i Västra Götalands län
Rovdjur
Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Vargspår i pudersnö på isbelagda Södra Kornsjö strax innanför norska gränsen den 2 mars i år. Foto: Dan Melander
Nr 2 /2012
Spårare och besiktningmän
Kent-Åke Gustavsson S 070-627 30 27
Göte Johansson B,S 070-232 24 02
Bertil Andersson B,S 070-432 04 23 Annika Larsson S
076-842 62 28
Mia Bisther S
073-036 04 92 Andreas Eriksson B,S 070-568 44 87 Ulf Jonasson S
070-268 15 00
Gillis Persson B,S 073-378 99 18
Alfred Akersten B,S 07o-910-06 29 Jimmy Carlsson B,S
070-513 57 46
Vem ska jag kontakta?
Du kan ringa direkt till någon av Länsstyrelsens spårare eller besiktningsmän som framgår av kartan. Ring rovdjursspårare vid fynd av spår eller frågor om rovdjur. Ring besikt- ningsmän vid skada på dina tamdjur. Det går också bra att ringa till Mia Bisther eller Lisbeth Johansson.
Du kan även lägga in dina egna rovdjursobserva- tioner i databasen: www.rovobs.se.
Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur?
Du kan ringa direkt till en besiktningsman eller 070-60 45 721 och tala in ett meddelande. Då ringer Länsstyrelsen upp och hjälper dig till kontakt med en besiktningsman.
B= besiktningsman S= spårare
Kontakter
Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Utgivningsplan Nr 3 – 20 maj Nr 4 – 20 augusti Nr 5 – 20 december Webbadress
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Layout
Amelie Wintzell Redaktion
Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se
Lisbeth Johansson Rättsenheten 031-60 57 21
Bakgrundskarta ur GSD-Översiktskartan © Lantmäteriet, dnr 106/2004-188
Mia Bisther Naturvårdsenheten 031-60 55 70
Lisette Fritzon S 0739-33 07 84
Länsstyrelsens kontaktpersoner:
Mia Bisther 031-60 55 70 Lisbeth Johansson 031-60 57 21 Anita Bergstedt-Söderström 031-60 54 86
Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 3 Länsstyrelsen har beslutat om
skyddsjakt på en skadad varg norr om Brålanda i Vänersborgs och Mel- leruds kommuner. Beslut om skydds- jakt på stora rovdjur ligger numera på berörda länsstyrelser i landet.
Naturvårdsverket har sedan januari 2012 i uppdrag att utarbeta de rikt- linjer som krävs för länsstyrelsernas handläggning av skyddsjakt på stora rovdjur. Riktlinjerna ska innefatta avvägningar om bevarande av biolo- gisk mångfald.
Ansökningar om skyddsjakt (framförallt på varg) har inkommit till flera länsstyrelser. Några har be- viljats och andra har fått avslag.
Handläggningarna av dessa fall har följts noggrant av både Bryssel och Stockholm.
Samtal om trebent varg
Länsstyrelsen i Västra Götaland fick den 11 februari ett telefonsamtal om en trebent varg i Brålanda.
Människor i trakten hade sett vargen vid ett flertal tillfällen, och den blev både fotograferad och fil- mad. Utifrån dessa observationer kom det till Länsstyrelsens kän- nedom att vargen är skadad. Den stödjer inte på vänster framben.
Blod och sårvätska i lega
Länsstyrelsens spårare kunde spåra den skadade vargen vid tre olika tidpunkter under perioden 8-12 fe- bruari. Det syntes tydligt att vargen inte använde sitt vänstra framben, men den förflyttade sig ändå raskt i området och hade ätit av ett rå- djurskadaver. Vid ett senare tillfälle kunde blod och sårvätska konstate- ras i en lega.
Vargen bedömdes nu vara svårt skadad – och vi påbör- jade arbetet med att få fram ett skyddsjaktsbeslut.
Beslut om skyddsjakt
Länsstyrelsens jurister, spårare och veterinärer kontaktades för utlåtande vid handläggningen av ärendet.
Den 15 februari beslutades om skyddsjakt på vargen. Beslutet gäl- ler fram till och med den 31 mars.
En av länsstyrelsens spårare utsågs till jaktledare under skyddsjakten.
Beslutet om skyddsjakt grundade sig på att en skadad varg innebär en stor risk för angrepp på tamboskap i området.
Till följd av snöbrist har skydds- jakten inte kunnat genomföras, och vargens fortsatta öde är i skrivande stund okänt.
Vargen i Brålanda. Foto: Monica Stromén
Det här händer
med vargen i Brålanda
Rovdjurslådan är ett utbildningsmaterial om våra stora rovdjur framtaget av Grimsö forskningssta- tion, som är knuten till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Länsstyrelsen har tre rovdjurslådor att låna ut – och vi kommer gärna till skolor och berättar.
I lådan erbjuds möjligheter att se djuren på film, klämma och känna på skinn och kranier, undersöka tassar av lodjur, varg, björn, järv och kungsörn, upptäcka skillnader mellan spillning av varg och lodjur, lyssna på hur våra stora rovdjur låter och se skillnaden på deras spår.
Att låna rovdjurslådan
Förutom skinn, skallar och annat från rovdjur, finns ytterligare material som kan användas för mer stu- dier. Om skillnader i syn hos rovdjur och bytesdjur, hur du kan se vilket djur som tagit ett byte och av- göra djurets ålder med hjälp av dess tänder.
Om du vill låna en rovdjurslåda – kontakta na- turvårdsenheten via växeln 031-60 50 00 eller Mia Bisther 0521-60 55 70.
Informerar gärna i skolor För drygt ett år sedan hade Länsstyrelsen möjlighet att med hjälp av rovdjurslådan åka runt i skolorna och informera om våra rovdjur.
Vi besökte sammanlagt 16 skolor – från förskoleklas- ser till gym- nasieelever.
Detta var myck- et uppskattat och det
finns en önskan från fler skolor om möjlighet att få ytterli- gare besök. Länsstyrelsen har därför ansökt om mer pengar för att kunna utöka informationsverksamheten.
Låt vår låda lära dig mer om våra rovdjur
Svårt att spåra rovdjur i vinter
Årets säsong har varit sparsam med spårmöjligheter på grund av dålig tillgång på snö. Trots besvärliga om- ständigheter har det rapporterats in flera observationer av både lodjur och varg från olika delar av länet.
Även några observationer av björn har gjorts, men inga som har kun- nat verifieras av Länsstyrelsens fältpersonal.
Familjegrupper av lo
Vid årets sammanställning kunde 17 familjegrupper särskiljas varav tre rör sig över länsgränsen mot Örebro och Jönköpings län. Starka indika- tioner finns på ytterligare minst tre familjegrupper, men på grund av årets brist på snö så kan dessa inte särskiljas enligt de kriterier som krävs. Förra årets sammanställning visade på 19 familjegrupper av lo.
Årets resultat från allmänhetens rapporteringar rovobs (www.rovobs.
se) visar även på en regelbunden fö- rekomst av ensamma lodjur.
Vargläget i länet
I år har endast vargarna på Kynne- fjäll fått valpar. Flocken består i dagsläget av minst åtta vargar. Hal- denreviret består för närvarande enbart av tre vargar och den kvarva- rande tiken i Bredfjället är fortsatt ensam.
Ensamma vargar, så kallade vandringsvargar, har i år observerats i Tiveden, Gullspång, Härryda, Alingsås, Uddevalla och Bollebygd.
Ett stort tack
Vi vill passa på att ge ett stort tack för alla rapporter som kommit in under årets säsong. Mycket av vårt arbete skulle inte bli gjort utan er hjälp.
Rovdjurslåda. Foto: Ulf Jonasson
Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 5
Hur fungerar
ett akutstängsel?
När rovdjur etablerar sig i ett om- råde finns alltid en viss risk för angrepp på tamboskap. Skulle detta ske finns det akuta åtgärder att tillgå till dess att mer permanenta åtgärder kan göras.
Länsstyrelsen har köpt in tre akutstängsel som finns spridda hos våra besiktningsmän i länet. Stäng- slet kan sättas upp inom ett dygn och består av ett elförande nät som räcker till en ett hektar stor fålla.
Det är mycket lätt att sätta upp men observera att detta stängsel endast är avsett att vara en tillfällig lösning.
För information om akutstängsel
kontakta Länsstyrelsen (kontorstid) eller någon av våra besiktningsmän.
Efter ett angrepp på tamdjur bör du:
1) Kontakta Länsstyrelsen för att få ut en besiktningsman till platsen 2) Om det inte finns ett fullgott stäng-
sel kan ett akutstängsel sättas upp tills en mer hållbar åtgärd kan göras 3) Kontakta Länsstyrelsen för informa- tion om vilka möjligheter som finns till att åtgärda det stängsel som finns alternativt om det behövs ett rov- djursavvisande stängsel. Information om ersättning finns på länsstyrel- sens webbplats
Läs mer: www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland, välj lantbruk och landsbygd, landsbygdsutveckling stöd och bidrag, utvald miljö, stängsel mot rovdjur.
Tillfälligt akutstängsel för att skydda tamboskap mot angrepp av rovdjur. Foto: VSC (Viltskadecenter)
Går det att förebygga
rovdjursattacker på hund?
I Länsstyrelsens databas finns 29 hundar registrerade som döda- de eller skadade av större rovdjur mellan 2005 och 2012. Ytterliga- re en hund har tagits av kungsörn i Bengtsfors kommun. Tre har tagits av lodjur, resterande av varg. Majoriteten är typiska jakt- hundar – drever, tax och hamiltonstövare.
Den rovdjursart som har den största konfliktpotentialen när det gäller angrepp på hundar är utan tvekan vargen, både här i länet och i Sverige som helhet. I Skandinavien 1997- 2005 blev sammanlagt 151 hundar dödade eller skadade av varg.
En och samma art
Varg och hund är en och samma art.
Det vanligaste skälet till vargskador
på hundar är att vargen ser hunden som en annan varg. Vargen lever i huvudsak i flock som består av för- äldraparet och deras ungar från ett eller flera år. Normalt tolereras inga främmande vargar av flocken. En främmande varg jagas därför bort eller dödas.
Enbart om ett föräldradjur har förlorat sin partner kan en främ- mande varg accepteras som en ny
potentiell partner. Vargvalpar vand- rar oftast ut från sitt födelserevir som ettåringar eller tvååringar.
Höst och vinter
De flesta angrepp av varg på hund sker under höst och vinter. Statisti- ken visar att 80 procent av angrep- pen sker i samband med jakt.
De hundraser som oftast blir an- gripna av varg är stövare, drever, tax, jämthund eller gråhund. Antalet hundar som angrips av varje ras står i proportion till antalet jaktdagar.
Risken för angrepp
Risken för att få sin hund angripen av varg beror, förutom vilka före- byggande åtgärder du vidtagit, till
Foto: Klara Hammarling
Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 7
Ersättning för rovdjurs- angripna hundar
Enligt 20 § NFS (2008:16) får ersättning för hund som ska- dats av varg, björn, järv, lo el- ler kungsörn lämnas med maximalt 5 000 kronor för självrisk i försäkring. Om hun- den är oförsäkrad fås ersätt- ning för veterinärvård eller an- dra styrkta kostnader som skadan föranlett. Därutöver får ersättning lämnas med högst 5 000 kronor.
Antalet hundar per kommun som har dödats av rovdjur under åren 2005-2012.
0 1 2 3 4 5 6 7
Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Munkedal Tanum Vänersborg Uddevalla Lilla Edet Svenljunga Borås Stenungsund Tidaholm
Mariestad Varg
Lo Kungsörn
stor del på hur ofta hunden släpps i område med varg. Risken för att en jakthund ska bli skadad eller dödad i ett område med en etablerad varg- flock är 1 på 5 000 jaktdagar.
Förebyggande åtgärder
1. Avspårning innan jakt. Innan jakten spåras vägar som omsluter jaktområ- det av med hjälp av exempelvis bil el- ler skoter.
2. Användning av hundpejl. Sändaren minskar inte risken för angrepp, men ökar möjligheten att få fatt i hunden om det rapporteras om vargspår i jaktområdet.
3. Träna hunden att bli mindre intresse- rad av vargspår. Varje år angrips 2-3 hundar sedan de själva aktivt har sökt upp varg. Genom att träna sin hund att inte följa vargspår, och helst undvika dem, kan åtminstone dessa 2-3 angrepp förebyggas.
4. Skyddsväst. Att använda skyddsväst med stålpiggar som gör det svårt för vargen att bita över hundens rygg kan vara en åtgärd som förebygger angrepp. Viltskadecenter bedömer att Protectors skyddsväst med band av piggar längs med ryggen är den enda skyddsväst på marknaden som har potential att minska risken för angrepp av varg.
5. Använd hundgård. En vanlig hund- gård med nätstängsel utgör ett myck- et bra skydd mot angrepp.
6. Hundrastning under uppsikt. Det är mycket ovanligt att hundar som be- finner sig inom synhåll från männis- kor angrips av rovdjur. Är hunden dessutom inom synhåll finns möjlig- het att avvärja ett angrepp genom att skrämma bort vargen. På kvällen el- ler morgonen då det är relativt lite mänsklig aktivitet runt hus och be- byggelse kan vargar röra sig i närhe- ten av bebyggelse. Det har inträffat att hundar som släpps ut för att rasta sig själva har blivit angripna i närhe- ten av huset.
Utsättning av vargvalpar från nord- iska djurparker till vilda vargrevir kan bli ett viktigt tillskott för att gene- tiskt förstärka den inavlade svenska vargstammen. Länsstyrelsen har haft uppdrag att utse lämpliga områden för utsättning av valpar.
Under 2011 genomförde Djur- parksföreningen ett försök med att sätta ut fostervalpar till vargtikar i djurparker. Försöket slog väl ut och tikarna accepterade fostervalparna.
Nu pågår planeringen för att sätta ut valpar från djurparker till vilda varg- tikar. Detta ingår i uppdraget med att genetiskt förstärka vargstam- men som Naturvårdsverket och Jordbruksverket fått av regeringen.
Allt arbete med utsättning av vargar kommer att ske i dialog med be- rörda markägare, jakträttsinnehavare och länsstyrelser.
Godkännande av markägare och jakträttsinnehavare
Markägare och jakträttsinnehavare behöver ge sitt medgivande till att valpar placeras ut på deras mark.
– Det kan vara ett svårt beslut för
markägare och jakträttsinnehavare eftersom vargdebatten väcker starka känslor, polariseringen är stor och där beslutet kan få stora konsekven- ser för den svenska rovdjurspoli- tiken, säger Helene Lindahl Vik, projektledare på Naturvårdsverket.
– Därför vill vi återigen framhålla värdet av att den svenska vargstam- men blir mer livskraftig, vilket i förlängningen kan göra att Sverige får större möjligheter att fatta egna beslut om vargstammen framöver, avslutar Helene Lindahl Vik.
Två revir för utsättning av valpar För att arbetet med att sätta ut varg- valpar från djurparker ska kunna ge- nomföras har Länsstyrelserna i Mel- lansverige fått i uppdrag av regering- en att peka ut två lämpliga revir var- dera dit djurparksvalpar kan flyttas.
Valet av revir ska vara klart senast den 31 mars 2012 och inrapporterade till Naturvårdsverket. Länsstyrel- sens bedömning är att kriteriet för utsättning av valpar inte är uppfyllt eftersom inga sändarförsedda var- gar finns och de befintliga reviren i dagsläget är belägna nära Norge och
Den svenska vargstammen förstärks genom utsättning av vargvalpar
Foto: Martin Fransson
Vargsymposiet i Vålådalen
För nittonde gången gick det årliga Vargsymposiet av stapeln den 12-14 mars. Drygt 225 deltagare och 25 föreläsare samlades vid Vålådalens Fjällstation för att lyssna på det se- naste inom rovdjursforskning och diskutera rovdjursförvaltning. Det kom dessutom föreläsare från USA, Ryssland, Finland och Norge som också bidrog med en internationell bild av forskning, konflikter och förvaltning.
Flera av dessa intressanta ämnen kommer nästa nummer av Rov- djursnytt att handla om.
hårt trafikerade vägar (E6 och E45).
Om nya revir etableras och dessa re- vir bättre uppfyller kriterierna så kan utsättning av valpar bli aktuellt. För Västra Götalands län kommer det inte att vara aktuellt med utsättning av vargvalpar under 2012.
