03.1. Bilaga Verksamhetsberattelse 2016

(1)

Verksamhetsberättelse 2016

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Skolresan ... 3

2 Året som gått ... 4

3 Ekonomi ... 7

3.1 Sammanfattning ... 7

3.2 Driftredovisning ... 7

3.3 Investeringsredovisning ... 10

4 Nämndens åtaganden och mått ... 11

4.1 Näringsliv och arbetsmarknad ... 11

4.2 Utbildning ... 11

4.3 Miljö och samhällsutveckling ... 15

4.4 Kommunikation ... 16

5 Uppdrag ... 19

5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 19

6 Kommungemensam planering ... 20

6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 20

6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan ... 20

6.3 Kompetensförsörjningsplan ... 21

6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)... 22

7 Nulägesanalys ... 24

7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat ... 24

7.2 Personalmått ... 26

8 Riskhantering - internkontroll ... 27

8.1 Uppföljning ... 27

8.2 Sammanfattande analys ... 28

Bilagor

Bilaga 1: Utfall omsättning och buffert 2016_KSS Bilaga 2: Utveckling av skolresultaten läsåret 2016-2017

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.

1.2 Skolresan Beskrivning

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

(4)

2 Året som gått

• Av 10 fastställda åtaganden bedöms 8 som uppfyllda och 2 som delvis uppfyllda

• Ny förvaltningsledning

• Goda resultat i barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde

• Mottagande av nyanlända

• Utökade statsbidrag som påverkar verksamhetens utormande och inriktning

• Genomlysning av resurstilldelningssystemet och arbete med en ökad tillgänglighet

• Revision av det systematiska kvalitetsarbetet

• Skolinspektion

• Införande av gemensam skolplattform Måluppfyllelse avseende åtaganden för året

Huvuddelen av årets åtagande har uppnåtts. Tjänstemannaorganisationen har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera

näringslivsstrategin. Skolresultaten har förbättrats och majoriteten av eleverna uppger att de är trygga. Förskolorna har en verksamhet som stödjer utveckling och lärande och på fritidshemmen möter eleverna en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll. Den systematiska kvalitetsuppföljningen stödjer utvecklingen av verksamheten.

Förväntat resultat till åtagandet om att resurserna ska användas effektivt har kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger 18000 kronor per elev i lokalkostnad satts. Ett funktionsprogram är beslutat i barn- och ungdomsnämnden.

Samarbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med TFK som är byggherre för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå. Det finns paviljonger på tex Töjnaskolan och byggprojekt på tex Tegelhagen, som blivit dyrare än ursprungligen beräknat från TFK. På grund av detta har barn- och utbildningskontorets påverkan på att uppnå resultatet om kostnadseffektiva nybyggnationer ändrats.

Genomgående har barn- och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram.

Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har tagits fram. Ett matsvinnsprojekt har genomförts i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för matsvinnets miljöpåverkan. Samtliga medarbetare har genomgått kommunens miljöutbildning.

Barns och elevers upplevelse av att de har inflytande i beslut som berör dem har inte ökat i den omfattning som hade eftersträvats.

En e-tjänst utifrån medborgarnas behov och möjligheter till kommunikation i form av gemensam skolplattform har införts på alla kommunala enheter.

Ny förvaltningsledning

Ny förvaltningschef tillträdde våren 2016 och ytterligare fyra avdelningschefer rekryterades under hösten 2016. Den nye skolchefen började i december och administrativ stabschef, ekonomichef samt chef för stöd och utveckling kommer i februari 2017. Tillsättningen av chefstjänsterna innebär inte en utökad organisation utan sker inom befintlig budgetram.

Meritvärden och betyg

(5)

Avseende meritvärden fortsätter eleverna i Sollentunas kommunala skolor att nå den högt satta målsättningen. Skolverkets officiella statistik visade att målet på 250 överträffades med ett genomsnittligt meritvärde för samtliga elever i de kommunala skolorna på 255,8 och 259 för hela kommunens skolor. Om inte nyinvandrade elever inräknas blev värdet 260,1 för de kommunala skolorna. Samtliga resultat för årskurs 9 har förbättrats i jämförelse med föregående läsår.

Samtliga elever inräknade nådde 83,4 procent godkänt betyg i alla ämnen. Om inte elever med okänd bakgrund inräknas blev värdet 87,2 procent och om inte heller

nyinvandrade elever inräknas blev målet i princip uppnått med ett värde på 89,8 procent för de kommunala skolorna.

Avseende meritvärde återfinns Sollentuna på 7:e plats i riket för samtliga huvudmän och på 6:e plats bland kommunala.

Behörighet till gymnasieskolan

Värdet för den totala elevgruppen slutade på 88,2 procent. Om elever med okänd bakgrund inte inräknas blev värdet 92,2 procent och om inte heller nyinvandrade elever inräknas blev målvärdet uppnått med en slutsumma på 94,9 procent för de kommunala skolorna.

Kundundersökning

I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna övervägande nöjda med verksamheten. 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla

föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling.

Elevers trygghet

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Samtliga kommunala skolor arbetar enligt

Olweusprogrammet. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på ca 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till 4,3 procent 2016. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat.

Mottagande av nyanlända

Tillströmningen av nyanlända elever fortsatte under årets första månader. För ökad integration startades fyra nya förberedelseklasser under läsåret 2015/16. Enligt en lagändring om nyanlända elevers mottagande och skolgång den 1 januari 2016 utökades den centrala kartläggningen av nyanlända betydligt. Att kartlägga elevens kunskaper, sociala och psykiska hälsa är viktigt för att eleven ska få en så bra start som möjligt i den svenska skolan. Lagändringen innebär också att nyanlända som går i

förberedelseklass ska ha tillhörighet i en ordinarie klass. Detta har skapat vissa

svårigheter att hitta skolplats av organisatoriska skäl. Inflyttningen av nyanlända elever har mattats av till hösten 2016, vilket ger snabbare flöde när det gäller den centrala mottagningsprocessen och eleven kan börja skolan inom lagstadgad tid.

Utökade statsbidrag som påverkar verksamhetens utformning och inriktning Det finns möjlighet att söka flera olika statsbidrag för förskolans och skolans

verksamhet. Barn- och utbildningskontoret har i uppdrag att söka dessa. Bidrag söks bland annat för karriärtjänster, fler pedagoger i lågstadiet och på fritidshemmet samt

(6)

mindre barngrupper i förskolan. Bidragens utformning påverkar i viss utsträckning verksamhetens organisation och förändringar sker löpande i verksamheten för att kunna söka bidraget.

Genomlysning av resurstilldelningssystemet och arbete med en ökad tillgänglighet Under hösten 2015 beslutade Barn- och ungdomsnämnden att anta en policy för

tillgänglighet i förskolor och skolor. Policyns innebörd är att genom inkluderande arbete med särskilt fokus på samspelet mellan social, fysisk och pedagogisk miljö öka

tillgängligheten i undervisningen. Därmed ökar förutsättningarna för att alla barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt inom de reguljära verksamheterna. I

förlängningen är visionen att samtliga förskolor, skolor och fritidshem i Sollentuna ska vara tillgängliga för alla barn och elever.

Under 2016 har detta arbete konkretiserats, bland annat genom att en stor översyn genomförts av hur systemet för resursfördelning fungerar och hur denna fördelning bör ske för att på bästa sätt komma barn och elever tillgodo. Resultatet av denna översyn innebär att delar av resurserna för de kommungemensamma verksamheterna ska styras över till de generella verksamheterna i högre grad än tidigare. Detta för att öka

möjligheterna att möta upp med stödåtgärder i de reguljära förskolorna och skolorna.

Under 2017 kommer fortsatta åtgärder att vidtas utifrån översynen.

Samtidigt fortsätter barn- och utbildningskontoret sin, sedan tidigare påbörjade,

fortbildningsinsats till skolenheterna för att höja kompetensen i hur en mer tillrättalagd undervisning och miljö kan skapas för att bidra till en ökad tillgänglighet för alla elever.

Revision av det systematiska kvalitetsarbetet

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grundskola. Efter genomförd granskning är den sammanfattade bedömningen att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun.

Bedömningen är också att barn- och ungdomsnämnden tillser att det genomförs en tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska

kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.

Skolinspektion

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Skolinspektionen har under hösten besökt och bedömt om den granskade verksamheten uppfyller de regler som gäller på huvudmannanivå och på sju kommunala skolor. Skolbesluten har generellt varit positiva. Återföring av huvudmannabesluten samt det sista skolbeslutet förväntas i februari. Återföringen kommer att ligga till grund för den fortsatta

verksamhetsutvecklingen.

Införande av gemensam skolplattform

En gemensam lösning för att effektivisera processerna för samtliga inblandade roller har upphandlats och implementerats under 2016. Skolplattformen syftar till att säkerställa, effektivisera och ständigt utveckla det pedagogiska arbetet så att pedagogernas tid för kärnuppdraget frigörs, underlätta resultatuppföljning samt bidra till en god

kommunikation med vårdnadshavarna.

(7)

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Barn- och ungdomsnämndens utfall uppgår till 1 523,5 miljoner kronor, vilket

motsvarar ett överskott på 39 miljoner kronor jämfört med budget. Av totala överskottet utgörs 20,2 miljoner kronor av volymavvikelser. Övrig avvikelse är främst hänförlig till förskolaverksamheten men också kontoret, skola och särskola vilka är beaktade i 2017 års budget.

Kommunala förskolor och skolors utfall uppgår till 2,9 miljoner, detta motsvarar en budgetavvikelse på 0,3%.

Den positiva avvikelsen jämfört med föregående rapportering är främst hänförlig till kostnadsreserver som ej har behövts utnyttjats under året, ytterligare lägre kostnader inom bland annat förskola och skola samt bättre utfall inom de kommunala skolorna och förskolorna. Detaljerad redovisning av avvikelserna kommenteras i följande textavsnitt.

3.2 Driftredovisning

3.2.1 Kommentar till driftredovisningen BUN

Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall i % av

budget Budgetavvikelse

BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Intäkter -185 842 -187 628 -177 442 106 10 186

Kostnader 1 690 854 1 711 050 1 740 142 98 29 092

Netto (tkr) 1 505 013 1 523 422 1 562 700 97 39 278

Resultat (tkr) per verksamhetsområde

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0

Kostnader 1 787 2 263 2 500 91 237

Netto (tkr) 1 787 2 263 2 500 91 237

Kontor

Intäkter -11 402 -5 773 -2 774 208 2 999

Kostnader 39 940 29 721 28 712 104 -1 009

Netto (tkr) 28 539 23 948 25 938 92 1 990

Förskola

Intäkter -91 189 -89 892 -84 148 107 5 745

Kostnader 542 114 528 582 530 910 100 2 328

(8)

Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall i % av

budget Budgetavvikelse

Netto (tkr) 450 925 438 690 446 762 98 8 072

Skola

Intäkter -82 718 -91 147 -89 977 101 1 170

Kostnader 1 066 899 1 110 544 1 136 902 98 26 358

Netto (tkr) 984 181 1 019 397 1 046 925 97 27 528

Grundsärskola

Intäkter -533 -815 -543 150 272

Kostnader 40 114 39 939 41 118 97 1 179

Netto (tkr) 39 581 39 124 40 575 96 1 451

Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Intäkter -965 198 -1 107 258 -1 094 823 101 12 435

Kostnader 955 115 1 104 378 1 094 823 101 -9 555

Netto (tkr) -10 084 -2 880 0 0 2 880

Politiska verksamheten redovisar ett resultat i nivå med budget.

Kontoret redovisar knappt 2 miljoner lägre kostnader än budgeterat. Orsaken är främst vakanta chefstjänster. Vidare uteblev planerad kostnad för arkitektarbete till följd av att lokalstrateg slutat.

Förskoleverksamheten redovisar en total positiv avvikelse på 8 miljoner kronor. 4 miljoner kronor avser en negativ volymavvikelse, dvs antalet barn blev fler än budgeterat. Övrig positiv avvikelse om 12 miljoner kronor är främst hänförlig till intäkter från retroaktiv avgiftskontroll, ökade barnomsorgsintäkter, ej utnyttjad reserv, lägre kostnader för vårdnadsbidrag samt mindre positiv avvikelse hänförlig till barn i behov av särskilt stöd främst till följd av lägre tilläggsbelopp pga. uteblivna och senarelagda placeringar i specialskola. Posten retroaktiv avgiftskontroll är ej möjlig att budgetera då det ej går att förutse hurivida inlämnade inkomstuppgifter i förhållande till faktisk inkomst från vårdnadshavarna kommer att slå på avgiftsintäkten, det kan både bli negativt och som detta år positivt.

Skolverksamheten redovisar en lägre kostnad än budgeterat, totalt 27,5 miljoner kronor jämfört med budget. Av den positiva avvikelsen utgörs 24 miljoner kronor av lägre volymkostnader inom alla åldrar. Tillströmningen av nyanlända kom aldrig i den omfattning som initialt bedömdes. Volymprognosen i början av året pekade på en tillströmning av ca 100 nyanlända till höstterminen, utfallet för höstterminen blev ungefär hälften. Följden av detta är även att kostnaderna för CIFS blev lägre än budgeterat, detta har justerats till budget 2017. Övrig positiv avvikelse utgörs bland

(9)

annat reserver vilka ej har behövts utnyttjats under 2016 samt att resultatet för elever i behov av särskilt stöd blev bättre än budgeterat främst till följd av förändringar i de kommungemensamma grupperna dels pga. över gång till annan skolform (särskola) dels genom avflyttning.

Särskolan redovisar 1,5 miljoner lägre kostnader än budget. Av avvikelsen utgör volymerna 0,2 miljoner kronor. Övrig positiv avvikelse hänför sig främst till lägre kostnader för särskolesamordnare, skolskjuts samt minskning av tilläggsbelopp.

Kommunala förskolor och grundskolor redovisar ett positivt resultat på 2,9 miljoner kronor jämfört med budget vilket motsvarar en avvikelse på 0,3% av omsättningen.

Avvikelsen är främst hänförlig till lägre personalkostnader och kapitalkostnader som slutredovisats senare än budgeterat. Se bilaga för utgående balans buffert samt utfall omsättning.

3.2.2 Kommentar till budgetföljsamhet

Nyckeltal Utfall 2015 Utfall 2016

Budgetföljsamhet 1,2 % 2,7 %

Kommentar

Budgetföljsamheten rensat för beskrivna poster i stycket nedan uppgår till mindre än 1 %. Jämfört med föregående år, rensat för volymavvikelserna ligger avvikelsen på ungefär samma nivå. Den samlade bedömningen är att budgetföljsamheten bedöms rimlig.

Av totalt budgetavvikelsen om 2,7 % utgör 20,2 miljoner kronor minskade volymkostnader jämfört med budgeterade volymer. Rensat för volymavvikelserna som ej kan styras över uppgår avvikelsen till 1,4 %.

Vidare finns reserver som verksamheten behöver ha för oförutsedda kostnader, dessa har i år ej behövt utnyttjats. Totalt utgör dessa ca 0,6 % av ramen, riktmärket är 1 %. Slutligen finns intäktsposter som är icke budgeterbara.

3.2.3 Återsökning statliga medel för flyktingverksamhet

Ersättningar för statsbidrag som avser flyktingverksamheten söks hos Migrationsverket och avser ersättning för asylsökande barn i förskola och skola. I vissa fall erhålls inte full ersättning för det som sökts, detta då Migrationsverket gör justeringar utifrån deras databaser. Den ekonomiska effekten kan bli både positiv och negativ. I ansökan för vårterminen 2016 har bidrag om 1,4 miljoner kronor sökts. Bedömningen för höstterminen 2016 är att motsvarande bidragsbelopp kan sökas och erhållas.

Bedömningen är således att totalt ca 2,9 miljoner kronor kommer att erhållas för 2016.

Beloppet har bokats upp som fordran på Migrationsverket. Inga beslut för 2016 har ännu erhållits.

Vidare har bidrag hos Skolverket sökts avseende utökad undervisningstid för nyanlända.

Erhållet belopp för år 2016 uppgår till 0,9 miljoner kronor vilket motsvarar det som sökts för.

3.2.4 Utfall och kommentar volymer

Volymtal Budget Utfall Avvikelse

Verksamhet Antal Belopp

(tkr)

Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 4 212 472 687 4 211 476 633 -1 -3 946

(10)

Volymtal Budget Utfall Avvikelse

Skola 16 668 955 888 16 260 931 885 -408 24 003

Särskola 125 37 439 120 37 251 -4 187

Totalt 21 006 1 466 014 20 590 1 445 898 -414 20 243

Förskolan redovisar en negativ volymavvikelse på närmare 4 miljoner kronor främst på grund av fler 1-2 åringar.

Skolverksamheten redovisar en positiv volymavvikelse med 24 miljoner kronor. Detta till följd av färre elever inom i stort sett alla årskurser samt inom fritidshem.

Särskolan redovisar en positiv volymavvikelse på 0,2 miljoner kronor. Ombudgetering av volymkostnader har undantagsvis gjorts under året för att bättre spegla

verksamhetens kostnader (obeaktat ombudgeteringen skulle den positiva

volymavvikelsen uppgå till ca 2 miljoner kronor). Konsekvensen av ombudgeteringen är bättre budgetföljsamhet av kostnader inom särskola samt inom barn och elever i behov av särskilt stöd.

3.3 Investeringsredovisning

Investeringar (mkr)

Nettoutgifter 2015

Inkomster 2016

Utgifter 2016

Nettoutgifter 2016

Årsbudget 2016

Avvikelse mot budget 2016

-10,8 0 -13,8 -13,8 -13,5 -0,3

Totala investeringar 2016 uppgår till 13,8 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten om 0,3 miljoner kronor kan främst förklaras av oförutsedda kostnader som uppkommit under senare delen av året. Kapitalkostnaden har dock rymts inom KSS budget.

(11)

4 Nämndens åtaganden och mått

Fokusområden:

4.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Nämndens åtaganden

Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin Beskrivning

Sollentuna kommun ska revidera sin näringslivsstrategi för att se hur kommunen ytterligare kan förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret.

Förväntat resultat

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Kommentar

Barn- och utbildningskontoret bidrar i de sammanhang där förvaltningen deltar i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Fokusområden:

4.2 Utbildning

Kommunövergripande mål:

4.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Beskrivning

Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.

Det samlade resultatet i åk 9 ska öka till 250 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 8 ska öka till 235 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 7 ska öka till 230 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 6 ska öka till 230 baserat på 16 betyg

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 ska minst vara 90 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 8 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 7 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 6 ska minst vara 90 % Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 17.

(12)

Nämndens åtaganden Kommentar

Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt i samtliga årskurser. Målvärdena för det samlade resultatet för läsåret 2015/2016 har uppnåtts för samtliga årskurser. De officiella resultaten publicerade på Skolverkets webbplats SIRIS visar ett meritvärde för årskurs 9 på 259 för samtliga huvudmän där elever med okänd bakgrund inräknats och 255,8 för de kommunala skolorna.

Också när det gäller andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen har målvärdet uppnåtts, både för kommunala och fristående enheter, med ett sammantaget resultat på 90,9 procent

För spridningen av resultat mellan pojkar och flickor har målvärdet dock inte uppnåtts utan visar på en spridning med 26 meritpoäng till flickornas fördel.

De höga resultaten bidrar till att göra Sollentuna till en attraktiv kommun att både bo och arbeta i.

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.

Kommentar

Målvärdet som speglar om Sollentunas elever känner trygghet är uppfyllt. Utfallet på Olweusenkäten 2016 är 4,3% som svarar att de blivit utsatta för mobbning. Det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar fortsätter enligt planen för Olweus standard för att uppnå ökad trygghet på skolorna.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande Beskrivning

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Under hösten 2015 lanseras ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen.

Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.

Kommentar

Implementering av det nya mätverktyget "Kvalitet i förskolan" har genomförts. Utfallet är relevant utifrån förväntningar. Analyser har ännu inte genomförts med förskolorna.

90 procent av vårdnadshavarna anger på Våga visa enkäten (kundenkäten) att man är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande, vilket är en ökning från året innan.

Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt barns förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning.

Interna kompetensutvecklingsinsatser för de aktuella personalgrupperna bedrivs inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) med syfte att höja den pedagogiska kvaliteten i verksamheten samt att stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.

Ny skolplattform för förskolorna har implementerats under hösten 2016 för att tas i full drift våren 2017.

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

(13)

Nämndens åtaganden Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan.

Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet.

Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper,

ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.

Kommentar

Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen vårdnadshavare i förskoleklass och i årskurs 2 som svarar på Våga visa enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem skulle öka till 87 procent i genomsnitt för svarsgruppen. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa, för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter, då Skolinspektionens "skolenkät"

tillkommit. På lågstadiet svarar man nu i åk 3 i stället för åk 2. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten.

Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.

Andelen vårdnadshavare i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 3 som svarar på Våga visa enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem får ett genomsnitt på 90,3 procent vilket innebär att målvärdet för läsåret uppnåtts.

Under våren har även Skolinspektionens "skolenkät" genomförts. Där svarar 82 procent

vårdnadshavare i förskoleklass att fritidshemmet har aktiviteter som stimulerar lärande och 96 procent att lek och skapande får stort utrymme på fritidshemmet.

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal har genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen. Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidshem.

För biträdande rektorer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet på fritidshemmet har en studiecirkel genomförts ledd av Ann S Pihlgren. Syftet har varit att stärka ledningsfunktionen. Båda aktiviteterna kommer att fortsätta under läsåret 2016/2017.

En satsning för 9 anställda pedagoger i kommunens fritidshem, som saknar adekvat högskoleutbildning, har startat våren 2016 där de får ekonomiskt stöd för att genomgå utbildning till fritidslärare på

Södertörns högskola

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

(14)

Barn- och utbildningskontoret arbetar enligt det framtagna kvalitetsårshjulet som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder.

Strukturen är i form av ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn- och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras. I samband med införandet av den nya skolplattformen under 2016 har rutiner och nya administrativa underlag för det systematiska kvalitetsarbetet identifierats som kommer att leda till ytterligare förbättring av den formativa analysen på både enhets- och huvudmannanivå under 2017.

I kommunens styr- och uppföljningssystem ska presentationen av utfallet på resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat måste prioriteras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att höja kvaliteten kring analys är ett prioriterat område.

Revision av det systematiska kvalitetsarbetet har genomförts av PwC med mycket gott utfall.

Resurserna ska användas effektivt Beskrivning

Då verksamheternas resurser är begränsade är det viktigt att de används så effektivt som möjligt.

Kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger 18000 kronor per elev i lokalkostnad.

Kommentar

Ett funktionsprogram är beslutat i barn- och ungdomsnämnden. Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med TFK som är byggherre för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå.

Det finns ett flertal paviljongsuppställningar, tex Töjnaskolan, och byggprojekt, tex Tegelhagen, som blivit dyrare än ursprungligen beräknat från TFK. En viktig del i barn- och utbildningskontorets arbete i lokalfrågor är att bidra med väl avvägda kravunderlag på funktion och utformning av planerade byggprojekt.

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2016 Spridning av resultat mellan grupper av

elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9.

13,1 21,6 26 17

Kommentar

Målvärdet för spridning av resultat mellan flickor och pojkar har inte nåtts. Officiella siffror publicerade på Skolverkets webbplats SIRIS visar på en spridning på 26 för samtliga huvudmän.

Resultatutvecklingen har varit positiv för både pojkar och flickor med höga meritvärden för båda grupperna. Däremot har spridningen mellan pojkar och flickor inte minskat.

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan samtliga skolor åk 9

241,2 247,6 255,2 250

Kommentar

De officiella siffror som publicerats på Skolverkets webbplats SIRIS visar ett resultat på 255,2 inklusive elever med okänd bakgrund och 257,4 exklusive elever med okänd bakgrund för samtliga huvudmän.

Resultatet för de kommunala skolorna är 253,0 inklusive och 255,8 exklusive elever med okänd bakgrund. I de fristående skolorna finns inga förberedelseklasser och därför bara ett värde på 263,4.

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan (17 ämnen), samtliga skolor

247,6 255,2 250

(15)

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2016 Kommentar

De officiella siffror som publicerats på Skolverkets webbplats SIRIS visar ett resultat på 255,2 inklusive elever med okänd bakgrund och 257,4 exklusive elever med okänd bakgrund för samtliga huvudmän.

Resultatet för de kommunala skolorna är 253,0 inklusive och 255,8 exklusive elever med okänd bakgrund. I de fristående skolorna finns inga förberedelseklasser och därför bara ett värde på 263,4.

Andel elever med lägst betyget E i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

88,2 % 86,3 % 90,9 % 90 %

Kommentar

Målvärdet för samtliga huvudmän har uppnåtts inklusive elever med okänd bakgrund. Både kommunala enheter med 90,2 och fristående enheter med 94,4 har nått målvärdet. Inga fristående enheter har förberedelseklasser.

Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor

4,7 4,5 4,3 4,4

Kommentar

Målvärdet är överträffat för tredje året i rad.

SKL:s kvalitetsmätning Kommentar

53 förskolor har genomfört en första mätning i verktyget, med det saknas ca 20 st. Utfallet känns relevant i förhållande till förväntningarna. Ännu har inte resultatet analyserats tillsammans med förskolorna. Detta kommer att genomföras under 2017.

Kundenkät 93 94 94

Kommentar

Målvärdet är uppnått. 94% svarar att man kan rekommendera sitt barns förskola.

Kundenkät 85 90 87

Kommentar

Målvärdet är uppnått. 93% av vårdnadshavarna i förskoleklass, 93% i åk 2 och 88% i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten. Genomsnittet blir 90,3%.

Kostnadseffektiva nybyggnationer 18 000

Kommentar

Då BUK inte äger processen finns inget registrerat utfall. Se även kommentarer kring åtagandet om att resurserna ska användas effektivt.

Fokusområden:

4.3 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:

4.3.1 Minska utsläppen av växthusgaser

Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser Beskrivning

Grundskolans läroplan lyfter fram miljömedvetande som en viktig kunskap för framtida generationer. Ett miljöarbete ingår därför naturligt i skolans uppdrag.

Förväntat resultat Minskat matsvinn.

(16)

Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har arbetats fram enligt plan. Ett matsvinnsprojekt har genomförts på en pilotskola i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för matsvinnets miljöpåverkan. Projektet har utvärderats med gott resultat och ett material har arbetats fram som är tillgängligt för alla enheter i avsikt att involvera fler skolor i arbetet.

Samtliga medarbetare har genomgått kommunens miljöutbildning.

2016

Matsvinn 1 1

Kommentar

Målvärdet med ett genomfört projekt på skolorna under läsåret 2015/2016 är uppnått. Arbetet fortsätter läsåret 2016/2017.

Fokusområden:

4.4 Kommunikation Kommunövergripande mål:

4.4.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%

(17)

Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar på Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då

Skolinspektionens "skolenkät" tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.

Om man analyserar hela målområdet ansvar och inflytande för samtliga elever syns dock en svagt positiv trend när man slår ihop samtliga elevgruppers svar.

Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin för eleverna i grundskolan har inletts.

Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren, Skolinspektionens "skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i beslut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.

Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov Beskrivning

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.

För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och utbildningskontoret.

Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.

Kommentar

Skolplattformen är införd på samtliga kommunala enheter och planerade e-tjänster publicerade på webben.

Nu pågår utveckling av användandet av skolplattformen.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Beskrivning

Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga

intressenter utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppens behov, värderingar attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information.

Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper.

Arbetet kommer under 2016 att drivas av ett kommungemensamt projekt som leds av

kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov.

Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete.

Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

(18)

En ny skolplattform har upphandlats och implementerats inom förskolan och skolan. Kommunikation med hemmen är en delprocess i arbetet som på detta sätt säkerställs.

2016

Kundenkät 76,5 % 72,3 % 76,5 %

Kommentar

Målvärdet är inte uppnått. I åk 5 svarar 77%, i åk 6 också 77% och i åk 8 63% att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Detta innebär att målvärdet är uppnått för två av tre elevgrupper. Medelvärdet är 72,3%.

Se vidare under åtagandet barns- och elevers inflytande ovan.

Skolplattform 100 % 100 %

Kommentar

Skolplattformen är införd på samtliga enheter.

(19)

5 Uppdrag

5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag

Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare

Status Senaste kommentar

Uppdrag åt kultur- och fritidsnämnden om att utreda behov av

idrottsanläggningar inom Väsjöområdet

KS 2015- 06-01

Utredningen antogs av KFN den 2016-01-18 och lämnades till kommunstyrelsen. Ärendet ligger hos kommunledningskontoret för vidare beredning till kommunstyrelsen.

(Barn- och ungdomsnämnden) Uppdrag att utvärdera

fritidsgårdsverksamheten.

2016-11- 14

I budget 2017 gavs ett uppdrag från KS att utvärdera

fritidsgårdsverksamheten. Parallellt med detta har barn- och

utbildningskontoret fått uppdraget från barn- och ungdomsnämnden att utreda vilken förvaltning som ska vara ansvarig samt vad som kan göras för eleverna över 16 år. Uppdraget är beskrivande, ej rådande. En arbetsgrupp bestående av

handläggare från BUK, UAK och KFK har tillsatts för att beskriva läget.

Genomlysningen har omfattat swotanalys, workshop med involverade chefer samt enkät till samtlig personal och ungdomar.

Uppdragen från KS och BUN redovisas i gemensam sammanställning vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde i 21 februari 2017.

(Barn- och ungdomsnämnden)

Kompletterande text till fritidsgårdsuppdraget:

Bett Berit om hjälp till komplettering enligt mail från Lena S 170119

(20)

6 Kommungemensam planering

6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin Olovlig frånvaro

Till trygghets- och säkerhetsstrategin har taggats att prioritera en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna. En

reviderad rutin för insatser kring skolfrånvaro har tagits fram samt en strukturerad uppföljning och utvärdering i avsikt att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro i skolan.

Kompetensutveckling

Gemensamma föreläsningar kring våldsbejakande extremism har genomförts för lärare på mellan- och högstadiet samt fritidsgårdspersonal med övergripande information om detta aktuella ämne. Under 2017 kommer ett mer konkret arbetsmaterial att delas ut till ovan nämnda grupper.

Olweus

Det systematiska arbetet för att förebygga kränkningar i skolan har gett ytterligare förbättrat resultat. Alla skolor arbetar utifrån Olweus standard och planen är att samtliga ska erhålla certifiering innevarande läsår.

Trygghetsmöten för Sollentuna kommuns invånare

Barn- och utbildningskontoret har deltagit på samtliga trygghetsmöten med förvaltningschef och medarbetare från kontoret.

6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan Förberedelseklasser

Möjligheterna för en snabbare integration finns då fler skolor har förberedelseklasser, vilket underlättar en snabbare integration för de äldre eleverna i åk 3-9. Inflödet av nyanlända elever har stabiliserats.

En behovsinventering av kompetenshöjande aktiviteter för lärare i åk F-2 som tar emot nyanlända har genomförts, för att på så sätt höja kvaliteten på arbetet med de yngre barnens integration i åk F-2, där ett nätverk för undervisande lärare startat.

Ett nätverk för rektorer som har förberedelseklasser har formerats där frågor lyfts som t ex individuell bedömning för vidareslussning ut i ordinarie klasser

Pedagogisk professionsutveckling

En process med nya och reviderade lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling där ämnesansvar, aktivitetsansvar, relationsansvar, resultatansvar samt verksamhets- och egenutvecklingsansvar definierats för lärare, fritidslärare/fritidspedagoger,

förskollärare, fritidsledare/elevassistenter och barnskötare har använts under arbetsåret.

Efter kommande lönerevision ska processen utvärderas.

Rekryteringsstrategi

Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och genomförandeplan under 2017. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande.

(21)

Snabbspåret

För att nyanlända lärare och förskollärare snabbare ska kunna etablera sig har

regeringen och arbetsmarknadens parter lanserat ett snabbspår. Via snabbspåret kan de sedan komma vidare till ULV och därefter få legitimation. Nationell samordnare för projektet är Stockholms universitet. Utbildningen innebär att praktik på en skola eller förskola varvas med studier i yrkessvenska och lärarföreberedande kurser vid

universitetet. Under 2016 har två omgångar studenter haft sin praktik i Sollentuna och den första omgången tog sin examen den 21 december. Vi har redan stor brist på legitimerade lärare och fram till 2021 beräknas att vi kommer att sakna 60 000 lärare i riket, därför är den här gruppen viktig att satsa på.

6.3 Kompetensförsörjningsplan Rekryteringsstrategi

Behovet av lärare och pedagoger i förskolan och skolan är stort i hela landet. Fram till år 2020 kommer närmare 80 000 nya lärare att behöva rekryteras till landets skolor.

Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och för att säkerställa att Sollentuna kommun kan erbjuda den undervisning barn och elever behöver för att rustas för framtiden, måste man arbeta strategiskt för att attrahera och rekrytera fler lärare, men också för att

behålla nuvarande medarbetare. Ett mål är att alla elever ska undervisas av behöriga och legitimerade lärare.

Därför har barn- och utbildningskontoret tagit fram en rekryteringsstrategi. Med hjälp av den samt aktiviteter för kommunikation ökas möjligheterna för lyckade

rekryteringar. Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för kompetensförsörjning.

Strategin, aktiviteterna och kommunikationen ska också fungera som ett stöd för de enskilda skolorna i deras rekryteringsarbete. Avsikten med strategin är att nå fram med budskapet kring arbetssättet i Sollentuna kommun till lärare och pedagoger från den egna verksamheten, från andra kommuner och från andra länder. Kommunikation ska ske med skolledare, lärarstudenter och administrativ personal som vill jobba med skolfrågor. Dessutom alla som redan jobbar inom Sollentuna kommun och är bärare av budskapet.

Som grund till den nya rekryteringsstrategin, som kommer att tas i bruk under 2017, har strategiska behov identifierats som till exempel specialpedagoger och olika andra lärarkategorier.

Kompetenshöjande åtgärder för befintlig, obehörig personal

För att öka andelen fritidslärare pågår en satsning med stöd till nio anställda att läsa den erfarenhetsbaserade utbildningen på Södertörns högskola.

Barn- och ungdomsnämnden har även beslutat om motsvarade stöd till befintlig personal inom förskolan att genomgå utbildning till förskollärare.

Verksamhetsförlagd utbildning, VFU

Sollentuna kommun satsar på att ta emot lärarstudenter till alla stadier, förskola till och med gymnasieskola. För att stärka kvaliteten i studenternas VFU anordnar kommunen regelbundet centralt organiserade handledarutbildningar, i samarbete med lärosätena, mot alla lärargrupper som ger 7,5 hp. Sollentuna har en hög kapacitet och tar emot många studenter från många olika lärosäten. Den enkätundersökning som genomförs

(22)

med studenterna varje termin har ett genomgående positivt utfall.

Övningsskola

Stockholms universitet har övningsskola i Helenelundsskolan som är en stor F-9 skola.

Skolan har en egen VFU-samordnare som har kontaktytor direkt in i universitetet. En första introduktion för samtlig personal har genomförts där alla fått presenterat vad åtagande innebär och nu går ca 30 lärare i en handledarutbildning på 7,5 hp. Skolan har ökat sin VFU-kapacitet och har i dagsläget 33 studenter kopplade till enheten. Planen är att utöka antalet till 50-60 studenter.

Att kommunen fått en övningsskola är en medveten strategi för Sollentuna kommuns framtida kompetensförsörjning.

Mässor

Barn- och utbildningskontoret deltar vid olika mässor som arrangeras av både företag och lärosäten. En bakomliggande idé är att förvaltningen vill upplevas som en attraktiv kommun. Avsikten är att locka blivande lärare till kommunen samt lärare från andra kommuner som söker en utvecklingsinriktad kommun.

6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)

I de kommunövergripande jämförelserna som ingår i arbetet mot att bli Sveriges mest attraktiva kommun bidrar barn och utbildningskontoret i de olika undergrupperna:

Invånare

• Nöjd medborgar-index för förskolan har stadigt ökat tre år i rad till 78 och har dessutom allra högst betyg från invånare med erfarenhet från förskolan genom barn och barnbarn de senaste två åren. Grundskolan ligger på en stabil nivå på ca 65 i betygsindex. Både när det gäller förskolan och grundskolan ligger Sollentuna ca 10 betygsindex högre jämfört med samtliga kommuner.

• Värdet på nöjd region-index avseende utbildningsmöjligheter har ett värde på strax över 70 vilket är ca 10 högre än samtliga kommuners betygsindex.

• Meritvärdet för årskurs 9 ligger på ranking 7 för hemkommun dvs både kommunala och fristående huvudmän och på 6:e plats avseende kommunala skolor i Öppna jämförelser.

• Barn- och utbildningskontorets verksamheter bidrar i utvecklingen mot Sveriges IT-kommun tack vare arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Där kan man se att kommunikationen mellan elever och pedagoger ökar samt hur lärandet synliggörs och blir mer inkluderande, individanpassat och motiverande, vilket leder till ökad måluppfyllelse.

Näringsliv

• Fristående förskolors och skolors huvudmän är några av kommunens största arbetsgivare. Nämndordförande och förvaltningschef har därför inrättat ett branschråd, där frågor som är viktiga för fristående huvudmän behandlas.

• Vissa funktioner på barn- och utbildningskontoret är också tillgängliga för de fristående enheternas ledningar med till exempel funktioner inom stöd och utveckling samt kommunikation via en veckoinformation.

Medarbetare

(23)

• På medarbetarenkäten syns generellt höga värden, där samtliga ligger i nivå med eller över riktvärdena förutom för arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning.

Värdena inom dessa två områden ligger något högre än optimalt värde. När det gäller hållbart medarbetarengagemang, HME, som är ett av kriterierna för Sveriges mest attraktiva kommun svarar i genomsnitt 82,5 procent att påståendena stämmer mycket bra eller ganska bra.

(24)

7 Nulägesanalys

7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat Den interna utvecklingen fram till nuläget

I Öppna jämförelser som publicerades av SKL i slutet av 2016 används ett sammanvägt resultat som ger en samlad bild av hur väl kommunen lyckats i sitt kunskapsuppdrag.

Måttet har förändrats i relation till föregående år. Numera ingår inte resultat i årskurs 6 i det sammanvägda resultatet, eftersom Öppna jämförelser inte längre publicerar ett sammanfattande betygsmått för elever i årskurs 6. Istället är det faktiska värden och avvikelser från modellberäknade värden för resultat i årskurs 9 som nu utgör det sammanvägda resultatet. Att måttet har förändrats i relation till föregående år gör att jämförbarheten över tid inte är fullständig. Till Öppna jämförelser – Grundskola 2015 ändrades såväl uppsättningen indikatorer i det sammanvägda resultatet som modellen för att ta hänsyn till elevsammansättningen i kommunerna. Vid jämförelser över tid är det viktigt att ha dessa förändringar i åtanke.

De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat, i synnerhet under 2015. Fler

nyanlända elever påverkar skolans elevsammansättning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat. Skolverket redovisar i år statistiken både inklusive och exklusive elever med okänd bakgrund. Andelen elever med okänd bakgrund i Sollentuna är 4 procent av samtliga elever i grundskolan. De är framför allt asylsökande elever och är till 87 procent pojkar. Nästan alla går i kommunala skolor (drygt 98 procent).

I den totala rankingen för det sammanvägda resultatet, där samtliga skolor i kommunen ingår, finns Sollentuna på plats 19 (plats 28 föregående år). I rankingen över endast kommunala skolor är Sollentuna på plats 26 (plats 17 föregående år). Sollentuna har under de tre senaste åren legat i topp 20.

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat till 89 procent, en ökning med knappt 3 procent. Värdet för riket ligger på 79 procent.

Elevernas genomsnittliga meritvärde fortsätter att öka och ligger nu på 259 för Sollentuna totalt. Motsvarande värde för riket är 229,2 (17 ämnen). De kommunala skolornas värde är 255,8 en ökning med knappt 10 meritvärdespoäng. I öppna jämförelsers ranking innebär detta en 6:e plats bland rikets kommunala skolor.

Avseende värdet för hemkommun, som innefattar både kommunala och fristående huvudmän, är värdet 259 och innebär en 7:e plats. Bilden nedan från Kolada visar Sollentunas 6:e plats bland rikets 290 kommuner.

(25)

Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram har ökat för de flesta elevgrupperna och uppgår till drygt 93 procent vilket är en ökning på nästan en procentenhet jämfört med föregående läsår. Rikets värde är 87 procent.

En större andel elever når godkända betyg i matematik, 96,6 procent i Sollentuna, vilket är 1,5 procentenheter bättre än föregående läsår.

En djupare analys av skolresultaten redovisas i bilaga.

Resultaten i årets undersökning kring elevernas syn på skolan visar bland annat att precis som tidigare år har majoriteten av eleverna en positiv syn på skolan. Närmare nio av tio elever i årskurs 5 svarar positivt på samtliga frågor. Motsvarande andel för

årskurs 8 är drygt sju av tio elever. Fler än nio av tio elever känner sig trygga i skolan, både i årskurs 5 och 8. De två frågor där eleverna svarar mest positivt och skillnaden mellan pojkar och flickor är minst är "Jag känner mig trygg i skolan" och "Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det".

Den fråga som har ett sämre resultat än övriga frågor, i likhet med alla år, är

"Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer". Detta gäller både för årskurs 5 och 8. Skillnaden mellan pojkars och flickors svar är mindre i årskurs 5 än i årskurs 8. I årskurs 8 svarar pojkarna mer positivt än flickorna på samtliga frågor.

Verksamheten i förhållande till intressenternas krav och behov liksom till andra jämförbara verksamheter

Senare tids forskning visar att nya reformer och styrdokument inte leder till varaktig förändring om de inte också påverkar skolornas inre arbete. Det är arbetet i skolan och i klassrummet som gör skillnad. Eftersom de lokala behoven ser olika ut behöver varje huvudman och skola göra sina egna analyser av vad som är mest angeläget att utveckla för att åstadkomma förändringar i klassrummet.

Framgångsrik skolutveckling kännetecknas bland annat av ett fungerande och väl förankrat systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna.

Den granskning som genomfördes av PwC visade att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun.

Utveckling av det kollegiala lärandet, ledarskapet och det verksamhetsnära

analysarbetet samt satsningar på att höja kompetensen hos alla lärare genomförs inom ramen för LUC (Lokala Utvecklings Center).