08.2. 2018-0082 BUN-2 Verksamhetsberattelse bilaga 1

(1)

Verksamhetsberättelse 2017

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(40)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Skolresan ... 4

2 Året som gått ... 5

3 Ekonomi ... 8

3.1 Sammanfattning ... 8

3.2 Driftredovisning BUN ... 9

3.3 Kommentar till utfall och budget ... 10

3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå ... 11

3.5 Uppföljning av årets förändringar ... 12

3.6 Investeringsredovisning ... 13

3.7 Prognos och kommentar volymer ... 13

3.8 Återsökning av statsbidrag ... 13

4 Åtaganden ... 14

4.1 Ansvarsfull ekonomi ... 14

4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 14

4.3 Utbildning ... 15

4.4 Miljö och samhällsutveckling ... 20

4.5 Kommunikation ... 22

5 Kommungemensam planering ... 25

5.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 25

5.2 Jämställdhet- och mångfaldsplanen ... 25

5.3 Kompetensförsörjningsplanen ... 26

5.4 Digitaliseringspolicyn ... 26

5.5 Näringslivsstrategin ... 27

6 Uppdrag ... 28

7 Personal ... 29

8 Kvalitet ... 30

9 Riskhantering - internkontroll ... 34

9.1 Att delegationsbeslut inte anmäls till BUN eller registreras felaktigt ... 34

9.2 Att delegationsbeslut hanteras i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen. ... 35

9.3 Delegationsbeslut hanteras inte i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen (Beslut KS 2016-09-05) ... 35

(3)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(40) 9.4 Kommunen går miste om intäkter i form av ersättningar avseende

flyktingverksamhet (Beslut KS 2016-09-05) ... 35

9.5 Del av organisationen eller viss tjänsteutövning utsätts för oegentligheter (Beslut KS 2016-09-05) ... 36

9.6 Att felaktiga betyg rapporteras till gymnasieintagningen ... 36

9.7 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 36

10 Barnbokslut - verksamheten ur ett barnperspektiv ... 37

10.1 Barnets rätt att inte diskrimineras ... 37

10.2 Barnets bästa i främsta rummet ... 38

10.3 Barnets rätt till liv och utveckling ... 39

10.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter ... 40

Bilagor

Bilaga 1: Kvalitetsrapport Barn- och ungdomsnämnden 2017

Bilaga 2: Kvalitetsrapport bilaga 1 SKA Sollentuna kommuns rutiner for de Bilaga 3: Kvalitetsrapport bilaga 2 Utveckling av skolresultaten läsåret Bilaga 4: Kvalitetsrapport bilaga 3 Kunskapsuppföljning ak 1-5 vt 2017, u Bilaga 5: Kvalitetsrapport bilaga 4 Betyg vt 2017 ak 6-9

Bilaga 6: Kvalitetsrapport bilaga 5 Rangordning vt 2017 ak 6-9, underlag från BUK Bilaga 7: Kvalitetsrapport bilaga 6 broschyr-skolresan

Bilaga 8: Buffert KSS 2017 samt buffert 2018 Bilaga 9: Anmälan investeringar KSS år 2017

(4)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola samt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13-15 år i Sollentuna.

1.2 Skolresan

Beskrivning

Alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led (politiker, förvaltning, rektorer, lärare och pedagogisk personal samt elever), Sollentuna kommuns mål om att erbjuda Sveriges bästa skola, med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ges alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter. Delningskulturen ska

vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

(5)

2 Året som gått

 13 åtaganden är uppfyllda och 2 är delvis uppfyllda

 Ny förvaltningsledning har tillträtt

 Omfattande rekrytering i verksamheten

 Ny styrmodell och styrprocess har implementerats

 Goda resultat i barn- och utbildningskontorets verksamhet

 Projekt för att förbättra övergångar i undervisning och lärande genomförs

 SAMSA - Verktyg för att bedöma kvalitetsutveckling på flera nivåer i förskolan har använts

 Nya rutiner mot kränkande behandling införda i maj

 Översyn av rutiner för att söka statsbidrag har gjorts

 Översyn samt revidering av resursfördelningssystem har beslutats

 Skolinspektion har granskat verksamheten

 Införande av gemensam skolplattform

 Införande av ny budget och prognosmodul har startat

Nämndens måluppfyllelse

Huvuddelen av årets åtaganden har uppnåtts.

Ambitionen är att använda resurserna effektivt. Totalt redovisar nämnden ett överskott om 17,7 miljoner kronor. Av dessa avser 11,4 miljoner kronor volymförändringar. Överskottet som kvarstår är då 6,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,4 procent av nämndens tilldelade resurser.

Utifrån detta görs bedömningen att målet uppnåtts. De kommunala skolorna redovisar ett underskott om 2,7 miljoner kronor. Detta beror på extraordinära kostnader för

paviljonguppställningar och avetableringar av paviljonger för till exempel Töjnaskolan och Tegelhagen.

Elevresultaten ligger fortsatt på en hög nivå där 90,9 procent för samtliga huvudmän och 90,1 procent av eleverna i de kommunala skolorna var behöriga till gymnasieskolan. Majoriteten av eleverna, 96 procent, uppger att de trivs i skolan. Förskolorna har en verksamhet som stödjer utveckling och 96 procent av förskolans vårdnadshavare uppger att barnet är tryggt i förskolan.

På fritidshemmen möter eleverna en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll. Den systematiska kvalitetsuppföljningen stödjer utvecklingen av verksamheten.

Barn-och utbildningskontoret har bidragit i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag genom att delta i den kommunövergripande

kompetensutvecklingen i bemötande och service. Ett branschråd i samarbete med de fristående enheterna har inrättats. Ett kommungemensamt elevråd för de kommunala skolornas elever i årskurs 6-9 har startats tillsammans med förvaltningsledningen. Möjligheten till bättre kommunikation, så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen har stärkts genom den kommungemensamma skolplattformen.

Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har tagits fram.

Matsvinnsprojekt har genomförts i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för matsvinnets miljöpåverkan. Alla förskolor har en handlingsplan för målet att bli en giftfri förskola.

Ny förvaltningsledning

Ny förvaltningschef tillträdde våren 2016 och ytterligare fyra avdelningschefer rekryterades under hösten 2016, vilka tillträdde under inledningen av 2017.

Ny styrmodell och styrprocess i kommunen

Under hösten 2017 började hela kommunen arbeta utifrån en ny målstyrningsmodell. Den har arbetats fram under en lång period och i juni 2017 fattade fullmäktige beslut om vision (Sveriges mest attraktiva kommun) och ny målstyrningsmodell. Bakgrunden till den nya målstyrningsmodell är bland annat en översyn av verksamhetsstyrningen som genomfördes

(6)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(40) våren 2016 och som sedan lett fram till en ny modell för målstyrning. Den nya modellen är inarbetad i verksamhetsplan för 2018, både på barn- och utbildningskontoret och i hela nämndens verksamhetsområde.

Goda resultat i barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde

Utvecklingen för elevernas meritvärden och gymnasiebehörighet är god jämfört med tidigare.

Avseende meritvärden fortsätter eleverna i Sollentunas kommunala skolor att nå den högt satta målsättningen. Meritvärdet ligger stabilt högt på 255,3 för samtliga huvudmän och 252,7 för elever i de kommunala skolorna. Jämfört med riket ligger Sollentuna på sjunde plats gällande meritvärden för de kommunala skolorna och sjätte plats för kommunala och fristående skolor tillsammans.

Då Sollentuna tagit emot en större andel nyanlända elever än jämförbara kommuner redovisas även här meritvärde med nyinvandrade elever exkluderade vilket ger ett meritvärde på 268 för de kommunala skolorna.

Samtliga elever inräknade nådde 85,5 procent godkänt betyg i alla ämnen och 84,2 procent i de kommunala skolorna. Om inte nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund inräknas blev värdet 93,6 procent för de kommunala skolorna.

Behörighet till gymnasieskolan

Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 90,9 procent för samtliga huvudmän och 90,1 procent från de kommunala skolorna. Om nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund inräknas blev andelen 94,2 procent för de kommunala skolorna.

Övergångar i undervisning och lärande

För att säkerställa en lärandemiljö som erbjuder undervisning med utgångsläge från progression pågår under läsåret ett projekt som involverar förskola, förskoleklass, fritidshem och

grundskolans lågstadium. Projektet fokuserar särskilt på övergångarna mellan de olika verksamhetsformarna inom dessa områden: Läsa-skriva, matematik och lärandeidentitet.

SAMSA - Verktyg för att bedöma kvalitetsutveckling på flera nivåer i förskolan

Verktyget SAMSA är framtaget på SKL tillsammans med ett antal kommuner i Stockholms län, där Sollentuna varit en och innehåller tre bedömningsområden; matematikutvecklande

arbetssätt, språk och kommunikation samt systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen gör bedömningarna avdelningsvis för varje förskola. Resultaten kan därefter presenteras både på förskolenivå och övergripande kommunnivå.

Nya rutiner för kränkande behandling införda i maj

Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017-04-25

Översyn av rutiner för att söka statsbidrag

Rutiner för att söka statsbidrag har genomlysts samt förtydligats. År 2017 har statsbidrag sökts för 83,9 miljoner kronor varav 74,8 miljoner kronor utbetalats.

Genomlysning av resursfördelningssystemet

Under 2017 har förändring av resursfördelningssystem genomförts, vilket beslutats av nämnden i september. Dels ingår extra öppethållande från 2018 i check för barnomsorg samt

fritidsverksamhet. Ersättning för skolpsykolog ingår i skolpeng. Öppen förskola får från 2018 ersättning via anslag istället för prestation.

Skolinspektion

Under läsåret 2016 till 2017 har Skolinspektionen genomfört sin regelbundna tillsyn i Sollentuna kommun. I Sollentuna följdes alla verksamhetsformer upp på huvudmannanivå, förskola, fritidshem, grundskola med förskoleklass och grundsärskola samt sju kommunala skolor ingick i tillsynen. Generellt kan sägas att inspektionens utfall var gott för den kommunala verksamheten. Avseende utveckling av utbildningen fann skolinspektionen inga brister.

Grundskolans tillgång till skolpsykologer behövde utökas, liksom huvudmannens systematik i uppföljningen av kränkningar inom alla verksamhetsformer samt analys och uppföljning av

(7)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(40) elevernas resultat i grundsärskolan. Samtliga åtgärdsplaner har godkänts av Skolinspektionen och ligger i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.

Införande av gemensam skolplattform

Införandet av skolplattformen möjliggör en enhetlig resultatapportering och uppföljning för de kommunala skolorna. Skolplattformen syftar till att säkerställa, effektivisera och ständigt utveckla det pedagogiska arbetet så att pedagogernas tid för kärnuppdraget frigörs, underlätta resultatuppföljning samt bidra till en god kommunikation med vårdnadshavarna.

Införande av budget och prognosmodul

För att skapa större medvetenhet av budget och uppföljning hos enheterna samt minska personberoende har ekonomisystemet Vismas budget- och prognosmodul införts. Det innebär att från och med år 2018 kommer samtliga enheter lägga budget samt göra uppföljning direkt i systemet. Tidigare har uppföljning skett via excel.

(8)

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Totalt redovisar nämnden ett överskott om 17,7 miljoner kronor. Det motsvarar 1,1 procent av tilldelad budget. Av dessa avser 11,4 miljoner kronor volymförändringar. Överskottet som kvarstår är då 6,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,4 procent av nämndens tilldelade resurser.

Överskottet förklaras av följande diagram, i miljoner kronor:

De kommunala skolorna redovisar ett underskott om 2,7 miljoner kronor. Detta beror på extraordinära kostnader för paviljonguppställningar och avetableringar av paviljonger för till exempel Töjnaskolan och Tegelhagsskolan.

(9)

3.2 Driftredovisning BUN

Resultatrapport BUN

Utfall 2016 Utfall 2017 Budget

2017

Utfall i % av budget

Budget- avvikelse

Prognos nov

BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Intäkter -187 628 -186 975 -180 588 104 6 387 -187 435

Kostnader 1 711 051 1 756 794 1 768 124 99 11 329 1 755 491

Netto (tkr) 1 523 422 1 569 819 1 587 536 99 17 717 1 568 056

Resultat (tkr) per verksamhetsnivå

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 2 263 2 560 2 500 102 -60 2 639

Netto (tkr) 2 263 2 560 2 500 102 -60 2 639

Kontor

Intäkter -5 773 -6 585 -5 285 125 1 299 -5 286

Kostnader 29 721 34 748 33 330 104 -1 417 33 157

Netto (tkr) 23 948 28 163 28 045 100 -118 27 871

Förskola

Intäkter -89 892 -85 377 -83 540 102 1 837 -85 707

Kostnader 528 582 524 531 541 340 97 16 809 526 726

Netto (tkr) 438 690 439 154 457 800 96 18 646 441 019

Skola

Intäkter -91 147 -94 201 -91 252 103 2 948 -95 621

Kostnader 1 110 544 1 150 100 1 143 676 101 -6 423 1 148 072

Netto (tkr) 1 019 397 1 055 899 1 052 424 100 -3 475 1 052 451

Grundsärskola

Intäkter -815 -812 -510 159 302 -820

Kostnader 39 939 44 856 47 277 95 2 421 44 896

Netto (tkr) 39 124 44 044 46 767 94 2 724 44 076

Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0 0

(10)

Utfall 2016 Utfall 2017 Budget

2017

Utfall i % av budget

Budget- avvikelse

Prognos nov KOMMUNALA

GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Intäkter -1 107 258 -1 159 483 -1 147 258 101 12 226 -1 157 326

Kostnader 1 104 378 1 162 179 1 147 258 101 -14 921 1 160 292

Netto (tkr) -2 880 2 696 0 0 -2 696 2 966

OBS! Kolumnen avv föregående månad ska tas bort till slutlig rapport.

3.3 Kommentar till utfall och budget

3.3.1 Utfall jämfört med budget och föregående prognos

Utfallet för nämnden är ett överskott om 17,7 miljoner kronor jämfört med budget 2017. I novemberprognosen prognostiserades ett överskott mot budget om 19,5 miljoner kronor. Det är en förändring med 1,8 miljoner kronor och avser främst ökade volymer i grundskola.

Utfallet för den politiska verksamheten är i nivå med budget. Avvikelsen mot prognos var endast 79 tusen kronor.

Barn-och utbildningskontorets kostnader är 0,1 miljoner kronor högre än budget. Det är totalt 0,3 miljoner kronor sämre än föregående prognos. De ökade kostnaderna är främst

bokföringstekniska och avser avskrivning av kundfodringar från tidigare år.

Förskoleverksamheten redovisar ett överskott om 18,6 miljoner kronor mot budget vilket är en ökning om 1,8 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Överskottet avser färre heltidsbarn ett till fem år under höstterminen samt högre barnomsorgsintäkter och statsbidragsintäkter än prognostiserat.

Inom verksamhetsområdet skola redovisas ett underskott om 3,5 miljoner kronor. I

novemberprognoser redovisades ett utfall i balans mot budget. Orsaken till förändringen är ökade volymer i skolan samt förändrad bedömning av bidrag från Migrationsverket. Orsaken är Migrationsverkets beslut av bidrag år 2016 som blev väsentligt lägre än sökt belopp.

Särskolan redovisar ett överskott om 2,7 miljoner kronor vilket är i linje med föregående prognos.

Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna beräknar ett underskott om 2,7 miljoner kronor. Det är 0,3 miljoner kronor bättre än prognosen i november. Underskottet förklaras av extraordinärt höga kostnader till följd av lokalförändringar samt avetablering av paviljonger.

Volymutfallet 2017 jämfört med budget utgör en positiv avvikelse om totalt 11,4 miljoner kronor. Avvikelsen är främst hänförlig till volymer inom förskola på 14,0 miljoner lägre än budget. Grundskolans har överskott om 4,2 miljoner mer än volymbudget samt grundsärskolan som redovisar 1,6 miljoner i överskott mot budget. Detta motsvarar 140 färre barn och elever jämfört med budget. Nettoresultatet för barn- och ungdomsnämnden exklusive volymer är totalt 6,3 miljoner kronor i överskott.

(11)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(40) 3.3.2 Prognossäkerhet – utfallet jämfört med delårsbokslutets prognos

Nyckeltal Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Prognossäkerhet (%) 0,5 % 1,4 % 0,5 %

Kommentar

Beräkning har gjorts mot delårsrapporten 2017 då nämnden prognostiserade ett överskott om 10,2 miljoner kronor mot en budget om 1 587 miljoner kronor. Överskottet för 2017 blev 17,7 miljoner kronor mot en budget om 1 587 miljoner kronor. Avvikelsen mellan prognoserna är 7,5 miljoner kronor. Totalt motsvarar avvikelsen det vill säga 7,5 miljoner kronor, i prognos mellan delårsrapporten och

verksamhetsberättelsen 0,47 procentenheter av utfallet för år 2017. Orsaken till differens i prognos i samband med delårsrapport mot verksamhetsberättelsen är att det är svårt att prognostisera hur många barn som ska börja i förskolan. I samband med delårsrapporten antogs att fler barn skulle börja i förskolan mot det faktiska utfallet. Bedömningen är trots detta att prognossäkerheten är god.

Förändringen jämfört med föregående år är en förbättring med 1 procentenhet. Detta beror framförallt på fördjupad analys av volymförändringar. Under 2018 behöver dock ytterligare arbete genomföras för att prognostisera antalet barn i förskolan bättre.

3.3.3 Kommentar till budgetföljsamhet

Nyckeltal Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Budgetföljsamhet (%) 1,7 % 1,4 % 0,2 %

Kommentar

Total budgetavvikelsen på 17,7 miljoner motsvarar 1,1 procent jämfört med budget. Om det negativa resultatet om 2,7 miljoner kronor räknas av är överskottet 15,0 miljoner kronor. Av detta utgör 11,4 miljoner kronor minskade volymkostnader jämfört med budgeterade volymer. Om dessa räknas av är budgetavvikelsen endast 0,2 procent. Den samlade bedömningen är att budgetföljsamheten under 2017 är god och har förbättrats avsevärt jämfört med föregående år.

3.4 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå

Nettoresultatet för barn- och ungdomsnämnden exklusive volymer är totalt 6,3 miljoner kronor i överskott.

Utfallet för den politiska verksamheten är i nivå med budget.

Barn-och utbildningskontorets kostnader är 0,1 miljoner kronor högre än budget.

Förskoleverksamheten redovisar ett överskott om 18,6 miljoner kronor mot budget. 14 miljoner kronor avser volymer och resterande 4,6 miljoner kronor avser retroaktiv avgiftskontroll samt ej fullt nyttjande av reserver.

Inom verksamhetsområdet skola redovisas ett underskott om 3,5 miljoner kronor. Detta beror på fler elever än beräknat.

Särskolan redovisar ett överskott om 2,7 miljoner kronor. Den minskade nettokostnaden mot budget är främst till följd av minskade volymer.

Utfallet för de kommunala förskolorna och skolorna är ett underskott om 2,7 miljoner kronor.

Detta förklaras av extraordinärt höga kostnader till följd av lokalförändringar samt avetablering av paviljonger. Avetablering av paviljonger borde ingå i projekteringen av nya lokaler. Dessa kostnader bärs i dagsläget av enheterna och slår extremt hårt mot driften av verksamheten. Detta underskott kommer att täckas av överskott i buffert om 4,3 miljoner kronor. Buffert som förs över till 2018 blir 1,6 miljoner kronor.

(12)

Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(40) Förändring av enheternas buffert

Enligt beslut i dnr 2014/0122 KS-1 så är samtliga grundskoleenheter en resultatenhet. Dock har nuvarande buffertregler inneburit att respektive skola ska leverera utfall som är ackumulerade över flertalet år. Problemet med detta är att det i stort sett är omöjligt för enheterna att betala tillbaka sina underskott. Se bilaga Buffert KSS 2017 samt Buffert 2018 för sammanställning av årets buffert.

Därför föreslås att samtliga över- och underskott avskaffas förutom för den centrala enheten som därmed får det överskott om 1,6 mnkr som finns kvar efter årets resultat. Detta

överensstämmer med beslut dnr 2014/0122 KS-1. Inför år 2018 måste samtliga enheter bedrivas inom tilldelad ram. För de enheter som inte når upp till detta 2018 kommer krav på

åtgärdsplaner att ställas samt att år 2019 så ska enheten leverera motsvarande i överskott. Om enheten trots det går med underskott måste andra åtgärder vidtas på central nivå genom organisationsöversyn. I övrigt gäller följande regler:

Bufferten är resultatenhetens historiskt ackumulerade över- och underskott. Bufferten ska användas för att i första hand täcka eventuella förluster, det vill säga vara en säkerhet för att slippa ”låna” pengar för att finansiera förlusten. I vissa fall behövs medel för ändamål som den ordinarie verksamheten inte ”orkar” bära.

Exempel på områden som bufferten får användas till är:

 Omstruktureringar, till exempel förändring av organisation, effektiviseringar etcetera.

 Förändring av verksamhet.

 Utveckling av arbetsmetoder, till exempel utbildningsinsatser.

 Utveckling av effektiva arbetsrutiner, till exempel införande av IT-system.

 Lokalkostnader till följd av om- och nybyggnation samt evakuering.

Bufferten får inte användas för löpande driftskostnader och investeringar.

Användningen av buffert kan beslutas av respektive resultatenhetschef utifrån de riktlinjer som gäller för användandet av bufferten. När buffert önskas tas i anspråk ska detta rapporteras skriftligt till skolchef som fattar beslut. Redovisning hur man använt medlen ska göras vid varje resultatprognos.

Verksamheten, det vill säga varje verksamhetsdel, ska vara kostnadseffektiv och bedrivas inom den tilldelade ramen. För de enheter som inte når upp till detta kommer krav på åtgärdsplaner att ställas. Om enhet går med underskott under ett år måste åtgärder vidtas för att år två nå en budget i balans.

För de enheter som har uppnått en buffert som uppgår till minst fem procent av omsättningen tas endast 50 procent av resultatet med till enhetens buffert, resterande 50 procent läggs i den gemensamma bufferten för hela den kommunala verksamheten. Överstiger bufferten 7,5 procent av omsättningen är fördelningen 25/75 procent. Vid en buffert över 10 procent går hela

överskottet till den gemensamma bufferten.

3.5 Uppföljning av årets förändringar

Effektivisering Belopp (tkr) Kommentar

Effektiviseringsprogrammet 3 000

Nämnden har inrättat en egen verksamhet för barnomsorg på obekväm tid och minskat kostnaderna med 1,5 miljoner kronor.

Effektivisering inköpshantering 2 500

Nämnden verkar för att fler ska göra avrop från rätt leverantör och arbetar även för att minska antalet leverantörer och med att ramavtal och riktlinjer ska följas. Information om detta sprids kontinuerligt inom förvaltningen.

(13)

3.6 Investeringsredovisning

Avvikelsen om 2,5 miljoner kronor avser dels att inventarierna till Ebbas förskola blivt lägre än beräknat med 0,8 miljoner kronor. Runbackaskolan och Helenelundsskolan hade ansökt om investering i IT- utrustning och möbler som ej förbrukats om totalt 1,1 miljoner kronor. Övrig avvikelse var av mindre karaktär och går att utläsa i bilaga Anmälan av investeringar KSS år 2017.

Investeringar (tkr) Årsbudget Utfall Avvikelse

15 000 12 495 2 505

3.7 Prognos och kommentar volymer

3.7.1 Barn- och ungdomsnämnden

Volymtal Volymbudget 2017 Utfall 2017 Avvikelse

Verksamhet Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 4 322 485 192 4 155 471 129 -167 -14 063

Fritidshem 5 836 185 035 5 833 185 426 -3 390

Förskoleklass 988 33 543 1 011 34 328 23 785

Skola 9 537 748 659 9 553 751 756 16 3 097

Särskola 96 34 702 85 32 195 -12 -2 507

Fritidshem särskola 43 8 140 46 9 029 3 889

Total 20 822 1 495 271 20 683 1 483 863 -140 -11 409

Totalt redovisar nämnden en positiv volymavvikelse på 11,4 miljoner kronor, motsvarande 140 färre barn och elever.

 Förskolan redovisar ett lägre antal barn jämfört med budget. Avvikelsen gäller för barn i alla åldrar.

 Fritidshemmen redovisar volymer i nivå med budget.

 Förskoleklassen redovisar några fler elever än budget.

 Skola redovisar några fler elever än budget. Avvikelsen gäller elever i alla årskurser.

 Särskola redovisar några färre elever än budget.

 Särskola fritidshem redovisar antal elever i nivå med budget.

3.8 Återsökning av statsbidrag

Medel t.o.m. december 2017

(tkr) Medel - utfall (tkr) Myndighet

3 789 3 789 Specialpedagogiska

myndigheten

8 795 0 Migrationsverket

71 108 70 754 Skolverket

208 223 Jordbruksverket

Totalt har statsbidrag för år 2017 bokförts för 74,8 miljoner kronor. Ansökningar har gjorts för 83,9 miljoner kronor. Migrationsverkets beslut om bidrag släpar efter. Inbetalning för år 2016 har gjorts men detta har ej tagits med i denna analys. Avvikelsen mellan sökt och beviljat statsbidrag består av mindre beslutat belopp för skapande skola, minskade barngrupper samt bidrag från Migrationsverket.

(14)

Barn - och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 14 ( 40 )

4 Åtaganden

Fokusområden:

4.1 Ansvarsfull ekonomi Nämndens åtaganden:

4.1.1 Resurserna ska användas effektivt Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt.

Förväntat resultat

Verksamhetens bokslut är enligt budget. Skolornas buffertkrav nås.

Kommentar

Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med byggherre trafik - och fastighetskontoret som för att håll a byggkostnaderna på rimlig nivå.

Det finns ett flertal paviljongsuppställningar, till exempel Töjnaskolan, och Tegelhagen, som blivit dyrare än ursprungligen beräknat från trafik - och fastighetskontoret. En viktig del i barn - och utbildningskontorets arbe te i lokalfrågor är att bidra med väl avvägda kravunderlag beträffande funktion och utformning av planerade byggprojekt. Ett utvecklingsarbete pågår här för att kunna begränsa framtida kostnader.

Genomgående har barn - och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och

verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram. De enheter som redovisar negativa prognoser har tagit fram åtgärdsplaner för en budget i balans.

Statsbidragsprocessen har förtydligats genom tydlig rollfördelning, införandet av en ny samordningsfunktion samt utökat samarbete med utbildnings - och arbetsmarknadskontoret.

Inför 2018 kommer samtliga verksamheter fastställa budgeten i ekonomisystemets modul för budget och prognos. Genom detta arbete kommer enheterna att ha ett större eget ansvar för sin ekonomiska planering och uppföljning.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Budget i balans 17 18 0

Kommentar

Prognosen visar ett överskott som i huvudsak avser volymer i övrigt en prognos i balans med fastställd budget.

Fokusområden:

4.2 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

4.2.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Nämndens åtaganden:

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

Kommentar

Den kommunövergripande utbildningsinsatsen för förbättrad service och bemötande är avslutad.

Under senhösten 2017 hölls ett branschråd, där samtliga fristående verksamheter i kommunen bjöds in till dialog med förvaltningsledning och nämndordförande. Mycket av fokus för mötet var på budget 2018, men tid lades även på att beskriva den förändrade elevhälsan. Alla parter tycker att det är värdefullt att skapa förutsättningar för d enna typ av dialog, varför mötesformen kommer att bevaras och utvecklas.

(15)

Fokusområden:

4.3 Utbildning

Kommunövergripande mål:

4.3.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Nämndens åtaganden:

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Beskrivning

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta g äller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämne n ska minska.

Det samlade resultatet baserat på 17 betyg ska öka.

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen ska öka.

Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor ska minska.

Kommentar

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.

Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska minska.

Målet att det samlade resultatet i årsk urs 9 ska nå minst ett meritvärde på 251 baserat på 17 betyg blev 255,3 för samtliga huvudmän och 252,7 för de kommunala skolorna. Målet för det samlade resultatet är uppnått och även de kommunala enheterna har nått målnivån.

Skillnader när det gäller elev ernas skolresultat kan ha många olika orsaker. Några handlar om skolans organisation, såsom god ledning, bra lärare och en trygg studiemiljö. När det gäller till exempel antalet år eleven gått i svensk skola och föräldrarnas utbildningsnivå, behöver skolan s kompensatoriska uppdrag stärkas. Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att förutsättningarna ibland ser mycket olika ut. De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat. Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsv arande grupp som kom till Sverige i mitten av 00 - talet. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansättning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.

Skolverkets webbplats Siris visar även mer detaljerad statistik där man kan se att resultatet i

Sollentuna exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund är ett meritvärde på 260,1. Hade utfallet mätts endast mot elevgruppen exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund hade målvärdet överträffats.

Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger kvar på samma nivå som läsåret innan på drygt 90 procent för samtliga huvudmän. Elevgruppen exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund når 94,2 procents behörighet. 90 procent av eleverna med utländsk bakgrund födda i Sverige når gymnasiebehörighet och 69 procent födda utomlands, vilket är ett gott resultat.

I årskurs 6 nådde 97 procent av eleverna i de kommunala skolorna lägst betyget E i svenska, 96 procent lägst betyget E i engelska och 94 procent lägst betyg et E i matematik enligt den officiella statistiken.

Kunskapsutvecklingen för elever på låg och mellanstadiet samt betygen i åk 7 - 8 följs upp via bedömningar och analyser i den gemensamma skolplattformen och vid skolchefens resultatdialoger med varje enhet,

Sammantaget har eleverna i Sollentunas kommunala grundskolor mycket goda resultat.

(16)

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Andel behöriga elever till

gymnasieskolan (alla grundskolor i Sollentuna kommun)

92,4 % 93,3 % 90,9 % 95 %

Kommentar

Den officiella statistiken visar att 90,1 procent av samtliga elever från de kommunala grundskolorna i Sollentuna nådde behörighet till yrkesprogram på gymnasieskolan. Resultatet för samtliga elever exklusive nyinvandrade och elever med okänd ba kgrund var 94,2 procent, vilket i princip är i nivå med målvärdet för läsåret.

Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9.

20,9 26 25 15

Kommentar

Det ambitösa målvärdet för spridning av resultat mellan flickor och pojkar har inte nåtts. Dock visar officiella siffror publicerade på Skolverkets webbplats SI RI S en spridning på 25, vilket betyder att skillnaden minskat jämfört med läsåret innan. Resultatutvecklingen har varit pos itiv för både pojkar och flickor med höga meritvärden för båda grupperna.

Om man ser på spridningen mellan flickor och pojkar exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund ser man ett lägre spridningsresultat på 19,1 då andelen pojkar i den gruppen är högre.

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan (17 ämnen), samtliga skolor

247,6 255,2 255,3 251

Kommentar

De officiella siffror som publicerats på Skolverkets webbplats SI RI S visar ett resultat på 255,3 för samtliga huvudmän och 252,7 för elever i de kommunala skolorna. Resultatet exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i de kommunala skolorna är 260,1 och överträffar målvärdet.

En analys av resultatet uppdelat på elever med svensk bakgrund visar ett genomsnittligt meritvärde på 268. Elev er med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett meritvärde på 239, endast 15 poäng ifrån målvärdet för samtliga elever. Resultatet för elever med utländsk bakgrund födda utomlands är 217, vilket också är ett gott resultat. Skolans kompensatoriska uppdrag behöver dock stärkas.

Andel elever med lägst betyget E i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

86,3 % 90,9 % 86 % 87 %

Kommentar

Målvärdet är uppnått till 97 procent. 86 procent av eleverna för samtliga huvudmän och 84,2 procent i de kommunala skolorna har lägst betyget E i alla ämnen som ingår i elevens utbildning.

Om man ser till resultatet exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund har 94 procent av alla elever lägst betyget E, vilket överträffar målet. För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige är resultatet 73 procent och för elever födda utomländs är resultatet att 58 procent har lägst betyget E i alla ämnen.

Nämndens åtaganden:

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prester a så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 procent.

(17)

Barn - och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 17 ( 40 ) Kommentar

Bedömningen av åtagandet är att det delvis har uppfyllts. Bedömningen baseras på utfallet av Olweusenkäten samt uppgifter från Våga visa - enkäten som även den kartlägger trygghet o ch trivsel.

96 procent av eleverna i årskurs 4 - 9 och 95 procent av eleverna i årskurs 3 uppger på Olwesuenkäten att de trivs i Sollentunas skolor. På Våga visa - enkäten, som besvaras av elever i åk 3, 6 och 8 kan man konstatera ett likartat resultat på cirk a 90 procent.

4 078 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 5,3 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2016 då siffran var 4,3 procent.

För att öka den upplevda tryggheten gen omförs följande:

Projekt Tureberg - Edsberg: Långsiktigt projekt för att skapa trygga stadsdelar med extra fokus på fritidsgårdarnas verksamhet.

Samverkande ungdom: Ett förvaltningsövergripande trygghetsforum med syfte att samordna resurser.

Operativa trygghetsmöten: Skolor, polis, säkerhetsavdelning, fält och fritid träffas kontinuerligt för att ringa in problemområden och samordnar insatser.

Samverkan mellan fritidgårdar: Operativa veckovisa lägesbeskrivningar samt rapporter. Syfte är information samt riskinventering inför helgen.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Andel elever som upplever sig mobbade

i grundskolan (%), samtliga skolor

4,5 4,3 5,3 4,2

Kommentar

Andel elever i procent som upplever sig mobbade i alla skolor i Sollentuna kommun under innevarande läsår har ökat med cirka en procentenhet från 4,4 till 5,3 procent. Detta innebär att målvärdet inte har uppnåtts 2017, även om resultatet fortfarande ligger på en låg nivå i jämförelse med andra kommuner som arbetar ut ifrån Olweus standard.

Nämndens åtaganden:

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Beskrivning

Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och föreberedande för grundskolans krav.

Kommentar

Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet har lan serats. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen. En första lägesrapport i maj visade att de flesta kommunala förskolorna redovisar gul nivå. Två kommunala förskolor har redovisat röd nivå och en g rön nivå. Nästa mätning genomfördes i oktober och det sammantagna resultatet visade 64 förskolor rapporterade gul nivå, 2 grön och 6 röd nivå. Av dessa visar de kommunala förskolorna 1 röd, 1 grön och resten gul nivå.

Uppföljning av förskolors och skolors användning av Skolverkets material för övergångar

genomfördes i november 2017. Resultatet visade att alla kommunala förskolor och skolor använder materialet och de fristående förskolorna har fått ta del av materialet via webben och på gemensamma träffar re kommenderats att använda materialet.

Under läsåret 2017/2018 genomförs övergångsprojektet i samarbete med skolforskaren Ann S Pihlgren som involverar förskola, förskoleklass, fritidshem och lärare i åk 1 - 3 svenska och matematik för att få en samsyn kring förväntningar och undervisning i de olika verksamhetsformerna inom de kommunala verksamheterna. De fristående enheterna har informerats om arbetet och kommer att delges resultatet efter det att projektet slutförts.

Undervisningen i de kommunala förskolorna håller en hög kvalitet. Barns lärande i matematik, språk - och kommunikation samt digitalisering uppmärksammas särskilt i det systematiska kvalitetarbetet. Det kollegiala lärandet utvecklas kontinuerligt inom den kommungemensamma organisationen för lokala utvecklingscenter LUC.

(18)

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

SKL:s kvalitetsmätning 0 3 15

Kommentar

Bedömningen är genomförd i oktober och visar att 3 procent skattar sina verksamheter som gröna, vilket innebär att målvärdet inte är uppnått. Dock är målet delvis uppfyllt då 89 procent anser att verksamheten är på gul nivå och endast 8 procent har rapporterat röd nivå.

Kundenkät 93 94 92,3 94

Kommentar

Målvärdet är uppnått till 98 procent. Totalt anger 92,3 procent svarar att man är nöjd med sin förskola, att barnet går på den förskola man vill och att man kan rekommendera sitt barns förskola.

Taggningar i skolplattformen 100 % 100 %

Kommentar

Den nya skolplattformen är implementerad och alla kommunala förskolor dokumenterar sin verksamhet och barns lärandeprocesser.

Nämndens åtaganden:

Barnen i förskolan ska känna sig trygga Beskrivning

•Trygghet är ett nyckelbegrepp i förskolans läroplan. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan.

96 procent i kundenkäten, ingen under 85 procent.

Kommentar

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I brukarundersökningen mäts vårdnadshavarnas upplevelse av trygghet på förskolan. Det förväntade resultatet att 96 procent ska uppge att deras barn är trygga på förskolan har uppnåtts. En fristående förskola har inte nått målet att hamna på min imum 85 procent utan landade på 84 procent. Ingen kommunal förskola har lägre än 91 procent.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Trygghet på förskolan 96 % 96 % 96 % 96 %

Kommentar

Målvärdet är uppnått. 96 procent av förskolans vårdnadshavare uppger att barnet är tryggt på förskolan.

Nämndens åtaganden:

Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel Beskrivning

Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet.

Minst en taggning per barn i skolplattformen

(19)

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt.

En ny gemensam skolplattform har införts under v åren 2017. Implementeringsarbete pågår och barns lärandeprocesser dokumenteras i skolplattformen.

Via genomförda verksamhetsbesök och resultatdialoger med samtliga kommunala enheter

framkommer att det sker ett väl utvecklat arbete som stödjer varje barns u tveckling i socialt samspel.

Detta kommuniceras till vårdnadshavarna på barnets utvecklingssamtal.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Taggningar i skolplattformen 100 % 100 %

Kommentar

Arbetet med taggningar det vill säga markeringar som indikerar att förskolan arbetat med målområdena, har påbörjats och kommer att fortsätta under kommande läsår.

Nämndens åtaganden:

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamhet en.

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89 procent i förskoleklass och 85 procent i årskurs 3.

Kommentar

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal ha r genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LU C) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen. Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidsh em. Utvärderingen av LUC visar på hög måluppfyllelse hos deltagarna.

89 procent av vårdnadshavarna i förskoleklass uppger att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem, liksom genomsnittet av lågstadiets vårdnadshavare. Bland eleverna i årskurs 3 uppger 92 procent att man är nöjda med sitt fritidshem.

Snittet av dessa mätningar ger ett värde på 90,5 procent vilket innebär att målvärdet är uppnått.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Kundenkät 85 90 90,5 90

Kommentar

89 procent av vårdnadshavarna i förskoleklass uppger att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem, liksom genomsnittet av lågstadiets vårdnadshavare. Bland eleverna i årskurs 3 uppger 92 procent att man är nöjda med sitt fritidshem

Snittet av de ssa ger ett värde på 90,5 procent vilket innebär att målvärdet är uppnått.

(20)

Nämndens åtaganden:

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole - och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp , analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Förväntat res ultat

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

Kommentar

Barn - och utbildningskontoret arbetar enligt det framtagna kvalitetsårshjulet som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens r esultat och insatta åtgärder.

Strukturen är i form av ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn - och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och ana lyseras.

Hösten 2016 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Sollentuna kommun och endast en åtgärd bedömdes behöva tillföras och det var systematisk uppföljning även av resultaten i

grundsärskolan.

I kommunens styr - och uppföljningssystem ska pr esentationen av utfallet på resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat priorite ras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att finna tydligare kopplingar mellan insatta åtgärder och resultatutveckling är ett fokusområde.

Fokusområden:

4.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:

4.4.1 Arbeta för en god bebyggd miljö

Nämndens åtaganden:

Minska kemikaliepåverkan Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016 - 09 - 15 via "Mål - och handlingsplan för miljö - och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020".

Arbeta enligt kommande kemikalieplan. Ur kemikalieplanen:

Områden: förskolor, upphandling oc h byggande.

Kemikalieplanen omfattar inte vatten och förorenad mark.

Enligt kemikalieplanen: Handlingsplanen ska omfatta aktiviteter som leder till att exponeringen av utfasningsämnen och riskminimeringsämnen mot medborgarna ska minska p å såväl kort som lång sikt.

(21)

Verksamheten står de närmaste åren inför stora förändringar i lokalbeståndet. För att minska kemikaliepåverkan är det viktigt att dessa byggnader uppförs på ett miljömässigt hållbart sätt.

Miljöbyggnad är ett svenskt system för klassning och certifiering av byggnader. Systemet utgår från svenska bygg - och myndighetsregler och som innehåller indikatorer som täcker tre områden:

innemiljö, energi och material/kemikalier. Systemet möjliggör jämförelser mellan byggnader oc h godkända byggnader klassas i tre nivåer brons, silver eller guld. Samtliga nybyggnationer som görs är i nivå silver.

I kemikalieplanen finns en tydlig struktur kring vilka åtgärder som bör genomföras varje år, för att i slutändan uppfylla alla krav kring att begränsa kemikalier i förskolebarnens omgivning.

En handlingsplan skickades ut till alla förskolor som visade på vilka områden som bör vara genomförda under 2017. Det var totalt 16 områden. Av dessa var 92 procent genomförda eller påbörjade och 8 proc ent ej påbörjade.

De "ej påbörjade" rör främst området kring att ha tillgängliga kemikalieförteckningar och att faroklassade kemiska produkter ska ha säkerhetsblad.

Alla enheter fick också möjlighet att upplysa om vilka svårigheter de såg med att minska

kemikaliepåverkan. Det som främst berördes då var svårt var att hålla sig uppdaterad inom området och ha kunskap kring vilka produkter som är godkända att köpas in.

Arbetet med giftfri förskola fortsätter under de kommande två läsåren.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Antal genomförda åtgärder i

kemikalieplanen

14 16

Kommentar

I kemikalieplanen finns en tydlig struktur kring vilka åtgärder som bör genomföras varje år, för att i slutändan uppfylla alla krav kring att begränsa kemikalier i förskolebarnens omgivning.

En handlingsplan skickades ut till alla förskolor som visade på vilka områden som bör vara genomförda under 2017. Det var totalt 16 områden. Av dessa var 92 procent genomförda eller påbörjade och 8 procent ej påbörja de.

De "ej påbörjade" rör främst området kring att ha tillgängliga kemikalieförteckningar och att faroklassade kemiska produkter ska ha säkerhetsblad.

Nämndens åtaganden:

Öka elevernas och förskolebarnens miljökompetens Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016 - 09 - 15 via "Mål - och handlingsplan för miljö - och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Både förskola och grundskola ska ges möjlighet att delta i miljöprojekt Kommentar

I samband med årets resultatdialoger har f ramkommit att arbetet är påbörjat. Alla förskolor har en handlingsplan för giftfri förskola och genomförandefasen är påbörjad.

Alla grundskolor arbetar i enlighet med miljömål i läroplanen samt samarbetar med Naturskolan.

Skräpplockardagar genom "Håll Sver ige rent" har genomförts under våren 2017 där 5500 elever deltog i Sollentuna.

Under hösten 2017 genomfördes "Försvinn Svinn" på Runbacka skola, som är ett projekt kring att skapa medvetenhet i mat och klimatfrågor.

En utvecklingsgrupp har startat kopplad till NTA - arbetet (naturvetenskap och teknik) i kommunen.

Skolchef och verksamhets ansvarig för Naturskolan ingår i gruppen.

(22)

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017

Antal miljöprojekt i skolan 2 2

Kommentar

Skräpplockardagar genom "Håll Sverige rent" har genomförts under våren 2017 där 5500 elever deltog i Sollentuna.

Under hösten 2017 genomfördes "Försvinn Svinn" på Runbacka skola, som är ett projekt kring att skapa medvetenhet i mat och klimatfrågor.

Kommunövergripande mål:

4.4.2 Minska utsläppen av växthusgaser

Nämndens åtaganden:

Minska klimatpåverkan från mat, CO2e Beskrivning

Åtagandet handlar både om att minska matsvinnet och öka andelen mat med låg klimatpåverkan.

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016 - 09 - 15 via "Mål - och ha ndlingsplan för miljö - och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Förväntat resultat Minskad klimatpåverkan Kommentar

Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har arbetats fram enligt plan.

Matsvinnsprojekt har genomförts på ett antal grundskolor i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för matsvinnets miljöpåverkan. Projektet har utvärderats med gott resultat och ett material har arbetats fram som är tillgängligt för alla enheter i avsikt att invo lvera fler skolor i arbetet.

Mätningar har genomförts för att definiera ett nuläge av mängden slängd mat, som landade på 30 gram per portion och elev i genomsnitt. Utifrån detta resultat har ett målvärde för 2018 tagits fram på 20 gram per portion och elev i genomsnitt.

Mått Utfall

2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Mängden slängd mat, kg per serverad

person

270kg 0

Kommentar

En mätning har genomförts i grundskolorna under två veckor vid årets start för att definiera ett nuläge.

Detta visade att det slängdes i genomsnitt 30 g/portion och elev.

Fokusområden:

4.5 Kommunikation

Kommunövergripande mål:

4.5.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens åtaganden:

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen