Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar

utveckling

Skolans namn:

www.skolverket.se/hallbarutveckling

Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Skolans namn:

Skolans verksamhetsform:

Skolans län:

Skolans kommun:

Skolans kommunkod:

Skolans gatuadress:

Skolans postnummer:

Skolans postort:

Skolans telefonnummer:

Skolans e-post:

Skolans hemsida:

Kontaktperson

Namn:

Telefon:

E-post:

Rektor/förskolechef

Namn:

Ann-Louise Bergenfeldt (åk 5-6)

Telefon:

E-post:

ann-louise.bergenfeldt@lund.se

Delaktighet

Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här arbetar vi med delaktighet: På skolan finns klassråd i varje klass, elevråd med representanter från alla klasser samt ytterligare tre råd: Matråd, biblioteksråd och miljögrupp.

Samtliga råd/grupper har vuxenstöd.

Personalen är indelad i arbetslag med en arbetslagsledare i varje. Arbetslagsledare och skolledning bildar skolans ledningsgrupp. Arbetslag och ledningsgrupp träffas regelbundet.

Arbetsplatsträffar hålls 8 gånger per år.

Vad har fungerat bra? De olika råden/grupperna fungerar bra med engagerade elever.

Kommunikation mellan elever/arbetslag/skolledning fungerar bra med tydliga rutiner och täta kontinuerliga möten.

Vad kan utvecklas? Engagemanget är inte lika stort i alla klasser/hos alla elever/hos all personal. Rutiner för att hålla engagemanget uppe, t ex hållbar utveckling som stående punkt på dagordningar.

Aktuell information om hållbar utveckling publiceras regelbundet!

Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här arbetar vi med ny personal: Ny personal informeras skriftligt och muntligt om skolans organisation och arbetslaget står för mentorsskap/introduktion och ytterligare information.

Vad har fungerat bra? Ovanstående har fungerat bra.

Vad kan utvecklas? Specifik information om skolans arbete med hållbar utveckling.

3. Kompetensutveckling

Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem )

Så här arbetar vi med kompetensutveckling: Gemensamma föreläsningar, utbytesträffar med andra skolor samt kurser till enskilda medarbetare.

Vad har fungerat bra? Ovanstående har fungerat bra.

Vad kan utvecklas? All personal skall ha kontinuerlig kompetensutveckling inriktad mot hållbar utveckling!

4. Samverkan med omvärlden

Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten.

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här arbetar vi med samverkan: Killebäckskolan deltar i ett projekt som kallas

Öresundsklassrummet. Det är ett projekt som sträcker sig över tre år och en klass på skolan, 8b, deltar aktivt under två år. I öresundsklassrummet ingår 12 klasser från Lund Malmö och

Köpenhamn och övergripande för projektet är lärande för hållbar utveckling. Vi har en budget på tio miljoner kronor och lärarna kan därför lägga lite extra jobb i detta då vi blir kompenserade med mindrre undervisningstid. I öresundprojektet träffar vi andra klasser , lärare och anställda vid Lunds kommun. Vi har möten med en dansk vänklass och en gång varje termin träffas alla

medverkande klasser i educamps som pågår under en dag. Vi har en gemensam sida på nätet där vi kan hålla kontakten med alla medverkande i projektet och är ett ställe där vi lägger ut varandras skolarbete. Öresundsprojektet har blivit uppmärksammat bla i Sydsvenska Dagbladet. Vi har haft rektorerna för vår stadsdelsnämnd och naturskolan på besök och haft genomgång av det vi har jobbat med under två år.

Vad har fungerat bra? Elevernas egna initiativ har ökat. De vågar ta kontakt med andra aktörer. De har intervjuat både arkitektkontor och byggföretag som var involverat då vår nya skola byggdes.

Vad kan utvecklas? Det är svårt med miljöundervisning när vi är tillsammans med vår danska vänsklass, för språkförbistringen gör att alla inte förstår vad som diskuteras.

5. Måluppfyllelsen

Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument .

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Vårt första mål:

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,•

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Skolköket strävar efter att servera så mycket ekologiskt och närproducerad mat som möjligt.

Riktmärket för ekologisk mat i Lund är 40%. 49% av maten som severas på Killebäckskolan är ekologisk och mycket mer är närproducerat. Köttet kommer från KC Ranch som ligger några kilometer från skolan. Köttbullarna kommer från Kävlinge som ligger 2 mil från skolan. Färs som severas slaktas på tisdagen och serveras på fredagen. Fisken som tillagas är inte närproducerad för man vill ha fisk som är MSC märkt. Allt kaffe på skolan är rättvisemärkt. De försöker även sätta fingret på hur mycket mat som slängs.

Så här har vi arbetat med målet:

Vad har varit bra? Maten är mycket uppskattad och

undersökningar visar att vi slänger mellan 5-10 kg mat om dagen vilket vi inte tycker är så mycket då vi har över 400 personer som äter på skolan.

Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? De ekoologiska alternativen kan alltid bli fler och vi kan slänga ännu mindre mat.

Vårt andra mål:

Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

källsortering

Så här har vi arbetat med målet: Klass 8b har börjat med att källsortera papper. Under tiden vi har väntat på att få igång den större kälsorteringen har klassen själva startat med att sätta ut kärl för papper. En gång i veckan samlar klassen ihop allt papper och slänger i en stor soptunna. Medan detta pågår har en liten grupp elever från klassen tagit fram olika alternativ för att starta sopsortering i stor skala. Förslagen har presenterats för

skolledningen och elevrådsstyrelsen och man har tagit fram det vinnande konceptet som nu är beställt. Gruppen som har tagit fram förslagen tillsammans med vaktmästaren och lokalvårdare kommer att ombildas till att bli ett miljöråd i framtiden. Miljörådet kommer inte vara kopplat direkt till klassen utan kommer vara en påverkansgrupp som vilken elevdemokratigrupp som helst.

Vad har varit bra? det har varit oehört nyttigt för eleverna

som deltagit, att få jobba med verkliga frågeställningar och kunna se resultatet av allt arbete.

Lokalvårdarna har också märkt att mängden sopor i de vanliga papperskorgarna har halverats när vi istället sorterar ut pappret i andra kärl.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Gruppen ska förändras och bli en elevdemokratigrupp. Detta miljöråd måste skapa sig sin egen agenda och fortsätta med nya miljöutmaningar.

vidare perspektiv.

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, användade av miljövänliga produkter

Så här har vi arbetat med målet: Lokalvårdare och lärare i hemskunskap försöker hela tiden hitta miljövänliga alternativ i den verksamhet de bedriver. De använder bl a microfiberduk som inte behöver rengöringsmedel. På torrt underlag uppstår en statisk elektricitet som drar till sig dammpartiklar. När duken fuktas med vatten försvinner den statiska elektriciteten men istället verkar kapillärkraft som suger upp smuts när man torkar.

Vad har varit bra? Användandet av mikrofiberduk har gjort att

förbrukningen av kemikalier har varit minimal.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Man tittar hela tiden efter nya städsystem som minskar påverkan på natur och resurser. Det som är aktuellt nu är städsystemet Twister som som gör rent golv genom att bara tillsätta vatten till rondeller som är preparerade med

mikroskopiska diamanter.

Vårt fjärde mål:

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

recykling av produkter

Så här har vi arbetat med målet: I slöjden gör lärarna projekt med eleverna som går ut på att eleverna tar med sig begagnade och utslitna kläder och gör något nytt av dem.

Det kan vara ett nytt klädesplagg men också väskor eller andra accessoarer.

Vad har varit bra? Eleverna tycker att det är roligt och

utmanande att hitta nya användningsområden och få inspiration till nya kreationer.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Det går alltid att utveckla omfånget på dessa projekt. Även i teknikämnet har eleverna tagit med sig egna saker som de har lagat eller använt i andra konstruktioner.

Vårt femte mål:

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

skapande av miljömedvetenhet på skolan hos lärare och elever

Så här har vi arbetat med målet: Vi har haft redovisningar i hela skolan om hjälporganisationers arbete och påvisat hur mycket det skulle hjälpa till om skolan kunde dra ner på slöseri med pennor suddgummi och papper. Skolans nya källsortering har diskuterats på olika instanser även hos lärarna. SYSAV har varit på skolan och haft undervisning för alla elever i åk 7-8. I åk 9 har alla elever jobbat med hur jordensresurser ska räcka till jordens alla invånare. I ett annat projekt åker några lärare med en grupp nior till Gambia där de träffar en vänklass och

hjälper till med uppbyggnaden av deras skola. Recyklingprojektet i slöjden har också bidragit till en allmän känsla av miljömedvetenhet. Listan kan göras lång.

Vad har varit bra? När många olika projekt är igång på skolan

finner eleverna själva att världen hänger ihop och att även skolämnena hjälper varandra att skapa en helhetsbild.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? En utmaning är att få källsorteringen att fungera. Att varje elev inser vikten av att inte strunta i sortera sitt skräp. Det förstör inte bara miljön utan kan även förstöra själva sopsorteringen. Det är viktigt att implementering av detta fungerar bra.

6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling.

(Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? se ovan.

Många elever , men framförallt 8b har varit djupt delaktiga i allt miljöarbete som skett på skolan.

Tillkomsten av denna ansökan har sitt ursprung i klassens arbete. De har intervjuat alla anställda vars arbete har figurerat i ansökan.

Vad har fungerat bra? Det har gett elever möjlighet, som tidigare inte varit så intresserad av att vara delaktiga i skolan, att ta ett stort ansvar och hitta en nisch där de kan utvecklas.

Vad kan utvecklas? Kanske finns det ännu bättre sätt att ta tillvara vårt skräp och spara in ännu mer på konsumtionsartiklar. Det är ett stort arbete att få alla elever och lärare att ta till sig nya rutiner och kanske något kommer att upplevas som aningen obekvämt jämfört med tidigare.

Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan.

Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se

Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se