R A P P O RT 5 1 6 3
Miljöintegration
i tillväxtarbetet
❜❜
Det vore att göra kommande generationer
en björntjänst att kräva att tillväxten
upp-hörde. Det skulle inte leda vare sig till
bättre välfärd eller miljö. Tillväxt och
därmed människors köpkraft, behövs för
att driva omställningen. Och omvänt –
det är i omställningen som de riktigt stora
möjligheterna till tillväxt finns.
❜❜
Göran Persson, Sveriges statsminister,
CD
Bredda perspektiven !
– miljöintegration i tillväxtarbetet
Cd-skivan till höger innehåller följande material:
• Naturvårdsverkets rapport 5163 ’’Bredda perspektiven!’’ i pdf-format.
• NUTEK:s och Naturvårds-verkets skrift 6084 ’’Ekologiskt hållbar tillväxt’’ i pdf-format. • Naturvårdsverkets skrift 6075
’’Miljöintegration’’ i pdf-format. • Naturvårdsverkets skrift 8011
’’Ny dynamik i det regionala miljöarbetet’’ i pdf-format. • OH-bilder/bildspel angående pilotlänsprojektet i PowerPoint-format. • Kortfilmen (15 minuter) ’’Bredda perspektiven! – en liten film om dialoger för håll-bar utveckling’’ i mpeg-format. • Tre intervjuer angående tillväxt och miljö med delprojektledar-na från Dalardelprojektledar-na, Skåne samt Västerbotten (totalt ca 15 minuter) i mpeg-format. Öppna utforskaren och dubbel-klicka på ikonen för cd-skiva. Cd-skivans filer kan öppnas med Acrobat Reader, Microsoft PowerPoint, Windows mediaplayer eller Quick Time eller RealPlayer.
Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm Telefon: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@environ.se Webbplats: www.environ.se ISBN: 91-620-5163-6 ISSN: 0282-7298 © Copyright: Naturvårdsverket 2001
Produktion: ARALIA – konsult i trycksaker Form & original: Ateljé Hunting Flower AB
Tryck: Danagårds Grafiska, 2001 Upplaga: 2 000 ex
3
Förord
R E G E R I N G E N U N D E R S T RY K E Ri samband med utvärderingen av den första generationens tillväxtavtal (Ds 2000:7) hur viktigt det är att i det fortsatta arbetet lyfta fram jämställdhet och miljöfrågor som drivkrafter för utveckling och tillväxt. Utvärderingen visar att miljöintegration i stort sett har uteblivit och att miljö som drivkraft för tillväxt endast i liten utsträck-ning eller inte alls har tagits tillvara i tillväxtavtalsarbetet. Detta trots di-rektiv om att tillväxtavtalen ska medverka till en ekologiskt hållbar sam-hällsutveckling. I denna skrift ges exempel på hur miljöintegrationsarbetet kan underlättas och hur resultatet kan förbättras till kommande tillväxt-program.
Rapporten ”Bredda perspektiven! – miljöintegration i tillväxtarbe-tet” redovisar resultaten från ett pilotlänsprojekt som genomfördes under våren 2001. Pilotlänen utgjordes av Västerbotten, Dalarna och Skåne och projektet leddes av Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket arbetar på olika sätt för en hållbar utveckling. Med denna idéskrift vill Naturvårdsverket bidra till att skapa en miljö-driven tillväxt via de regionala tillväxtprogrammen genom att tillvarata och utveckla de regionala drivkrafterna för en hållbar tillväxt.
Målgrupp för skriften är i första hand de inom kommuner, länsstyrel-ser, regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan, näringsliv, universitet och högskolor som arbetar med regionala tillväxtprogram och vi tror framför allt att de lokala och regionala partnerskapen kan finna skrif-ten intressant.
Föreliggande skrift har Naturvårdsverket tagit fram efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet, NUTEK och Landstingsförbun-det/Svenska Kommunförbundet. Underlag till skriften har tagits fram av Region Skåne, länsstyrelserna i Skåne, Dalarna och Västerbotten. Projekt-ledare har varit Ulrik Westman, biträdande projektProjekt-ledare Ingrid Hassel-sten, avdelningen för hållbar samhällsutveckling, enheten för strategisk miljöplanering. För en komplett projektdeltagarförteckning se bilaga 10.
Stockholm i oktober år 2001 Naturvårdsverket
4 _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Innehåll Sammanfattning 6 Summary 10 1. Inledning 17 Läsanvisning 19
2. Tillväxt och miljö 21
2.1 Hållbar utveckling 21
2.2 Miljömålen 24
2.3 Hållbar regional utveckling 26
2.4 Hållbar tillväxt 28
2.5 Miljödriven tillväxt 29
2.6 Mått på ekonomi - miljö - välfärd 31
2.7 Myter och hypoteser 34
2.8 Miljöskadliga subventioner 37
2.9 Miljöräkenskaper 38
2.10 Global Reporting Initiative (GRI) 40
2.11 Sustainable quality management (SQM) 41
3. Strategi för miljöintegration — Vägledning 43 3.1 Strategi för miljömässigt hållbara tillväxtprogram
– framgångsfaktorer och hinder 43
3.2 Organisation, kompetens och bemanning 47
3.3 Dialoger för hållbar utveckling 49
4. Metodik för miljöintegration — Vägledning 51
4.1 Programfasen 52
4.2 Genomförandefasen 55
4.3 Uppföljning och utvärdering 56
5. Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt 59
5.1 Kompetens och FoU 60
5.2 Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring 61
5.3 Kluster 63
5.4 Energi 64
5.5 IT och transporter 65
5.6 Bioteknik och genteknik 67
5.7 Livsmedel och landskap 69
5.8 Turism 73
5.9 Livsmiljö 75
5.10 Östersjöregionen 79
6. Goda exempel på miljödriven tillväxt 81
6.1 Bergeå Tvätt och uthyrning AB 84
6.2 Grövelsjöns Fjällstation STF 85
6.3 Insjöns väveri 86
6.4 Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens
närområde 87
5
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
6.6 Etanolsatsning inom kollektivtrafiken 90
6.7 GreenZone 91
6.8 Svenska Träbroar 92
6.9 Sustainable Business Hub – Hållbar
Affärs-utveckling 93
6.10 Ekologiskt marknadscentrum i Skåne 94
6.11 EcoLean AB - förpackning baserad på krita 95
6.12 Gröna Linjen 96
6.13 100 % lokalt förnybar energi i bostadsområde,
Västra Hamnen, Malmö 98
6.14 Ecodriving – bilskolorna utbildar i ekonomiskt
körsätt 99
6.15 Vasikkavuoma slåttermyr 100
6.16 Hallandsmodellen 102
6.17 Fäbodsatsningen 103
6.18 Tradition och byggproduktion 104
6.19 Lunds kommuns arbete för miljöanpassade
transporter, LundaMaTs 105
6.20 Samhällsplanering för ett konkurrenskraftigt
centrum 106
6.21 Marknadsutveckling av miljöteknikföretag
i Östersjöområdet 108
6.22 IRIS Miljö - ett ”virtuellt miljösysteminstitut” 109
6.23 Kalkning av sjöar och vattendrag 110
6.24 Kvarntorp Kretsloppspark (KKP) 111
6.25 Framtidsfjäll 2000 112
6.26 Naturvård och guidningsverksamhet 113
6.27 Jungnerholmarnas industriområde 115
6.28 Ekologiska pannkakor 116
6.29 Ett hållbart Västerås 119
6.30 Projektet Olsbrenning, Norbergs kommun,
Västmanlands län 120
Bilagor 123
Bilaga 1. Checklista för projektägarens redovisning av miljöunderlag för strukturfonder och
regionala tillväxtprogram 123
Bilaga 2. Metodik i korthet för integrering av
miljöaspekter 126
Bilaga 3. Strategisk miljöbedömning 128
Bilaga 4. Definitioner och förkortningar 130
Bilaga 5. Kort om klimatfrågan 138
Bilaga 6. Kort om genteknik 140
Bilaga 7. Regeringens syn på hållbar utveckling
och en god livsmiljö 144
ESDP – hållbar utveckling och en god
livsmiljö i EU 146
Bilaga 8. Kort om finansieringsmöjligheter 148
Bilaga 9. Mer information 152
Bilaga 10. Deltagare i projektet 154
Bilaga 11. Litteraturförteckning 157
Intervjuer
Miljöminister Kjell Larsson samt statsråd i
Närings-departementet, Ulrica Messing 18
Miljövårdsdirektör i Dalarna, Stig-Åke Svenson 24
Jämställdhetsdirektör i Dalarna, Britte-Marie Hedlöf 28
Länsarkitekt i Dalarna, Lars Ingelström 30
Landshövding i Västerbottens län, Lorentz Andersson 34
Länsarkitekt i Västerbottens län, Lars Nilsson 38
Chef för näringslivsavdelningen på länsstyrelsen
i Västerbotten, Leif Forsling 44
Miljövårdsdirektör i Västerbotten, Lennart Mattsson 46
Jämställdhetsdirektör i Västerbotten,
Margareta Berggren 48
Regionchef i Företagarnas Riksorganisation i
Väster-botten, Torbjörn Halvardsson 52
Länsantikvarie i Västerbottens län, Jan Sundström 56
Näringslivsexpert på Länsstyrelsen i Skåne,
Maria Lindegren 60
Företagarna och partnerskapet i Skåne,
Sten Hermansson 65
Länsexpert miljöskydd, Länsstyrelsen i Skåne län,
Harald Arnell 68
Sammanfattning
Den här rapporten ger förslag på hur man kan åstadkomma miljöintegration i de regionala tillväxtprogrammen. Med miljöintegration menas här att miljö-kompetens och miljöförutsättningarna finns med från början och genomsyrar hela avtalsarbetet. Det berör såväl organisation och bemanning som metodik och samarbetsformer. Det innebär att miljöförutsättningarna beaktas och varatas så att miljöskadliga insatser undviks samtidigt som miljödriven till-växt prioriteras. I kapitel 3 Strategi för miljöintegration behandlas närmare vad det innebär för processfrågorna och i kapitel 4 Metodik för miljöintegra-tion behandlas själva arbetsgången.
De regionala tillväxtprogrammen innebär en möjlighet att skapa förutsätt-ningar för en miljömässigt hållbar regional utveckling genom att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. En grundförut-sättning för att kommande tillväxtprogram ska styra den regionala utveck-lingen mot en miljömässigt hållbar inriktning är att miljöperspektivet finns med från starten och integreras i tillväxtprogrammets olika delar. Genom att ta in miljöaspekterna från början och tillvarata miljön som en positiv drivkraft minskar risken för att miljö kommer in som en restriktion i slutet.
Att integrera miljö och hållbar utveckling i det regionala utvecklings-arbetet, som exempelvis i de regionala tillväxtprogrammen, är ett långsik-tigt förändringsarbete. Det innebär att en ny fråga förs in på en gammal arena med inarbetade strukturer. Det handlar om att bryta mönster och traditioner, överbrygga kulturskillnader och bygga nya kontaktvägar. Det handlar också om att skapa grundläggande förutsättningar genom kompe-tensuppbyggnad och genom att etablera nya arbetssätt.
Den önskvärda miljöomställningen förutsätter engagemang och mo-tivation från många aktörer och då krävs en stor öppenhet för dialog och kommunikation. Diskussioner om hållbar utveckling kan ge en bas för ge-mensam förståelse vad gäller såväl miljöaspekter som ekonomiska och so-ciala aspekter. I arbetet med de regionala tillväxtprogrammen kan partner-skapen fungera som en lämplig arena för dialoger om hållbar utveckling.
Tillväxt och miljö
I kapitel 2 redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxt och miljö. I det framtida arbetet med de regionala tillväxtprogrammen anser
6
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
❜❜
Jag tror att
håll-bar utveckling
kommer att vara
en av de starkaste
drivkrafterna i
ekonomin under
2000-talets första
årtionden.
❜❜
Göran Persson, Sveriges statsminister, 16 september 1999Naturvårdsverket att begreppet hållbar tillväxt bör få ett tydligt innehåll som överensstämmer med begreppet hållbar utveckling, innefattande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter på jämbördig nivå.
I den regionalpolitiska propositionen (2001/02:4) sägs att de regionala tillväxtprogram som nu föreslås, som en fortsättning på tillväxtavtalen, är avsedda att utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regional ut-veckling samt ”Att främja en hållbar regional utut-veckling innebär att prio-ritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter mellan de ekono-miska, sociala och ekologiska perspektiven. Det handlar om att hitta hel-hetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling.”
Strategiförslag för miljöintegration
Utifrån erfarenheterna från första generationens tillväxtavtal har viktiga förutsättningar för en god process lyfts fram och ett förslag till strategi tagits fram. Inför kommande tillväxtprogram är det viktigt att i god tid skapa förutsättningar för att uppfylla regeringens intentioner om hållbar tillväxt. En grundförutsättning är tydliga och kraftfulla styrsignaler från central nivå genom hela organisationen för de regionala tillväxtprogram-men. Det är också av stor vikt att det genomförs breda utbildningsinsatser angående hållbar utveckling, miljödriven tillväxt och regional utveckling för alla som kommer att involveras i arbetet för att skapa motivation och insikt om hur de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen kan förenas i tillväxtprogrammen. En annan grundläggande förutsättning är en organi-sation och balanserad bemanning som säkrar kompetens och utrymme för miljö och sociala frågor i samtliga grupper, från första början, på alla nivåer. Slutligen är det centralt att själva processen i sig ger utrymme för miljöper-spektivet.
Här följer det förslag till strategi för miljöintegration som pilot-länen tagit fram inom ramen för projektet.
• Tydligare och kraftfullare styrsignaler om krav på miljöintegration i direktiven till nästa omgång tillväxtprogram.
• Kraftfullt positivt stöd från ledningen i programansvarig länsorganisa-tion
• Löpande förankring
• Engagera känd person för ökat genomslag bland olika aktörer
• Engagera företag, framförallt de miljömässigt proaktiva, och arbeta aktivt så att små och medelstora företag deltar i processen
• Integrera miljöfrågorna i tillväxtprogrammet
• Skapa en tvärsektoriell organisation för tillväxtprogramarbetet och
av-sätt mer tid och resurser 7
• Förbättra dialogen och samarbetet mellan miljöfunktionen och funktionen för regional utveckling
• Säkra miljökompetensen vid bemanningen av organisationen
• Utbilda och informera i miljödriven tillväxt och miljömässigt hållbar utveckling
• Lyft fram goda exempel
• Förbättra information och stöd samt öka kraven på projektsökare avseende miljö
• Utveckla verktygen för miljöintegration
Förslag till metodik för miljöintegration
I arbetet med de regionala tillväxtavtalen har pilotlänsprojektet utvecklat en metodik för miljöintegration i tillväxtavtalsprocessen. I arbetet med de regionala tillväxtprogrammen föreslås ett proaktivt förhållningssätt. Verk-tyget ska på så sätt bidra till att programmen genomsyras av miljöaspekter, dels genom att bana väg för projekt för miljödriven tillväxt och dels genom att sålla bort miljöskadliga projekt. I metodiken finns inslag av strategisk miljöbedömning i moment där resultatet stäms av mot regionala miljömål och åtgärdsstrategier.
Genom att miljöförutsättningarna lyfts fram initialt och tas med genom hela processen med tillväxtprogramarbetet ökar förutsättningar för att miljö-faktorerna kan tillvaratas som möjligheter till miljödriven tillväxt och där-igenom stimulera en hållbar regional utveckling. Tanken är att strategier och åtgärder redan från början får en inriktning och utformning som främ-jar en miljömässigt hållbar regional utveckling och samverkar med åtgärds-strategierna för de regionala miljömålen. I inventeringsskedet är det vik-tigt att ta fram relevant miljöunderlag inte minst avseende resurs- och kompetensbasen i företag och samhället i övrigt för att belysa de regionala förutsättningarna och möjligheterna för miljödriven tillväxt inför det sena-re analysskedet. Miljöunderlaget bör omfatta såväl miljö- och hälsoskydd som natur- och kulturmiljö. Detta följs sedan upp i programskedet genom att miljöförutsättningarna tas till vara som en tillväxtfaktor. Insatsområden och åtgärdsprogram bör stämmas av mot de regionala miljömålen så att de bidrar till måluppfyllelse och inte motverkar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Respektive projektansökan bör miljöbedömas utifrån en checklista på fastställda kriterier för att sålla bort miljöskadliga projekt och därigenom undvika statligt stöd till miljöskadlig verksamhet. Slutligen bör resultatet av genomförda projekt/aktiviteter stämmas av mot de regionala miljömå-len vid utvärderingen.
8
Exempel på insatsområden
med potential för miljödriven tillväxt
Vid Naturvårdsverkets genomläsningar av landets samtliga tillväxtavtal identifierades några vanligt förekommande områden där potentialen för miljödriven tillväxt är stor men som sällan tillvaratogs i avtalstexterna. I rapporten, kapitel 5, ges exempel på komponenter i insatsområden som kan bidra till en miljödriven tillväxt och bevarande och utveckling av natur- och kulturmiljön. De tio områden som identifierades var följande; Kompetens och FoU, Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring, Kluster, Energi, IT och transporter, Bioteknik och genteknik, Livsmedel och landskap, Turism, Livsmiljö och Östersjöregionen. I kapitel 6 redo-visas 30 exempel på miljödriven tillväxt som är tänkta att mer konkret illustrera de olika områdena ovan.
9
Exempel på insatsområden _____________________________________________________________________________________________________________________________________________
❜❜
Den nya tekniken sparar inte
bara jordens naturresurser,
utan också pengar åt företag,
enskilda och samhälle
efter-som t.ex. energisnål
utrust-ning är billigare i drift.
Den är en motor för en sund
ekonomisk tillväxt och nya
jobb i företagen.
❜❜
Göran Persson, Sveriges statsminister,
Summary
The Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) promotes sustain-able development in a number of different ways. By publishing this com-pendium of ideas, SEPA wishes to contribute to the creation of environ-ment-driven growth via the regional growth programmes. Harnessing and developing existing regional driving-forces will further sustainable growth.
The compendium’s primary target group is people working within municipalities, county administrative boards, regional autonomous bodies, municipal cooperative bodies, the business sector, as well as universities and colleges, who are involved in regional growth programmes. We believe that local and regional partnerships will find the compendium particularly useful.
The compendium has been compiled in consultation with the Na-tional Board of Housing, Building and Planning, the NaNa-tional Heritage Board, the Swedish Business Development Agency (NUTEK) and the Swedish Federation of County Councils/Association of Local Authorities. Background material for the compendium has been compiled by Region Skåne and the county administrative boards of Skåne, Dalarna and Väster-botten. Ulrik Westman and Ingrid Hasselsten, from the Strategic Environ-mental Planning Section within SEPA’s Sustainable Development Depart-ment, have been project manager and assistant project manager respec-tively.
Background to the report
The Swedish Government introduced a new regional industrial policy in 1998. Based on the prevailing conditions of each individual region, the aim of the policy is to stimulate sustainable economic development that will spawn more companies and help existing enterprise expand, hence creat-ing more jobs for both men and women. Growth will also safeguard gender equality and ecological sustainability. At the same time, regional growth agreements were also introduced to facilitate implementation of the new policy. The county administrative boards and autonomous bodies in those counties involved in a pilot scheme to test a new regional allocation of re-sponsibility will initiate, drive forward and coordinate work with the agree-ments on the regional level. More efficient cooperation and coordination among sectors and actors whose task it is to promote growth and employ-ment is the aim of the growth agreeemploy-ments. The business sector is being
10
invited to take an active role and exert considerable influence on the word-ing of the agreements. The intention is to increase local and regional in-fluence on national policy and to make state resources earmarked for growth and employment more flexible.
The regional growth agreements have been inspired by the EU Struc-tural Funds Programme. The growth agreements are also programme-orientated. The first phase of regional growth agreements was developed in all counties during 1998-1999. In the next phase, 2004-2007, the growth agreements will be renamed growth programmes. More information about the growth agreements is available of the Ministry of Industry, Employ-ment and Communications’ website at www.tillvaxtavtal.gov.se/english In its evaluation of the first generation of growth agreements, the Government emphasises the importance of future efforts focussing on gender equality and environmental issues as driving-forces behind growth and development. The evaluation shows that hardly any environmental integration has taken place and that only marginal use of the environment as a driving-force of growth has been made during the course of the work. This is in spite of issued directives stating that the growth agreements should contribute to ecologically sustainable development.
This report offers proposals for how environmental integration may be achieved within the regional growth programmes. “Environmental integration” implies that environmental competence and environmental provisos are present from the outset and pervade all the work done in association with the agreements. This affects the organisation and staffing as well as methodology and forms of cooperation. It implies that mental conditions are taken into account and utilised to avoid environ-mentally harmful activities and to allow environment-driven growth to take precedence.
The regional growth agreements provide scope for creating condi-tions for environmentally sustainable regional development by emphasiz-ing environmental issues as a drivemphasiz-ing-force of development and growth. For forthcoming growth programmes to be able to guide regional develop-ment towards environdevelop-mental sustainability, the environdevelop-mental perspective must be considered from the outset and integrated in the different parts of each growth programme. By considering environmental aspects from the beginning and utilising the environment as a positive driving-force, the risk of the environment becoming a stumbling-block in the final stages is minimised.
Integrating the environment and sustainable development into regional development work, for example into the regional growth pro-grammes, is a long-term process of change. It means a new issue is being brought into an old arena with its ingrained structures. It is a question of breaking patterns and traditions, bridging cultural differences and building new avenues of contact. It is also a question of creating basic prerequisites
by building up competence and by establishing new working methods. 11
The desired environmental realignment requires commitment and motivation from many actors and this in turn necessitates wide-ranging transparency to enable dialogue and communication. Discussions on sustainable development can form a platform of common understanding as regards both environmental as well as economic and social aspects. The regional partnerships that are part of the growth agreements can function as suitable fora for dialogues on sustainable development
Efforts to develop the ecologically sustainable component of the growth agreements need to be strengthened and intensified. For this reason, the Government appointed the counties of Dalarna, Västerbotten and Skåne as so-called pilot counties so that ecological sustainability can be better integrated into the regional growth agreements. The pilot counties were given the task of developing methods for how the ecological perspective can be incorporated both in the growth agreement process and in the various action programmes. This task also included disseminating the experience they gained to other counties and regions.
The long-term goals of the pilot county scheme are:
• to create greater local and regional commitment to how we shape sustainable growth.
• to make the environment an integrated part of regional economic efforts to promote a sustainable development of society.
The short-term goals of the pilot county scheme are:
• to ensure that environmental aspects are clearly integrated into the next phase of growth programmes.
• to increase awareness of the environment as a growth factor.
The aim is for the experiences from the pilot project to improve the integration of environmental issues into all parts of the growth programme. The work is not only expected to influence the development of the next phase of agreements/programmes, but it may also already be having an effect in other counties during the current phase. The pilot scheme was run during the spring of 2001, primarily in the form of five workshops. Considerable importance was attached to intersectoral dialogue among the various disciplines.
The scheme has focused on the environmental dimension of sustain-able development in accordance with the allocated task. This primarily refers to the environmental issues covered by the 15 national objectives for environmental quality and the strategies presented in the Government Bill, Swedish environmental objectives – targets and action strategies (2000/01:130). For the growth initiative to promote sustainable develop-ment in society to the full, however, the social dimension must also be interwoven. This report only mentions the social aspect in general terms but since the proposed concept is relatively general, it could also be used as a basis for social integration.
12
Growth and the environment
This report summarises the broad concepts of growth and the environ-ment. The Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) believes that future regional growth agreements should give sustenance to able development, in line with the generally accepted concept of sustain-able development comprising economic, social and environmental aspects on an equal footing.
The Government Bill on Regional Policy (2001/02:4) states that the proposed regional growth programmes, as a pre-condition of the growth agreements, are intended as the basis of long-term efforts towards sustain-able regional development and ”to promote sustainsustain-able regional develop-ment implies allocating priority to political solutions which produce syn-ergy effects between economic, social and ecological aspects. It is a ques-tion of finding holistic soluques-tions that guide the direcques-tion of regional deve-lopment towards a more sustainable devedeve-lopment of society.
Proposed environmental integration strategy
Based on experience from the first generation of growth agreements, im-portant conditions for a good process have been emphasised and a pro-posed strategy has been drafted. Prior to forthcoming growth programmes, it is important to create the conditions for fulfilling the Government’s intentions regarding sustainable growth in good time. A basic premise is to send clear and powerful signals from the central level to all parts of orga-nisation for regional growth programmes. It is equally important to imple-ment broad training initiatives regarding sustainable developimple-ment, en-vironment-driven growth and regional development for all those who will be involved in the work, in order to motivate and provide insight into howthe economic, environmental and social objectives can be reconciled in 13
Growth and the environment ____________________________________________________________________________________________________________________________________________
the growth programmes. Another basic premise is an organisation and balanced manning that safeguards competence and provides scope for environmental and social issues in all groups, from the very outset, on all levels. Finally, it is of central importance that the actual process itself should provide scope for the environmental perspective.
The proposed environmental integration strategy that has been developed by the pilot counties within the framework of the project is presented below.
• Clearer and more powerful signals to promote sustainable development in the directives to forthcoming growth programmes.
• Forcefully positive support from the management of the county organisation responsible for the programme
• Involving well-known people to increase impact among the various actors
• Involving companies, especially those that are environmentally proactive, and working actively so that small and medium-sized enterprises participate in the process
• Integrating environmental issues in the growth programme
• Creating a cross-sectorial growth programme development organisation and reserving more time and resources
• Improving the dialogue and cooperation between environmental experts and regional development experts
• Safeguarding environmental competence when manning the organisa-tion
• Training and information dissemination on environment-driven growth and environmentally sustainable development
• Elucidating good examples
• Improving information and support and increasing the requirements placed on project applicants regarding the environment
• Developing tools for environmental integration
Proposal for environmental
integration methodology
As part of the work with the regional growth agreements, the pilot county project has developed methods to facilitate the environmental integration of the growth initiative.
A proactive approach to developing the regional growth agreements has been proposed. SEA will hence help to integrate environmental
14
aspects into the programmes, partly by paving the way for environment-driven growth projects and partly by screening out environmentally harm-ful ones.
By emphasising the environmental conditions from the outset and allowing them to pervade the whole growth programme development pro-cess, the chances of being able to utilise environmental factors as opportu-nities for environment-driven growth and thereby stimulate sustainable regional development increase. The idea is that the initial focus and de-sign of strategies and measures will promote environmentally sustainable regional development and work in tandem with action strategies devised to achieve regional environmental objectives. When inventories are being carried out, it is important to develop relevant environmental bases not least regarding the resources and competence present in companies and the society at large in order to elucidate the regional conditions and oppor-tunities for environment-driven growth prior to the subsequent analysis stage. The environmental basis should cover protection of the ment and human health as well as of the natural and cultural environ-ments. This is then followed up in the programme stage by utilising the environmental conditions as a growth factor. Investment areas and action programmes should be reconciled with the regional environmental objec-tives so that that they contribute to their fulfilment and do not counteract development towards a sustainable society. Each project applicant should be environmentally assessed based on a checklist of established criteria in order to screen off environmentally harmful projects and thereby avoid giving state subsidies to operations that may cause environmental damage. Finally, results of completed projects/activities should be checked against the regional environmental objectives when the assessment is being per-formed.
Examples of investment areas that have
potential for environment-driven growth
When SEPA read through all the growth agreements for the entire country, a few commonly occurring areas were identified where there is considera-ble potential for environment-driven growth but where this potential was seldom being put to good effect in the wording of the agreements. This report provides examples of investment area components that may con-tribute to environment-driven growth and the preservation and develop-ment of the natural and cultural environdevelop-ments. The ten areas identified were as follows: Competence and R&D, Local business development and regional enlargement, Clusters, Energy, IT and transport, Biotechnology and genetic technology, Food and landscape, Tourism, The living
environ-ment and the Baltic Sea region. 15
1. Inledning
Hållbar tillväxt innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Om regeringens vision om ett ekologiskt hållbart samhälle ska bli verklighet måste även tillväxten vara miljömässigt hållbar. Kraftsamlingen för de regionala tillväxtprogrammen är en möjlighet att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart Sverige. Länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andra regionala aktörer har en viktig roll i arbetet med att forma innehållet i till-växten.
Det är av avgörande betydelse att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt i arbetet med de regionala tillväxtpro-grammen. De företag som satsar på ett bättre miljöarbete och en resursef-fektiv produktion står sig starkare i konkurrensen när alltmer miljömed-vetna konsumenter och producenter i ökande grad efterfrågar miljöanpas-sade alternativ. Genom att beakta miljön redan vid planeringen av tillväxt-programmen kan man bättre utnyttja de möjligheter en miljödriven till-växt ger samt undvika framtida miljöförstöring. Därmed kan företag med resurseffektiva och miljöriktiga produkter och tjänster minska sina kost-nader samt stärka befintliga och vinna nya markkost-nader.
Regeringen har understrukit att miljöfrågor och jämställdhet är vik-tiga att lyfta fram som drivkrafter för utveckling och tillväxt och ställt krav på att ekologisk hänsyn och jämställdhet ska vara integrerade i tillväxtavta-lens olika delar. Trots detta har utfallet av den första generationens tillväxt-avtal visat på stora brister i hur miljö har integrerats. Miljö som drivkraft för utveckling och tillväxt har endast i liten utsträckning eller inte alls tagits tillvara i tillväxtavtalsarbetet (Ds 2000:7).
I Ds 2000:7 Tillväxt i hela Sverige står det följande:
”På några områden konstateras brister i tillväxtavtalen. Regeringen vill därför understryka hur viktigt det är att i det fortsatta arbetet lyfta fram jämställdhet och miljöfrågor som en drivkraft för utveckling och tillväxt. Regeringen går vidare genom att ge fortsatt metodstöd till avtalsarbetet på dessa områden.”
Arbetet med att utveckla den miljömässigt hållbara ansatsen i till-växtavtalen behöver förstärkas och intensifieras. Därför utsåg regeringen i december 2000 Dalarna, Västerbotten och Skåne till s.k. pilotlän för att utveckla arbetet med att integrera ekologisk hållbarhet i de regionala
till-växtavtalen. Pilotlänen fick till uppgift att utveckla metoder för hur det 17
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 1. Inledning
ekologiska perspektivet kan införlivas dels i processen med tillväxtavtalen, dels i de olika åtgärdsprogrammen. I uppgiften ingick även att sprida erfa-renheterna av arbetet till övriga län och regioner.
De långsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:
• att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt.
• att miljö blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet för en hållbar samhällsutveckling.
De kortsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:
• att miljöaspekterna ska vara tydligt integrerade i nästa omgång tillväxtprogram.
• att skapa en ökad medvetenhet om miljö som till-växtfaktor.
Avsikten är att erfarenheterna från pilotprojektet ska bidra till att miljöfrågorna på ett bättre sätt integreras i tillväxtprogrammets alla delar. Arbetet beräknas fram-förallt ge effekter vid framtagandet av nästa omgång
till-växtprogram men det kan även få viss effekt i andra län än pilotlänen redan under den befintliga tillväxtavtalsomgången. Pilotlänsarbetet bedrevs under våren 2001 genom i första hand fem arbetsseminarier. Stor vikt lades vid tvärsektoriella dialoger mellan olika kompetenser.
Deltagarförteckning finns i bilaga 10.
Projektet har fokuserat på den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling enligt uppdraget. Med detta menas framförallt de miljöfrågor som täcks in av de 15 nationella miljökvalitetsmålen och de strategier som presenteras i regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – del-mål och åtgärdsstrategier. För att tillväxtarbetet till fullo ska styra mot en hållbar samhällsutveckling krävs dock att även den sociala dimensionen vävs in. Här nämns den sociala aspekten bara i övergripande beskrivningar men eftersom det föreslagna konceptet är relativt generellt bör det kunna användas som grund även för en social integration.
Det finns behov av att vidareutveckla metodiken för uppföljning och utvärdering av miljöaspekter i tillväxtavtalsarbetet vilket den begränsade erfarenheten och projektperioden inte medgett.
18 Miljöminister,
Kjell Larsson
samt Statsråd i Näringsdepartementet,Ulrica Messing
Vad ser ni för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?
De regionala tillväxtavtalen innebär många positiva effekter. Eftersom förutsättningarna för tillväxt, sys-selsättning och ekologiskt hållbar utveckling är helt olika beroende på hur länen ser ut ligger tillväxtav-talens mervärde i att politiken kan anpassas till de skiftande förutsätt-ningarna som finns. Utgångspunk-ten för tillväxtavtalen är ju att beslu-ten ska fattas av dem som berörs, att ansvaret ska tas lokalt och regio-nalt och att så många människor som möjligt engageras i arbetet. De statliga medel som finns på regio-nal nivå kan också utnyttjas bättre om de koordineras i tillväxtavtalsar-betet. Ju fler som drar åt samma håll desto starkare blir regionen.
Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till hållbar utveckling ?
De kan bidra till hållbar utveckling genom att de ekonomiska, sociala
➤ Intervju med ...
FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON.
Läsanvisning ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Läsanvisning
I kapitel 2 – Tillväxt och miljö redovisas olika aspekter på de breda begrep-pen tillväxt och miljö. Här ges kortfattade beskrivningar av nedanstående rubriker vad gäller miljö och ekonomi: hållbar utveckling, miljömålen, hållbar regional utveckling, hållbar tillväxt, miljödriven tillväxt, mått på ekonomi - miljö - välfärd, myter och hypoteser, miljöskadliga subventioner samt miljöräkenskaper.
Kapitel 3 och 4 utgör kärnan i vägledningen. I kapitel 3 – Strategi för
miljöintegration ges exempel på viktiga förutsättningar för att lyckas med miljöintegrationsarbetet och med att se miljö som drivkraft för tillväxt och utveckling i tillväxtprogrammen. I kapitlet finns även ett förslag till integ-rerad organisation. I kapitel 4 – Metodik för miljöintegration redovisas en tänkt metodik för att integrera miljö i de regionala tillväxtprogrammen.
I kapitel 5 – Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt redo-visas några vanligt förekommande områden där potentialen för miljödriven tillväxt är stor men sällan har tillvaratagits i de befintliga avtalstexterna. Ambitionen i detta kapitel är att ge exempel på innehåll i insatsområden som kan bidra till en miljödriven tillväxt och bevarande och utveckling av natur- och kulturmiljön.
I kapitel 6 ges konkreta exempel på miljödriven tillväxt.
I bilagorna 1 till 11 redovisas i bilaga 1 en checklista för projektäga-rens redovisning av miljöunderlag för strukturfonder och regionala tillväxt-program. I bilaga 2 redovisas en kortfattad metodik för integrering av miljö-aspekter i tillväxtavtalsarbetet och i bilaga 3 strategisk miljöbedömning. Bilaga 4 redovisar definitioner och förkortningar till några för rapporten relevanta begrepp. I bilaga 5 ges mer information om klimatproblematiken och i bilaga 6 ges mer information om genteknik. I bilaga 7 redovisas rege-ringens samt EU:s syn på en god livsmiljö. I bilaga 8 ges viss information om olika finansieringsmöjligheter. I bilaga 9 finns hänvisningar till mer infor-mation där några användbara webblänkar till inforinfor-mation om miljödriven tillväxt etc. redovisas. I bilaga 10 redovisas en lista på deltagarna i projektet och i bilaga 11 finns litteraturförteckningen.
På den CD-rom som medföljer rapporten finns förutom den digitala versionen av rapporten även en film med namnet ”Bredda perspektiven! – en liten film om dialoger för hållbar utveckling”. Filmen är 15 minuter lång och handlar om vikten av blandade kompetenser i dialogerna om hållbar ut-veckling där man utgår ifrån begreppet regionförstoring. De tre delproj-ektledarna från pilotlänen svarar också på ett par frågor kring miljöintegra-tion i tillväxtarbetet under ytterligare 15 minuter. Här finns även OH-bilder/bildspel med slutsatserna från pilotlänsprojektet angående miljö-integration i tillväxtarbetet.
19
➤
och miljömässiga aspekterna på utveckling ”gifts ihop”, dvs. att eko-logisk hållbarhet, skyddet av miljön och en effektiv användning av jor-dens resurser integreras med till-växt och sysselsättning.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Miljötänkandet utgör helt klart en drivkraft för tillväxt och utveckling genom att nya miljövänliga lösning-ar kräver nya miljöanpassade pro-duktionsprocesser, produkter och tjänster samt ny teknik och forsk-ning och utveckling. Därför häm-mar inte miljötänkandet tillväxt och sysselsättning, som man trodde förr, utan stimulerar den.
Hur kan regeringen bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen?
Dels genom att vi utsett de tre pilot-länen Dalarna, Västerbotten och Skåne som jobbat särskilt med att vidareutveckla arbetet med ekolo-gisk hållbarhet i tillväxtavtalen och vars arbete kan inspirera och tjäna som goda exempel för andra läns arbete med tillväxtavtalen. Dels ge-nom att vi nu förlänger tillväxtavta-len till och med 2003, och vidare-utvecklar arbetsformen samtidigt som de inför den nya programpe-rioden 2004-2007 byter benäm-ning till tillväxtprogram. Dessutom har regeringen avsatt betydande statliga medel för regional utveck-ling i den regionalpolitiska proposi-tionen. Då är det viktigt att de med-len i så stor utsträckning som möj-ligt koordineras inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.
2. Tillväxt och miljö
I nedanstående kapitel redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxt och miljö.
2.1 Hållbar utveckling
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.”
I denna definition av hållbar utveckling ingår tre dimensioner: miljö-mässig, ekonomisk och social, den sistnämna innefattar även de kulturella aspekterna.
Begreppet hållbar utveckling etablerades i Brundtlandkommissio-nens rapport ”A common future” 1987. Där, liksom under FN-konferen-sen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, betonades att enskilda människor och frivilligorganisationer har en viktig roll i arbetet för en håll-bar utveckling. 1997 skrevs hållhåll-bar utveckling in i Amsterdamfördraget, som ett grundläggande mål för EU. Här betonas vikten av att miljöansvar integreras i samhällets alla sektorer. Sverige ska, liksom många andra län-der, redovisa den nationella strategin för hållbar utveckling vid FN-konfe-rensen, The World Summit on Sustainable Development, i Johannesburg hösten 2002.
Hållbar utveckling förutsätter ett helhetstänkande. Ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman på ett balan-serat sätt. Detta förutsätter en hög grad av medvetenhet och kunskap om de faktorer som samspelar. För att lyckas ställa om till en hållbar regional utveckling krävs att såväl miljö som sociala och kulturella aspekter integ-reras horisontellt i det regionalekonomiska utvecklingsarbetet. Det inne-bär att alla åtgärder bör inriktas och prioriteras utifrån lösningar som opti-merar dessa dimensioner i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. En hållbar utveckling måste således samtidigt vara miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar.
Hållbar utveckling är beroende av en samhällsplanering som sker med respekt för den lokala miljön. En god livsmiljö skapas i samspel med en god förvaltning och en insiktsfull samhällsplanering. Samverkan och delaktighet är viktiga aspekter på hållbar utveckling.
Sverige ska möta 2000-talet på ett sätt som ger goda förutsättningar 21
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
❜❜
Om vi antar en
ambitiös strategi
för hållbar
ut-veckling hamnar
EU i frontlinjen
när det gäller att
hitta svar på
dessa globala
problem, och det
ger oss en
konkur-rensfördel.
❜❜
Romano Prodi, EU-kommissionens ordförande, Dagens Industri 15 juni 2001
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö
för en uthållig och hög ekonomisk tillväxt, som både är socialt och miljö-mässigt hållbar. Det innebär att den ekonomiska politiken måste ses som nära sammankopplad med miljöpolitiken och den sociala utvecklingen. Ytterst handlar det om att tillförsäkra nuvarande och kommande generatio-ner goda framtidsutsikter och en god livskvalitet. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljö-problemen är lösta. För att lyckas med detta krävs insatser och omställ-ningar inom alla samhällsområden och ett utvidgat samarbete på olika nivåer mellan myndigheter, organisationer och näringsliv.
Kunskap om de ekologiska villkoren för samhällets utveckling blir därmed av stor betydelse. Miljöhänsyn och resurshushållning måste integ-reras i beslutsfattandet inom alla verksamheter och sektorer i samhället. Samtidigt måste sektorstänkandet begränsas till förmån för en helhetssyn på samhällets utveckling. Detta kräver ett vidgat perspektiv där såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter integreras i besluts-processer inom myndigheter, företag och organisationer.
Regeringen har i flera regeringsförklaringar under de senaste åren uttalat att arbetet med att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet ska fortsätta och påskyndas. Sverige ska vara ett föregångsland i denna strävan mot en hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. Regeringens mål inne-bär att särskilda krav och förväntningar riktas mot den offentliga verksam-heten att medverka i utvecklingsarbetet och utgöra ett gott föredöme. Ge-nom olika beslut har regeringen också tilldelat de statliga myndigheterna ett ansvar för att miljöhänsyn integreras i den ordinarie verksamheten. Nationellt och internationellt arbete med att utveckla strategier för hållbar utveckling pågår. En EU-strategi för hållbar utveckling antogs vid topp-mötet i Göteborg i juni 2001.
I strategin1går det bl.a. att finna att Kommissionen kommer i sin politik och i sina lagförslag att prioritera marknadsbaserade tillvägagångs-sätt som ger prisincitament när det är troligt att dessa kan leda till att de sociala och miljörelaterade målen uppnås på ett flexibelt och kostnads-effektivt sätt.
Följande sex prioriteringar kommer att vara vägledande i arbetet:
• Begränsa klimatförändringarna och öka användningen av ren energi
• Avvärj hoten mot folkhälsan
• Mer ansvarsfull förvaltning av naturresurser
• Bekämpa fattigdom och social utslagning
• Hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att befolkningen åldras
• Förbättra transportsystemet och förvaltningen av markanvändningen
22
___________________________________________________
____________
1 Europeiska Gemenskapernas Kommission. Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen. KOM(2001)264. 2001.
Privatpersoners och företags beteende påverkas mycket av mark-nadspriserna. Marknadsreformer för att få till stånd en korrekt prissättning kan ge företagen nya möjligheter att utveckla tjänster och produkter som minskar belastningen på miljön och som tillgodoser sociala och ekonomis-ka behov. Detta innebär ibland att det är nödvändigt att med offentliga medel finansiera tjänster som annars inte skulle tillhandahållas, t.ex. vik-tiga samhällstjänster i glesbefolkade områden. Det är emellertid oftare fråga om att dra in bidrag som uppmuntrar till slöseri med naturresurser och att sätta ett pris på förorening. Genom att ändra priserna på detta sätt kan man stimulera utveckling och användning av både säkrare och renare teknik och utrustning, och ofta är detta allt som behövs för att få vågskålen att väga över till deras favör.
I Europeiska gemenskapens 6:e miljöhandlingsprogram2för perio-den 2001-2010 framgår det att en ren och sund miljö är en förutsättning för vårt samhälles fortsatta välbefinnande och välfärd, men fortsatt tillväxt på global nivå kommer att medföra att miljön utsätts för större belastningar än någonsin. Handlingsprogrammet innehåller följande strategiska priorite-ringar:
• Bättre genomförande av gällande lagstiftning
• Integration av miljöhänsyn i övrig politik
• Att uppmuntra marknaden att bli miljövänligare
• Större inflytande för allmänheten och förändrade beteendemönster
• Miljövänligare fysisk planering och markanvändning
Försiktig användning av naturresurserna och skydd av det globala ekosystemet utgör tillsammans med ekonomisk välfärd och en balanserad social utveckling förutsättningarna för hållbar utveckling. Integration av miljöhänsyn i den ekonomiska och sociala politiken är av stor vikt om man vill påverka drivkrafterna bakom belastningarna på miljön. Här krävs ytter-ligare insatser.
Vidare står det att:
• Sambanden mellan ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande måste brytas
• Miljöanpassa fiske- och jordbrukspolitiken
• Ett långsiktigt klimatmål (550 ppm)
• Subventioner till fossila bränslen ska avskaffas
• Ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling
• År 2010, 12 procent förnyelsebar energi
• Förlusterna av biologisk mångfald ska hejdas till år 2010
• Inom en generation, inga hälso- och miljöskadliga kemikalier
23
2.1 Hållbar utveckling _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
____________
2 Europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram, Miljö 2010: Vår framtid – vårt val. 2001/0029 (COD). 2001.
• Användningen av bekämpningsmedel ska minska betydligt
• Minska avfallsmängden, prioritera återvinning och återanvändning.
2.1.1. Indikatorer för hållbar utveckling i Sverige
Maj 2001 var första gången indikatorer sammanställdes som beskriver Sve-riges väg mot hållbar utveckling inom miljö, ekonomi och det sociala om-rådet. (Se rapport Sustainable development indicators för Sweden – a first set 2001, SCB och Naturvårdsverket). Liknande sammanställningar har bl.a. gjorts av FN, EU, OECD samt enskilda länder, exempelvis Storbri-tannien och Finland.
De svenska indikatorerna visar att omställningen mot hållbar ut-veckling i Sverige präglas av:
• Försiktig optimism om effektivitet i resursanvändningen
• Ökat engagemang som bl.a. avspeglas i fler köp av miljömärkta varor
• Ökande anpassningsförmåga i termer av satsningar på utbildning, forskning och förnyelsebar energi
• Risk för krympande tillgångar för kommande generationer
Sveriges omställning mot hållbar utveckling speglas i 30 indikatorer, indelade efter fyra teman. Inom varje tema återfinns indikatorer inom miljö, ekonomi och det sociala området.
Den samlade bilden av indikatorerna visar att vi i dagsläget lämnar över minskande värden och resurser till kommande generationer. Använd-ningen av icke förnyelsebara resurser minskade under en period, men ökar nu återigen, trots att effektiviteten har ökat generellt. Astma och allergier ökar bland skolbarn, Östersjön är nedsmutsad och överfiskad och antalet hotade arter ökar. Satsningarna på utbildning och sjukvård som andel av BNP visar en nedåtgående trend sedan början av 1980-talet. Positivt är att statsskulden minskar och arealen skyddade naturområden ökar. Växthus-effekten är en av de mest debatterade frågorna som rör kommande gene-rationers möjligheter till välstånd. Utsläppen av den viktigaste växthus-gasen, koldioxid, visar ingen entydig trend.
2.2 Miljömålen
Målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att säkerställa framtida generationers
möjligheter till god livsmiljö och välfärd har regeringen ställt upp tre mål för ekologisk hållbarhet:
• skyddet av miljön
• en effektiv användning av resurser
• en hållbar försörjning
24
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö
Miljövårdsdirektör i Dalarna,
Stig-Åke Svenson
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?
Tillväxtavtalen har, precis som de syftade till, tillfört en regional sam-ordning och en fokusering på ett antal strategiska områden. Det mest positiva med nuvarande avtal är att de horisontella målen, håll-barhet och jämställdhet, införts. Avtalen skapar på så vis en process där t ex projektägarna börjar tänka riktigt från början.
Kan de regionala tillväxtavtalen bidra till hållbar utveckling ?
För att ställa om samhället i hållbar riktning behövs flera olika verktyg. Det är t ex krav från marknaden, of-fentlig upphandling, Agenda 21-ar-bete osv. Tillväxtavtalen är ett av dessa verktyg.
Bland många andra faktorer så är det svårt att avgöra hur stor bety-delse tillväxtavtalen har, men det kommer framtiden att visa.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Miljö är idag en marknadsfördel och miljömärkningen är exempel på system som hjälper marknaden att välja miljöanpassade produkter. Det är dock viktigt vem som tillåts styra marknaden. Någon måste upplysa marknaden om miljöan-passade produkter. Omvänt så kommer inte systemen med miljö-märkning att fungera om inte mark-naden ställer tydliga krav.
Jag har aldrig sett en SVANEN-➤ Intervju med ...
FOTO:
Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte ska skada människors hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Effektiv användning innebär att utnyttjandet av energi och andra naturresurser ska bli effektivare än i dag och i allt större omfattning vila på förnybara resurser inom ramen för regenereringsförmågan. Hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga ska säkras. Dessa övergripande mål finns utförligt redovisade i 1998 års skri-velse till riksdagen (skr. 1998/99:5).
I regeringens proposition Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett håll-bart Sverige (prop. 1997/98:145) vidareutvecklas och preciseras det inledda arbetet för en hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. Riksdagen har i april 1999 fastställt femton nya nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99: MJU6, rskr. 1998/99:183). Miljökvalitetsmålen preciserar de framtida till-stånd i miljön som eftersträvas. Förhållanden som rör människors hälsa, den biologiska mångfalden, kulturmiljön och naturen står i centrum. Ut-släpp av skadliga ämnen ska minskas till de nivåer som bestäms av vad människan och naturen långsiktigt tål. Målen anger också natur- och kul-turlandskap med särskilda miljövärden som ska skyddas och bevaras sam-tidigt som produktionsförmågan upprätthålls och utvecklas. Inriktningen är att målen ska nås inom en generation. Det övergripande generationsmå-let och den nya strukturen för miljömålen innebär ett helt nytt sätt att ar-beta inom miljöpolitiken.
Regeringens proposition 2000/01:130 – ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” innebär en vidareutveckling av den tidigare mål-strukturen med delmål, åtgärder och strategier. Här fastslås att en fram-gångsrik strategi för den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling måste baseras på en ansvarsfull förvaltning av vår naturmiljö och vårt ge-mensamma kulturarv. Den måste också vara förenlig med en positiv social och ekonomisk utveckling. Delmålen konkretiserar de 15 miljökvalitets-målen och anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet. I de flesta fall är tidshorisonten 2010. Regeringen föreslår ett uppföljnings-system baserat på indikatorer samt att ett Miljömålsråd inrättas med upp-gift att följa upp och rapportera hur miljömålsarbetet fortskrider. Rege-ringen föreslår vidare tre åtgärdsstrategier:
• effektiviseringar av energianvändningen och transporter
• giftfria och resurssnåla kretslopp
• hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö
Sverige ska visa att det genom ett långsiktigt och systematiskt om-ställningsarbete går att finna lösningar där målen för ekologisk hållbarhet integreras i och samverkar med utvecklingen inom olika politikområden. Förändringsarbetet ska genomföras med insatser som samtidigt främjar tillväxt och därmed stärker ekonomi och sysselsättning. Staten ska vara en föregångare och ett föredöme i arbetet med att nå det ekologiskt hållbara
samhället. 25
2.2 Miljömålen ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
➤
märkt TV. Fungerar inte markna-den här? Är det ingen som ställer miljökrav på TV-apparater? Om vi kan göra den i Dalarna finns stora fördelar. Tillväxtavtalet måste till-ämpas så att Dalarna gör produkter och tjänster i miljöutvecklingens frontlinje.
Livsmiljön är en av de viktigaste faktorerna för Dalarnas utveckling. Genom att erbjuda en god livsmiljö förmås såväl företag som personer att stanna kvar och/eller flytta till Dalarna. Tillväxtavtalen behöver ut-formas så att de deltar i utveckling-en av utveckling-en god livsmiljö.
Hur kan miljöenheten arbeta med hållbarhet i tillväxtavtalet ?
Enheten kan stödja arbetet med tillväxtavtalen på ett flertal sätt. En-hetens tillståndsgivning ger oss breda kontaktytor med företag i lä-net. Via kontakterna, men också med enhetens samlade miljökom-petensen, kan vi bedöma miljökva-liteten i olika projektansökningar. Enhetens omfattande miljömålsar-betet kan tala om för oss var vi är och vad som behöver göras. Till-växtavtalen skapar också möjlighe-ter för oss, såväl som för hela Läns-styrelsen, att utveckla nya arbets-sätt.
Sveriges 15 nationella miljökvalitetsmål utgörs av: Begränsad klimat-påverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vatten-drag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storsla-gen fjällmiljö samt God bebyggd miljö.
2.3 Hållbar regional utveckling
När vi nu arbetar intensivt med att ställa om Sverige till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle är det viktigt att hållbar utveck-ling kommer hela landet till del. Hållbara infrastrukturella förutsättningar behöver skapas och kunskaps- och teknikutvecklingen stimuleras för att miljödriven tillväxt ska ta fart. Skatter, bidrag och andra regelverk behöver ses över så att de stöder miljöanpassade produkter och metoder samt sti-mulerar ett miljöanpassat beteende. Det är av särskild vikt att stimulera företagens egna insatser för marknadsdriven miljö- och affärsutveckling. Information, kompetensutveckling och kompetensöverföring för att skapa medvetande om såväl hot som möjligheter är naturliga inslag i ett sådant arbete.
Att hushålla med naturresurserna, bevara det öppna landskapet, vårda kulturarvet och bedriva ett miljöanpassat långsiktigt hållbart jord-bruk är exempel på nyckelfaktorer för regional utveckling och en levande landsbygd. Förutsättningarna för lokal produktion av livsmedel bör ut-vecklas, bl.a. i syfte att slå vakt om den lokala miljön, stärka den lokala identiteten samt begränsa transporterna. Turistnäringen kan på sikt få stor betydelse för sysselsättning och utkomst på landsbygden och i glesbygden.
26
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö
❜❜
Grön profil ger
snabbare ökning
av börsvärdet
för storföretagens
aktier!
❜❜
Olof Eriksson, professorOm en satsning på hållbar turism ska bli framgångsrik är det av avgörande betydelse att kulturarvet hålls levande och att landskapet och naturen in-bjuder till rika och varierande miljöer för upplevelser. Att tillvarata och utveckla regionala och lokala natur- och kulturvärden är viktiga tillväxtfak-torer för att attrahera såväl företag som boende. På samma sätt är en giftfri, bullerfri och hälsosam boende- och rekreationsmiljö viktiga kvaliteter som stärker en bygds attraktionskraft och kan stimulera dess tillväxt.
En hållbar tillväxt bygger på att en ökad ekonomisk aktivitet måste ske inom ramen för vad som är god hushållning med naturresurser och med minskad miljöpåverkan som följd. Detta innebär en utmaning och samti-digt en tillväxtpotential för näringslivet. Drivkraften för företagen i den framtida affärsmässigheten ligger i en utveckling av produkter och system baserad på en helhetssyn över hela livscykeln där såväl de ekologiska som de ekonomiska faktorerna beaktas. Samspelet och samverkan mellan ny miljömässigt hållbar teknik, IT och nya sociala mönster som skapas kan vara en stark drivkraft, inte minst för utvecklingen på landsbygden och för samspelet mellan tätorten och dess omland. Som ett led i att öka den re-gionala tillgängligheten till arbete, service och kultur bör utvecklingen av alternativa lösningar till enskilt bilåkande stimuleras. Här kan såväl IT-lösningar som utbyggd kollektivtrafik via t.ex. regionala snabbtåg vara hållbara alternativ som ökar resurseffektiviteten. Möjligheter till samord-nade transporter av kollektivtrafik, skolskjutsar, färdtjänst samt gods- och varutransporter bör utvecklas. Ekonomiska styrmedel som stimulerar kollektivtrafik, samåkning och bilpooler är viktiga komplement för att styra mot hållbar utveckling.
Genom att ställa krav på miljöinriktning vid krediter, lån, bidrag och stöd kan en hållbar näringslivsutveckling stimuleras. Det är ytterst viktigt att miljöskadliga statliga subventioner elimineras för att inte motverka en
27
hållbar utveckling. Synen på miljöarbete inom näringslivet har utvecklats från att huvudsakligen ha varit styrd av lagstiftning. Nu framhålls oftast kundernas krav och ökad marknadsstyrning som den viktigaste drivkraf-ten. Proaktiva företag har konkurrensfördelar genom att de företag som satsar på bättre miljöarbete och resurseffektiv produktion står sig starkare i konkurrensen när alltmer miljömedvetna konsumenter och producenter i ökande grad efterfrågar miljöanpassade alternativ. Det är viktigt att regio-nalpolitikens åtgärder bidrar till att styra företagen på rätt väg så att deras produkter och tjänster blir efterfrågade i framtiden.
Genom att integrera den nationella regionalpolitiken, infraplaneringen, arbetet med de regionala tillväxtprogrammen och struktur-fondsprogrammen skulle en samlad politik för hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling kunna skapas med ett helhetsperspektiv utifrån håll-bar utveckling med gemensamma principer och kriterier för mål, åtgärder och utvärdering. Det skulle sannolikt ge bättre möjligheter för systemtän-kande och helhetslösningar och därmed ökad effektivitet i de statliga insatserna.
2.4 Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxt avser en ekonomisk utveckling som sker utan att mänskli-ga och miljömässimänskli-ga resurser går förlorade och som inte äventyrar framtida generationers behov. Den hållbara tillväxten fordrar ett vidgat synsätt på de aspekter som på kort och lång sikt påverkar människan, miljön och väl-färden. Den bygger på en omfattande material- och energihushållning i alla led kombinerat med högre inslag av tjänster och kunskap, som tillför immateriellt värde. Hållbar tillväxt har en ekonomisk, en miljömässig, en social och en kulturell dimension som är ömsesidigt beroende av varandra.
Om regeringens vision om ett ekologiskt hållbart samhälle ska bli verklighet måste tillväxten vara miljömässigt hållbar. Kraftsamlingen för de regionala tillväxtavtalen är en möjlighet att ta ett helhetsgrepp på ut-vecklingen mot ett långsiktigt hållbart Sverige. Länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andra regionala aktörer har en viktig roll i arbetet med att forma innehållet i tillväxten.
En hållbar tillväxt förutsätter att en ökad ekonomisk aktivitet inriktas mot god hushållning med natur- och kulturresurser och minskad miljöpå-verkan. Häri ligger ett omfattande behov av kunskaps- och teknikutveck-ling som innebär en stor utmaning och tillväxtpotential för näringslivet. De regionala tillväxtavtalen innebär en möjlighet att ta ett helhetsgrepp för att skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling genom att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. I flera län-der är miljösektorn en av de snabbast växande delarna i ekonomin. OECD räknar med en tillväxt inom miljösektorn på 5,5 %. Det innebär att den i förhållande till andra sektorer är en tydlig framtidssektor. Förutom
miljö-28
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö
Jämställdhetsdirektör i Dalarna,
Britte-Marie Hedlöf
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?
I samband med de nya avtalen har hållbarhet och jämställdhet lyfts fram som viktiga utvecklingsfakto-rer. Tidigare var dessa frågor vid si-dan av arbetet och vi fick slåss för att man skulle ta hänsyn till dem. I dag kommer de in tidigt i processen. Den nyorganiserade tillväxt-gruppen på Länsstyrelsen känns som en viktig satsning.
Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till en hållbar utveckling ?
Både kraven på hållbar utveckling och jämställdhet gör att projektäga-re måste tänka till utöver det vanli-ga och därför råder det ingen tve-kan om att avtalen har stor betydel-se. Arbetet har redan visat resultat, vilket är det bästa beviset på dess betydelse.
Dalarna är av tradition trögt och behöver ett nytt tänkande. När 40-talisterna går hem kommer nya ti-der med nya krav. Vi måste anpas-sa oss i Dalarna för att kunna kon-kurrera om arbetskraften. Unga fa-miljer måste kunna kombinera ar-bete och familj. Om arbetsgivare i lä-net inte förstår det så väljer de unga andra regioner att bosätta sig i.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Halva befolkningen har tidigare in-te kommit till tals, vilket innebär att vi har möjligheten att frigöra en stor ➤ Intervju med ...
FOTO:
