1
Systematiska kvalitetsarbete 13/14
Mimers hus gymnasium
Verksamhetschef: Stefan Wigren
Enhet Rektor Program
Enhet 1 BAFT Ragnar Hartelius Bygg och anläggning, Fordon och transport
Enhet 2 EERL Kaj Olsson El och energi, Restaurang och livsmedel
Enhet 3 IM Elisabeth Hallberg Introduktionsprogrammen
Enhet 4 EKESSA Anja Paulsson Ekonomi, Estetiska, Samhällsvetenskap
Enhet 5 BFNAVO Johan Lindh Barn och fritid, Naturvetenskap, Vård och omsorg
Enhet 6 HAINTE Marianne Hedkvist Handel och administration, Industriteknik, Teknik
Trekunga
gymnasiesärskola Erling Henriksson
Estetiska, Fordonsvård och godshantering, Hälsa, vård och omsorg, Barn och fritid, Hotell,
restaurang och bageri, Samhälle, natur och språk Trekunga
gymnasiesärskola Britt Notsjö Ahlstrand Individuella program
Innehållsförteckning
1. Normer och värden ... 4
Likabehandling ... 4
2. Kunskaper ... 4
Hur har ni arbetat? ... 4
Vad framkom? ... 4
Hur går ni vidare? ... 4
3. Elevernas ansvar och inflytande ... 5
Hur har ni arbetat? ... 5
Vad framkom? ... 5
Hur går ni vidare? ... 5
4. Skola och hem ... 6
Hur har ni arbetat? ... 6
Vad framkom? ... 6
Hur går ni vidare? ... 6
5. Övergångar och samverkan ... 6
Hur har ni arbetat? ... 6
Vad framkom? ... 6
Hur går ni vidare? ... 7
6. Skolan och omvärlden ... 7
Hur har ni arbetat? ... 7
Vad framkom? ... 7
Hur går ni vidare? ... 7
7. Bedömning och betyg ... 7
Betygsanalys ... 7
Hur går ni vidare? ... 7
1. Normer och värden
Likabehandling
En ny Likabehandlingsplan blev klar under läsåret 2013/14. Den hade föregåtts av ett arbete med bl a enkäter och analys med hjälp av organisationen Friends. En del av planen är ett för hela skolan gemensamt dokument, en del är specifikt för respektive enhet. I utformningen deltog både personal och elever. Dokumentet finns tillgängligt på Fronter.
Under höstterminen 2014 utvärderades det gemensamma dokumentet under ledning av en samordnande rektor, som i det arbetet mött programmens nyckelpersoner, elevhälsa och övrig personal.
LUPP-elevenkäten har redovisats som dialogfråga på arbetsplatsträff och på klassråd. Fokus i frågeställningen var i första hand elevinflytande.
Vid utvärderingsdagen i juni framkom att det är viktigt att fortsätta arbetet med att uppmärksamma, utreda och tillgodose elevers behov av olika former av stöd.
Exempel på hur enheterna arbetat med inflytandefrågor och elevers rätt till stöd är följande, elevhälsoarbetet, mentorsarbetet/elevtiden, demokratiskt forum dialogfråga på APT och skolutvecklingsgrupp .
Det som framkommit tydligt gällande för hela skolan är att elevers behov av stöd ökar från år till år.
Detta har initierat i ett fortbildningsarbete där specialpedagogerna tillsammans med utsedd rektor har förtydligat rutiner för elevärenden som gäller på alla enheter. Nästa steg är att all personal kommer att arbeta tillsammans med rektorerna för att öka kunskapen om anpassningar och särskilt stöd. Arbetet startar under vt. 2015.
2. Kunskaper
Hur har ni arbetat?
Att utveckla ett alltmer formativt förhållningssätt är ett sätt att förbättra elevernas måluppfyllelse.
Vi strävar efter att finna goda former för sambedömning. Inom ämnesgrupper och arbetslag pågår denna strävan. Gemensam bedömningspolicy finns. Genom fortbildningsinsatser och kontinuerligt genom specialpedagoger ökar kunskapen om olika slag av neuro-psykiatriska funktionshinder.
Vad framkom?
Medvetenheten om elevernas behov av kontinuerlig feedback ökar. Ett starkt intresse för det formativa finns, men man ser hinder främst i de stora klasserna.
Hur går ni vidare?
• Den skolgemensamma gruppen som arbetar med formativa bedömning fortsätter, en representant från varje enhet deltar och har i uppdrag att arbeta vidare med frågan på respektive rektorsområde tillsammans med kollegorna.
• Strukturstöd ges till det ökade antalet elever som har svårt att planera och strukturera (inte fått lära sig eller orsakat av funktionshinder)
• Ett tyst rum med bemanning finns nu för elever i behov av detta
• Ämnesstöd ges framför allt i matematik, men även i spanska, svenska och engelska
• Specialpedagogen arbetar i dialog med arbetslagen med anpassningar.
• Nytt projekt med läsförståelse i alla ämnen har just startat
• Datorerna är utrustade med flera olika hjälpprogram
• Inläsningstjänst – alla elever kan lyssna på läroböckerna. Detta kommer sannolikt också att inbegripa studiehandledningar på olika modersmål.
• Studiehandledning på modersmålet
• Kungälvsmodellen i matematik – påbörjat på gymnasiet genom bl a förstelärare
3. Elevernas ansvar och inflytande
Hur har ni arbetat?
Vi har arbetat med enkäten Luppen.
Varje vecka finns 45 min som är elevernas. Information, klassråd, föreningsdeltagande, arbetsmiljö, trivsel, sammanhållning etc.
Det som kommer fram i klassråden redovisas i demokratiskt forum för vidare behandling.
Eller från klassråden till elevråd.
Demokratiskt forum träffas en gång per månad. Varje klass skickar minst två representanter.
Gäller för en del av enheterna, andra arbetar med traditionellt elevråd.
På så sätt har många förbättringar tillkommit.
Till grund för det demokratiska arbetet finns en demokratiplan. Gäller de som har demokratiskt forum.
Varje klass har två skyddsombud. Vårt huvudskyddsombud har hand om den gruppen för utbildning mm.
Vad framkom?
I enkäten kunde man se att eleverna har ett oroligt liv. Detta kom som en överraskning.
Hur går ni vidare?
Resultatet av elevenkäten kommer att analyseras och bearbetas i demokratiskt forum. Eller på elevråd.
Vid klassråden kan eleverna ta upp frågor som rör deras gemensamma situation. Ständiga punkter på dagordningen är arbetsmiljö och värdegrund. På klassråden diskuterades bland annat elevenkäten.
Det en plan för demokratiarbetet på enheterna. Rektor träffar eleverna en gång per månad. Detta har föregåtts av klassråd så att de elever som kommer till forumet bär med sig klassens önskemål och frågor. Protokoll från dessa möten redovisas i en mapp i Fronter. Gäller de som har demokratiskt forum.
Det finns en demokratiplan samt en dagordning för klassråden.
Varje klass har två elevskyddsombud som får en utbildning via vårt huvudskyddsombud.
En nära relation mellan eleverna och arbetslagen skapas genom att lärarna är väl kända av eleverna beroende på att arbetslagen har all undervisning i enheternas klasser. På motsvarande vis är eleverna väl kända av lärarna. Denna relation skapar ett öppet klimat där eleverna är med och påverkar sin situation.
4. Skola och hem
Hur har ni arbetat?
Vi har en gemensam plan som vi arbetar efter när det gäller elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Vi har ett digitalt närvarosystem som nu har kompletterats med en SMS-tjänst. I detta system sker uppföljning av elevernas närvaro kontinuerligt. Föräldrarna kan följa detta genom en inloggning. Övrigt arbete sker inom elevhälsoarbetet.
Föräldramöte i år 1, utvecklingssamtal, mentorer har direkt dialog med hemmet på eget eller hemmets initiativ, Skola 24 – närvaro och omdömesrapportering.
Vad framkom?
Många elever har alltför hög frånvaro. Detta är ett problem med flera komponenter. Vi arbetar med detta i vårt elevhälsoarbete.
Hur går ni vidare?
Samtliga föräldrar till elever i årskurs 1 kontaktas i början av studietiden. Vid detta samtal poängteras vikten utav närvaro på lektioner och andra skolaktiviteter. Förälder informeras då också om att ledighet utanför lov sker med stor restriktivitet.
Uppföljning utav elevernas närvaro sker kontinuerligt av mentor.
Från och med detta läsår skickas automatiskt Sms-meddelande till vårdnadshavares mobiltelefon vid frånvaro. Föräldrar får också eget konto i vårt frånvarosystem där de kan följa elevens närvaro lektion för lektion. Formell uppföljning sker vid mentorsrapporteringen som sker i mitten av varje termin. Vid hög frånvaro kontaktas förälder och elevhälsan. Elever med upprepad frånvaro kallas till ytterligare hälsosamtal. Fortsätta arbetet enligt ovan.
5. Övergångar och samverkan
Hur har ni arbetat?
Uppgifter från grundskolorna samlas in under våren. Därefter sker en överlämning till respektive rektor som i sin tur informerar berörda. Informationen samlas av specialpedagogerna som sammanställer och ser om vidare kontakter med avlämnande skola behöver ske.
Vad framkom?
En svårighet är att våra elever kommer från flera olika kommuner med olika rutiner.
Hur går ni vidare?
När eleverna börjar sin utbildning ges oftast en överlämning av elevernas eventuella särskilda behov.
Specialpedagogerna knutna till enheterna kontaktar överlämnande skola för ytterligare information när sådan saknas eller upplevs som bristfällig.
6. Skolan och omvärlden
Hur har ni arbetat?
Samtliga yrkesprogram har olika branschråd där representanter för näringslivet Kungälv deltar regelbundet. I dessa branschråd diskuteras utbildningarnas innehåll och kvalité. Här samverkas också om handledarutbildningar och arbetsplatsförlagt lärande.
Exempel på utökad samverkan med näringsliv och andra utbildningsanordnare är Teknikcollege och Vård och omsorgscollege.
Vad framkom?
Mycket viktigt för yrkesprogrammen att bibehålla goda arbetsrelationer till näringsliv och samhälle.
Ett arbete med att skapa liknande kontakter för de studieförberedande programmen bör påbörjas
Hur går ni vidare?
Som ovan
7. Bedömning och betyg
Betygsanalys
Kungälvs elever, elever skrivna i Kungälv, har lägre andel elever som uppnår behörighet till högskolestudier efter 3 år än genomsnittet.
För behörighet efter 4 år till högskolestudier ligger Kungälv på genomsnittet.
Betygspoängen, (elever skrivna i Kungälv) för studieförberedande program ligger på medel och yrkesprogrammen under medel.
Hur går ni vidare?
Genom att arbeta med anpassningar, särskilt stöd och formativ bedömning samt att förstärka specialpedagogisk personal är det möjligt att uppnå goda resultat efter tre år i stället för fyra år.
Fortbildning av lärare.
