DETALJPLAN HAMRE INDUSTRIOMRÅDE

(1)

PM GEOTEKNIK

DETALJPLAN HAMRE INDUSTRIOMRÅDE

SLUTRAPPORT 2015-01-23

Revidering A

(2)

Uppdrag:

259651, Detaljplan Hamre industriområde

Titel på rapport: PM Geoteknik

Status: Slutrapport

Datum: 2015-01-23

Medverkande

Beställare: Sollefteå kommun

Kontaktperson: Jonas Ögren

Uppdragsansvarig: Thomas Walker, Tyrens AB Handläggare: Hans Frelin, Tyrens AB Kvalitetsgranskare: Thomas Walker, Tyrens AB

Revideringar

Revideringsdatum 2015-02-10

Version: A

Initialer: TW

Författare:

Digital signatur Datum: 2015-01-23

Handlingen granskad av:

Digital signatur Datum: 2015-01-23

Tyréns AB

Box 28

851 02 Sundsvall

(3)

Uppdrag: 259651, Detaljplan Hamre industriområde 2015-01-23 Beställare: Sollefteå kommun

O:\SUN\259651\G\_Text\PM Hamre.docx

3(9)

Inledning

Föreliggande PM behandlar översiktligt förutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubr. objekt. Sammanställning av tidigare och nu utförda undersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport.

Innehållsförteckning

1 Objekt ... 4

2 Ändamål ... 4

3 Underlag för Geotekniskt PM ... 4

4 Styrande dokument ... 4

5 Markförhållanden ... 4

5.1 Geotekniska förhållanden ... 4

5.2 Hydrogeologiska förhållanden ... 5

5.3 Föroreningssituation ... 5

6 Sammanställning av härledda egenskaper ... 8

7 Rekommendationer ... 8

7.1 Inledning ... 8

7.2 Grundläggning ... 8

7.3 Schaktarbeten ... 9

7.4 Fyllningsarbeten ... 9

7.5 Anläggning av hårdgjorda ytor ... 9

7.6 Grundvatten ... 9

7.7 Bedömning av föroreningssituationen ... 9

Tillhörande handlingar:

Markteknisk undersökningsrapport (MUR), upprättad av Tyréns daterad 2015-01-23

”Översiktlig geoteknisk undersökning för Hamre industriområde i Långsele, Sollefteå kommun, Västernorrlands län” upprättad av K-Konsult 1973.

Revideringar:

Revidering A avser analys av pesticider

(4)

1 Objekt

Tyréns AB har på uppdrag av Sollefteå kommun utfört geotekniska undersökningar inför upprättande av detaljplan i Långsele, Hamre på fastigheterna Hamre 3:5, 4:90, 4:87 m.fl. i Sollefteå kommun.

2 Ändamål

Syftet med undersökningen är att ta fram ett översiktligt geotekniskt underlag för markens egenskaper, vilket skall användas i kommande detaljplanearbete.

3 Underlag för Geotekniskt PM

Underlag för detta PM har varit MUR, upprättad av Tyréns AB, daterad 2015-01-23 samt

”Översiktlig geoteknisk undersökning för Hamre industriområde i Långsele, Sollefteå kommun, Västernorrlands län” upprättad av K-Konsult 1973.

4 Styrande dokument

Tabell 1 Styrande dokument Dokument

Eurokod 7, SS-EN 1997-1

TKGeo 13, TKDOK 2014:067, TRDOK 2014:0668 Anläggnings AMA 13

Arbetsmiljöverket:s/SGI:s handbook ”Schakta säkert -en handbok om säkerhet vid schaktning”.

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Rapport 5976

5 Markförhållanden

Utförda sonderingar och provtagningar överensstämmer väl med resultaten från K-Konsults undersökningar 1973 och slutsatser från den rapporten har inarbetats i detta PM.

I K-konsults rapport finns en planritning (Ge 1), som översiktligt visar var inom området jorden är löst respektive fast lagrad.

(5)

5(9)

finsedimenten en medelhög till hög relativ fasthet Inom området och dess mäktighet varierar mellan ca 2-6m. Finsedimenten vilar på morän, som har en hög relativ fasthet.

I lågpunkter Inom området finns mindre delområden där jorden är löst lagrad. Dessa områden framgår av planritning (Ge 1) i K-Konsults rapport.

5.2 Hydrogeologiska förhållanden

Observationer vid fältarbetet visar på vatten i punkt T4 på nivån +93,8 (4m under my) och vid T12 på nivån +96,5m (0,6m under my).

I rapporten från 1973 visar grundvattenavläsningar på vatten 0,1 – 4,4m under markytan på nivåer mellan +92,6 - +98,5.

5.3 Föroreningssituation

Riktvärden är hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö.

För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se tabell 2.

Tabell 2. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket, 2009)

Skyddsobjekt KM MKM

Människor som vistas på området

Heltidsvistelse Deltidsvistelse

Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion

Begränsat skydd av markens ekologiska funktion

Grundvatten Grundvatten inom och intill området skyddas

Grundvatten 200 m nedströms området skyddas

Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av

vattenlevande, organismer

Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Mindre känslig markanvändning innebär platser där människor vistas en längre tid av dagen men risken för exponering är liten. Då området skall användas som industrimark bedöms Naturvårdsverkets generella riktlinjer för MKM bäst motsvara den aktuella markanvändningen.

Analysresultaten visar låga halter, under naturvårdsverkets gränser för känslig markanvändning (KM), för samtliga analyserade parametrar och prov, se MUR bilaga 3.

(6)

Tabell 3a Sammanställning jordanalyser med förhöjda föroreningshalter enligt Naturvårdsverkets riktvärden för MRR, KM och MKM.

Uppdragsnum mer: 259651 Datum : 2015-01-23

Resultat från genomförda laboratorieanalyser på jord Halter lägre än NVs Handbok 2010:1 MRR

Halter högre än eller lika m ed NV Handbok 2010:1 för mindre än ringa ris k (MRR) Halter högre än eller lika m ed NVs generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) Halter högre än eller lika m ed NVs generella riktvärden för m indre känslig markanvändning (MKM)

Ämne Enhet MRR¹ KM² MKM² Provpunkt

m u my 2015-01-14 Hamre

M1 0,0- 0,25

Hamre M2 0,0-0,25

Hamre M3 0,0- 0,25

Hamre M4 0,0- 0,25 Metaller

Arsenik m g/kg TS 10 10 25 5,8 5,9 6,3 6,2

Barium m g/kg TS - 200 300 85 95 100 93

Bly m g/kg TS 20 50 400 15 14 18 17

Kadmium m g/kg TS 0,2 0,5 15 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2

Kobolt m g/kg TS - 15 35 11 12 14 13

Koppar m g/kg TS 40 80 200 27 30 33 30

Krom totalt m g/kg TS 40 80 150 35 35 40 37

Nickel m g/kg TS 35 40 120 29 33 36 35

Vanadin m g/kg TS - 100 200 36 37 43 39

Zink m g/kg TS 120 250 500 79 74 85 80

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

PAH L m g/kg TS 0,6 3 15 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3

PAH M m g/kg TS 2 3 20 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3

PAH H m g/kg TS 0,5 1 10 -0,3 0,35 -0,3 -0,3

BTEX, alifater och aromater

Bensen m g/kg TS - 0,012 0,04 -0,0035 -0,0035 -0,0035 -0,0035

Toluen m g/kg TS - 10 40 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Etylbensen m g/kg TS - 10 50 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Xylen m g/kg TS - 10 50 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Alifater >C5-C8 m g/kg TS - 12 80 -5 -5 -5 -5

Alifater >C16-C35 m g/kg TS - 100 1000 -10 14 11 -10

Aromater >C8-C10 m g/kg TS - 10 50 -4 -4 -4 -4

Aromater >C10-C16 m g/kg TS - 3 15 -3 -3 -3 -3

(7)

7(9)

Tabell 3b. Sammanställning pesticidanalys i jord jämförda mot Banverkets generella avgränsningsvärden.

Naturvårdsverket har inte tagit fram några generella riktlinjer för pesticider. Därför används i detta PM Banverkets framtagna generella avgränsningsvärden som återfinns i deras rapport Hantering av schaktmassor ur föroreningssynpunkt (Banverket, 2007).

Tabell 4: Restriktioner och krav för de olika användningsklasserna vid tillämpning av Banverkets generella avgränsningsvärden

Klass Återanvändning Restriktioner

Grön Fri återanvändning inom Banverkets fastigheter

Utfyllnad inom områden med skyddsintressen avseende grundvatten, ytvatten och natur kräver särskild bedömning

Gul

Återanvändning för anläggningsändamål inom Banverkets fastigheter

Utfyllnad inom områden med skyddsintressen avseende grundvatten, ytvatten och natur kräver särskild bedömning Utfyllnad får inte ske under högsta grundvattenyta Erosionskänsliga massor ska förses med erosionsskydd Massorna, som inte täcks, får endast läggas inom områden med låg tillgänglighet för människor (spårområden och liknande)

Massor, som används inom områden med högre tillgänglighet för människor, ska vara täckta av rena massor eller annan form av överbyggnad

Röd Ej återanvändning Särskilt omhändertagande ska ske hos godkänd mottagare

De generella avgränsningsvärdena utgör inga absoluta gränsvärden utan ska nyttjas som riktvärden. Avgränsningsvärdena är framtagna för att användas i ett flertal olika miljöer och situationer, vilket gör att en försiktighet finns inbyggd. Beräkningsförutsättningarna framgår av underlagsrapporten för avgränsningsvärdena (Kemakta och SWECO VIAK, 2006).

De restriktioner och krav som gäller för de olika klasserna framgår av tabell 4

Ämne Enhet MRR¹ KM² MKM² Provpunkt

m u my 2015-01-14 Hamre

M1 0,0- 0,25

Hamre M2 0,0- 0,25

Hamre M3 0,0- 0,25

Hamre M4 0,0- 0,25 Pesticider

Glyfosat µg/kg TS - - - -1,3

AMPA µg/kg TS - - - 7,9

(8)

Tabell 5: Avgränsningsvärden (mg/kg TS) för återanvändning av massor inom Banverkets fastigheter

mne/ämnesgrupp Grön klass

AGV Grön

Gul klass

AGV Gul

Röd klass Σ Glyfosat,

AMPA. mg/kg TS 0,5 1

Schaktmassor som uppfyller haltkriterier enligt de generella avgränsningsvärdena samt hanteras med de restriktioner som anges i tabell 3 bedöms med avseende på föroreningsinnehåll och den terminologi som används i miljölagstiftningen:

Grön klass Försumbar risk Gul klass Ringa risk Röd klass Ej ringa risk

6 Sammanställning av härledda egenskaper

Karaktäristiska värden för hållfasthet och deformationsegenskaper har utvärderats ur utförda CPT-sonderingar med hjälp av programvaran Conrad 3.1.

Eftersom undersökt område är stort och egenskaperna varierar med jordens sammansättning så har även silt utvärderats som kohesionsjord och nedanstående angivna parametrar skall endast användas för översiktliga beräkningar.

Tabell 6 Härledda medelvärden för hållfasthets- och deformationsegenskaper i jordmodellen Material Tunghet,r (r´)

(kN/m3)

Hållfasthetsegenskaper Deformationsegenskaper Silt/Siltig lera/

Lerig silt/

Lera med siltskikt

16(6) – 19(11) tfuk= 20-100 kPa Moc= 3-10 MPa

7 Rekommendationer

7.1 Inledning

Denna utredning är endast översiktlig och innan något bygge påbörjas inom planområdet bör en geotekniker rådfrågas för att bedöma om kompletterande undersökningar erfordras för att kunna dimensionera grundläggning av planerad byggnad/anläggning.

Nedanstående rekommendationer i resten av detta kapitel är översiktliga och beräkningar i brotts- (bärighet) och bruksgränstillstånd (sättningar) bör utföras av geotekniker när laster från planerad byggnad/anläggning är kända.

7.2 Grundläggning

(9)

9(9)

Grundläggning måste ske i torrhet och på frostfritt djup, alternativt frostskyddas med t.ex.

cellplastisolering.

7.3 Schaktarbeten

Förekommande naturliga finsediment kan hänföras till schaktbarhetsklass 3 och underliggande morän till schaktbarhetsklass 4-5. Notera dock att förekomst av vatten kan försvåra

schaktarbetet då förekommande jordarter lätt blir flytande.

Schaktslänter kan ställas i lutning 1:3 och bör skyddas mot nederbörd och inläkande vatten.

För övrigt bör schaktarbetet bedrivas enligt Arbetsmiljöverket:s/SGI:s handbook ”Schakta säkert -en handbok om säkerhet vid schaktning”.

7.4 Fyllningsarbeten

Alla fyllningar skall packas enligt Anläggnings AMA 13.

Notera att förekommande naturliga jordarter inom planområdet lätt kan påverkas och bli flytande om vatteninnehållet är högt och en för kraftig packningsutrustning används.

7.5 Anläggning av hårdgjorda ytor

Jorden inom området är mycket tjälfarlig och hårdgjorda ytor skall dimensioneras för materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4.

7.6 Grundvatten

Grundvattenytan varierar inom området från att i lågpunkter ligga nära markytan till ca 4m under markytan.

7.7 Bedömning av föroreningssituationen

Då samtliga analysresultat från de undersökta provpunkterna understiger Naturvårdsverkets gränsvärden för KM (Känslig Markanvändning) bedöms det inte finnas några kända risker för den planerade användningen (industrimark) av området.

De påträffade halterna av Glyfosat och AMPA innebär inte heller några hälso- eller miljörisker.

Trafikverket beskriver grön klass som ”försumbar risk”, vilket är lägre än ”ringa risk” och därför finns inget krav på anmälan eller liknande för att återanvända massorna.

Med avseende på den samlade bedömningen av de analyser som gjorts anses det inte nödvändigt med några kompletterande miljötekniska markundersökningar.