Detaljplan för Del av Avesta 5:1 Avesta kommun Dalarnas län
Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2013-01-21.
Ingalis Morfeldt Eva Westlund
Plan- och byggchef /Stadsarkitekt Planingenjör
PLANBESKRIVNING
Detaljplanens läge
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Rubrik/underrubrik Sidan
PLANENS SYFTE 3
BAKGRUND 3
ORGANISATORISKA FRÅGOR 3
Planhandlingar 3
Tidplan 3
Genomförandetid 3
Avtal 3
Nybyggnadskarta 4
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB 4
PLANDATA
Läge och areal 4
Markägarförhållanden 4
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan 4
Detaljplaner 4
Tekniska utredningar 4
MILJÖBEDÖMNING / MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Behovsbedömning 4
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur
Mark, vegetation, topografi och natur 4
Geotekniska förhållanden 5
Bebyggelseområden
Befintlig bebyggelse 5
Industriområde 5
Arbetsplatser och övrig bebyggelse 5
Kommersiell och offentlig service 5
Byggnadskultur, fornlämningar och gestaltning 5 Gator och trafik
Gatunät/Utfart 5
Gång- och cykeltrafik 5
Parkering 5
Kollektivtrafik 6
Hälsa och säkerhet 6
Verksamheter enligt planen 6
Transport av farligt gods 6
Buller 6
Markradon 6
Teknisk försörjning 6
VA, el och tele 6
Hantering av dagvatten och avfall 6
Huvudmannaskap 7
Fastighetsfrågor 7
Nybyggnadskarta 7
Administrativa frågor 7
Övrigt 7
Planens ekonomi 7
Konsekvenser av planens genomförande 7
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 7
PLANENS SYFTE
Huvudsyftet med planen är att skapa byggrätt för kontor och laboratorieverksamhet för Outokumpu Stainless AB inom om- rådet.
BAKGRUND
Det föreslagna planområdet ligger söder om riksväg (Rv) 68 som en del i entrén till Avesta. Från entréerna fås det första intrycket av staden och utformas därför med omsorg. Avesta planerar nu för fortsatt utbyggnad av stadens verksamhetsområ- den i anslutning till Outokumpu och Källhagen, både söder och norr om Rv 68, fram till kommungränsen mot Norberg. Om- rådet kommer att utformas med omsorg, medveten gestaltning och god tillgänglighet såsom vid Outokumpu och sen vidare för att skapa attraktiva tomter för nya företag i annonslägen. Denna detaljplan är en deletapp av stadens utbyggnad mot väs- ter.
Outokumpu Stainless AB, Research and Development, i Avesta har under ett antal år tittat över sitt lokalbehov. Nuvarande lokaler som är belägna i Koppardalen är inte längre ändamålsenliga, på grund av ålder som ger sig uttryck i brister i den inre arbetsmiljön, ventilation, kyla, åtkomlighet m m.
Befintligt fastighetsområde i Koppardalen har stora kulturella värden vilket försvårar en framtida eventuell expansion. Den interna utredningsgruppen på Outokumpu Stainless AB har därmed rekommenderat en plats mellan riksväg 68 och Avesta Jernverks industriområde som optimal. Anledningen till att den föreslagna platsen ligger utanför det inhägnade industriområ- det är för att tydliggöra att R&D:s (Research and Development) forskningsverksamhet gäller för hela koncernen och inte specifikt Avesta Jernverk. Detta är viktigt för att undvika ”internkonkurrens” mellan länder och enheter om var ett framtida R&D ska ligga.
R&D har en relativt stor mängd externa besökare som vid eventuell byggnaden här, inte bör trängas med tung trafik i form av truckar, lastbilar, tåg, entreprenadmaskiner m m, som finns inne på industriområdet. Platsen är därmed vald för att vara lät- tillgänglig för besökare, externa kunder och för externa och interna samarbetspartners. Närheten till industriområdet är posi- tiv ur flera aspekter, såväl för det interna samarbetet inom företagets representanter på orten som för kunder och övriga som vill följa med på en guidad visning av verksamheten under ordnade former. Dessutom höjer närheten till väktare i huvudpor- ten, som idag är belägen i direkt anslutning till den nu föreslagna planen, säkerheten avsevärt.
ORGANISATORISKA FRÅGOR Planhandlingar
Planförslaget utgörs av följande handlingar:
* Plankarta med bestämmelser
* Planbeskrivning (detta dokument)
Dessutom finns följande handlingar i ärendet:
* Grundkarta
* Fastighetsförteckning
* Riskanalys (SWECO)
* Illustrationskarta
Tidplan
Följande preliminära tidplan gäller vid ett normalt planförfarande.
Januari 2013 Beslut om samråd (delegationsbeslut)
Mars 2013 Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott beslutar om granskning Maj 2013 Kommunstyrelsen antar detaljplanen
Juni 2013 Detaljplanen vinner laga kraft Genomförandetid
Genomförandetiden är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills den ersätts, ändras eller upphävs. Under genomförandetiden gäller vissa rättigheter och skyldigheter kopplade till pla- nens innehåll, bl a är fastighetsägare garanterade att få utnyttja den byggrätt som detaljplanen medger.
Avtal
Ett plankostandsavtal har upprättats mellan Avesta kommun och fastighetsägaren Outokumpu Stainless AB.
Nybyggnadskarta
Vid uppförande av huvudbyggnad ska nybyggnadskarta användas.
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB
Kommunen bedömer att den nya detaljplanen inte påverkar natur- och kulturvärden eller turismens och friluftslivets intressen negativt. Planens genomförande kommer inte heller att leda till att någon miljökvalitetsnorm överträds. Kommunen anser sammanfattningsvis att detaljplanen är helt förenlig med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken.
PLANDATA Läge och areal
Planområdet är beläget ca 1 km söder om Avesta centrum utmed riksväg 68 och omfattar ca 4 ha.
Markägarförhållanden
Fastigheten Avesta 5:1 ägs av Outokumpu Stainless AB.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan
Planområdet ligger inom område T1, Avesta centralort, i översiktsplanen antagen 2007-02-12. För området finns dock inga riktlinjer vad gäller markens användning. Under rubriken T1, Avesta centralort - Trafik - finns angett att vägområdena runt riksvägarna, där de passerar genom centralorten, måste skötas på ett sådant sätt att de ger trafikanterna en positiv bild av Avesta. Outokumpu Stainless AB har i sin utvecklingsplan en redovisning av trafiken inom och till området, där det bl a redovisas ett par nya tillfarter, från Dalavägen och från riksväg 68, vilka redan är utförda.
Detaljplaner
Inom området gäller för närvarande ”detaljplan för Avesta Sheffield, anslutning riksväg 68” (S 163) som vann laga kraft 1996-06-10. Detaljplanen anger användningen industri och skyddsområde med bullervall och plantering.
Tekniska utredningar
En riskanalys har utförts av SWECO under februari och mars 2011, se mer under rubriken ”transport av farligt gods”.
MILJÖBEDÖMNING / MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Behovsbedömning
Den nya planen bedöms inte ha någon betydande miljöpåverkan och således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 och 22 §§ Miljöbalken eller miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap 34 § Plan- och bygglagen. Behovsbedöm- ningen baseras på att det berörda området redan är planlagt som industriområde och delvis exploaterat, inte innehåller några högre utpekade naturvärden, samt att de nya markanvändningar som tillåts inte är sådana att de medger verksamheter som kan ha betydande miljöpåverkan. Gällande detaljplan anger industri medan den nya planen anger småindustri och kon- tor.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur
Mark, vegetation och topografi och natur
Marken inom området består av grusade och hårdgjorda ytor i form av parkeringar och asfalterad väg. Skogsridån mellan riksväg 68 och järnverksområdet kan grovt indelas i tre delområden. Den nordöstra delen utgörs av blandskog med bl a tall, björk och rönn. Den mellersta delen domineras av tall. En hel del underväxt av rönn och annat löv förekommer dock. Dessa båda områden bedöms ha ett relativt lågt naturvärde. Det tredje delområdet, den sydvästra delen, är lövdominerat med visst inslag av tall. Björk, asp och rönn förekommer rikligt. Den höga lövandelen samt förekomsten av en del döda och döende lövträd gör att området bedöms ha ett visst naturvärde.
Höjderna inom planområdet varierar mellan ca +93,8 och ca 95,3 RH 2000. Bullervallens högsta punkt ligger på ca 103,1 RH 2000.
Den befintliga bullervallen inom planområdet är tänkt att vara kvar. Detta för att inte öka buller från industriområdet och att inte stoft på marken inom industriområdet ska blåsa ut mot samhället.
I bullervallen finns diverse avfall och om ingrepp krävs i vallen, vilket kommunen anser är mindre lämpligt, föreligger det ett ansvar för den som gräver i vallen att ta hand om eller sanera eventuellt avfall. Schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar markens höjdläge kräver marklov.
Geotekniska förhållanden
Det aktuella området har inte undersökts geotekniskt och kommunen bedömer inte heller att någon sådan undersökning be- höver göras i samband med upprättandet av den nya detaljplanen. Jorden inom området består enligt den geologiska kartan (SGU 1946) av morän.
Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse
Inom området finns ingen bebyggelse utan endast en stor parkering för Outokumpu Stainless personal och besökare.
Industriområde
I det nya planförslaget tillåts industri och kontor med högsta byggnadshöjd 13 meter. För den angränsande detaljplanen S 126 gäller byggnadshöjd på 27 meter. En av de närmare byggnaderna inom denna detaljplan är ”Färdigställningen - bygg- nad 480” och högsta delen på den är nya träningshallen (den grå putsade delen mot parkeringen) som är ca 14 meter hög.
Avsikten med en byggnadshöjd på 13 meter i föreslagen detaljplan, mot gällande 27 meter i angränsande detaljplan, är att man ska få en visuell nedtrappning i höjdläge mot riksväg 68.
Arbetsplatser och övrig bebyggelse
Planen anger användningen industri inklusive laboratorium och kontor som kan komma att inrymma ett antal arbetsplatser.
Kommersiell och offentlig service
Inom planområdet finns i dagsläget ingen service. Planen medger förutom användningen industri även kontor vilket kan komma att inrymma olika former av service. Offentlig service finns inom relativt korta avstånd då planområdet ligger inom Avesta tätort. Avesta lasarett ligger ca 1 km nordöst om planområdet och Avesta centrum ca 1 km norr om planområdet.
Byggnadskultur, fornlämningar och gestaltning
Planområdet finns inte upptaget i några inventeringar och har i övrigt inga utpekade byggnadskulturella värden.
Inom området finns inte heller några kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets register.
Då planområdet ligger i anslutning till riksväg 68, som klassas som en genomfartsled, är det angeläget att alla former av exploatering utförs så att området ger ett vårdat och tilltalande intryck. Därför anger planbestämmelserna att närmast riksvä- gen får inga öppna upplag finnas. Eventuella inhägnader och upplag, i andra delar av området, ska utformas estetiskt tillta- lande. Skyltar eller jämförliga anordningar får ej inverka menligt på trafiksäkerheten utmed riksväg 68 samtidigt som de ska ge trafikanterna bra och relevant information. Antal skyltar och andra reklamanordningar ska minimeras. Rekommendationer för skyltning finns att läsa i Trafikverkets publikation ”Vägverkets myndighetsutövning Stöd för kommuners och länsstyrel- sers fysiska samhällsplanering”. Inom detaljplanelagt område krävs bygglov för skyltar enligt Plan- och bygglagen (PBL).
En estetiskt väl utformad byggnad på platsen som är vid en av entréerna till Avesta ger ett positivt tillskott till stadsbilden i ett område som i dagsläget saknar sådana kvalitéer. Det är därför av vikt att byggnation inom planområdet utförs på ett este- tiskt tilltalande sätt.
Gator och trafik Gatunät/Utfart
Utanför planområdets norra gräns går riksväg 68 som sträcker sig mellan orterna Örebro i söder och Gävle i norr. Norr om planområdet på riksväg 68 är hastighetsbegränsningen 70 km/h från väster riktningen Örebro och fram till slutet på planom- rådet i öster. Sedan sänks hastigheten till 50 km/h fram till och genom Bergsnäsrondellen mot Gävle. Fastighetens utfart finns idag mot Stålverksgatan och in- och utfart från kvartersmarken inom planområdet kommer även i fortsättningen att ske mot Stålverksgatan. Då ytterligare väganslutning mot den hårt trafikerade riksväg 68 bedöms olämpligt ur trafiksäkerhetssyn- punkt anger detaljplanen att inga nya utfarter får anordnasmot denna väg.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelväg finns anlagd fram till planområdet och servar de anställda inom Outokumpu Stainless AB. Gång- och cykelvägen nyttjas även av allmänheten och har sina målpunkter i planområdets västra och östra del. Funderingar finns från fastighetsägaren på att knyta ihop gc-vägen även inom planområdet så att det blir en säkrare väg att promenera och cykla på.
För att passera planområdet går allmänheten idag över parkeringsområdet och på den väg som leder till och från området.
Parkering
Fastighetens parkeringsbehov kommer med denna plan att kunna tillgodoses inom den egna fastigheten.
Kollektivtrafik
Avståndet till busstationen i Avesta centrum är ca 1 km. Närmaste busshållplats finns ca 800 meter österut på Bergsnäsgatan och från denna kan man i dagsläget ta buss 301 mot Avesta centrum eller mot Krylbo.
Hälsa och säkerhet Verksamheter enligt planen
Planen medger inga verksamheter som kan medföra någon ändring av riskbilden för planområdet eller dess omgivning.
Räddningstjänstens insatstid för att nå området är i normalfallet mindre än 10 minuter. Brandstationen i Avesta är belägen endast ca 800 meter norr om planområdet och Outokumpu är utrustat med en utryckningsbil med utbildad personal som kal- las RO-Jouren (Riskorienterar-Jouren). På dagtid är de oftast före Räddningstjänsten och ambulans på plats. RO-Jourens uppgift är att först och främst se till att alla människor utrymmer lokalerna vid brandlarm samt om det är en mindre brand starta släckning och att guida ambulans och brandkår till rätt plats.
Transport av farligt gods
Transport av farligt gods sker på riksväg 68 direkt norr om planområdet vilket gör att avståndet från tänkt byggnation inom planområdet till dessa transporter ska vara som minst 20 m om riskminskande åtgärder genomförs. Området som är tänkt bebyggas med kontor, laboratoriebyggnad eller likvärdig byggnad är begränsat då den befintliga industrin är belägen och inhägnad omedelbart söder om planområdet. Under rubriken ”Bakgrund” på sidan 3 finns angivet anledning till exploate- ringen och om riskminskande åtgärder genomförs bedöms området lämpligt för byggnation.
Med anledning av närheten till transportled för farligt gods har Outokumpu Stainless AB låtit utföra en riskanalys med syftet att i första hand redovisa vad som krävs för att göra tänkta exploatering möjlig. Riskanalysen har utförts av SWECO och utgör nu underlag till detaljplanen. Riskanalysen konstaterar bland annat att ”Konsekvensminimerande åtgärder utgörs i första hand av olika sätt att skydda besökande till området från brandpåverkan. Kvantifiering av effekten av brandskyddad fasad har gjorts och visar på mycket god effekt av denna åtgärd. Brandskyddad fasad bör åtföljas av andra byggnadstekniska åtgärder såsom utrymningsvägar och ventilationsintag riktade bort från riksväg 68”.
Förekomsten av ett dike mellan väg och planområde kan ha stor betydelse för konsekvenser vid eventuell olycka. Diket sam- lar upp vätskor vilket minskar konsekvens vid pölbränder eftersom pölens utbredning koncentreras till diket. För att detta ska fungera tillfredsställande är det av stor vikt att det underhålls väl, så att dikets profil inte växer igen och att diket inte grundas upp alltför mycket med tiden.
Inga transporter av farligt gods kommer att ske inom området. En kulvert kommer att grävas från huvudbyggnaden inom det nya planområdet till byggnad inom det nuvarande industriområdet, för lagring av gasol.
För att begränsa riskbilden för området anger detaljplanen att;
* inga byggnader får placeras närmare riksväg 68 än 20 meter. Det regleras med s k prickmark.
* fasader och fönster ska utformas så att de är svårantändliga. Detta ger ökat motstånd mot att brand får fäste i aktuella bygg- nader.
* utrymningsvägar skall placeras så att utrymning kan ske mot väderstreck som inte vänder sig mot riksvägen. Är riskreduce- rande genom att utrymning kan ske på så långt avstånd som möjligt från en riskkälla.
* ventilationsöppningar i byggnader ska placeras så att de är riktade bort från riksväg 68.
Buller
Buller från verksamheter inom planområdet får inte överskrida gällande riktvärden mot omgivningen. Buller från riksväg 68 norr om planområdet kan beröra planområdet. Enligt trafikräkning som gjorts av Trafikverket år 2010 är vardagsmedel- dygnstrafiken ca 6530 fordon. Byggnader ska utformas och placeras så att störningar ej uppstår i och vid byggnaderna. Där- för anger planbestämmelserna att gällande riktvärden för buller vid arbetsplatser ska följas.
Markradon
Marken är bedömd som att normal risk för markradon föreligger.
Teknisk försörjning VA, el och tele
Inom fastigheten finns VA-, el och teleledningar. Avesta kommun är ansvarig för vatten- och avloppsnätet fram till fastig- hetens förbindelsepunkt. Ett stort antal viktiga kablar och ledningar finns belägna i den södra delen av planområdet, därför har ett u-område (område som ska vara tillgängligt för allmännyttiga underjordiska ledningar) lagts in där. Ett mindre u- område i nordvästra delen av planområdet har även lagts in för befintlig teleledning. Behöver ledningsinnehavaren flytta på några av sina kablar eller kanalisation på grund av exploatering enligt detaljplanen, bekostas detta av exploatören.
Hantering av dagvatten och avfall
Inom planområdets hårdgjorda ytor finns rännstensbrunnar som dagvatten leds ner i. Hushållsavfall hämtas genom kommu- nens försorg.
Huvudmannaskap
Detaljplanen omfattar kvartersmark för industri och kontor. För byggnation och andra åtgärder på kvartersmark svarar re- spektive fastighetsägare.
Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Detta anges trots att det i denna plan inte finns någon allmän plats i detaljplanen då det med kommunalt huvudmannaskap följer bestämmelser i PBL om marklösen, upplåtelseskyldighet, gatukostnader m m.
Fastighetsfrågor
Servitutsavtal bör upprättas mellan Avesta kommun och ägaren av fastigheten Avesta 5:1 för befintliga kommunala VA- ledningar inom planområdet. Även för befintliga telefonledningar utmed norra plangränsen bör ledningsrätt eller servitutsav- tal upprättas. Då mellan ledningsinnehavaren Telia-Sonera och ägaren av Avesta 5:1.
Nybyggnadskarta
Vid uppförande av huvudbyggnad ska nybyggnadskarta användas.
Administrativa frågor
Genomförandetiden är 10 år från den dag då planen vinner laga kraft.
Övrigt
Grundkartan är upprättad i december 2012 av kart- och mätenheten vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning i Avesta.
Planförslaget handläggs med normalt planförfarande.
Planens ekonomi
Upprättandet av denna detaljplan bekostas av exploatören, Outokumpu Stainless AB. Planen föranleder inga kommunala investeringar. Vid eventuell byggnation inom planområdet tillkommer sedvanliga avgifter kopplade till detta, t ex avgifter för bygglov.
Konsekvenser av planens genomförande
Planförslaget medför en ändring av användandet från industri och skyddsområde med bullervall och plantering till att omfatta byggbar mark för småindustri (inkl laboratorium) samt kontor. I gällande detaljplan finns endast möjlighet att bebygga skärmtak, vaktkurer, och smärre byggnader efter särskild prövning av ”Miljö- och Byggstyrelsen”.
Outokumpu Stainless AB planerar för nya lokaler för att möta framtidens krav. Företaget har under lång tid planerat för nya lokaler på olika platser i Avesta men har idag som huvudalternativ att bygga ny kontors-, laboratoriebyggnad eller likvärdig byggnad mellan nuvarande industriområde och riksväg 68.
Då inget motsvarande strategiskt läge för skapande av byggrätt för kontors- och besöksbyggnad finns i anslutning till Outo- kumpu Stainless AB:s industriområde har ingen alternativ placering tagits med i denna konsekvensbeskrivning utan förslaget jämförs endast med ett nollalternativ.
Nollalternativ:
* Outokumpu Stainless AB kan inte bygga en ny kontors- och laboratoriebyggnad Negativt
* Naturområdet blir kvar Positivt
Planförslaget medför följande konsekvenser:
* Ny kontors- och laboratoriebyggnad med bra läge intill befintlig industri kan byggas Positivt
* Stadsbildskaraktär ökar vid infarten till Avesta. Positivt
* Delar av naturmarken/skyddsområdet försvinner där den nya byggnaden är tänkt Negativt MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Vid upprättandet av denna planbeskrivning har även kommunens stadsingenjör/markchef Ulf Lademyr medverkat.
