys, redovisas att närmare 40 procent av läkarna menar att de ofta eller mycket ofta gör arbetsuppgifter som inte behöver läkarlegitimation liksom att andra yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och medicinska sekreterare anser att de kan göra vissa av de arbetsmomenten som åligger läkare.
3. Uppdrag och syfte
3.1 Uppdrag
Förvaltningschef för primärvården tillsammans med ledningsgrupp för primärvården beslöt november 2015 att kartlägga arbetsuppgifter för samtliga personalkategorier vid den offentliga primärvården vårdcentraler inklusive en filialmottagning.
3.2 Syfte
Syftet är att utreda om det finns möjlighet till att växla arbetsuppgifter och vilka andra stöd-processer som kan behövas samt vilka svårigheter som stör vårdstöd-processerna, för att hitta ett arbetssätt som ökar tillgängligheten och skapa en hållbar patientsäkerhet samt skapar en god arbetsmiljö.
4. Projektets genomförande/metod
Besök har utförts under två dagar på samtliga vårdcentraler inom den offentliga primärvården. Ronneby och Samaritens vårdcentral deltog i den första utredningen men ingår även i denna slutliga rapport. Det tillsattes en utredning som hade i uppdrag att följa personalen i deras kliniska arbete där det gavs möjlighet. Inför varje besök på vårdcentralen planerade utredare och avdelningschefen vilka medarbetare som det var möjligt att vara med vid möte med patienter eller där det passade att träffa en yrkeskategori i grupp.
_____________________________________ Rapport ”Ur led är tiden ” 2013:9, Vårdanalys
Samtal fördes under dagarna om vilka arbetsuppgifter som utförs och hur man ser på att växla arbetsuppgifter. Vidare ställdes allmänna frågor till medarbetare i personalgruppen om hur man ser på utvecklingen på befintligt IT-stöd och journalsystem, patientsäkerhets- och kvalitetsprocesser samt arbetsmiljö. Arbetslistor lämnades ut till medarbetare som fick till uppgift att registerar vilka arbetsuppgifter de utförde under två veckor. I samband med registeringen av arbetsuppgift skulle de fundera på om denna skulle kunna utföras av någon annan yrkeskategori eller förändras.
Efter varje besök sammanställdes en rapport utifrån inlämnade arbetslistor som har ifyllts av personalen på vårdcentralen och diskussionsunderlag samt faktauppgifter om:
antal listade vid enheten
vilka yrkeskategorier som arbetar på vårdcentralen antal fasta läkare/hyrläkare
används vårdnära tjänster (tvätt-förrådbeställning, transporthjälp)
Rapporten skickades därefter för påsyn till avdelningschef på vårdcentralen för att revidera felaktigheter och säkra innehållet.
Den slutliga rapporten omfattas av en översiktlig beskrivning på arbetsuppgifter som utförs av medicinska sekreterare, läkare, receptionister, sjukgymnaster, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, distriktssköterskor, undersköterskor och avdelningschefer samt förslag från personalen vilka arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av annan yrkeskategori. Vidare innefattar rapporten förslag på förbättringsområden och sammanställning av svar på frågorna rörande IT-stöd och journalsystem, patientsäkerhets- och kvalitetsprocesser samt arbetsmiljö. Slutsatsen i rapporten utgörs av utredarens analys av besök på alla enheter, utifrån förda dialoger med personalen samt inkomna skriftliga listor på arbetsuppgifter som utförs på vårdcentralerna från samtliga yrkeskategorier.
5 Omvärldsanalys
Myndigheten för vårdanalys har sina rapporter ”Ur led är tiden”1, och ”Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv”3, redovisat att primärvårdsläkarna svarar att det finns en effektiviseringspotential i användande av läkarnas tid. Många läkare anser att andra yrkes-kategorier skulle kunna utföra vissa av deras patientnära uppgifter som de själva gör idag men främst av allt att frigöra tid från administrativa arbetsuppgifter. Andra yrkeskategorier anser sig att kunna utföra andra uppgifter samtidigt som andra tillfrågade yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och medicinska sekreterare anser att de kan göra vissa av de arbetsmomenten.
De utvecklingsområden som identifierades i rapporten ”Ur led i tiden” är 1) prioritera mellan administrativa krav
2) förbättra IT-stödet
3) utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper 4) optimera bemanningen utifrån patienternas behov ___________________________
”Ur led är tiden”, Rapport 2013:9, Vårdanalys
Studier är gjorda både utomlands och i Sverige med inriktning på läkargruppens administrativa arbete och brister i IT-systemen. Likanade kartläggningar av arbetsuppgifter är genomförda i andra landsting. Exempel på sådana är Gotland ”Rätt använd kompetens”4. Västra Götaland, ”Vårdproduktion”5, Kalmar ”Rätt vårdadministration på rätt nivå”6.
6 Offentliga primärvårdens uppdrag
Allmänmedicinska insatser för människor i alla åldrar ingår i primärvårdens ansvar, liksom ansvar för hälsofrågor av psykisk och psykologisk karaktär som inte behöver den specialiserade psykiatrins insatser. Primärvården skickar patienten vidare vid behov till den specialiserade sjukvården.
Vårdcentralerna ingår i Hälsoval Blekinge som regleras via en regelbok vilken beslutas av landstingsfullmäktige. Regelboken anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva primärvård i Blekinge, ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016” 2.
I offentlig primärvården fanns vid kartläggningen tretton vårdcentraler och en filialmottagning i länet.
Grunduppdraget omfattar:
Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Medicinska åtaganden Rådgivning Hembesök Utredning Diagnostik Behandling Uppföljning Sjukskrivning Jour
Läkarinsatser i det egna boendet Läkarinsatser vid korttidsvård
Läkarmedverkan vid särskilda boenden Smittskydd och insatser vid influensaepidemi Barnhälsovård
Insatser vid psykisk ohälsa Rehabilitering
Åtagande vid stor olycka, allvarlig händelse och katastrof Forskning och utveckling
_______________________________
2 ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016" 4 ”Rätt använd kompetens” Gotland
5 ”Vårdproduktion”, Västra Götaland
7 Arbetsprocesser
Hälsoval fastställer förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva primärvård i Blekinge, ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016” 2. För att uppnå uppdragen har arbetsledningen tillsammans med medarbetarna på vårdcentralerna skapat rutiner och bestämda arbetsprocesser.
7.1 Akut/planerad verksamhet
En god tillgänglighet innebär att invånare och patienter känner trygghet att primärvården finns tillgänglig när behov av insatser är till hands och att det garanteras en säker vård med hög kvalitet. Patientflödet är stort på samtliga enheter vilket medför att personalen upplever ett högt arbetstryck. Vid vårdcentralerna är telefonrådgivning och akuta besök som är oplanerad verksamhet därtill kommer all planerad mottagning. Besökare som skall till laboratorier, läkar-, distriktssköterska/sjuksköterske-, undersköterske-, sjukgymnastmottagning samt till barnhälsovård (BHV) anmäler sig i receptionen. De vårdcentraler som har anställt personal med kompetens att möta patienter med psykiska problem har även denna mottagning förlagd på vårdcentralen. Patienter som kommer för provtagning är obokade besök och antalet skiftar mellan vårdcentralerna. I genomsnitt besöks vårdcentralerna av ca 150 - 200 patienter/kunder dagligen (färre vid de mindre enheterna)se listning vid vårdcentralerna och antal besökare per dag, bilaga 3.
Samtliga vårdcentraler har mottagning för akut sökande som då träffar en akutsköterska/ triagesköterska, vilket innebär att samtliga vårdcentraler har en form av ”drop in” mottagning. Första bedömning görs av sjuksköterska och vid behov bokas patienten till läkare för vidare behandling. Neddragning sker ibland på planerade besök för att täcka behoven av telefonrådgivning och akutmottagning. Detta löses genom att mottagningstider får strykas på distriktssköterskornas/ sjuksköterskornas specialistmottagning som leder till förseningar i bland annat planerade kontroller. Vilket kan leda till att patient behöver söka akut istället till läkare för något som kunde ha hanterats av distriktssköterskor/sjuksköterskor.
______________________________
2 ”Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016"
Reception tion Reception Dr Akut Planerade besök Labb Intern Extern provtagning Dsk/Ssk Akut special mott Dsk/Ssk special mott Usk Mott Sjg Mott BHV Mott
7.2 Telefonrådgivning
Telefonrådgivning på en vårdcentral ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Rådgivningen innebär att sjuksköterska per telefon ska:
• bedöma vårdbehov
• ge råd, stöd och undervisning • hänvisa till lämplig vårdnivå
• bistå med hälso- och sjukvårdsinformation • samordna vård- och omsorgsresurser
Primärvården lägger vikt vid att öka och bevara förtroendet bland befolkningen och arbetar aktivt med att tillgodose patienternas behov av telefonrådgivning. Sjuksköterska arbetar i telefonrådgivningen alltifrån trettio minuter till åtta timmar per dag. Antal samtal, som enligt underlag ska besvaras, följer en planeringsmall. Mallen, som sammanställs av avdelningschefen, utgår från att en sjuksköterska ska besvara sju till åtta samtal per timme. Det medför att sjuksköterskan har sex till åtta minuter per samtal inklusive dokumentation i journalsystemet.
Under 2015 öppnade flera vårdcentraler senior- eller äldremottagning. I och med det infördes direktnummer till sjuksköterska. Dessa hanteras utanför call-back (telefonisystemet), i en så kallad ACD-kö, vilket innebär att den som ringer uppmanas vänta i telefon på sin tur. Det finns direktnummer även till barnhälsovård, rehabiliteringsenheterna och vissa specialistsjuksköterske-mottagningar. Telefonsvarare kopplas in på BHV och avlyssnas under dagen.
7.3 Läkarinsatser utanför vårdcentral
Vårdcentralena ansvarar för läkarmedverkan i de särskilda boenden som finns inom närområdet, dessutom även under perioder då patient som är listad vid enheten befinner sig på enhet för kortidsboenden, samt utförande av planerade och akuta hembesök i egna boenden. Tid för rond och besök är avsatta varje vecka.
8 Personal
I detta avsnitt presenteras en förenklad beskrivning av de olika yrkeskategorierna samt avdelningschefernas arbetsuppgifter som arbetar på vårdcentralerna.
Vid vårdcentralerna arbetar följande yrkeskategorier: Biomedicinska analytiker (BMA)
Distriktssköterskor/sjuksköterskor Fysioterapeuter Medicinsk sekreterare Läkare Receptionister Undersköterskor Psykologer Psykoterapeuter Psykiatrisjuksköterskor _______________________________
Biomedicinska analytiker/Undersköterskor
Det varierar mellan vårdcentralerna vilken yrkeskategori som bemannar laboratorierna. Vanligast är biomedicinska analytiker och undersköterskor och på några vårdcentraler bemannas laboratorier av distriktssköterskor/sjuksköterskor och undersköterskor. På laboratoriet utförs provtagning, Ekg-tagning, blodtryckskontroll och assistans annan vårdgivare.
Personalen på laboratorierna har olika arbetsuppgifter och liksom övriga personalkategorier drivs av ett högt arbetstempo. Provtagning som är beställt av vårdenhetens läkare (intern) eller av annan vårdgivare (extern) varierar dag för dag. Då dessa oftast är oplanerade är det svårt att veta hur många besökare som kommer och därmed planera annan verksamhet. Flesta besökare kommer under förmiddagen vilket medför att andra uppdrag planeras in på eftermiddagar som till exempel blodtryckskontroll ordinerade av läkare vissa dagar.
Hanteringen av provmaterial består av flera moment såsom centrifugering, avskiljning, frysning, packning, remisskontroll samt inregistrering av svar på patientnära analyser som till exempel urinsticka, blodvärde Hb, blodsockervärde, CRP där provsvar erhålls direkt). När de skriver in provsvar är det på uppdrag av annan intern eller extern vårdgivare, vilket innebär att provsvar hamnar på vårdgivarens signeringslista.
De har alla sina egna ansvarsområden och utför kvalitetskontroller inom laboratorie-verksamheten. Biomedicinska analytiker har fått delegerat att sköta ”AK- mottagning vid vissa vårdcentraler. Det innebär att de justerar ordinationen på blodförtunnande läkemedel (Waran) utifrån blodprovssvar och meddelar patienten doseringen samt bokar tid för ny provtagning. Undersköterskorna på vårdcentralerna har redan idag tagit över arbetsuppgifter som tidigare var sjuksköterska/distriktssköterska uppgift. Vissa arbetsuppgifter har redan delegerats till dem då reducering av biomedicinska analytiker och sjuksköterskor/distriktsskötersketjänster ägt rum. Några undersköterskor har egna sår- och blodtrycksmottagningar efter har fått utbildning/ handledning för uppdraget, vilket upplevs positivt och kompetenshöjande. Tidigare uppgifter som exempelvis omhändertagande av patient som skall träffa läkare, städning mellan patienter på undersökningsrum hinns inte med under dagen då de har andra arbetsuppgifter. Förutom att de arbetar på laboratoriet så assisterar de vid behandling – undersökning – operationer, har egna mottagningar samt avlöser i reception. Beställning av förråd/tvätt utförs mestadels av undersköterskorna. Ytterligare ses uppgifter som rengöring av instrument som sen skall packas och skickas vidare till sterilcentralen och uppackning av sterilförråd. Påfyllnad i behandlingsrum samt städning av läkarrum och gemensamma utrymme efter dagens slut finns med som arbetsuppgifter på deras arbetslista.
Distriktssköterskor/sjuksköterskor
Distriktsköterskorna/sjuksköterskorna har liksom övriga ovan nämnda kategorier ett högt arbetstempo. De har förutom akutmottagande av patienter, egna specialistmottagningar och telefonrådgivning. I detta uppdrag som ”akutsköterska” ingår blandade uppgifter såsom mottagande av akuta patienter, assistera läkare, läkemedelshantering, akuta omläggningar, vaccinationer, blodtryckskontroller, receptförnyelser, kontroll av akututrustning, (defibrillator, syrgastuber). Distriktssjuksköterskorna/sjuksköterskorna har egna specialist-mottagningar som astma-, diabetes-, inkontinens-, blodtrycks-, flykting-, distriktssköteska- och barnhälsovård-mottagning. Vidare erbjuds möjlighet till vaccination. Det ökade resursbehovet för hälsosamtal
samt behovet av tolkmedverkan har medfört omfördelning av resurser och prioritering av uppdrag. Vidare har också resurser till äldremottagningar krävt omorganisation på enheterna för att uppnå hälsovals uppdrag. Kravet på dokumentation är stort och omfattar en stor del av en distriktssköterskans/sjuksköterskas arbetsuppgifter.
Deras egna mottagningars administrativa arbetsuppgifter som att skicka kallelser, bokning tolkuppdrag, registerar statistikuppgifter (till uppföljningar samt kvalitetsregister), samt telefonkontakter sköts vid sidan om när tid finns över i telefonrådgivningen och på akutmottagningen. Kontakten med andra aktörer som anhöriga, doktorer, andra instanser inom sjukvården, och kommunen är en uppgift som också tar stor del av arbetsdagen. Apoteksansvaret ligger oftast på någon/några utsedda distriktsköterskor/ sjuksköterskor. Oftast ligger även uppdraget som rehabiliteringskoordinator på en distriktssköterska/sjuksköterska.
Distriktsköterskor/sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård har flera arbetsuppgifter. Efter det att det nya ”Barnhälsovårdsprogrammet” införts under 2015 har antalet besök hos bhv-sköterska ökat. Vidare har antalet nyanlända ökat, vilket inneburit extraarbete även inom barnhälsovården. Uppfölning av hälsosamtal, extra stödsamtal och ytterligare vaccinationer och att tolkresurs behövs förlänger besökstiden. De har kontakt med socialomsorgen då det råder problem i hemmiljön. Nya listningen utifrån fritt vårdval tar tid då man kan behöva åka långt iväg på första besök i hemmet. Hembesök skall erbjudas inom en vecka efter hemkomst från BB. Det är dock inte tvång att göra hembesök utanför länet. BHV-mottagningarna har egna telefontider och därefter kopplas telefonsvarare in som avlyssnas flera gånger per dag. Administrativtiden har ökat och då det tar tid att registrera given vaccination. Denna åtgärd skall registreras i BHV-journal, NSC (vårdjournalsystem) och vaccinationsregister.
Fysioterapeuter (sjukgymnaster)
Vid två vårdcentraler har fysioterapeuter/sjukgymnaster sin mottagning förlagd på enheten, vilket de upplever positivt, ser det som en vinst att arbeta nära övriga yrekeskategorier vid vårdcentralen. De har egen telefontid (1-2 timmar/dagligen) där patienter kan ringa och få rådgivning eller boka tid. Mottagningstiderna bokas snabbt upp av återkommande behandlings-tider. För att kunna ta emot akuta sökande finns det alltid dagligen akutbehandlings-tider. Efterfrågan på tider är stort, vilket kan vara svårt att tillgodose. De medverkar och har stor roll i rehabiliterings-utredningar. Deras administrativa uppgifter som kallelser, bokning tolkuppdrag, samt telefonkontakter sköts vid sidan om när tid finns över i mottagningsarbetet.
Läkare
Arbetsbelastningen är hög för läkarna som arbetar vid vårdcentralerna. Deras arbetsuppgifter är fördelat på akut och planerad mottagning. Dessutom har primärvårdsläkarna har ansvar för kortidsboenden, särskilda boenden samt utförande av hembesök i egna boenden. Speciell mottagning för äldre har startas upp på vissa vårdcentraler. Andelen akut sökande ökar och resulterar till att tid för planerade besök minskar. Asylsökande som behöver läkarkontakt ökar, (januari – april 2015, 525 besök jämfört med 895 besök sammaperiod år 2016) och även behovet av sjukvårdande behandling. Besöken är dock inte jämt fördelade mellan vårdcentralerna.
Läkarmedverkan i barnhälsoprogrammet ingår i deras uppdrag och tar tid.
Vid samtal med läkare framkom att många läkare anser att fler besök tenderar att ta längre tid. Idag tar läkaren själv hand om hela besöket d.v.s. hämta patienten i väntrummen och städa emellan besöken. Tid som behövs till att administrera och förbereda sig inför nästa patient för att mötet skall bli bra. Besökstiden behöver också ofta förlängas för att kunna ge patienterna information och låta dem vara delaktiga i sin behandling.
Patienter som lider av psykisk ohälsa kan behöva längre besökstid. Vidare behövs längre besökstid för den äldre generationen och även antalet multisjuka som ökat. Det administrativa arbetet upptar längre tid vilket påverkar tiden för mottagningar.
Medicinsk sekreterare
Medicinska sekreterarna beskriver sina arbetsuppgifter förutom journalskrivning. En skillnad ses mellan vårdcentralerna på vad som ligger i deras uppdrag De prioriterar journalskrivning och anser att förbättringar kan göras, såsom förhindra dubbeldokumentation. De är fysiskt på plats och upplevs som behjälpliga i mycket av de andra yrkeskategorierna. Hantering av inkommande och utgående post skiftar från dag till dag. Tid för hantering skiljer sig åt mellan vårdcentralerna och det beror på vårdcentralens storlek och administrativa produktion.
Schemaläggning för läkare och bokning samt skickar kallelser utförs av medicinska sekreterare på några av vårdcentralerna. Liksom ansvaret för akuttelefon som är direkttelefon för hemsjukvården, äldreboende, samt att växeln kopplar även fram telefonsamtal från andra sökande dit. Detta innebär flera störningar under dagen som de ändå måste hänvisa vidare. Vidare ges ofta introduktion till nya medarbetare, behörigheter och stöd/problemlösare för medarbetare som får problem med datorn. Framtagande av statistikuppgifter för verksamheten är ytterligare uppgift som hanteras av medicinska sekreterare.
LISA-uppdraget (lokal vårdsystemansvarig) på enheten innehas oftast av medicinsk sekreterare eller av sjuksköterska. Uppdraget innebär arbetsuppgifter som är kopplade till kvalitetssäkring av dokumentationshantering och mått på patientsäkerhetsarbete.
Receptionist
Receptionerna bemannas olika på vårdcentralerna. Vanligast är att den bemannas av receptionist, undersköterskor eller medicinsk sekreterare som tar emot patienter som skall till någon mottagning på vårdcentralen. Vid frånvaro och raster täcker medicinsk sekreterare, undersköterska eller distriktssjuksköteska eller sjuksköterska upp. När antalet besökare är stort kan en del vårdcentraler öppna en extra kassa för att minska väntetid för patienterna/kunderna. Receptionsarbetet innehåller många arbetsuppgifter. I receptionen utförs besöksregistrering och kontaktregistrering av bokade och obokade besök samt hantering av betalning för besök. I receptionen finns även stöd för återbetalning och makulering av besök samt försäljning av produkter. Kassaavstämning sker enligt rutin i SYSteam Cross (NSC datoriserade journalsystem), det vill säga de transaktioner som har skett i SYSteam Cross ska stämmas av minst en gång per dygn eller i samband med då personal lämnar registreringen i kassan på mottagningarna för en längre tid.
I dag sköter receptionisterna vid några enheter posthanteringen. En arbetsuppgift som oftast annars ansvaras av medicinska läkarsekreterare eller annan vårdpersonal Dessa arbetsuppgifter utförs mellan all mottagande av de patienter som skall besöka vårdcentalen.
Arbetsledning
Avdelningschefernas lista över arbetsuppgifter är omfattande. Några av avdelningscheferna arbetar viss procent av sin tjänst som ”kliniker” och har egna mottagningar samt i telefonrådgivning. Vid frånvaro eller hög belastning går avdelningscheferna in och täcker upp som sköterska/distriktsköterska. Under sommarperioden arbetar några avdelningschefer som sjuksköterska för att klara av bemanningskravet för att upprätthålla en god tillgänglighet.
Personalärenden medarbetarsamtal, lönedialoger, rehabilitering, samt daglig hantering av schema/flextid, statistikuppföljningar och fakturahantering fyller deras arbetsdagar.
Utöver alla chefsuppgifter/uppdrag skall de driva sin verksamhets så budget hålls samtidigt som kraven på ökad tillgänglighet och patientsäkervård ökar. Ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö så medarbetarna stannar kvar och att ny personal kan rekryteras, leda utveckling av enheten och samtidigt lösa dagliga problemställningar känns ibland övermäktigt. Vidare är informationsflödet stort och det är svårt att sålla och prioritera som det är idag.
Önskan om hjälp med fakturahantering och handläggning av personalärenden i HEROMA framkommer vid diskussion med avdelningscheferna.
9 Resultat
9.1 Diskussionsområde
9.1.1 Arbetsmiljö
Personalen beskriver sitt arbete med stolthet. Är positivt arbetsklimat och man löser uppkomna situationer tillsammans. Dagarna skiftar men i det stora hela tycker personalen att de hinner med sina arbetsuppgifter och känner att enheten står för kvalitet och patientsäkerhet. Behovet av att få träffa läkare samtidigt som det är brist innebär mindre tillgänglighet på tider vilket påverkar arbetsglädjen. Administration beskrivs som gränslöst arbete vid diskussion med läkare. Det tar allt större del i arbete vilket bidrar till att arbetsmiljö blir pressad. Både läkargrupp och sjuksköterskegrupp upplever att det har blivit svårare att avgränsa sig mot patienternas önskan. Sedan en tid tillbaka, krävs det att vissa vårdcentralerna är låsta eller behöver ha personliga larm på grund av hot- och våldsituationer som förekommit. Vid en vårdcentral innebär det att all personal får gå varje gång och hämta sitt besök i väntrummet utanför vårdcentralen. Detta medför att tiden för förflyttning minskar tidsperioden för planerat besök eller att tiden för besökstiden/patient utökas. Tid som annars kan även användas till exempel dokumentation, telefontid, utfärda receptförnyelser, signering av dokument/provsvar, skriva brev till patienter med mera.
9.1.2 Förväntningar
Patientens rätt till insyn och information samt delaktighet i den vård som ges styrks som tidigare nämnts av Patientdatalagen” (2008:355) 6. ”Patientlagen” (2014:821)7 samt Socialstyrelsens handbok ” 8.Varje dag förekommer det etiska frågeställningar ute i vården om patienternas vård och vårdnivå. Vårdgivarens, patientens, samt anhörigas förväntningar tankar och målsättningar är inte alltid de samma och detta skapar stress, förvirring, otydlighet och konflikter.
Många av patienterna söker information på internet och detta kan skapa en ”informationsförvirring”. En del har en klar bild på vad de lider av, vilka undersökningar, provtagningar och mediciner som de behöver. Detta kanske inte alltid tillfredsställs då det inte är av praxis eller evidensbaserat. Personalen upplever att den medicinska bedömningen som utförs av vårdpersonal ifrågasätts all oftare av patienterna vilket skapar en olustkänsla.
Patienter som sökt vård för en åkomma i telefon tar gärna upp flera vid besöket som då det inte finns tid avsatt till. Resultatet blir försenad mottagning eller missnöjd patient som inte fick svar på sina frågor. Besvikelsen över mötet skapar ibland stor frustation hos både patient och vårdgivare.
_________________________________________________ 6 Patientdatalagen (2008:355)
7 Patientlagen (2014:821)
9.1.3 Avvikelsehantering – patientsäkerhetsarbete
Personalen tycker att de utför ett patientsäkert arbete som resulterar till god kvalitét. Avvikelser skrivs på händelser som berör riskområdet vård. Vad gäller övriga riskområden såsom, arbetsmiljö, försörjning, säkerhet, skulle kunna skrivas i större omfattning. Det finns ett visst motstånd då man upplever systemet krångligt och att det tar tid. Oftast väljer man att ta upp avvikelse och löser den direkt istället, därefter diskuteras den på arbetsplatsträffar. Statistik över inrapporterade avvikelser visar dock att verksamheterna blivit bättre på rapportera inom övriga riskområden. Under januari - augusti år 2015 rapporterades totalt 240 avvikelser jämfört med samma period 2016 då det är 277 inrapporterade.
Nya barnhälsoprogrammet är infört och fortfarande används pappersjournal. Det har sedan en längre tid tillbaka förs diskussionen om att införa journalsystem dock inte NSC systemet. Vilket då blir inte samma system som neonatal och BB, som känns mindre patientsäkert.
9.1.4 IT-system och stöd
IT-utvecklingen har varit snabb och stor och nästan allt är nu datoriserat. Allt som rör patienten sköts via datajournalen samt ett antal ytterligare system som är kopplat NSC (se bilaga). Dessutom finns det kvalitetsregister och beställnings-system (inköp av material till enheterna och till patienter i hemmet) som personalen behöver hantera. Alla besökta enheter under kartläggningen har tagit upp IT-problematiken som ett stort vardagsbekymmer som tar oerhört mycket tid från verksamheten. Personalen upplever stor frustration när man som ansvarig personal inte har system som fungerar fullt ut. Inte sällan så låses systemen och personalen får starta om systemet, vilket tar tid i anspråk. Nationell patientöversikten (NPÖ) täcker inte allt sökande av information vilket gör att användandet varierar. Vidare framkommer det att läkare ofta har problem med IT-systemet PASACL, där DOS-recept registreras och förnyas. Vilket innebär registrera recept på läkemedel som fördelas i läkemedelspåsar och som sen hämtas på apotek av patienten.
Nya barnprogrammet är som tidigare nämnts infört och fortfarande används pappersjournal. Det har sedan en längre tid tillbaka förts diskussionen om att införa journalsystem dock inte NSC systemet. Dokumentationen skall ske enligt BKV-VIPS vilket kommer att innebära mera dokumentation som tar mera tid i anspråk.
Journalsystemet NSC har många förbättringar att önska. Upplevs som ett omständigt system med många klick mellan olika vyer. Medarbetare som arbetat i Swedstar (tidigare journalsystem i primärvården) önskar delar då systemet hade en annan uppbyggnad och ansågs vara bättre för primärvårdens behov av dokumentation. Det tar lång tid när man växlar mellan olika system/vyer. Inte så sällan ligger systemet nere, eller tar väldigt lång tid att starta upp eller när distriktsköterskan skall växla mellan olika system som telefonkön i callback och receptbild i NSC. Finns en utsedd ”Huvud-LISA” (lokal vårdsystemansvarig) på varje enhet som är ansvarig för att förändringar/problem hanteras i första hand på egna arbetsplatsen. Vidare ansvarar de för att informera om uppdateringar i NSC. Samma person arbetar aktivt i administrativa eller operativa patientarbetet. Tid som tas från uppgifter som rör patientomhändertagandet. Samma problem har de medarbetarna som har ansvar för något annat IT-system.
Vid besöken på vårdcentralerna påtalas det att problem uppstått sedan den nya uppdateringen av beställnings-systemet Raindance är genomförd. Det har fått till följd, att beställare inte kan spara sin order för sen kunna återuppta den igen vid senare tillfällen för att till sist skicka i väg den. Inköpskorgen töms efter en tid och de får då börja om igen. Detta är olyckligt då man oftast gör beställning mellan andra arbetsuppgifter.
9.1.5 Utökat uppdrag
Läkargruppen upplever att andra aktörer styr över primärvården. Ett sådant exempel som lyfts fram är Blekingesjukhusets bedömnings bil som ringer och kallar ut till hembesök, vilket inte ingår i uppdraget. Viktigt att begränsa uppdraget efter resurser. Vidare anser de att antal inremisser ökat vilket kan ses i bilaga 4.
”Antalet remisser från BLS har ökat vilket beror på att BLS inte utreder patienterna fullt ut utan via remiss begär fortsatt utredning eller önskan om förundersökningar på vårdcentral”, enligt läkargruppen. Förr ringde patienten själv på uppmaning av läkare från BLS, vilket minskade antal inremisser. Enligt uträkning vid en vårdcentral har antalet inremisser ökat från 25 inremisser år 2010 till 515 inremisser år 2015. Under första kvartalet 2016 hade redan 202 inremisser registerats, vilket ger en prognos på ca 800 innan årets slut. Varje remisshantering tar ca 10 minuter att handlägga för en läkare, vilket innebär att 10 minuter läkartid för år 2015 515*10=5150 minuter: Detta är 172 (30 minuters) läkarbesök eller 258 (20 minuters) läkarbesök.
9.1.6 Dokumentation/ Information
Kravet på dokumentation och kravet på att ge information ökar och efterfrågas från olika instanser. Vårdgivare och anställd personal skall dokumentera sina åtgärder i enlighet med ”Patientdatalagen” (2008:355) 7. ”Patientlagen” (2014:821)8 samt Socialstyrelsens handbok för vårdgivare, chefer, och personal styrker patientens rätt till insyn och information samt delaktighet i den vård som ges, ”Din skyldighet att informeraoch göra patienten delaktig” 9. Detta ställer ytterligare krav på en korrekt dokumentation och information som skall ges av hälso- och sjukvårdspersonalen. Det finns lokala rutiner om hur och var det skall skrivas i patientjournalen, (dessa rutiner varierar mellan de olika enheterna). En anledning och orsak att det hanteras olika är att varje enhet från starten med datajournalen fick uppdraget att utveckla sina egna rutiner.
9.1.7 Delegeringar
Utfärdande av delegeringar skiftar mellan vårdcentralerna. En del enheter har skriftliga delegeringar till distriktsköterskor/sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och undersköterskor. Sådana delegeringar kan gälla justering av vissa läkemedel (till exempel vid diabetes, astma) som är ordinerade av läkare.
Verksamhetschefen undertecknar dessa på vissa enheter medan på andra är det medicinsk ledningsansvarig. Vem som får göra vad är beskrivet i SOSFS 1997:14 ”Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård” 10.
_________________________________________________ 7 Patientdatalagen (2008:355),
8 Patientlagen (2014:821)
9 Din skyldighet att informeraoch göra patienten delaktig, Socialstyrelsen
9.1.8 Övriga uppdrag
Flera medarbetare har särskilda uppdrag på enheterna såsom ”LISA”, reception-, väntrums, fack-, brand-, vårdhygien-, miljö-, kemikalie-, sår- och friskvårdombud samt HLR-instruktör. Vidare ställs det stora krav på att det finns handledare för studerande inom alla yrkeskategorier. Avvikelsehantering och kvalitetsuppdrag ligger oftast på arbetsledningen eller utsedd medarbetare. Uppdraget som rehabiliteringskoordinator ligger oftast på sjuksköterska. Tiden för att genomföra uppdragen varierar och skall inrymmas i den dagliga arbetstiden. Möjlighet att bli frikopplad för att närvara på möten får ofta vägas mellan att utföra uppdraget eller upprätthålla verksamheten.
9.1.9 Vårdnära tjänster
Tranporthjälp via vårdnära service används där det finns möjlighet, det vill säga enheter som ligger inom sjukhusens område. Vid en vårdcentral började de använda tjänsten till patient-transport men nu även till leverans av blodprover till sjukhusets laboratorium.
Vårdnära tjänster (förrådsbeställning) används vid två av de besökta enheterna. På vårdcentralerna som detta finns är man nöjd med den avlastningen. På andra enheter sköts detta oftast av undersköterskor som anser att det inte tar stor tid i anspråk då det är mindre mängd förråd/tvätt som beställs hem. Oftast sköts detta mellan andra arbetsuppgifter. Dock upplevs det ibland som ett stressmoment när tid inte finns att sitta ner och göra beställning eller packa upp förrådvaror/tvätt när det kommit till vårdcentralen.
9.2 Växla arbetsuppgifter
Förslag på arbetsuppgifter som kan växlas
Resultat utifrån inlämnade arbetslistor och diskussioner med personalen har det framkommit följande förslag på arbetsuppgifter som skulle kunna växlas
Uppgift utförs av Utförande av annan
yrkesgrupp Sjuksköterskor
Tolkbeställning Adm
Ringa återbud till patienter vid frånvaro vårdgivare Adm
Skicka kallelser från väntelista Adm
Registering kvalitetsregister Adm
Läkemedelsbeställning Apoteksservice
Blodtryckskontroller Usk/labb
Såromläggningar där det ännu inte är organiserat så Usk/labb
Suturtagning Usk/labb
Provtagning på sin egna specialistmottagning Usk/labb
Skriva in provsvar Usk/labb
Prator – signering och vidare handläggning Läkare
Inskrivning provsvar i NSC Adm
Skicka kallelser/påminnelser om besök Adm
Uppdatera informationsmaterial samt kopiera upp Adm
Kopiera BHV-journaler till skola Adm
Boka och skicka kallelse till BHV-besök Adm
Boka läkartid som är ordinerad av läkare Usk
Utprovning stödstrumpor Usk
Avläsning PPD (Tuberkulintest) Usk
Katetersättning och kateterdragning Usk
Bladderscan (mätning residualurin) Usk/labb
Spola urinkateter Usk
Undersköterskor/biomedicinsk analytiker
Skötsel av vårdenheternas egna leasingbilar vårdnära service?
Slutstädning av vårdrum efter smitta vårdnära service?
Beställning av förråd/tvätt vårdnära service?
Transport av provmaterial (inom sjuhusområdet) vårdnära service? Sterilhantering (diska/packa för transport/skicka/packa upp)
återlämnade sterilvaror vårdnära service?
Utskrift av RP-blankett (intern remissblankett) Läkare Medicinsk sekreterare
Ansvar för akuttelefon dsk
Receptionsarbete Adm (receptionist)
Sjukgymnast
Tidsbokning Ingå i callback
yrkesgrupp Läkare
Patientförberedelse (ta in patient på undersökningsrum, städa efter besök, kalla in nästa för att spara på läkartid) usk
Intygskrivning för vissa ändamål dsk/sg
Remissutfärdande dsk/ssk/usk/sg själva skriva
standardiserade remiss från deras specialistmott
Remisshantering (delegering) av utsedd utbildad dsk/ssk
Informera om normala provsvar (delegering) av utsedd utbildad dsk/ssk
Konsultkontakter (delegering) av utsedd utbildad
dsk/ssk
Injektionsgivning (delegering) av utsedd utbildad
dsk/ssk /usk
Tympanometri av utsedd utbildad
usk Allmänna uppgifter
Skötsel av personalrum vårdnära service?
Sophantering (från vårdenhet till miljöstation) vårdnära service? Avdelningschef
Planering hyrpersonal Annan
Schemaläggning Adm personal
Kontroll tidsregistreringar i Heroma Adm personal
Fakturahantering Adm personal/controller
Utvecklingsarbeten Alla kategorier
9.3 Utvecklingsområden/förbättringar
Förslag från personalen Ökad information om webb 1177 och användning av mina vårdkontakter Information om hur callback fungerar för patienter
Förlänga samtalstid i callback till 10 min för att hinna med dokumentation
Klargörande av vilka intyg primärvården skall utfärda samt upprätta enhetliga mallar för intyg
Automatiska rapporteringar till andra system (kvalitetsregister)
Uppdatera BLS-enheter att de kan se listningen via externa applikationer så de kan vända sig till rätt instans direkt
Listning skall kunna ses på samma listad som det visas namn och ålder i NSC Sjukgymnaster tillåtas skriva färdtjänstintyg
Utbildning och handledning i dialogmöte med patienter Använda bevakningssystemet i NSC i stället för lappar
Återinföra fler skrivare istället för central FollowMe-skrivare (spar tid att inte behöva springa i väg och hämta dokument)
Tvillingkort till ID-kort för att underlätta arbetsflödet
Elektronisk remiss – skulle skapa snabbare hantering, ökad patientsäkerhet/kvalitét BoS i samma system som NSC och inte parallellt
PAD remiss borde förenklas
Läkare kunna beställa prover i NSC Hyrläkare utbildas i NCS via e-learning
Dokumentmallar i NSC med ökat antal färdiga fraser för dokumentation
Dikteringsmallar i NSC - Sökord och även rutin som beskriver hur diktat skall utföras Utbildning i diagnoskodning
Samma sökord i bokningssystemet som i dokumentation
Förändra primärvårdens sektion till mindre, (diktatlista uppdateras långsamt) Säkra nedgång i NSC – då låsningar, utslängda från systemet ofta händer
Utökad behörighet i NSC för undersköterskor och sköterskor/distriktsköterskor
Röststyrddiktering som skulle underlätta för distriktssköterskor och undersköterskor, som har specialistmottagning, istället för att skriva journalanteckningar på sina patientbesök Fungerande SMS påminnelse från BVC
Vaccinbeställning borde finnas i Raindance då det tar tid att ringa företag Adressetikettutskrivare
Upprätta en lathund för utfärdande av frikort centralt
Öppna upp två ”kassor” i receptionen då trycket är högt, för att få ett snabbare omhändertagande
Lässcanner av id-handling som direkt går in på receptionslistan och markerar patienten Ostörd skrivtid
Filtrering av det stora inflödet av mail som kommer, skulle kunna filtreras bättre
Lagd beställning av varor i inköpssystemet Raindance skall kunna sparas, för att ge möjlighet att göra ytterligare tillägg på inköpslistan, innan beställning skickas iväg
10 Slutsats
Slutlig analys av resultat visar att det finns förutsättningar för att utveckla arbetssätten och flödesprocesser. Personalen ser möjligheter att förbättra sjukvårdens effektivitet genom om-fördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. När hälsoval infördes 2010 förändrades primärvårdens ekonomiska förutsättningar, vilket medförde anpassning och neddragning av verksamhet med personalreducering som följd. Många enheter har därför redan genomfört och fortsätter kontinuerligt med att titta över arbetsprocesser. Arbetsuppgifter och arbetssätt diskuteras och därefter värderas om de ska utföras och i så fall hur och av vilken kompetens. I redovisning över förslag på arbetsuppgifter som kan växlas över är det redan genomfört på vissa vårdcentraler.
Arbetsprocesserna skiljer sig åt mellan vårdcentralerna vilket beror på 1) storlek på vårdcentral/antal listade
2) bemanning
3) andel fasta läkare/hyrläkare 4) lokalisation
5) population – demografiska förhållanden 6) ekonomiska förutsättningar
Patientflödet är stort på samtliga enheter vilket medför att personalen upplever ett högt arbetstryck. Vid vårdcentralerna är telefonrådgivning och akuta besök som är oplanerad verksamhet därtill kommer all planerad mottagning. Det innebär att personalen inte vet på morgonen hur dagen kommer att fortskrida. Det upplevs att det ett omättligt behov av kontakt med sjukvården. Fler söker akut vård istället för att följa egenvårdsråd 1177vårdguiden. En satsning på att marknadsföra där invånare kan få information om egenvård och nå ett antal e-tjänster till exempel receptförnyelse, ny-, om- och avbokning skulle vara av värde.
Variationer på ett utökat administrativt uppdrag ses mellan vårdcentralerna och som beror på vilken yrkeskategori som bemannar receptionerna. Medicinska läkarsekreterare har redan tagit över många administrativa uppgifter och ser möjligheten att utöka under förutsättning att de kan lämna över vissa arbetsuppgifter. Receptionistens åtaganden innefattar redan övertagna arbetsuppgifter och skillnader ses mellan vårdcentralerna, vilket beror på vilken yrkeskategori som bemannar receptionen.
Specialistmottagningarna som sköts av distriktsköterskor/sjuksköterskor, sjukgymnaster, undersköterskor samt biomedicinska analytiker har redan tagit över vissa arbetsuppgifter. De innehar den kompetens som krävs för att fullgöra de uppgifter som ankommer på verksamheten. Läkarna ser inte många uppgifter som kan delegeras vidare som inte redan är växlade. Vid diskussion med läkare vårdcentralerna framkom det att några läkare ansåg att jämfört med andra arbetsställe i andra landsting som de arbetat vid, har redan arbetsuppgifter delegerats till andra yrkeskategorier. De arbetsuppgifter som framkom, vid diskussion och skrivna på deras inlämnade arbetslistor och som kan överföras till annan yrkeskategori, rör de flesta om administrativa arbetsuppgifter. Det administrativa arbetet tar längre tid och minskar därmed mottagningstiderna som kan vara öppna för mer patienter. Distriktssköterskor/sjuksköterskor ser behovet att utöka den planerade tiden per telefonsamtal som upplevs otillräcklig i förhållande till ökade krav på dokumentation. Ökad tid för administration efterfrågas av samtliga yrkeskategorier.
De vårdnära tjänsternas införande på några enheter har frigjort tid som skapa bättre arbets-förhållanden för personalen samt en större känsla av arbetstillfredställelse eftersom patienterna hinns med på ett bättre sätt än innan.
IT-system och stöd är en stor fråga för samtliga vårdcentraler. Support dygnet runt är en självklarhet när systemet skall användas av verksamhet som pågår dygnet runt, 24/7 365 dagar. En del av dessa uppgifter kunde kanske skötas mer centralt där inte varje uppgift läggs ut på de enskilda enheterna där ombuden skall ansvara för att hålla sig uppdaterad i ämnet samt fortbilda och utbilda övrig personal fortlöpande. LISA-ansvarig, bör vara någon från IT med övergripande kunskap. Användandet av IT-stöd bör effektiviseras och kunskap om dokumentation förbättras i NSC för att skapa effektivare och patientsäker dokumentation. När inköp av ett nytt journalsystem ska aktualiseras bör kravspecifikationen grunda sig på vad primärvården behöver och vad som finns tillgängligt framåt.
Personalen tycker att de utför ett patientsäkert arbete som resulterar till god kvalitét. Avvikelser skrivs på händelser som berör riskområdet vård. Vad gäller övriga riskområden såsom, arbetsmiljö, försörjning, säkerhet, kan det göras i större omfattning.
Antalet remisser från BLS har ökat. Delvis beror det på att primärvården har som krav att remiss skall skrivas istället för som tidigare då det skickas brev med begäran om fortsatt omhändertagande och dels på grund av att rutiner för ankomstregistering ändrats. Utöver dessa förändringar ses en ökning med 554 inremisser 2016. Se bilaga 4 inremisser januari-augusti 2012- 2016 .
Frågan som ställs är detta väl utnyttjad läkartid eller kan denna tid användas till öka mottagningstider för våra patienter och därmed öka vår tillgänglighet i stället. Detta kommer att
förändras när elektronisk remissöverföring finns i NSC. Införandet är en betydande faktor i både patientsäkerhet, underlättad remisshantering och arbetsmiljö.
Det finns en stolthet och engagemang bland primärvårdens medarbetare ute i verksamheterna. De ser möjligheter till förbättringar och arbetar kontinuerligt med att se över sina arbetsprocesser vilket dock kan ibland kännas påfrestande. För att komma i fas med alla uppdrag skulle vårdcentralerna under en period behöva utöka bemanningen för att komma ifrån brandkårsutryckning och istället genomföra en analys och införa nya effektivare arbetsprocesser som står för
god tillgänglighet i telefon och mottagning välgrundad patientsäkerhet och kvalitet hållbar arbetsmiljö
För att komma fram vad som kan/skall ändras måste det prioriteras av arbetsledning och avsättas ledig tid och vilket tar tid från verksamheten som redan är ansträngd. Det krävs beslut på, om ökad ersättning från Hälsoval kan beviljas eller ett beslut om vad som skall prioriteras av alla de uppdrag som finns idag.
13. NCS Cross
Bilaga 1 Lista över andra IT-system som integrerar till NCS journaldatasystemJournalia -AK-behandling
Orbit - Operationplaneringssystem Prator -Vårdplaneringssystem Obstetrix -Kvinnohälsovård
BoS - Beställning- och svarssystem
EyeDoc - Blankettsystem
Sectra IDS7 - Röntgenbildsläsare
EKG - EKG-databas
WWBakt - Mikrobiologiska svar Analytix - Patologi- och Cytologisvar PafWeb - Kliniska Fysiologisvar Paratus - Ambulansjournal
Pascal - Ordinationsverktyg dosrecept Digital Journal - Scannade journalhandlingar Arkiverad Journal - Journal från SwedStar
NPÖ - Nationell Patientöversikt
Inneliggande patient - Register över inneliggande patienter LisBet - Patientlistningssystem
Kvalitetsregister -
14. Projekt "På toppen av sin kompetens"
Bilaga 2Arbetsblad för kartläggning av arbetsuppgifter Arbetsplats:
Yrkeskategori:
Kan i framtiden göras av Arbetsuppgift Tidsuppfattning
(min) x antal/dag dr dsk/ ssk usk bma lsk sg annan yrkeskategori arbetsuppgiften Ta bort
15. Listningstabell samt besöksstatistik
Bilaga 3Listade Blekingebor och listade från andra län, i april månad samt genomsnittligt antal besök/vårdcentral/dag
Offentliga primärvården Vårdcentraler
April 2016 Genomsnitt besök per dag
Listning som registreras i receptionen
Trossö 9 193 150-200 Wämö 7 718 150-200 Lyckeby 13 670 180-200 Jämjö 6 962 150-200 Rödeby 6 412 150-200 Nättraby 6 130 80-100 Karlskrona 50 085 Ronneby 10 114 150-200 Kallinge 7 770 150-200 Bräkne-Hoby 3 076 60-70 Ronneby 20 960 Brunnsgården 11 618 150-200
Samariten / Mörrum filial 14 480 300-350
Karlshamn 26 098 Sölvesborg 11 228 180-200 Sölvesborg 11 228 Olofström 6 286 150-200 Olofström 6 286 Samtliga vårdcentraler 114 657
16. Registrerade inremisser
Bilaga 4Registrerade inremisser jan-aug 2012-2016
Årtal 2012 2013 2014 2015 2016 OFF PV 2145 2632 3140 3223 3777 Källa Blues 2145 2632 3140 3223 3777 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 2012 2013 2014 2015 2016
