Kurativa samtal i gymnasieskolan
Lina Cohen
Centrala elevhälsan, gymnasiesegmentet
AcadeMedia
• Inledning och presentation
• Genomgång
• Kort diskussion
• Paus
• Fortsatt genomgång
• Diskussion
• Avslutning
Kl. 13.00-14.30
Dagens agenda – samtal!
• Kartläggning av ett stort antal skolors behov och utmaningar
• Samtal med kuratorer om aktuell arbetssituation
• Många styrkor har framkommit, bland annat hjälpande medarbetare
• Stort elevantal, varierande funktion och behov
• Viss upplevelse av att inte räcka till
Bakgrund
• Vad är hjälpsamt i kurativa samtal i gymnasieskolan?
• Hur kan jag som hjälpande och engagerad skolkurator erhålla en upplevelse av att räcka till?
• Att öppna upp nya sätt att reflektera kring detta, dela med oss av sådant som upplevs vara framgångsrikt.
• Vårt ständiga fokus: SKOLA
Syfte
Utbildningens syfte
2 § Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år ska
därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning.
Lag (2014:530).
15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan
Skollag (2010:800)
Gymnasieexamen
26 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på
högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.
För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda.
16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan
Skollag (2010:800)
https://medarbetare.academedia.se/information-dokument/elevhalsa/elevhalsa-i-skolan/dokumentbank-elevhalsa-gymnasiet/psykologiska-instasen-gymnasiet/
Fler viktiga dokument
Elevhälsoarbetets tre delar
Främjande och förbyggande fokus
Främjande arbete Förebyggande
arbete Åtgärdande
Elevhälsoarbetet bedrivs på tre nivåer inom varje del av pyramiden;
• Organisation
• Grupp
• Individ
Vi talar oftast om det främjande och
förebyggande arbetet. Idag avser vi dock toppen av pyramiden; det åtgärdande arbetet, på
individnivå.
• Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete
• Genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen
• På rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola
• Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal
• Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling
• Bidra med kunskaper om samhällets stödsystem
• Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling
• Ta till vara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete
Vägledning för elevhälsan
Elevhälsans psykosociala insats
• Kuratorns arbetsuppgifter och fokus
• Inom psykiatrisk vård
• På behandlingshem
• På somatisk avdelning
• Inom företagshälsovård
• Osv.
Skolans uppdrag är till skillnad från ovanstående inte att arbeta med vård och behandling. I skolan är vårt primära fokus studierna!
Skiljer sig från…
Kuratorsrollen i gymnasieskolan
• Mentor
• Rektor
• Skolsköterska
• Föräldrar
• På egen begäran
• …
• …
• …
Ingångsvägarna är många
Eleverna kommer till er via
• Hur upplever ni att ert arbete skiljer sig åt beroende på vilket sätt eleven aktualiseras hos er?
• Vilka utmaningar står ni inför?
• Framgångsfaktorer?
Diskussion
Paus
• Olika för olika individer
• Svårt att definiera några standards
• Några gemensamma hållpunkter går dock att återfinna
1. Demokratisk grund
2. Betydelsen av att stå ut 3. Tydlighet kring ansvaret 4. Betydelsen av tydliga ramar
Vad är det?
Ett hjälpsamt samtal
• Allas lika värde är är en okränkbar princip
• Allas röst ska värderas lika
• Värdesätter individers olikheter
• Yttrandefrihet
• Något som ständigt utvecklas och förändras
• Processen minst lika viktig som resultatet
Skollagen (2010:800)
”Skolväsendet vilar på demokratins grund”
• Suverän ledare
• Tydliga värderingar
• Enväldiga beslut uppifrån
• Tvång och medgörlighet
• Censur och kritik
• Statiskt, strävar efter kontroll
• Idealen är lika med målen, som helgar medlen
Till skillnad från en icke-demokratisk relation
• Så, att kombinera de demokratiska principerna med tydlighet gällande förväntningar
• Att vara en god modell för de elever vi möter
• Att inte utge oss för att kunna ta bort alla svårigheter eller lösa alla problem
• Utan svårigheter, negativa känslor och problem i rimlig omfattning, vore vi inte människor. Att förmedla detta till eleverna kan vara väldigt viktigt, då vi annars ofta förses med en bild av perfekta liv och kan få förhoppningen om att detta är möjligt.
Där vi vuxna på skolan samtidigt är tydligt vägledande
Hur skapar vi en demokratisk relation?
• Genom att som vuxen, modell, och jämlike med eleven visa att vi står ut
• Att spegla eleven i det som upplevs vara svårt, exempelvis svårt i en relation
”Jag förstår att det måste kännas jobbigt för dig”
• Utan att för den skull ge falska förhoppningar om att det är något som vi kan lösa åt eleven
• Givetvis skall vi på skolan hjälpa eleven med den målsättning som hon är där för
- Att klara skolan och ta gymnasieexamen!
• Ibland kan det innebära att i all välmening skicka med några goda råd
Att stå ut med det som eleverna har svårt att själva stå ut med
Betydelsen av att stå ut
• Samverkan med olika instanser för elevens bästa
• Anmälningsskyldighet
Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
Skyldigheter
• Som skolkurator har jag ansvar för att sköta mitt jobb
• Att vara en god medarbetare och kollega
• Att vara en person som eleverna kan ta hjälp av med svårigheter som de sitter i som på något sätt orsakar problem
• Att lyssna på eleven, bekräfta att det kan vara svårt
• Att förvalta förtroendet och agera när det krävs
• För att sedan kunna styra in på huvudsaken: SKOLAN och de målsättningar som eleven har
• Som elev har jag, och mina föräldrar, ansvar för min skolgång och för mitt liv
• Att ta hjälp om jag har det svårt
• Att tacka ja till den hjälp som erbjuds
• Att göra så gott jag kan för att uppnå mina målsättningar
Tydlighet kring vem som har ansvaret
Ansvarsfrågan
• Mer eller mindre viktigt beroende på vem vi är i relation till
• Genom att framhålla våra egna gränser och möjligheter, blir tydligheten större
• Att inte vara tillgänglig jämt
Att hålla på ramarna
Tydliga ramar
• Inled gärna det planerade samtalet med en tidsplan, hur lång tid ni har på er
• Vid icke-planerade samtal, var gärna tydlig där också, med vilka förutsättningar ni har
• Tydlighet skapar trygghet, minimerar riskerna för att uppleva sig bli avvisad
• Som människor, oavsett kapacitet, så har vi bara ett visst mått att röra oss med
• Gränser i kombination med värme och omtanke brukar uppfattas som hjälpsamt
Minskar risken för missförstånd
• Exempel:
En elev som kommer till skolkuratorn i ”akut” läge. Eleven har skadat sig själv och det rinner blod.
Skyndsamt behöver en bedömning göras av huruvida eleven behöver åka till sjukhus eller inte.
Skolsköterskan kontaktas och hjälper till att bedöma allvarlighetsgrad. Såren bedöms inte vara av karaktär att sjukvård är befogad. När detta är avgjort är det av största betydelse att fokus på det destruktiva minimeras, för att ägna uppmärksamhet åt det som fungerar, den målsättning som du och eleven är där för, dvs. att i den mån det är möjligt återgå till skolarbetet. I efterhand lyfta eleven i den samlade elevhälsan för att samtala kring om skolan behöver hjälpa eleven vidare med sitt dåliga mående och i så fall hur.
• Skolkuratorn har här ett viktigt uppdrag i form av (ofta) den enda beteendevetaren i kollegiet; att bibehålla lugnet och sprida det bland kollegorna.
Positiv uppmärksamhet till negativt beteende
Möjliga fallgropar
• Förslag till diskussion:
• Vad uppfattar ni som hjälpsamt i enskilda samtal med elever?
• Vilka sätt har ni att hålla på era gränser?
• Vilka utmaningar hamnar ni i?
