• No results found

KVALITETSREDOVISNING 2011/2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KVALITETSREDOVISNING 2011/2012"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KVALITETSREDOVISNING 2011/2012

ANORDNARE

STOCKHOLMS STAD

SKOLENHET

SFI SÖDERORT

Skolenhet:

Sfi Söderort

Huvudman för utbildningen:

Stockholms stad,

Arbetsmarknadsnämnden

Skolform:

Vuxenutbildning, SFI

Studievägar:

Sfi 2, Sfi 3

Antal deltagare i snitt per månad:1

Andel som studerar dagtid: 79 %

Andel som studerar kvällstid:

20 %

Andel övrig tid (tex helg, distans):

1 %

Totalt antal medarbetare: 30

Antal sfi-lärare

20

Andel enligt avtal behöriga sfi- lärare: 80 %

Andel sfi-lärare med

kompetensutvecklingsplan: 0 %

Andel övriga lärare:

20 % Mer information om skolenheten finns på webbplats:

www.soderortsvux.stockholm.se

(2)

SKOLENHETENS KVALITETSARBETE

ARBETSFORMER

• Vi har fortlöpande möten med lärarna med syfte att möta deltagarnas behov av att få rätt insatser för sin språkliga utveckling och nå målen. På formella möten, APT, samarbetsmöten och pedagogiska möten och vid informella möten för vi en ständig diskussion om hur vi kan förbättra våra rutiner, resultat och vår utveckling av verksamheten.

• Vi har fortsatt med våra förberedande yrkeskurser Sfi-Vård och omsorg, Sfi-Barn och fritid, Sfi-Truck och lager samt Sfi- Butik och handel.

• Vi har också fortsatt utveckla skolans fokus på yrkesorienterande kurser genom att utöka samarbetet med vux. VT 2012 startade vi en kombinerad yrkesförberedande kurs/yrkesutbildning på 500 gy poäng till köksbiträde.

Utbildningen är ett samarbete med Sfi Västerort och Stockholms Hotell- och restaurangskola.

• Vi har startat extra temakurser på eftermiddagarna, med fokus på läs, skriv, tal för att bättre kunna individualisera undervisningen och ge

deltagare med specifika svårigheter extra stöd. Alla deltagare som studerar på förmiddagen har möjlighet att fortsätta 2 timmar (13-15) valfria

eftermiddagskurser med dessa teman.

• Som ett led i kvalitetsarbete och kompetensutveckling har vi sökt och fått pengar från Åleniska stiftelsen vilket resulterat i ett gemensamt

studiebesök för hela personalen i Antwerpen. I Antwerpen besökte vi skolor som arbetar med andraspråksinlärning kombinerat med yrkesinriktningar.

• Vi deltar också i två EU-projekt vilka bidrar till lärarnas kompetens- utveckling. Möten med kollegor från andra länder ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och har bidragit/bidrar till inspiration och idéer.

UNDERLAG OCH KÄLLOR

De underlag vi har för att bedöma kvalitén på vårt arbete är bl.a. de enkäter vi har varje termin. Vi har tre olika typer av enkäter:

• Elevenkäter som vi har i slutet av varje termin.

I våra enkäter svarar majoriteten att de trivs på skolan och känner sig sedda av lärarna. På frågan i vår senaste enkät ”Tycker du att läraren har tid för dig om du behöver hjälp eller om du vill prata med henne/honom?”

svarar180 deltagare av 190 positivt på frågan.

(3)

• Vår lokala personalenkät som har tre rubriker: Vad är bra? Vad är dåligt?

och förslag till förbättringar?

Genomgående i personalenkäterna är att folk trivs och att

stämningen/arbetsklimatet är bra. Alla arbetar mot samma mål. Dåligt är ständiga intag och alltför många gruppbyten

• En särskild enkät för de deltagare som deltagit i våra yrkesförberedande kurser och i yrkeskurserna.

Svaren ser lite olika ut beroende på kurs men genomgående svarar en majoritet av deltagarna att de är nöjda med lärarna, lektionerna och materialet (19 av 19), att de arbetar lagom snabbt, att lektionerna är på bra nivå (inte för lätta – inte för svåra) 17 av 19.

Utöver enkäterna har vi klassråd och skolkonferenser. Skolkonferenserna har vi tre gånger per termin och då är rektor och en skolkanslist med på mötena.

Minnesanteckningarna som då förs läggs ut under Gemensam för att alla ska kunna ta del av vad som sägs på mötena. I de fall något särskilt förekommit så tar vi upp det på APT.

Hösten 2011 gick vi med i ett större EU-projekt, ett nätverksprojekt (Grundtvig) med namnet ADUQUA vilket handlar om att skapa ett brett gemensamt europeiskt samarbete för att utveckla kvalitetsnormer i utbildningen för vuxna invandrare.

Projektet pågår tom hösten 2014. I projektet behandlades frågorna: Vad är kvalité i undervisningen? Hur ser kvalitén ut? Och Hur bedömer vi kvalitén? Dessa frågor och svaren på dem har gett oss ett bra underlag att arbeta utifrån.

MEDVERKAN AV LÄRARE, ÖVRIG PERSONAL OCH DELTAGARE Skolans lärare har varit delaktiga i att ta fram olika aspekter på hur kvalité i undervisning ser ut och hur kvalitén kan bedömas. Arbetet som lärarna gjorde i samarbetet med kvalitétsrapporten till EU-projektet har gett oss ett bra underlag för vårt kvalitétsarbete.

De verktyg vi använt/använder oss av:

De individuella studieplanerna som genomförs fortlöpande varje termin.

• Elevråd och Skolkonferenser (deltagarna)

• Pedagogiska möten

• Testgrupper – samarbete, dokumentation av elevresultat

• Informella samtal och diskussioner

• Varje termin genomför vi elevenkäter och lokala personalenkäter för att ta del av de synpunkter som var och en har när det gäller skolans arbete och eventuella förslag till förbättringar.

(4)

BEDÖMNING OCH ANALYS AV KVALITETSARBETET

Det finns behov av förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver bättre följa upp det vi har kommit överens om att göra. Vi behöver också göra omprioriteringar för att bättre följa upp vad vi har bestämt.

Det finns aspekter som vi inte kan påverka vilka vi tycker bidrar till en sämre arbetssituation framförallt för lärarna och deltagarna. Det gäller t.ex. antalet deltagare i en klass och det kontinuerliga intaget. Diskussion har också förts huruvida lärarnas administrativa uppgifter kan minimeras. Som en del i det är förbättringen/förenklingen i de individuella studieplanerna som numer ligger på skolans nät.

Sfi Söderort brukar till största delen få mycket positiva omdömen av deltagare och har ett gott rykte. Det finns en risk att då slå sig till ro med kvalitetsarbetet – en risk som vi är medvetna om. Undervisningen, metodiken och kursutbudet kan naturligtvis alltid förbättras och breddas, liksom rutiner och uppföljning.

VERKSAMHETENS PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE LÄSÅRS

KVALITETSREDOVISNING OCH ARBETSPLAN

MÅL/ÅTAGANDEN FÖR FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL

• Fler studerande ska få godkänt betyg i sina respektive kurser.

När det gäller fler godkända betyg har det gått framåt på samtliga nivåer med undantag av B1.

• De individuella studieplanerna ska ligga till grund för att öka

medvetenheten om de egna framstegen och underlätta uppföljningen av studierna samt vara en hjälp inför framtida yrkesval.

De individuella studieplanerna har förbättrats och vår studie- och

yrkesvägledare har fått en större roll i arbetet med uppföljning genom att hon är delaktig i studieplanerna och följer upp hur det går för våra deltagare efter Sfi.

• Införliva arbetslivsinriktad språkundervisning i sfi-kurserna på alla nivåer.

Vi startade HT 2011 med att införliva arbetslivsinriktad språkundervisning i samtliga grupper.

(5)

• Utveckla och utvidga utbudet av yrkesförberedande sfi-kurser

Under våren 2011 startade vi en ny yrkesförberedande Sfi-kurs: Sfi Kök och restaurang.

• Utveckla och utvidga utbudet av yrkeskurser som kombineras med sfi- studier alternativt SAS.

Vi startade en yrkesutbildning med språkstöd till köksbiträde i samarbete med Sfi Västerort och Stockholms Hotell- och restaurangskola.

Utbildningen är en fortsättning på den yrkesförberedande Sfi-Kök och restaurang.

KUNSKAPER OCH ANSVAR OCH INFLYTANDE

MÅL

Alla deltagare ska ha en individuell studieplan som används som underlag vid de kontinuerliga utvecklingssamtalen elev och lärare emellan. Studieplanen upprättas vid intaget. De studerande ska vara väl medvetna om sin individuella studieplan och känna delaktighet och inflytande.

Lärarna gör kontinuerliga prov och observationer av de deltagare de är ansvariga för, i syfte att avgöra hur långt deltagarna har kvar till kursmålen och om de har behov av särskilt stöd. De som behöver särskilt stöd, ofta när det gäller skrivträning, erbjuds möjlighet till extrakurser på eftermiddagarna.

Ett viktigt mål för vår skola är att studieplanerna som lärarna och vår studie- o yrkesvägledare ansvarar för ger oss en bra bild av vilka behov och önskemål som finns när det gäller deltagarnas framtida studie- och yrkesmål. Samtalen och planerna ger oss verktyg att utveckla kursernas innehåll.

RESULTAT

Målen när det gäller ansvar och inflytande utvärderas som allting annat under de individuella samtalen med deltagarna samt i klassrummen och på konferenserna.

Genom att vidmakthålla ett öppet och demokratiskt klimat i skolan skapas förutsättningar för att deltagarna utifrån sina egna erfarenheter, intressen och kunskaper ska kunna påverka lektionsinnehåll, val av studiematerial och arbetssätt.

BEDÖMNING OCH ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSEN

Vi anser att vi till stor del uppfyller de kriterier som finns när det gäller inflytande.

Det framgår av den ofta förekommande återkopplingen vi får av deltagarna som överlag är mycket positiva till den respons de får av lärarna och under

(6)

skolkonferenserna beaktar vi elevernas åsikter som framförs av

klassrepresentanterna. På skolkonferenserna tas olika frågor upp och i den mån vi kan åtgärda något så gör vi det. I de fall det förekommer önskemål eller klagomål när det gäller lärare eller undervisningen så kallar vi till möte med dem det berör.

När det gäller mer konkreta önskemål tillgodoser vi dem i den utsträckning vi kan beroende på ekonomi/lokaler. Sammantaget ger de individuella samtalen,

klassråden, skolkonferenserna och brukarundersökningarna möjlighet till inflytande när det gäller skolans verksamhet och den egna utvecklingen.

BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING

MÅL

Skolans mål har varit att höja andelen deltagare som avslutar sina respektive kurser med godkända betyg, något som också står i studiemålen för SFI i Stockholm.

Fler studerande ska få godkänt betyg i sina respektive kurser

Inrätta delkursmål/prov

Alla studerande ska ha god medvetenhet om sina styrkor och svagheter, utveckla det egna lärandet och ta ansvar för sina studier

Skapa flexibla studiealternativ för studerande som har svårt att följa ett vanligt schema

Lägga större vikt vid olika inlärningssätt RESULTAT

Andel i procent 2009-2010

Kurs A 1B 2B 2C 3C D

Antal som

gjorde prov 14 7 139 115 46 124

Antal VG/G 12 6 121 89 44 101

Antal IG 2 1 18 26 2 13

Godkända på

kursen 86 % 85,7 % 87,1 % 77,4 % 95,7 % 81,5 %

(7)

Andel i procent från 2010-2011

Kurs A 1B 2B 2C 3C D

Antal som

gjorde prov 14 13 144 124 41 101

Antal VG/G

på proven 13 3 131 81 37 58

Antal IG 1 10 13 43 4 43

Andel godkända prov

93% 23% 91% 65% 90% 57%

Godkända på

kursen 93% 38% 92% 76% 93% 77%

Diskrepans 0 15 1 11 3 20

Andel i procent från 2011-2012

Kurs A 1B 2B 2C 3C D

Antal som

gjorde prov 5 4 129 112 51 153

Antal VG/G

på proven 5 1 109 96 47 124

Antal IG 0 3 20 27 4 28

Andel godkända prov

100 % 25 % 84,5 % 85,7 % 92,1 % 81,0 %

Godkända på

kursen 100 % 25 % 91 % 86 % 96 % 81

Diskrepans 0 0 7 0 4 0

BEDÖMNING OCH ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSEN

Betygsstatistiken visar att andelen godkända på flera av kurserna ökat något med undantag för 1B.

Skälet till försämringen när det gäller kurs 1B är att många av deltagarna har mycket kort eller ingen skolbakgrund. Det räcker dock inte som förklaring till resultatet.

Vi måste öka förståelsen och motivationen hos ovan nämnda deltagare, tydliggöra och dela upp kursen i konkreta delmål samt vidareutveckla de pedagogiska

metoderna. Vi fortsätter med våra pedagogiska möten där vi för en ständig diskussion på vilka metoder vi använder för att nå bästa resultat.

NORMER OCH VÄRDEN

MÅL

De studerande som väljer SFI Söderort ska mötas av en öppen och inbjudande atmosfär. Det dagliga arbetet ska präglas av ömsesidig respekt och jämlikhet.

Till grund för vårt arbete ligger Likabehandlings- och Jämlikhetsplanen.

Vår skola

(8)

• ska arbeta för att de studerande ska uppnå en hög medvetenhet om den svenska kulturen och vår demokratiska värdegrund.

Demokratiska värderingar och jämställdhet ingår som en naturlig del i SO-undervisningen.

• ska vara en god arbetsplats där alla, studerande och personal, möter

varandra med respekt och vänlighet och där medinflytande är en ledstjärna.

Som underlag för vårt demokratiarbete har vi Likabehandlingsplanen och Jämställdhetsplanen. Vi har också rutiner för klagomålshantering som ett verktyg i de fall där problem uppstår.

• ska öka/bibehålla personalens förmåga att möta de problem som kan uppstå till följd av skillnader mellan olika kulturmönster.

Vår personal deltar ofta kvällstid på föreläsningar som handlar om olika kulturer. Föredragen har bl.a. handlat om den så kallade hederskulturen och om Somalia.

RESULTAT

Varje ny deltagare som kommer till skolan tas emot av en av våra bitr. rektorer och vår utbildningsledare. Alla får vår folder från ”A-Ö” som vår utbildningsledare går igenom. I foldern finns all slags information som är viktig för våra nya deltagare samt våra ledord som lyder:

- Hänsyn och respekt - Jämställdhet

- Tolerans - Ärlighet

- Öppenhet och yttrandefrihet

Vi visar tydligt att alla former av kränkning eller särbehandling är oacceptabel.

Som allting annat utvärderar vi även normer och värden genom våra enkäter men också i klassråd och på skolkonferenser. Vi har också ständiga möten – informella och formella som ger oss kunskap om vad våra deltagare behöver och hur de trivs i skolan.

Överhuvudtaget råder en öppen och varm atmosfär på vår skola. I våra enkäter svarar majoriteten att de trivs på skolan och känner sig sedda av lärarna.

BEDÖMNING OCH ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSEN

De tillfällen som klagomål framkommit har vi tagit tag i det genom samtal med berörda parter. Vi anser att vi har lyckats lösa de få problem som uppkommit.

Vår gemensamma bedömning är att vi lever som vi lär. Vi är hela tiden måna om varandra och våra deltagare. Våra deltagare är våra kunder och våra

medmänniskor och vi handlar därefter.

(9)

UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV

Vår skola har legat i framkanten när det gäller utvecklandet av yrkesförberedande Sfi-kurser, ett koncept som vi sedan ett par år utvecklat vidare till reella praktiska yrkesutbildningar för Sfi-deltagare.

Vi har sedan hösten 2008 haft en SFX-verksamhet (SFL- Svenska för lastbilsförare) för invandrare som har B-körkort och som har arbetat som

lastbilsförare i sitt hemland. Utbildningen som är ett samarbete med Stockholms transport och fordonstekniska gymnasium är mycket framgångsrik och så är även vår yrkeskurs för Truck- och lagerarbetare.

Vårterminen 2012 startade vi en yrkesutbildning mot köksbiträde tillsammans med Sfi Västerort och i samarbete med Stockholms Hotell- och restaurangskola. Första kursen avslutades i juni i år med mycket goda studieresultat. Alla 23 deltagare gick ut med godkända betyg - åtta fortsatte studera på Hotell och

restaurangskolans lärlingutbildning

MÅL

Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från de egna individuella behoven för att därigenom ges möjlighet att utvecklas maximalt.

• Varje elev har rätt till en verksamhet som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling.

• Underlätta framtida yrkesstudier/steget in på arbetsmarkanden.

RESULTAT

Under verksamhetsåret har vi erbjudit sammanlagt tio studie- och

yrkesförberedande kurser/yrkesutbildningar: Sfi-Vård och omsorg (två kurser), Sfi-Barn och fritid (en kurs), Sfi-Butik och Handel (en kurs), Sfi-Kök och

restaurang (en kurs), Sfi-Truck och lager (två kurser), två SFL-kurser (svenska för lastbilsförare) samt en yrkesutbildning för köksbiträden på Stockholm Hotell- och restaurangskola. I varje kurs har deltagarna gjort praktik vilket gav sammanlagt 160 praktikplatser under verksamhetsåret.

Tack vare våra yrkesinriktade sfi-kurser och våra yrkesutbildningar har många av våra elever under året fått arbete inom framför allt vård och omsorg och inom transportbranschen.

Vår studie- och yrkesvägledare har sedan våren 2011 börjat efterforska vad som händer våra deltagare efter SFI. Mest framgångsrik har kursen Sfi-Vård och omsorg varit där runt 50 procent fått någon form av anställning inom vården efter avslutad kurs. Även SFL (Svenska för lastbilsförare) har gett många anställning.

Ungefär 55 procent av deltagarna har anställning som yrkesförare inom ett år efter avslutad utbildning

(10)

Vår studie- och yrkesvägledare har också ansvaret för att i de individuella studieplanerna följa upp deltagarnas framtidsplaner när det gäller utbildning och arbete.

BEDÖMNING OCH ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSEN

Vi strävar efter att så långt det går att tillgodose våra deltagares önskemål och lyckas för det mesta. På de förberedande yrkeskurserna delar vi ut en särskild enkät för att utvärdera just dess kurser. Av svaren framgår att deltagarna är mycket nöjda med utbildningen tack vare den teoretiska grunden och yrkespraktiken.

Vi har också gjort särskilda enkäter för att kartlägga yrkeserfarenhet hos våra deltagare och inom vilka branscher de vill arbeta inom. Detta för att underlätta fortsatt planering när det gäller våra framtida yrkesförberedande/yrkeskurser.

Vi anser att tack vare vårt breda utbud och den höga kvalitén på undervisningen ger vi våra deltagare stor valfrihet.

SAMMANFATTANDE ANALYS

Vår ambition är att utveckla de yrkesförberedande kurserna och utvidga utbudet med fler yrkeskurser kombinerade med undervisning i sfi alternativt sas har

förstärkt skolans kvalité. Det gäller framförallt yrkeskurserna för lastbilsförare och köksbiträden. Det är därför något vi vill vidareutveckla. Vår yrkesförberedande kurs Sfi-Vård och omsorg går mycket bra. Elevinströmningen till kursen är god och många av deltagarna får arbete efter praktikperioden.

Vår uppföljning av vad som händer våra deltagare efter sfi är bristfällig, men det är något vi har börjat efterforska mer systematiskt sedan VT 2012.

När det gäller måluppfyllelsen att öka godkända betyg så tror vi att satsningen när det gäller extra kurser i läs-, uttal och skriv gjort att resultaten har blivit bättre.

Det gäller också vår satsning på de pedagogiska mötena som hjälper oss att föra en ständig diskussion kring mål och metoder.

Vi har en bra kommunikation med jobbtorgen och med Arbetsförmedlingen. Vi kartlägger yrkeserfarenhet och yrkesval hos våra deltagare och sammantaget ger det oss en bra bild på vad vi ska satsa på när det gäller arbetsmarknadsåtgärder.

Vi kommer att fortsätta att satsa på kompetensutveckling för lärarna och också fortsätta driva vårt pedagogiska arbete på möten och på arbetskvällar.

PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING

Våra mål är naturligtvis att öka resultaten när det gäller betygen. Vi måste särskilt se över hur vi ska förstärka inlärningen hos gruppen lågutbildade. Vi tror att vi genom samtal, diskussioner, samarbete, pedagogiska möten och

kompetensutveckling ska lyckas. Vi har en mycket kompetent lärargrupp och med ambitioner och med gemensamma krafter kommer vi att förbättra resultaten. Vi är

(11)

med i två EU-projekt vilka ger våra lärare möjlighet att möta kollegor från andra länder och på så sätt få input, idéer och dela erfarenheter vilket också kommer att gynna vår verksamhet. EU-projekten vi är med i heter “Quality assurance and improvement” och “Storytelling – Come and share the story”. Vår förhoppning är att deltagandet i dessa projekt ska bidra till skolans utveckling.

Vårt mål är också att skapa fler yrkeskurser med språkstöd. Detta är en av våra viktigaste prioriteringar. Där har vi vår potential och vi vet att behovet av

arbetskraft inom olika områden kommer att öka kraftigt den närmaste framtiden.

Vi ser som vår uppgift att bidra till yrkeskompetensen och underlätta steget in på arbetsmarknaden för vår målgrupp. En annan viktig prioritering är

marknadsföring. Där vi avser att ta fram en marknadsplan och genomföra den under 2013. Med tanke på antalet sfi-anordnare och konkurrensen behöver vi tydliggöra vår skola med att lyfta fram våra unika kompetenser och fördelar inför framtida deltagare.

Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: 11 september 2012

Ansvarig: Eva Källsäter

References

Related documents

Titel: Transkulturella möten inom mödravården - Barnmorskors upplevelser av gravida kvinnor med annan kulturell bakgrund.. Title: Transcultural encounters

Ett annat sätt att beskriva vad jag finner om teori i intervjuerna blir då denna: Teori kan användas antingen till att ge trovärdighet utåt, som arbetsredskap själv, dvs inåt,

Utifrån figur 1 under rubriken ”Mötespraktikers formella och informella strukturer” i uppsatsen, där skillnaderna mellan formell och informell kommunikation diskuteras, kan

med vad som kommer behandlas under mötet och för att ta upp tråden från det föregående mötet. 62 Facilitatorn bör se till att mötesprocessen går framåt och att tiden används

I de situationer där pedagogen försöker avleda och på så sätt skapa ett möte mellan sig själv och barnet men inte lyckas, präglas situationen av att det finns behov av att

I syfte att undersöka hur anställda upplever digitala möten och inte deras faktiska användning av teknik, blir TAM variabeln attityd till att använda central.. Därmed beaktas

Ömsesidighet i relationen kunde finnas i form av bra samarbete mellan vårdgivare och patient, men även saknas när informationen inte var individuellt anpassad eller patienten

Intervjuerna påvisar att varierande ekonomiska förutsättningar och arkeolog- ernas egna intressen och engagemang är avgörande för prioriteringen av pub- lika insatser i