Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.

Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autism- spektrumtillstånd.

Mål: Habiliteringsinsatser ska ges, efter behov, till alla som ingår i BUH:s uppdrag/målgrupp.

Syfte: Att utveckla och förbättra insatserna för barn och ungdomar med autismspektrumtill- stånd, samt att förbättra arbetsförutsättningarna för personal.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för olika tillstånd och inbegriper autism (autistiskt syndrom), Aspergers syndrom, atypisk autism/genomgripande störning i utvecklingen UNS. Autismspektrumtillstånd är ett funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. Tillståndet är genomgripande och medför stora konsekvenser för barns och ungdomars utveckling. Svårighetsgraden kan variera, och barn med autismspektrumtillstånd har därför olika behov av hjälp och stöd.

Forskningen om autismspektrumtillstånd är intensiv. Kunskapen har ökat om orsaker, möjlig- heter till stöd, undervisning och behandlingsformer.

I all forskning understryks vikten av att barn med autismspektrumtillstånd igenkänns och dia- gnostiseras och att dessa barn och deras anhöriga får individuellt anpassat stöd. För barn med autism är det viktigt med tidig diagnos och tidigt insatta insatser för att minska funktionshind- rets konsekvenser. Barn med Aspergers syndrom diagnostiseras oftast senare än barn med autism då deras svårigheter i regel inte framträder lika tydligt under småbarnsåren.

BUH:s organisation: Barn och ungdomshabiliteringen är organiserad i habiliteringsteam med sammansättning av flera professioner. BUH är organiserad enligt geografisk uppdelning, sö- der, väster och norr. Därutöver finns ett länsövergripande team för döv och hörselverksamhet samt läns- och regionverksamheten. Grunden till organisationen skapades i början av 90-talet och är ändamålsenlig utifrån den specialitet som habilitering utgör inom hälso – och sjukvår- den dvs medicinska, pedagogiska, psykosociala och tekniska insatser. Styrkan i habilitering- ens organisation och arbetssätt är teamarbetet. Inom BUH har under åren utvecklats flera spe- cialistverksamheter som ett komplement till bashabiliteringen för att uppfylla nya krav och behov från målgrupperna inom BUH. Exempel på länsövergripande specialistverksamheter är KBT-mottagning, Samspel i fokus, MUMS – munmotorik och samspel i matsituationen, handhabilitering och Kometen, en verksamhet för kunskap om metoder, programvaror och hjälpmedel för kommunikation och dator i behandling. Inom BUH:s organisation skapades 2005 en länsövergripande Autismresurs som är sammansatt av olika professioner på deltid.

Resursomfördelning har skett inom befintliga personalresurser. I Autismresursens uppdrag ingår att ansvara för länsövergripande kurs och gruppverksamhet vilket bl a innebär ansvar för introduktionsutbildning och att bevaka kunskapsutveckling inom området och därmed vara en intern resurs för BUH. I AR:s uppdrag ingår ansvar för genomförande av interventionspro- grammet ”Samspel i fokus” för förskolebarn och deras vårdnadshavare.

Uppdraget idag: För ungdomar från 7 års ålder med autismspektrumtillstånd utan samtidig psykisk utvecklingsstörning sker mottagandet i grupp, åtföljt av grupputbildning och indivi- duell planering av insatser. BUH:s insatser planeras av arbetslag och familj tillsammans vid återkommande möten och dokumenteras i en individuell habiliteringsplan (IHP). Planen om- fattar såväl individuella insatser från arbetslaget som deltagande i länsövergripande utbild- ningar/verksamheter. Nedanstående insatser kan, om behov föreligger, erbjudas till målgrup- pen samt i vissa fall familjen och familjens nätverk.

 Introduktionsutbildning kring funktionshindret och BUH:s verksamhet

 Samspel i Fokus – utbildning till föräldrar till förskolebarn med fokus på samspel och kommunikation

 Utbildningar för föräldrar till skolbarn med fokus på funktionshindrets konsekvenser och möjliga pedagogiska strategier för att motverka dess konsekvenser

 Informations- och samtalsgrupper för barn/ungdomar

 Pedagogisk handledning till föräldrar och barn/ungdomar

 Konsultation till personal inom förskola/skola kring enskilda barn

 Behandlingsformer med inriktning på samspel, exempelvis Marte Meo och Musik i Behandling

 Kognitiv beteendeterapi

 Stödsamtal för barnet

 Stödsamtal för föräldrar och syskon

 Medicinsk bedömning och behandling. Dessutom kan i vissa fall farmakologisk och/eller barnpsykiatrisk behandling bli aktuell. Det kan exempelvis gälla vid svåra beteendestörningar, ADHD, depression och tvångsproblematik

 Utformning av olika typer av kommunikationshjälpmedel, och av pedagogiska hjälp- medel.

 Miljöanpassning

 I samband med avslutad skolgång erbjuds ungdomar remiss till länets Vuxenhabilite- ring

Ökade krav och större målgrupp: Under hela 2000-talet har uppmärksammats att gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat mycket kraftigt, speciellt diagnos au- tism utan utvecklingsstörning/Asperger. Hela den neuropsykiatriska gruppen utgör idag ca 600 barn/ungdomar vilket motsvarar nästan hälften av alla brukarna inom BUH. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin finns en särskild utredningsenhet som utreder och diagnostiserar vil- ket innebär att utredningarna är av hög kvalitet. När ett barn/den unge får diagnos inom au- tismspektrat skickas remiss till Barn- och ungdomshabiliteringen. Med anledning av denna kraftiga ökning har BUH försökt att möta behoven med olika åtgärder bl a genom gruppmot- tagning och kursverksamhet. Ett pådrivande skäl har också varit vårdgarantivillkoren om en första vårdkontakt inom tre månader.

Förutom den kraftiga ökningen av barn/ungdom med autismspektrumtillstånd kommer också ett oförminskat eller ökat antal remisser gällande andra funktionsnedsättningar som ingår i BUH:s målgrupper och uppdrag.

Ett krav på BUH är att möta och tillgodose de behov som finns hos alla dessa grupper av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. En prioriteringsordning har utarbetats för att kunna urskilja olika individer och gruppers behov så att insatser ges företrä- desvis till de med störst behov. Ett annat pådrivande krav är att inhämta ny kunskap och forskning för att utveckla och tillämpa nya rön utifrån den specialistverksamhet som BUH utgör. För det krävs att det finns hög kompetens inom verksamhetens olika delar, medicinskt pedagogiskt, socialt och psykologiskt.

En del i denna utveckling är insatser mot ungdomar med Aspergers syndrom som har habilite- ringsbehov av annan art än flertalet övriga barn och unga inom BUH. Fokus på insatserna är att ge kunskaper om funktionsnedsättningen och de konsekvenser detta får i vardagen. Fokus ligger på utbildning och pedagogisk handledning till barnet och dess familj samt utformning av kommunikationsstrategier. Barn och ungdomar med autismspektrumstörning utsätts för stora psykiska påfrestningar vilket bl a ökar behovet av psykologiskt stöd och psykiatriskt behandling. I flera landsting ingår denna grupp i barnpsykiatrins uppdrag.

Neuropsykiatriskt team (NPT) inom BUH: För att bättre kunna ge detta stöd och samtidigt tillgodose olika gruppers behov föreslås att ett länsövergripande neuropsykiatriskt team ska- pas. Inom befintliga ramar och med de nya resurserna tillskapas teamet vilket innebär att gruppen autism utan utvecklingsstörning kommer att få tillgång till ett specialistteam. Detta innebär att övriga grupper med funktionsnedsättningar får bättre tillgång till den habilitering som byggts upp under lång tid. Ett annat motiv är att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av innehållet i habiliteringen samt tillräckligt utbud av insatser avseende såväl omfattning som kvalitet.

Organisationsf

Organisationsföörslag rslag

Barn-Barn- och ungdomshabiliteringenoch ungdomshabiliteringen Barn och dess familj

Barn och dess familj

HDV HDV LÖV LÖV LRV LRV NOLNOL

VOLVOL SOLSOL

NOS NOS SOS

SOS VOSVOS

NPT NPT

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning, utan utvecklingsstörning,

ca 7 ca 7--19 år19 år

SiF SiF

Förklaring till organisationsförslaget: Från alla de geografiskt organiserade arbetslagen överförs barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning i ålder från 7 år och uppåt till NPT teamet. Arbetslaget för Västra området Örebro stad (VOS) upplö- ses och insatser för alla övriga barn/ungdomar som ingår i BUH:s uppdrag fördelas på stads- lagen SOS och NOS.

Konsekvenser ur ett föräldra-barn perspektiv

Fördelar:

 Föräldrar efterfrågar i allt högre grad specialiserade insatser när det gäller gruppen med autismspektrumstörning.

 Föräldrar möts av hög kompetens hos samtliga i teamet

 Bättre förutsättningar att utveckla både ett bredare och djupare utbud av insatser bero- ende på behov och svårigheter t ex IBT vid svåra beteendestörningar, utbild-

ning/samtalsgrupper för föräldrar och personal inom fsk/skola och ökat utbud av gruppaktiviteter även i länsdelarna.

 Föräldrar möter i högre grad samma personer från teamet från gruppmottagning, indi- viduell bedömning och planering samt uppföljning.

 Ökade möjligheter att klara vårdåtagandet inom den förstärkta vårdgarantin.

 Barn/ungdom och föräldrar möter ett team varifrån samlade insatser ges såväl behand- lingsinsatser som gruppverksamhet.

 Bättre förutsättningar i de geografiska teamen att möta övriga gruppers behov av in- satser t ex barn och ungdom med utvecklingsstörning, rörelsehinder m fl.

Nackdelar:

 Innebär längre fysiskt avstånd mellan teamet och brukaren.

 Innebär byte av arbetslag och etablera ny kontakt med medarbetare i teamet – gäller de som idag är aktuella för insatser.

 Innebär längre avstånd till samverkanspartners ex vis skolan/socialtjänsten.

 Inga tecken på att gruppen med autismspektrumtillstånd kommer att minska eller avta.

Dvs fortsatt hög tillströmning av nya remisser.

Konsekvenser ur ett medarbetarperspektiv

Fördelar:

 Större möjligheter att utveckla behandlingsmetoder ex IBT

 Samlad kunskap, bättre möjlighet till kompetensutveckling

 Bättre förutsättningar till samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin då den neuro- psykiatriska patientgruppen finns i båda verksamheterna.

 Samla alla behandlingsinsatser inom ett team.

 Bättre förutsättningar att följa upp såväl gruppinsats som insatser mot enskilt barn/

ungdom/familj när resurserna och kompetensen är samlad i ett team.

 Bättre resursutnyttjande när teamet kan fokusera på en speciell målgrupp

 Bättre förutsättningar för utvecklingsarbete inom alla team.

 Minskad sårbarhet – flera professioner av samma slag som kan ersätta varandra vid behov.

Nackdelar:

 Teamet blir stort. Osäker prognos om i vilken omfattning tillströmningen kommer att öka.

 Ett stort och omfattande uppdrag som innebär många vårdåtaganden.

 Kan innebära fler resor.

 Ökad oro inför en förväntad förändring.

Uppföljning och utvärdering

 Patientenkät

 Medarbetarenkät

 Produktionsstatistik/besök

 Vårdgarantin/väntetider

 IHP utvärdering/familjens samlade bedömning

Ledningsgruppen på BUH