Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
VAD ÄR MEST INTRESSANT I SAMHÄLLSKUNSKAP?
What is most Interesting in Civics?
Elevers intresse för ämnesområden i samhällskunskap med fokus på social
bakgrund
Andreas Karlsson
Examensarbete i lärarutbildningen Handledare: Mikael Axberg
2
Examensarbete
15 hp
Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
SAMMANFATTNING
Andreas Karlsson
Vad är mest intressant i samhällskunskap?
- elevers intresse för ämnesområden i samhällskunskap med fokus på social bakgrund
År: 2009
Antal sidor: 29
Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.
3
Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Teoretisk referensram ... 5
2:1. Intresse och motivation ... 5
2:2. Elevinflytande ... 5
2:3. Social bakgrund ... 7
2:4. Samhällskunskap (och historia) ... 10
3. Metod ... 11
4. Resultat ... 14
4:1. Internationella frågor ... 15
4:2. Individen och samhället ... 17
4:3. Ideologi och värderingar ... 19
4:4. Att ta ställning ... 19
4:5. Forskningsmetoder ... 20
4:6. Historisk bakgrund ... 21
4:7. Resultatsammanfattning ... 21
5. Analys ... 23
5:1. Motivation och elevinflytande ... 23
5:2. Social bakgrund, kön och gymnasieinriktning ... 23
5:3. Samhällskunskap ... 24
6. Diskussion ... 25
6:1. Metoddiskussion ... 25
6:2. Resultatdiskussion ... 25
6:3. Fortsatt forskning och avslutande reflektioner ... 26
7. Källförteckning ... 28
8. Bilaga 1: Enkät ... 30
4
1. Inledning
Skolan är en samhällsinstitution som i läro- och kursplaner verkar för att en lång rad värden och kunskaper ska förmedlas till och internaliseras av svenska barn och ungdomar. Samtidigt finns det en medvetenhet kring att alla elever kommer till skolan med olika bakgrunder, varför undervisningen ”skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” för att ”med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling” (Lpo 94: Kaptitel 1). Man kan också finna att ”läraren skall se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen” (Lpf 1994: Kapitel 2:3). Detta är emellertid explicita riktlinjer, vilket kan tolkas som att de implicit låter förstå att tingens ordning inte riktigt svarar mot de höga ambitionerna. Forskningen påvisar att elevers kunskaper, språk och värderingar kan vara avhängiga deras kön eller kulturella bakgrund, varvid det förhållande uppstår att vissa elevgrupper mer än andra socialiserats enligt ett mönster som ligger i linje med skolans kultur. Denna reproduktion av majoritetskulturens värden kallas ibland för ”medelklassens skola” (exempelvis Einarsson, 2004).
Intresse anses allmänt gynna motivation, liksom inflytande över undervisningssituationen. Om man tänker sig att elever förvaltar sitt föreskrivna inflytande genom att kräva mer krut på för dem intressanta frågor, kan man då tänka sig att det finns områden inom varje ämne som tilltalar elever olika mycket, beroende på deras sociala bakgrund?
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i samhällskunskap. Mina frågeställningar lyder som följer:
- Vilka ämnesområden finner elever mest intressanta inom ämnet Samhällskunskap? - Finns det några skillnader i intresse med hänsyn tagen till deras föräldrars
utbildningsbakgrund?
Detta kommer att undersökas genom en enkätundersökning. Frågorna är ämnesdidaktiskt intressanta då de berör elevinflytande över kursinnehåll samt skulle kunna antyda intresse-skillnader mellan elever med olika sociala bakgrunder, vilket kan bidra till en undervisning som bättre möter sådana skilda intressen.
5
2. Teoretisk referensram
Avsnittet avser att sätta undersökningens syfte och frågeställningar i ett sammanhang. Det innebär att vissa avsnitt inkluderats för att de inbjuder till jämförelser med mitt material, medan andra är relevanta för att de motiverar forskningsområdet.
2:1. Intresse och motivation
Synen på vikten av intresse hos elever har en lång tradition inom pedagogiken (exempelvis Dewey, 1997:173). Joanna Giota (2002) har i en litteraturöversikt över forskningen på området diskuterat betydelsen av elevers motivation för lärande, engagemang och prestationer i skol-arbetet, samt för deras totala utveckling. Ett sätt att se på motivationsbegreppet är att dela upp det i inre och yttre motivation, där det förra innebär att eleven motiveras av egna intressen och motiv, medan det senare innebär att eleven motiveras av de krav och prestationsmål som omgivningen ställer upp. Även om yttre motivation inte per definition är av ondo, kan den bidra till att elever anpassar sig till vuxenvärldens krav och tappar egna incitament för att lära sig (Giota, 2002:281-285). Exempelvis har Bergqvist i en högstadieundersökning funnit att om eleverna saknar intresse för det arbete de sysslar med så inriktar de sina aktiviteter på att producera ett för läraren godkänt resultat (Selberg, 2001:35). Om eleverna däremot kan fås att utveckla intresse för ett ämne eller känna att det är personligt relevant, drivs deras arbete istället av en egen inre motivation. Giota påpekar också att forskningen kring elevers motivation generellt utgår från ett vuxenperspektiv på elevernas verklighet, inte från deras eget (Giota, 2002:297, 300).
I Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 tillfrågades eleverna när de anser att de lär sig bra. De vanligaste svaren var ”när man är intresserad”, ”när man får jobba med vad man vill” följt av ”när läraren berättar och förklarar” (Skolverket, 2003b:25). Flera uppsatser i ämnet förstärker bilden av en koppling mellan intresse, motivation och elevinflytande (Henriksson och Karlsson, 2003; Lindblad, 2007; Modig och Rantatalo, 2003).
2:2. Elevinflytande
Elevers motivation kan således kopplas till deras inflytande över sin arbetssituation – där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar, för att citera titeln på en skrift i ämnet (Utbildningsdepartementet, 1995). Utöver att vara en pedagogisk inlärningsstrategi som utgår från elevens förutsättningar, kan inflytande härledas till andra delar av skolans uppdrag. Skolans styrning ska vara decentraliserad och målstyrd, vilket innebär att beslutsfattande ska tillfalla dem som berörs av besluten. Skolan ska också bidra till en demokratisk fostran och personlig och social utveckling hos eleverna, samt träna dem i ansvarstagande (Utbildningsdepartementet, 1995:63f).
6 Vad eleverna vill
Undersökningar av elever på högstadiet och gymnasiet under 1990-talets första hälft har visat att elever vill ha ett större inflytande över sin undervisningssituation, samt vill att större hänsyn tas till deras intressen och verklighet. De menar också att brist på inflytande leder till passivitet. Medan eleverna ser elevinflytande som en fråga om påverkan av själva undervisningen inom kurserna, relaterar lärare i högre grad elevinflytande till en fråga om kursval (Selberg, 2001:35ff). Detta bekräftar tendenser som Demokratiberedningen påtalat några år tidigare. Elever ser sämst möjligheter till inflytande på undervisningens metoder och innehåll, vilket är just de områden som de helst vill ha mer inflytande över. Det bör dock nämnas att många är tillfreds med att läraren bestämmer hur undervisningen ska se ut (Utbildningsdepartementet, 1995:55, 60f). Inom ramen för IEA:s internationella Civic education study har Skolverkets undersökningar Ung i demokratin under tidigt 2000-tal visat att omkring en tredjedel av grundskoleeleverna, som även här är intresserade av att påverka sin arbetssituation, upplever att de har möjlighet att påverka undervisningens innehåll (Skolverket 2001:10f). I den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 svarar omkring hälften av eleverna att de kan påverka lite eller inte alls (Skolverket, 2003b:39). Dock upplever 80 procent av gymnasieeleverna att de har relativt goda möjligheter att påverka upplägg och innehåll. Detta resultat skiljer sig från tidigare undersökningar, även om det finns skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program dominerade av pojkar. Dock påpekar man vissa tvetydigheter i resultatet, då 2/3 av eleverna samtidigt är missnöjda med sin skolsituation (Skolverket 2003a:12f).
Som en kontrast till lärarnas uppfattningar har det påvisats att barns förmåga att hantera medinflytande ofta undervärderas, och en studie av lågstadieelever har visat att deras förmåga se saker och ting ur andras perspektiv, både barns och vuxnas, tränas genom eget ansvar (Selberg, 2001:35). Även Utbildningsdepartementet (1995:57,65) framhåller att elevers förmåga att ta ansvar av erfarenhet visat sig vara större än man ofta tror. Eleverna betonar dessutom möjligheten till kompromiss och dialog – det handlar om att bli lyssnade till, inte om att bestämma allt själva. Sammanfattningsvis framträder en bild av samvariation mellan motivation, meningsfullhet, trivsel, aktivitet och elevinflytande, ett inflytande som eleverna själva efterlyser. Selberg (2001:46ff) drar slutsatsen att lärare för att gynna elevers lärande måste föra en dialog med dem kring undervisningsinnehållet (vad, varför, hur och när?). Andra har dragit liknande slutsatser (Giota, 2002:283, 300).
Demokratifostran
I Skolkommitténs arbete 1996 konstateras att elevinflytande utöver att vara en förutsättning för lärande utgör en del av skolans uppgift att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Detta kan härledas till den grundläggande iakttagelsen att demokrati är en samlevnadsform, varför elevinflytande inte kan begränsas till enskilda beslutsorgan såsom elevråd (Selberg, 2001:33). Sveriges Elevråds Centralorganisation har utifrån sådana tankegångar föredragit termen skoldemokrati framför elevinflytande (Utbildningsdepartementet 1995:57).
Då brist på inflytande påvisats har den genomgående kunnat härledas till att lärare generellt sett inte har ansett elever vara tillräckligt mogna för att tillerkännas mer ansvar. Eleverna ses inte som
7
en tillgång i undervisningssituationen då lärarna inte anser att deras deltagande främjar kunskapsutvecklingen. Särskilt i teoretiska ämnen är innehållsfrågan inte förhandlingsbar, och man betraktar inte heller arbetsformerna som led i demokratisk fostran. Vidare ser lärarna hinder för ökat elevinflytande i styrningen utifrån läromedel och schemats utformning, och finner problem i elevernas prestationsångest och en allmän samhällsutveckling som bidrar till en svagare känsla för demokratiska värderingar (Utbildningsdepartementet, 1995:56-67; Skolverket 2001:9). Bland lärarna finns också en tendens att inom ramen för de separata stadierna korrelera elevernas förmåga till ansvar och inflytande med en upplevd tilltagande mognad – den utvecklade mognad eleverna tar med sig från högstadiet s.a.s. nollställs av de nya lärare som eleverna får på gymnasiet (Selberg, 2001:35ff).
Riksdagens Revisorer ser ett samband mellan dåligt utvecklade demokratiska arbetsformer i gymnasieskolan och brister i elevernas förmåga till självständigt arbete och kritiskt analyserande förhållningssätt. Man påpekar att eleverna uppnår rösträttsålder under tiden i gymnasiet, och att en skola som ska fostra till demokrati måste vara demokratisk i sina arbetssätt (Utbildnings-departementet, 1995:57). Dock finner en senare undersökning att gymnasieungdomen uppvisar en allmän mognad i kunskaper, värderingar och beteenden, varför förstagångsväljarnas förut-sättningar att göra genomtänkta val tycks goda (Skolverket, 2003a:134).
2:3. Social bakgrund
Den verklighet utbildningssystemet förmedlar är präglad av krafter och styrkeförhållanden i samhället, och läro- och kursplaner ger ofrånkomligen uttryck för ideologiska val och ambitioner. Skolan är en lärmiljö av många, och elever ur olika samhällsgrupper kan således ha bättre eller sämre förutsättningar att svara mot de kunskaper, värderingar och arbetssätt som värdesätts just i där (Tiller och Tiller, 2003).
Inställning
Ungdomars attityder till utbildning och skolgång är i huvudsak grundlagda vid ingången till högstadiet (Frykman, 1998:23). Elever som inte anpassar sig till skolans förväntningar på lärande och socialt beteende tenderar lättare att utveckla en negativ syn på skolan och den egna förmågan att prestera i skolmiljö. De som kombinerar en negativ självbild och en negativ syn på skolan tycks dessutom utgöra en riskgrupp för att utveckla ett sämre mående och social utsatthet senare i livet. Elever kopplar sina skolprestationer i nuet till sina framtidsutsikter, och ett misslyckande i nuet kan ses som ett misslyckande i ett större perspektiv (Giota, 2002).
I den nationella utvärderingen av grundskolan finner Skolverket två dimensioner i elevernas förhållande till lärande. Elever med ett självständigt förhållningssätt uppvisar intresse och en hög grad av aktivitet i förhållande till undervisningen, samt uppskattar att välja själva, diskutera och ta egna initiativ. Elever med ett förhållningssätt som präglas av anpassning tar istället färre egna initiativ och föredrar att skriva av, läsa läxor och förbereda sig inför prov, för att på så sätt svara mot lärarens krav. De självständiga eleverna är i högre grad de som är vana med integrerad SO-organisation, har höga betyg, samt flickor. Pojkar är istället mer inriktade på anpassning.
8
Skolverket finner inga korrelationer utöver dessa, exempelvis i fråga om föräldrars utbildnings-bakgrund eller etnicitet. Tendensen tycks ha stärkts sedan motsvarande nationella utvärdering 1992 (Skolverket, 2003b:25ff, 34).
Språk
Föräldrarnas utbildningsbakgrund och att de är bekanta med ”skolans språk” är betydelsefulla faktorer för elevernas resultat (Skolverket, 2009:48). Einarsson (2004) betonar vikten av att motivera elever genom hänsyn till deras klass, kön och etnicitet. Han redgör för en amerikansk studie, som påvisat att barns olika språkliga hemkulturer möter skolans kultur på olika sätt. Man fann att barn ur medelklasskultur var förberedda på skolans sociala normer och dess progression i fråga om kunskaper och arbetssätt. Barn från vit arbetarkultur klarade sig bra i tidiga stadier, men fick svårare när mer självständiga utsagor senare i högre grad kom att efterfrågas. Barn från svart arbetarkultur besatt däremot ofta goda verbala förmågor och förmåga till självständig reflektion, men eftersom dessa egenskaper inte uppskattades i någon högre grad under skolans tidiga år, tappade många av barnen sugen innan de senare kom att efterfrågas (Einarsson, 2004:315ff). I en intervjuundersökning kring skillnaden i inställning till Samhällskunskap mellan studie- och yrkesförberedande program fann Nordin (2008:22) att eleverna i de mansdominerade fokus-grupperna på yrkesförberedande program från hemmen bar med sig en tendens till drastiska, generaliserande utsagor och konstaterande av fakta. Föräldrarna till denna grupp saknade i hög grad eftergymnasial utbildning. Grupperna på studieförberedande program var däremot i mycket högre utsträckning benägna till diskussion, och kom i de flesta fall från hem med föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Kunskaper och värdegrund
I en undersökning kring varför svenska elevers resultat sjunkit i internationella kunskapsmätningar, lyfter Skolverket (2009:18, 47ff) fram att skolorna som en följd av ökad bostadssegregation och/eller skolvalsreformen har kommit att bli alltmer homogena i sin elevsammansättning. Detta innebär att skolsystemet som helhet blivit mer segregerat, samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund kommit att spela en viktigare roll för den enskilda elevens resultat. Dessutom har skolans undervisningsmönster kommit att präglas av en starkare individualisering, vilket innebär att ett större mått av individuellt arbete och ansvar gjort eleverna mer beroende av stödet hemifrån.
Även om skolan generellt utövar ett minst lika stort inflytande som hemmet över elevers demokratiska kompetens, är det i princip obefintligt vad gäller värdegrundsattityder, där kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund istället är mycket betydelsefulla. Flickor, elever med höga betyg samt elever från välutbildade hem hyser i jämförelse med pojkar och barn till lågutbildade föräldrar oftare attityder som ligger i linje med läroplanernas värdegrund. Samtidigt hyser den förra gruppen en större intolerans för att ”extrema” åsikter ska omfattas av förenings- och yttrandefriheten, medan den senare gruppen är mer accepterande (Oscarsson, 2005:63f).
9
elevernas kön, etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund. Bakgrundsfaktorerna är viktiga för förståelsen av demokratins principer, och undersökningen påtalar ett demokratiskt problem i att eleverna har mycket lättare att acceptera rättigheter för sin egen grupp än andras. Emellertid finner man också att ju bättre kunskaper elever uppvisar och ju öppnare för åsikter och diskussion de uppfattar klassrumsklimatet, desto vidsyntare är de. Detta betyder att skolan har ”stor betydelse för elevernas demokratiska kompetens och kan i det här avseendet uppväga den sociala bakgrunden” (Skolverket, 2001:10).
Snedrekrytering
Den sociala snedrekryteringen till högre studier hade en vikande trend under 1930-70-tal, dvs under folkhemstankens höjdpunkt. Trenden bröts under 80-talet men består, om än inte lika kraftig som tidigare. Snedrekryteringen tycks dock fortfarande vara betydande. I sin litteraturgenomgång över området framhåller Ranehill (2002:6ff, 36) föräldrarnas utbildningsbakgrund som den enskilt viktigaste faktorn till denna obalans, följt av föräldrarnas sociala och ekonomiska ställning.
I förlängningen bidrar snedrekryteringen till högre studier till en statsförvaltning som inte är representativ för befolkningen. Generellt sett kommer förvaltningens personal från medelklassen eller kulturellt dominerande grupper, medan de problem de är utsatta att lösa främst drabbar arbetarklass, eller mer utsatta grupper. Sådana skillnader mellan tjänstemän och klienter kan leda till kommunikationsproblem (Peters, 2001:52, 57). Som Premfors, m fl. (2003:336) säger, om "tjänstemännen i olika 'objektiva' avseenden (klass, kön, ras, etnicitet, språk etc.) i alltför hög grad avviker från den befolkning man har i uppdrag att tjäna…antas följa en oförmåga till empati och bristande kunskaper om de underrepresenterade gruppernas livsvillkor”.
Etnologen Jonas Frykman frågar sig varför skolan var mycket bättre på att skapa social mobilitet för 20-30 år sedan. I princip alla gymnasieungdomar ur den akademiska medelklassen ser fortsatta studier som en självklarhet, även om man har dåliga betyg. Motsvarande andel i arbetarklassen är betydligt lägre (Frykman, 1998:38ff).
Frykman finner ett svar i att skolan utöver traditionell kunskapsförmedling kommit att omfamna en roll där den övertagit identitetsskapande funktioner från hemmet. Man arbetar efter preciserade mål för personliga drag att utveckla, och bejakar i denna förkovring i reflexion över självidentiteten värderingar som kan tillskrivas medelklassen. Man lägger större emfas vid att lära ut självkännedom och att vara någon i nuet, istället för att som tidigare fostra för uppbrott och vad man kan komma att bli. Istället för att peka mot den trygghet som väntar, ska tryggheten sökas i personliga egenskaper och rötter, varvid klasskillnader återskapas. Skolan tränar härmed inte längre i att erövra framtiden, vilket får konsekvenser för de grupper som utöver den statliga skolinstitutionen har få andra sociala språngbrädor att förlita sig på (Frykman, 1998:28-45, 178ff).
10 2:4. Samhällskunskap (och historia)
I Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU03) har man undersökt attityder och kunskaper hos 6700 elever och 300 lärare. 75 % av eleverna uppgav då att de fann de samhällsorienterande ämnena intressanta. Samhällskunskap betraktades som det enskilt viktigaste ämnet av dessa, och det näst mest intressanta efter Historia. Mest intresserade var elever med i fallande ordning bra betyg, utlandsfödda föräldrar och högskoleutbildade föräldrar. Flickor var allmänhet mer intresserade än pojkar, även om skillnaderna var mindre i just SO-ämnen jämfört med andra ämnen. Eleverna hade generellt sett en mycket positiv syn på lärarna, och det fanns en stark samvariation mellan intresse och synen på läraren. De elever som inte fann undervisningen engagerande trivdes ofta inte i skolan, upplevde ett dåligt klassrumsklimat eller hade lärare som själva inte trivdes. Just upplevelsen av klassrumsklimatet framstår som särskilt viktigt, och påverkar attityden till lärande och arbetssätt mycket mer än etnicitet eller föräldrarnas utbildningsbakgrund (Skolverket, 2003b).
Eleverna i NU03 uppger att de lär sig bra när de är intresserade, när de får jobba med vad de vill, samt när läraren berättar och förklarar. De ämnesområden där elever upplever störst skillnad mellan hur mycket undervisning de vill ha och hur mycket de får berör hur människor har det i andra delar av världen, etik och att leva i ett multikulturellt samhälle. Eleverna vill alltså ha mer undervisning kring dessa områden, vilka ligger väl i linje med läroplanernas mål. Dock uppfattar eleverna demokratifrågor som ett jämförelsevis mindre prioriterat område, vilket rimmar illa med skolans demokratiuppdrag (Skolverket, 2003b:25, 48). Vidare kan framhållas att man i Ung i skolan-undersökningen fann att endast en av fem elever i grundskolan var intresserade av politik, en tredjedel i gymnasiet. Grundskoleeleverna hade dessutom ett lågt förtroende för politiska institutioner, särskilt de politiska partierna och kommunalpolitiker. Det fanns också vissa skillnader i kunskaper mellan könen – flickor klarade frågor om jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter bättre än pojkar, medan de var sämre på frågor om ekonomi (Skolverket, 2001:10; Skolverket, 2003a:135f).
Långström (2001) har undersökt ungdomars attityder kring ämnet Historia, och av visst intresse här är att han undersökt intresset för olika ämnesområden med hänsyn tagen till kön och klass. Han finner att ämnen som ”den egna familjens historia” och ”äventyr och stora upptäckter” generellt uppfattas som mer intressanta än mer explicit politiska frågor som ”demokratins, jordbrukets, industrins och handelns utveckling”. Långström finner en hel del skillnader i svar mellan könen, i lägre utsträckning i fråga om klassbakgrund (Långström, 2001:70f).
11
3. Metod
För att få svar på mina frågor har jag valt att göra en kvantitativ undersökning med enkäter. Genom denna metod får jag ett stort antal respondenter, och tillhandahåller givna svarsalternativ som lämnar ett mycket begränsat utrymme för (van)tolkning av svaren av mig. Dessa förhållanden ökar chansen att de tendenser som framträder är möjliga att generalisera till elever i allmänhet. Jämfört med ett fåtal mindre strukturerade intervjuer förlorar jag dock djupare eller ens egentliga förklaringar till varför respondenterna svarat som de gjort.
Variabler
Klassbegreppet är omtvistat och saknar enhetlig definition. I forskningen kring olika elevgruppers prestationer i och attityder till skolan framträder emellertid ofta föräldrarnas utbildningsbakgrund som en viktig variabel (se exempelvis Ranehill, 2002:36; Oscarsson, 2005b:63f, Skolverket, 2009:18, 47ff), varför jag inom ramarna för denna undersökning valt att fokusera på endast denna del av det mångfacetterade klassbegreppet.
Emellertid finns det i forskningen en mängd andra variabler som kan tänkas påverka elevernas uppfattningar om skolan och dess ämnen – kön, etnicitet, kosthållning, funktionshinder, trivsel etc. För att kunna problematisera utbildningsbakgrundsvariabeln har jag därför valt att ta hänsyn även till kön och programinriktning, dvs. om eleven går på ett studie- eller yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att dessa variabler var enkla att inkludera i studien, och har relevans (se exempelvis Skolverket, 2001:10; Skolverket, 2003a:26, 134ff).
Föräldrarnas utbildningsbakgrunder var tänkta att delas upp i kategorierna lågutbildade (endast grundskola), medelutbildade (minst en förälder med gymnasieutbildning) och högutbildade (minst en förälder med högskoleutbildning). Dock kom urvalets fördelning att göra en sådan uppdelning svår att göra analyser utifrån. Den lågutbildade gruppen var mycket liten, samtidigt som det fanns en ganska stor grupp med två högutbildade föräldrar. Därför slog jag samman de låg- och medelutbildade grupperna, och delade den högutbildade gruppen i två. Jag motiverar detta med att den lågutbildade gruppen inte skevade den medelutbildade gruppens resultat nämnvärt (och i de fall detta skett är det generellt i form av ett högre intresse), samtidigt som det kan tänkas finnas skillnader mellan hel- eller halvakademiska hem. De kategorier som undersöks här har således kommit att bli låg- och medelutbildade föräldrar, en högskoleutbildad förälder, samt två högskoleutbildade föräldrar.
Urval
Om man tänker sig intresseväckande ämnesområden som ingångspunkter i gymnasieunder-visningen i ett komplext ämne framstår det som lämpligt att utgå från en urvalsgrupp som ännu inte hunnit tillgodogöras undervisningen i någon större utsträckning och färgas av den. Därför har jag valt en urvalsgrupp bestående av elever som läser gymnasiets Samhällskunskap A. Ett problem som uppstår i detta är att man på de teoretiska programmen genomgående läser kursen i årskurs 1, medan yrkesförberedande program ger kursen i årskurs 2 eller 3. Därmed uppstår en
12
åldersskillnad i gruppen, och en del av eleverna läser ämnet i slutet av sin gymnasieutbildning, vilket kan tänkas påverka hur de ser på ämnet jämfört med dem som just börjat gymnasiet. Dock föredrar jag att göra på detta sätt framför att undersöka attityder hos elever på yrkesförberedande program i årskurs 1, vilka inte kommer att ha ämnet på två år och därmed befinner sig i en helt annan relation till det.
För att få bredd i urvalet har jag valt att genomföra undersökningen i klasser på ett yrkesförberedande program och ett studieförberedande program vardera på tre kommunala gymnasieskolor, dvs. sex klasser totalt. Fördelningen av svar kom att utfalla enligt följande tabell.
De i flera fall små delgrupperna är ett genomgående problem för möjligheterna att kunna generalisera undersökningens resultat, då de ger ett för litet urval för att kunna säga något om sina grupper som helhet. Undersökningen gav bara sex giltiga enkäter (av totalt 115) från elever med lågutbildade föräldrar, vilket motsvarar 575 enkätsvar för att uppnå 30 elever i denna kategori; eller 1150 elever om man hade eftersträvat minst 30 flickor och 30 pojkar i varje utbildningsgrupp. De tidsmässiga ramarna för denna undersökning gör det ohållbart att samla en sådan mängd observationer, varför jag nöjer mig med att konstatera detta problem. Ambitionen måste istället bli att påvisa vad elever i allmänhet är intresserade av, samt om det överhuvudtaget finns skillnader mellan olika elevgrupper.
Vid jämförelser mellan elevgrupperna är det viktigt att vara uppmärksam på följande: • 58 flickor har svarat, 46 pojkar.
• Pojkarna är redan i absoluta tal fler i urvalskategorierna studieförberedande program och två högutbildade föräldrar, trots att de är färre totalt. Klart fler pojkar än flickor har två högutbildade föräldrar (18-11).
• Gruppen med en högutbildad förälder består till 3/4 består av flickor, varför dessa två urvalsgrupper i hög grad kan förväntas samvariera.
• Flickorna utgör drygt 2/3 av eleverna på de yrkesförberedande programmen.
• 33 pojkar går på studieförberedande program och 13 på yrkesförberedande, medan fördelningen är helt jämn bland flickorna (29-29).
• 21 flickor (34 %) har låg- eller medelutbildade föräldrar, 19 pojkar (41 %). Denna fördelning är således relativt jämn. Om man bryter ner detta i förvisso mycket små grupper, kan det dock påpekas att en klar övervikt av flickorna går på yrkesförberedande program (16-5), medan det omvända förhållandet råder för pojkar (13-6).
• Även kategorin studieförberedande program har en relativt jämn könsfördelning (33-29). Yrkesförberedande program Studieförberedande program
Flickor Pojkar Flickor Pojkar TOTALT
Lågutb. 4 1 1 0 6
Medelutb. 12 5 4 13 34
En högutb. 12 4 14 5 35
Två högutb. 1 3 10 15 29
13
Dock, återigen om man bryter ned dessa siffror i små grupper utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, blir fördelningen mellan könen skev.
Dessa förhållanden kommer att ge samvariationer i fråga om intresse, och ger därför svårigheter att avgöra vad som är hönor respektive ägg.
Enkäten
Denna undersökning tar sin utgångspunkt i en liknande undersökning av Holmberg (2007) i ämnet historia, en undersökning som i sin tur bygger på Långström (2001). För att ge möjligheter till jämförelser över ämnesgränserna har jag därför utgått från Holmbergs version av Långströms enkät i utformningen av min enkät (se Bilaga 1) och dess svarsalternativ. Eleverna har där utifrån de fyra svarsalternativen Inte alls intressant, Lite intressant, Intressant och Mycket intressant fått uppge sitt intresse för en rad ämnesområden. Dessa ämnesområden utgår från vad kursplanerna i gymnasiets Samhällskunskap A, B och C samt Internationella relationer föreskriver att undervisningen ska behandla.
Bortfall
11 enkäter av 115 har fallit bort, i allmänhet för att man inte visste vilken utbildning båda föräldrarna hade. I något fall framgick det också att enkäten tydligare kunde öppnat för möjligheten att man bara har en förälder. Några enskilda frågor kring ämnesområden i enkäterna har också blivit ogiltigt besvarade eller överhoppade.
14
4. Resultat
Undersökningen genomfördes under senhösten 2009 med gymnasieelever i Samhällskunskap A-kurser på Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Estetiska programmet, Hantverksprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. 115 elever besvarade enkäten. 11 elever kunde inte redogöra för sitt kön eller båda sina föräldrars utbildning, vilket gett ett bortfall på 9,6 %. 40 elever har låg- eller medelutbildade föräldrar, 35 st har en förälder med högskoleutbildning, 29 st har två högutbildade föräldrar. 58 elever är flickor, 46 är pojkar, 42 går ett yrkesförberedande gymnasieprogram, 62 går ett studieförberedande. Över en rad ämnesområden inom samhällskunskapsämnet fick eleverna svara om de fann var och ett Inte alls intressant, Lite Intressant, Intressant eller Mycket intressant.
Redan detta relativt låga urval av variabler ger möjligheter till en mängd jämförelser. Därför har jag valt att för varje block av ämnesområden i diagramform endast redovisa intresset utifrån föräldrautbildningsvariabeln. Dessa diagram visar hur stor andel inom varje grupp som finner ämnesområdena ”intressanta” eller ”mycket intressanta”. Jag använder denna sammanslagning generellt i resultatredovisningen – den fyrgradiga svarsskalan redovisas alltså i allmänhet som en tvågradig dito. För en fullständig redovisning av hur eleverna svarat utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön och typ av gymnasieprogram, se Bilaga 2. Observera att ämnes-områdenas namn för överskådlighetens skull i många fall kortats ned där. Ämnesämnes-områdenas namn/beskrivning såsom eleverna läste dem återfinns i Bilaga 1, dvs. enkäten. Jag har också valt att vid tillfälle skriva ut de fullständiga beskrivningarna i den löpande texten i resultat-redovisningen, men förkortat dem i diagrammen. Det bör framgå tydligt vilka par av förkortade och fullständiga beskrivningar som hänger ihop.
Fokus för denna undersökning är skillnader i elevintresse utifrån föräldrars utbildningsbakgrund. Variablerna kön och typ av gymnasieprogram (yrkes- eller studieförberedande) bör i första hand användas för att nyansera eller problematisera resultaten. Proportionerna är som sades ovan i flera fall ojämna.
Samhällskunskap är ett komplext ämne där i princip alla delområden hänger ihop med varandra. Jag har haft en ambition att upprätta grupper som ger ett slags inbördes sammanhang, Därför har jag godtyckligt valt att dela upp dem i följande block:
- Internationella frågor (mer globalt fokus), - Individen och samhället (mer nationellt fokus), - Ideologi och värderingar,
- Att ta ställning (diskussion, egna ställningstaganden), - Forskningsmetoder, samt
- Historisk bakgrund (övergripande och därför särredovisade frågor).
Man kunde istället valt att gruppera ämnesområdena utifrån exempelvis politik, ekonomi, rätt etc.. Jag fann dock på ett initialt stadium att en sådan ansats gav upphov till antingen väldigt många grupper, eller färre med sämre inbördes sammanhang än de som föreligger här.
15
Resultatredovisningen är upplagd efter ovan nämnda block. Därefter följer en sammanfattning av övergripande tendenser. Procentsatserna avser genomgående andelen intresserade elever, inte ointresserade.
4:1. Internationella frågor
Detta block handlar om globala förhållanden, och är tudelat. Den första delen berör individ och miljö mer allmänt hållet, medan det andra mer explicit fokuserar på formella institutioner.
Människan i världen
I alla elevgrupper, oavsett utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieinriktning, är frågan ”Hur människor har det i olika delar av världen” den som uppvisar högst andel intresserade elever. De tre grupperna med utbildningsbakgrunder ligger inom det relativt smala spannet 73-79 %, vilket gör ämnesområdet till ett av de genomgående mest intresseväckande i studien. Även ”Mänskliga rättigheter” röner genomgående ett förhållandevis brett intresse. Även om skillnaderna är små kan det påpekas att gruppen med låg- och medelutbildade föräldrar i båda fallen ligger högst. Därefter skiljer sig grupperna tydligare åt. För ämnesområdena ”Hur politiska, geografiska och sociala förhållanden påverkar olika samhällen” och ”Hållbar utveckling” redovisar gruppen med en högutbildad förälder i båda fallen en klart lägre intressefrekvens än de andra grupperna – elever med två högutbildade föräldrar har samma frekvens för hållbar utveckling som för mänskliga rättigheter, medan endast hälften av eleverna med en högutbildad förälder ser hållbar utveckling som lika intressant.
Människan i världen:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Människor i världen Pol, ek, soc, geo samhällspåverkan Mänskliga rättigheter Hållbar utveckling % Låg & Medel 1 hög 2 hög
16
Som förväntat (se metodavsnitt) återkommer intressemönstret för elever med två högutbildade föräldrar hos pojkar och elever på studieförberedande program, samtidigt som ett annat mönster uppträder för gruppen med en högutbildad förälder, flickor och elever på yrkesförberedande program. Ser man till kön finns det alltså ett bredare intresse hos flickor än hos pojkar för de ”intressanta” ämnena, medan det finns ett bredare intresse bland pojkarna för de ”ointressanta” ämnena. Hälften av flickorna ser de senare som lika intressanta som mänskliga rättigheter (67 %), medan hela 82 % är intresserade av hur människor har det i olika delar av världen. Motsvarande andel pojkar som betraktar de ointressanta ämnena som intressanta är lika stor som för mänskliga rättigheter (alla kring 50 %).
I fråga om gymnasieinriktning återkommer tendensen, men svagare. Elever på yrkesförberedande program är mer polariserade i sitt intresse – de i allmänhet intressanta ämnena väcker ungefär dubbelt så många elevers intresse som de ointressanta gör (85 och 70 % mot 38 och 29 %); medan elever på studieförberedande program som grupp förvisso gör skillnad på de intressanta och ointressanta ämnena, men inte alls i samma utsträckning (69 och 53 % mot 40 och 42 %).
Formella institutioner
Den andra delen av det internationella blocket fokuserar på internationella institutioner som FN, EU och nationalstater. Här är ”Sverige i världen” oavsett elevgrupp det ämnesområde som flest elever betraktar som intressant, med de låg- och medelutbildade föräldrarnas barn i topp. Faktum är att det är det enda område i denna ämnesgrupp som framstår som särskilt intressant överhuvudtaget. Andelen intresserade är i princip genomgående lägst för elever med en högutbildad förälder, medan gruppen med två högutbildade föräldrar i allmänhet ligger högst.
Formella institutioner:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 Internationella relationer Global ekonomi FN EU Sverige i EU Sverige i världen % Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
Resultatet för elever med en högutbildad förälder liknar i hög utsträckning resultaten för flickor och elever på yrkesförberedande program. Däremot är pojkar överlag oftare intresserade av detta
17
ämnesblock än gruppen med två högutbildade föräldrar, med ett utmärkande frekvent intresse för internationella relationer (52 %) och Sverige i världen (70 %). Eleverna på studieförberedande program, som domineras av pojkar, utmärker sig genom att i lägre utsträckning än dessa vara intresserade av EU (29 mot 39 %). Kategorin har en jämn fördelning med hänseende till kön, varför man kan anta att den påtagligt låga intresset för EU hos flickorna har inverkat. Endast 18 % av flickorna tycker att EU är intressant, och hela 30 av 57 av dem svarat ”Inte alls intressant” i enkäten.
4:2. Individen och samhället
Detta block fokuserar i huvudsak på svenska förhållanden. Även här har jag gjort en uppdelning mellan mer individfokuserade, samhällsorienterande ämnesområden, och områden som i högre grad berör politiska samhällsinstitutioner.
Individen i samhället
”Hur människors olika klass, kön, etniska härkomst etc. påverkar deras situation i samhället” är den fråga som väcker bredast intresse här, oavsett utbildningsbakgrund. Dock framstår detta överhuvudtaget som ett intresseväckande kluster av ämnen för alla elevgrupper, och över 60 % av eleverna i de tre utbildningskategorierna är intresserade av de flesta ämnesområdena. Undantagen är att elever med låg- och medelutbildade föräldrar, eller bara en högutbildad, något mindre frekvent uppvisar intresse för frågorna ”Att leva i ett mångkulturellt samhälle” och ”Privatekonomi”.
Individen i samhället:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Aktuella samhällsfrågor Mångkulturella samhället Klass, kön, etnicitet Rättigheter & skyldigheter Mediernas roll i samhället Privatekonomi % Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
18
program gäller detta endast det mångkulturella samhället, medan elever på studieförberedande program istället något mindre frekvent är intresserade av privatekonomi än de andra ämnena. Studieförberedande program har en jämn fördelning mellan könen, medan de yrkesförberedande har en ojämn till flickornas fördel. Det förefaller osannolikt att endast pojkarnas genomgående höga intresse driver upp en procentsats i det ena fallet, och en annan procentsats i det andra. Fler faktorer än kön tycks spela in.
Det svenska systemet
Här väcker ”Det svenska rättssystemet” genomgående flest elevers intresse. Med hänseende till föräldrarnas utbildningsbakgrund är skillnaderna obetydliga för denna fråga – alla ligger kring hälften. Däremot engageras påtagligt få elever av ”Politik på lokal nivå” och ”Hur olika aktörer och intressen (företag, politiska partier, organisationer etc.) försöker påverka politiska beslut”. I gruppen med två högutbildade föräldrar intresseras man genomgående något oftare av ämnena i detta kluster, medan gruppen med en högutbildad förälder är ointresserade av det. Den låg- och medelutbildade gruppen, som är balanserad i fråga om kön, ligger mittemellan.
Det svenska systemet:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 Sveriges politiska system
Lokalpolitik Lobbying Att påverka politik Samhälls-ekonomi Sveriges rättssystem % Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
Resultaten för kategorierna flickor, en högutbildad förälder och yrkesförberedande program samvarierar. Kategorin pojkar samvarierar med kategorin två högutbildade föräldrar. Utmärkande är att elever i den kvinnodominerade gruppen yrkesförberedande program oftare uppvisar intresse för det svenska rättssystemet än andra grupper (59 %), trots att flickorna ligger något lägre än andra grupper (44 %). Detta kan jämföras med att den könsbalanserade gruppen studieförberedande program för alla sex ämnen i detta kluster uppvisar en intressefrekvens som är lägre än pojkarnas och högre än flickornas.
19 4:3. Ideologi och värderingar
Oavsett vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har, är ämnesområdena "Hur attityder uppstår" och "Etiska perspektiv: frågor om rätt och fel, ont och gott" de ämnesområden som flest elever är intresserade av. För båda dessa ämnen har gruppen med en högutbildad förälder lägst intressefrekvens. Mest utmärkande är dock att denna grupp har en radikalt lägre andel elever intresserade av "Politiska ideologier: olika perspektiv på hur samhället ska se ut" och "Begreppet demokrati" än de andra grupperna. 55 respektive 59 % av eleverna i gruppen med två högutbildade föräldrar är intresserade av dessa ämnen, vilket är jämförbart med den andel intresserade som gruppen med en högutbildad förälder uppvisar för de två mest intressanta ämnena.
Ideologi och värderingar:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Politiska ideologier Hur attityder uppstår
%
Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
Återigen samvarierar intressefrekvensen för gruppen med en högutbildad förälder med flickor och elever på yrkesförberedande program, medan gruppen med två högutbildade föräldrar samvarierar med pojkar och elever på studieförberedande program. Även om det rör sig om förhållandevis små skillnader, kan det dock påpekas att flickor sett över alla ämnen har 5-10 % fler intresserade elever än gruppen med en högutbildad förälder.
4:4. Att ta ställning
Inom detta ämnesblock är andelen intresserade relativt jämn inom alla elevkategorier över de tre områdena. Elever med två högutbildade föräldrar har genomgående en större andel intresserade än gruppen med en dito, medan den låg- och medelutbildade gruppen har en lägre
20
intressefrekvens endast för ämnet ”Se vilka värderingar som grundar mina egna ställnings-taganden”.
Att ta ställning:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 Diskutera samhällsproblem
Se egna värderingar Konsekvenser av ställningstaganden
%
Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
Pojkar och elever på studieförberedande program har en intressefrekvens för dessa ämnen som i snitt ligger nära 60 %, vilket är 15 enheter högre än den för flickor. Bland elever på yrkesförberedande program är intresset ännu något mindre frekvent.
4:5. Forskningsmetoder
Även inom detta ämnesblock varierar andelen intresserade ganska lite mellan ämnena inom varje elevkategori. Elever med en högutbildad förälder uppvisar ett något mindre frekvent intresse än grupperna med två högutbildade eller låg- och medelutbildade föräldrar.
Forskningsmetoder:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60
Kritiskt förhållningssätt Olika källor och metoder Källkritik
%
Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
21
Att lära sig ett kritiskt förhållningssätt intresserar oftare pojkar än flickor. Värt att nämna är också att elever på studieförberedande program utgör den av dessa frågor genomsnittligt mest intresserade gruppen, medan elever på yrkesförberedande program utgör den minst intresserade (55 mot 35 %). Grupperna uppvisar en större inbördes skillnad än pojkar och flickor gör.
4:6. Historisk bakgrund
I ämnesblocken ”Internationella frågor” och ”Individen och samhället” fick eleverna uppge intresse för den ämnesövergripande frågan ”Historisk bakgrund: varför det ser ut som det gör”. Elever med två högutbildade föräldrar uppvisar i båda fallen störst andel intresserade – faktiskt svarar nästan 40 % av dem att båda frågorna är mycket intressanta.
Historisk bakgrund:
andel intresserade och mycket intresserade
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Internationella frågor Individen och samhället %
Låg & Medel 1 Hög 2 Hög
För båda frågorna är elever på yrkesförberedande program den grupp som är minst intresserade. De har en intressefrekvens som är lägre än flickornas och klart lägre än pojkarnas.
4:7. Resultatsammanfattning
Innan alltför långtgående slutsatser dras, ska sägas att bara en eller ett par elevers åsikter här kan ge klara skillnader i procentsatser. Exempelvis motsvarar en person i gruppen med två högutbildade föräldrar 3,4 procent av densamma.
Det finns emellertid en del tendenser i materialet. Inom varje ämneskluster finner eleverna oftast samma ämnesområden intressanta, och i de fall någon tydlig preferens saknas gäller detta i allmänhet för alla grupper. I ämnesblocken ”internationella frågor” och ”individen och samhället” finner man ämnesområdena ”människor i världen”, ”mänskliga rättigheter” och ”Sverige i världen” som mest intressanta. Däremot framstår ämnen med en tydligare koppling till
22
politiska institutioner, exempelvis ”EU”, ”FN” eller ”lokalpolitik” som mindre intressanta. Detta går igen i ämnesblocket ”ideologi och värderingar”, där ”etik” och ”hur attityder uppstår” åtnjuter ett högre intresse än ”politiska ideologier” och ”demokratibegreppet”.
Ser man till föräldrarnas utbildningsbakgrund så uppvisar de tre grupperna som sagt en hög intressefrekvens för ungefär samma ämnen, men sedan skiljer de sig något åt. Gruppen med två högutbildade föräldrar har vad man i sportterminologi skulle kalla ”en högre lägstanivå” än de andra, då eleverna här frammanar ett något större intresse för de i allmänhet mindre intressanta områdena. Elever med låg- och medelutbildade föräldrar är i de flesta fall något mindre intresserade än den förra gruppen. Mest anmärkningsvärt är dock att eleverna med en högutbildad förälder ofta ligger radikalt lägre än de andra grupperna när man lämnar de intressanta områdena. Utmärkande för denna grupp är att den till tre fjärdedelar består av flickor.
Resultaten för elever på yrkesförberedande program samvarierar i hög grad med resultaten för flickor och elever med en högutbildad förälder, medan resultaten för elever på studieförberedande program i motsvarande grad samvarierar med resultaten för pojkar och elever med två högutbildade föräldrar. Dessa förhållanden var att vänta, på grund av att undersökningens urval i flera avseenden var skevt. Färre flickor än pojkar är alltså intresserade av mindre intressanta ämnesområden, och färre elever på yrkesförberedande program än elever på studieförberedande program.
I resultaten för en del ämnesblock och -områden, exempelvis ”privatekonomi” eller ”det svenska rättsystemet”, är dessa förväntade samvariationer tydligt försvagade. Det är emellertid svårt att i dessa fall med säkerhet särskilja vilken eller vilka variabler (om ens någon) som ger upphov till avvikelserna, då varje enskild elev samtidigt är en del av tre urvalskategorier. Avvikelserna tjänar dock åtminstone till att påvisa inverkan av just olika variabler – vore någon av utbildningsbakgrund, kön eller studieinriktning allenarådande borde avvikelser från samvariationerna inte finnas.
23
5. Analys
5:1. Motivation och elevinflytande
Har man ambitionen att enligt Giotas (2002) uppdelning få elever att utveckla en inre motivation snarare än en yttre, krävs det att man i högre grad än nu tycks vara fallet tar hänsyn till elevernas perspektiv på undervisningssituationen. Eftersom intresse är ett incitament för motivation, kan det inledningsvis konstateras att eleverna i denna undersökning tydligt uppvisar skillnader i vilka ämnesområden man betraktar som intressanta.
Detta kan också kopplas till frågan om elevinflytande. Litteraturen antyder elevernas möjligheter till påverkan tycks ha förbättrats över tid, även om det finns skillnader mellan grundskola, gymnasium, studie- och yrkesförberedande program (Skolverket, 2003a; Skolverket, 2003b). Hälften av eleverna i grundskolan 2003 uppger att de har dåliga eller inga möjligheter till inflytande över undervisningssituationen, samtidigt som deras attityder till skolan ligger relativt fast efter 12-13 års ålder (Frykman, 1998). Det framstår således som att en stor grupp elever trots allt fortfarande har svårt att få gehör för sina åsikter, dessutom i en ålder när en entusiasmerande undervisning tycks spela en större roll än senare. Att svara mot elevers intressen tycks vara en väg till motivation, och elever är uppenbarligen inte lika intresserade av allting.
Ser man på elevinflytande i termer av demokratifostran (Utbildningsdepartementet, 1995) kan det vara en poäng att påpeka att ett par samvarierande grupper i denna studie uppvisar ett ganska lågt intresse för demokratibegreppet, något som går igen i NU03. Hur detta ska förklaras är oklart. Kanske är demokrati ett väl internaliserat och därför mindre intressant värde. Kanske kan det i snäv tolkning kopplas till personlig relevans, i fråga om icke uppnådd rösträttsålder. Klart är dock att demokrati är ett viktigt vuxenvärde, exempelvis i läroplanerna och den litteratur som berör dem. Ur ett elevperspektiv kanske demokratibegreppet är mindre laddat.
5:2. Social bakgrund, kön och gymnasieinriktning
Barn till två högutbildade föräldrar uppvisar generellt ett högre intresse för de allmänt mindre intressanta ämnesområdena i studien. Gruppen med en högutbildad förälder ligger däremot i flera fall betänkligt lågt. Detta kan tolkas som att dessa elever kommer att ha svårare att svara mot skolans förväntningar i fråga om dessa ämnen, och därmed löper en större risk att utveckla en negativ syn på skolan (Giota, 2002) – om de inte redan har en sådan (se ovan).
Tidigare forskning påvisar att flickor generellt visar ett större intresse än pojkar för skolans ämnen, även om skillnaden är relativt liten i fråga om samhällsorienterande ämnen (Skolverket, 2003b). I denna undersökning uppvisar istället flickorna som grupp för det mesta ett påtagligt lägre intresse än pojkarna. Man kan frestas att se kön som den här enskilt viktigaste variabeln med avseende på intresse – varför skulle annars elever i den könsbalanserade gruppen med låg- och medelutbildade föräldrar ha en i allmänhet högre intressefrekvens än eleverna i den
24
kvinnodominerade gruppen med en högutbildad förälder, när den mansdominerade gruppen med två högutbildade föräldrar är den oftast mest intresserade? En sådan slutsats kompliceras dock av tidigare forskning, samt att pojkar som grupp i så fall borde uppvisa en högre intressefrekvens än gruppen med två högutbildade föräldrar, som den nu ligger genomgående jämnt med. Pojkarna visar här ett genomsnittligt högre intresse än flickorna och kommer i större utsträckning från akademiska hem. Både kön och utbildningsbakgrund tycks ha betydelse.
En iakttagelse som berör språk är att Nordin (2008) en smula förskräckt finner att eleverna på yrkesförberedande program tenderar att svänga sig med mer drastiska ställningstaganden och utsagor. Detta skulle kunna kopplas till ett språk präglat av arbetarklasskultur, vilket Nordin uppenbarligen ryggar till inför i skolkontext (jfr Einarsson, 2004). Möjligen kan en liknande tendens spåras här, i den mening att elever med en högutbildad eller två låg- och medelutbildade föräldrar tenderar att vara mer polariserade i sitt tyckande än gruppen med två högutbildade föräldrar. Detta är dock ett högst spekulativt sammanlänkande av olika rön.
5:3. Samhällskunskap
I NU03 framhöll eleverna att de ville ha mera undervisning kring hur människor har det i andra delar av världen, etik och att leva i ett multikulturellt samhälle. De två första frågorna röner även här ett förhållandevis brett intresse, det tredje något lägre. Även misstron i fråga om politiska institutioner, politiska partier och lokalpolitiker som påvisas i Skolverket (2001) tycks gå igen här – tydligt politiskt laddade ämnesområden som ”Sveriges politiska system”, ”hur olika aktörer och intressen (företag, politiska partier, organisationer etc.) försöker påverka politiska beslut”, ”EU” och ”lokalpolitik” framstår som generellt ointressanta.
Skolverket (2001) finner att flickor uppvisar större kunskaper i fråga om jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter än pojkar, medan det omvända förhållandet gällde för frågor om ekonomi. Det är svårt att göra några egentliga jämförelser kring detta här, eftersom pojkarnas intresse i allmänhet är större här. Påpekas bör dock, med förbehållet att kunskaper och intresse inte är samma sak, att flickorna faktiskt uppvisar ett stort intresse för ”mänskliga rättigheter” och ”klass, kön och etnicitet”, samtidigt som de har ett klart lägre intresse än pojkarna för ”global ekonomi” och ”samhällsekonomi”. I fråga om ”privatekonomi” finns också skillnader, men detta ämne framstår ändå som förhållandevis intressant för båda grupperna.
Några relevanta jämförelser med Holmbergs (2007) och Långströms (2001) undersökningar av elevattityder till historieämnet har jag egentligen inte funnit, mer än en. Långströms ungdomar är mest intresserade av ”den egna familjens historia” och ”äventyr och stora upptäckter”, vilket skulle kunna tolkas som en slags världsfrånvändhet och exotism. Man kan finna en liknande tendens även här, då intresset för mondäna politiska institutioner är relativt lågt i jämförelse med områden som kanske i högre grad talar till fantasin eller den egna livssituationen, såsom ”människor i världen” eller ”klass, kön och etnicitet”.
25
6. Diskussion
6:1. Metoddiskussion
Elever med två högutbildade föräldrar, pojkar och elever på studieförberedande program samvarierar i intresse, medan elever med en högutbildad förälder, flickor och elever på yrkesförberedande program samvarierar. Undersökningen dras således med ett validitetsproblem, då det är svårt att utan fler observationer och regressionsanalys säga om det verkligen är intresse med avseende på utbildningsbakgrund som mäts. Vidare framstår det som svårförklarligt att eleverna med en högutbildad förälder ofta visar påtagligt lägre intresse än eleverna från både mer och mindre akademiska hem. Att helt tillskriva detta betydelsen av kön tycks inte särskilt troligt utifrån tidigare forskning. Sannolikt föreligger någon form av urvalsfel eller slumpfel. Detta är en ganska liten undersökning, varför en enskild negativ klasskultur (Selberg, 2001), en i stunden ointresserad klass eller något annat kan tänkas ha gjort en väl så stor inverkan på resultatet som någon av undersökningsvariablerna.
De ämnesområden som presenterats för eleverna utgår i huvudsak från kursplaner. Man skulle dock kunna tänka sig andra ingångar i ämnet. Pedagogen Kamran Namdar har vid något tillfälle sagt att han funnit att de frågor som elever i allmänhet undrar mest över är sin egen framtid, existentiella frågor och världens framtid. I en samhällskunskapskontext skulle detta kunna översättas till frågor kring vad samhället skulle kunna vara, eller vad det kommer att bli.
6:2. Resultatdiskussion
Över hälften av eleverna finner i allmänhet ämnesområden intressanta som berör människors eller individers situation, i världen eller Sverige. Utmärkande exempel är ”människor i världen”, ”mänskliga rättigheter” samt ”klass, kön och etnicitet”. Däremot är man betydligt mindre intresserade av frågor som tydligare kan härledas till politiska institutioner, såsom ”hur olika aktörer och intressen (företag, politiska partier, organisationer etc.) försöker påverka politiska beslut”, ”EU” och ”lokalpolitik”.
Varför är elever ointresserade av formella politiska institutioner, här och i tidigare forskning? Man kan tänka sig att dessa uppfattas beröra en värld långt borta från dem – medelålders korrekta vita män är kanske svåra att relatera till för många. Exempelvis finner eleverna ”privatekonomi” betydligt mer intressant än ”samhällsekonomi” eller ”global ekonomi”. Tolkar man däremot ointresset i termer av misstro (jfr Skolverket, 2001), kan man i sin tur fråga sig vad det beror på. Skolverket (2003b) hissar en varningsflagga för ett förhållandevis ljumt intresse för demokratifrågor. Finner man att eleverna har ett lågt inflytande över undervisningssituationen, skulle det kunna tolkas som att de mer eller mindre medvetet uppfattar ett hyckleri i skolans emfas av demokrativärden. I denna studie har elever med en högutbildad förälder ett ganska lågt intresse för demokratibegreppet.
26
Det tycks finnas skillnader i intresse med avseende på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är dock svårt att finna någon logik i att elever med två högutbildade föräldrar genomgående uppvisar högst intresse och att elever med en högutbildad lägst, med elever med låg- och medelutbildade elever mittemellan. Andra faktorer spelar sannolikt ofta in, såsom kön, programinriktning eller något annat. Utgår man ifrån att flickor och pojkar i NU03 uppvisade mindre skillnader i kunskap, skulle detta kunna påvisa utbildningsbakgrundens roll i denna undersökning, eftersom pojkarna här i högre grad kommer från akademiska hemförhållanden. Elever från hem med två högutbildade föräldrar är som grupp mycket sällan direkt ointresserade av de ämnesområden som undersökningen tar upp, vilket skulle kunna tolkas som att de är mer strömlinjeformade än andra grupper i mötet med vad skolan slänger i deras ansikten. Varför? Kanske är de bättre förberedda på skolans krav, exempelvis genom att bättre kunna finna en koppling mellan generellt intressanta områden såsom ”hur människor har det i olika delar av världen” och mindre intressanta såsom ”hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden påverkar olika samhällen”. Kanske är de hemifrån mer präglade av en postmodern, akademisk relativism – de andra grupperna är mer polariserade i sina åsikter, och Nordin (2008) framhåller ett i min mening möjligen relaterat drastiskt språkbruk. Inom samhällsvetenskap och humaniora aktar man sig inte sällan för drastiska utsagor och hänvisar gärna till olika perspektiv – svordomar och invektiv finns inte, och vad som är rätt eller fel kan utifrån det postmoderna arvet bli mer eller mindre relativt. Detta kan tänkas ge en mer balanserad inställning till kunskap som bär en inneboende ideologisk laddning.
6:3. Fortsatt forskning och avslutande reflektioner
Som exempelvis Giota (2002) påpekat är elevperspektivet på undervisningssituationen underrepresenterat, och det finns en mängd potentiella forskningsområden i släktskap med det som berörts inom ramen för denna undersökning. Det går att utveckla till andra skolämnen, och det skulle också vara möjligt att undersöka genom någon form av kvalitativ metod, för att undersöka inte bara vad man är intresserad av, utan också varför man är det. Ett ytterligare forskningsområde kan vara att relatera elevers intresseområden i förhållande till de områden som undervisningen faktiskt berör.
Slutligen några reflektioner. Läroplanerna framhåller fyra former för kunskap – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Utgår man från Tiller och Tiller (2003) kring olika lärmiljöer, kan man tänka sig att dessa kunskapsformer och lärmiljöer svarar bättre eller sämre mot förutsättningarna hos olika grupper av elever. Man kan exempelvis fråga sig om elever svarar olika mot de kunskapsformer som efterfrågas i gymnasiets samhällskunskap beroende på vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har.
Frykmans (1998) tänkvärda, om än diskutabla, inlägg kring skolans förlorade fostran för framtiden kan tjäna som en motvikt här. Kanske gör man resurssvaga grupper en björntjänst genom att återskapa klassmönster i bejakandet av deras bakgrund? Klart är att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar rekryteringen till högre studier (Ranehill, 2002), vilket i sin tur i
27
förlängningen kan påverka samhällsadministrationens bemötande av medborgarna (Premfors m. fl., 2003).
Flera rapporter betonar skolans vikt för elevernas utveckling av demokratisk kompetens (Oscarsson, 2005; Skolverket, 2001) och potential att smeta bort betydelsen av bakgrund. Som framgår i litteraturen (exempelvis Selberg, 2001; Skolverket, 2003b) vill elever ha inflytande över just undervisningssituationen, motiveras av att syssla med intressanta ämnesområden, och finner olika ämnesområden är mer eller mindre intressanta. Det framstår således som att den enskilde läraren kan göra sig själv och framför allt sina elever en stor tjänst genom att ta redan på vad de faktiskt är intresserade av, och lägga upp undervisningen utifrån det. Man behöver inte rygga för att kalla saker för vad de är, men man kan sätta dem i ett mer intresseväckande sammanhang.
28
7. Källförteckning
Litteratur
Dewey, John (1997), Demokrati och utbildning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Einarsson, Jan (2004), Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Frykman, Jonas (1998), Ljusnande framtid! Skola, social mobilitet och kulturell identitet. Lund: Historiska media.
Giota, Joanna (2002), Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – En litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige 2002:4, s. 279-305.
Långström, Sture (2001), Ungdomar tycker om historia och politik – en studie i pedagogiskt arbete. Umeå universitet.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet.
Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens - Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) - samhällsorienterande ämnen. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet.
Peters, B. Guy (2001), The politics of bureaucracy. Routledge.
Premfors, Rune, m fl. (2003), Demokrati och byråkrati, Lund: Studentlitteratur.
Ranehill, Eva (2002), Social snedrekrytering till högre studier – en litteraturöversikt. Institutet för Framtidsstudier.
Selberg, Gunvor (2001), Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2001), Ung i demokratin [grundskolan]. Skolverkets rapport 210.
Skolverket (2003a), Ung i demokratin – Gymnasieelevers kunskaper och attityder i demokrati- och samhällsfrågor. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2003b), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - Samhällsorienterande ämnen. (Vilgot Oscarsson, Gunilla Svingby). Stockholm: Fritzes
Skolverket (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Fritzes.
29
Tiller, T. och Tiller, R. (2003). Den andra dagen. Ett vidgat rum för lärande. Stockholm: Runa förlag.
Utbildningsdepartementet (1995), ”Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar” - En översyn av elev- och föräldrainflytande i skolan. Ds 1995:5. Stockholm:Fritzes. Uppsatser
Heriksson, S. och Karlsson, M. (2003), Elevers motivation och inflytande i samhällskunskap – ett könsperspektiv. Examensarbete på lärarutbildning. Pedagogutbildarna, Luleå Tekniska
Universitet.
Holmberg, Johanna (2007), Vad är viktigast inom historieämnet? En undersökning om historieundervisningen på gymnasiet ur elevperspektiv med fokus på social bakgrund. Examensarbete på lärarutbildning. Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, Mälardalens Högskola.
Lindblad, Erland (2007), Elevers inställning till skolans kärnämnen – en enkätundersökning på gymnasieskolan. Examensarbete på lärarutbildning. Humanvetenskapliga Institutionen,
Högskolan i Kalmar.
Modig, C. och Rantatalo, L. (2003), Verkligt elevinflytande – Dess påverkan av elevernas intresse, motivation och attityd för kärnämnet samhällskunskap. Examensarbete på lärarutbildning. Pedagogutbildarna, Luleå Tekniska Universitet.
Nordin, Anders (2008), En studie kring kärnämnet samhällskunskap på studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram. Examensarbete i Samhällsvetenskap. Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet.
30
8. Bilaga 1: Enkät
Enkätundersökning - Vad tycker du är intressant i Samhällskunskap?
Frågorna handlar om vad DU tycker är intressant i samhällskunskapsundervisningen, inte vad du tror att läraren eller skolan tycker är viktigt. Kryssa i den ruta du tycker stämmer bäst för dig själv på varje fråga. 1. Jag är □ Tjej □ Kille 2. Jag går □ Studieförberedande gymnasieprogram □ Yrkesförberedande gymnasieprogram Årskurs: 1 2 3
3. Vilken utbildning har förälder 1?
□ Endast grundskola (1-9, eller motsvarande) □ Gymnasiestudier
□ Högskole/Universitetsstudier
□ Annan, nämligen:________________________________________________
4. Vilken utbildning har förälder 2?
□ Endast grundskola (1-9, eller motsvarande) □ Gymnasiestudier
□ Högskole/Universitetsstudier
