Åstorps kommun i arbete för utsatta barn - samverkansmodell mellan kommunens förvaltningar -

__________________________________________________________________________________________________

Postadress Gatuadress E-postadress Telefon Telefax Org.nr Bg5103-2951

265 80 ÅSTORP Storgatan 7 kommun@astorp.se 042-640 00 042-640 05 212000-0936 Pg11 01 50-0 Åstorp

Åstorps kommun i arbete för utsatta barn

- samverkansmodell mellan kommunens förvaltningar -

Bakgrund

Sedan hösten 2008 pågår ett utvecklingsarbete inom socialtjänsten och skolans verksam- heter i Åstorps kommun kring utsatta barn. Under vissa perioder har många fler barn och unga i Åstorps kommun varit placerade utanför hemmet i förhållande till andra kommu- ner av samma storlek. Någon övergripande utvärdering av dessa placeringar har inte ge- nomförts eftersom det först i barnets högre åldrar man kan se effekter av insatserna.

Det framstår dock klart att flertalet av placeringarna inte varit de mest gynnsamma för dessa utsatta barn. Vårdkostnaderna kan också vara orealistiskt höga i förhållande till de effekter vården kan ha gett för den unge.

Med anledning av detta har förvaltningscheferna inom bildningsförvaltningen, hälso- och omsorgsförvaltningen samt medborgarförvaltningen fått i uppdrag att skapa förut- sättningar för samverkan kring utsatta barn och unga i kommunen.

Uppdrag

Uppdraget har inletts med att en temadag har genomförts där andra kommuner bjudits in för att delge sina erfarenheter och kunskaper inom området. Därefter har berörd personal från skola och socialtjänst inom kommunen fortsatt med diskussioner och tvärgruppsar- bete kring ämnet.

Förvaltningschefsgruppen har i samråd med berörda områdeschefer fastställt tre inrikt- ningsspår i detta arbete. Dessa tre inriktningar är anpassade till förhållanden i Åstorps kommun och bygger till stor del på det tvärgruppsarbete som skett i samverkan mellan bildningsförvaltningen, hälso- och omsorgsförvaltningen och medborgarförvaltningen.

Inriktning 1 Bildande av nätverk

Nätverk bildas mellan bildningsförvaltningens barn- och ung- domshälsa, hälso- och omsorgsförvaltningen och medborgar- förvaltningen. I nätverket skall enskilda elevers behov identifi- eras. Bedömning skall göras om omsorgsbrister och om ett icke acceptabelt beteende skall leda till anmälan eller inte.

Mottagare är områdeschef för barn- och unga, medborgarför- valtningen

Bedömning skall också göras om det föreligger behov av före- byggande insatser/rådgivning.

Kontinuerliga träffar består av områdeschefen för barn - unga i medborgarförvaltningen, områdeschef för individ- och famil- jeomsorg i hälso- och omsorgsförvaltningen samt områdeschef för barn- och ungdomshälsan på bildningsförvaltningen.

Strukturerat samarbete skall genomföras mellan de tre förvalt- ningarna kring varje enskilt barn som är föremål för utred- ning, insatser eller som bedöms vara i riskzonen.

Team skall bildas där en samordnare för teamet utses. Sam- ordnaren skall stå nära barnet/den unge samt dess vårdnadsha- vare men skall vara anställd eller ha ett uppdrag inom kommu- nen.

Samordnarens uppgift är att vara en sammanhållande länk mellan barnet, familjen och förvaltningarna.

Inriktning 3 Insatser och mål med insatserna skall utarbetas i teamet kring barnet/den unge. Vårdplan och genomförandeplan som ligger till grund för vården skall följas upp regelbundet och utvärde- ras gemensamt.

Insatser skall i möjligaste mån genomföras i anslutning till hemmet och på hemmaplan. Placeringar utanför hemmet skall endast ske om följande råder:

- samtliga möjligheter till insatser på hemmaplan är uttömda vilket skall styrkas med dokumentering - skyddsbehov föreligger

Mål Kommunens förvaltningar samverkar för att

 utifrån en helhetssyn skapa förutsättningar att främja utsatta barn och ungdomars situation

 tidigare upptäcka barn i riskzonen

 i möjligaste mån skapa insatser inom kommunen.

Målgrupp Barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Exempel på tecken på att barn riskerar fara illa bifogas denna handling.

Med barn avses åldersintervallet från 0 år upp till fyllda 18 år och med ungdom avses de som fyllt 18 år upp till fyllda 21 år.

Implementering Implementering av arbetsmodellen och anmälningsskyldighe- ten sker i augusti – september för samtlig personal på kommu- nens skolor. Förankringen kommer samtidigt att ske för hand- läggare både i utrednings som i utförargruppen.

Effektmål Antal ärenden med teambildning och där samordnare utses skall noteras och genomföras i 75 % av alla nya ärenden Antal barn som placeras utanför hemmet skall minska i för- hållande till föregående år.

Kvalitetssäkring Interjuver skall genomföras med föräldrar/vårdnadshavare och barn efter genomförda insatser i ett antal slumpvist utvalda ärenden.

Intervjuerna och tolkning av dessa skall genomföras av obero- ende part.

Styrgrupp Samverkansmodellens utformning, implementering, uppfölj- ning och utvärdering leds av en styrgrupp bestående av för- valtningscheferna inom de tre närmaste berörda förvaltningar- na samt områdescheferna för barn- och ungdomshälsarn, barn- och unga på myndighetskontoret samt individ- och famljeom- sorgen i hälso- och omsorgsförvaltningen.

Utförargrupp Arbetet med att utföra denna modell leds av områdeschefer inom barn- och ungdomshälsan, myndighetskontoret barn och unga samt individ- och familjeomsorgen inom hälso- och om- sorgsförvaltningen.

Uppföljning Denna modell startas upp i samband med höstterminsstarten 2009.

Utvärdering med eventuella förändringar skall därefter ske var sjätte månad med start i november 2009.

Åstorps kommun 2009-07-08

……… ……… ……….

Gunilla Velin Claes Jarlvi Anita Månsson

Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef

Hälso- och omsorgsförvaltningen Bildningsförvaltningen Medborgarförvaltningen

Minnesvärd ord från Per Schullers föreläsning

- Ju tidigare ett avvikande beteende upptäcks, desto större risk är det att bar- net kommer att fara illa!

- Ju tidigare insats – desto bättre resultat!

Vilka är riskfaktorena!

Exempel hos barnet eller den unge

 Trots, ilska , oräddhet

 Överaktivitet, impulsivitet

 Koncentrationssvårigheter

 Svårt med medkänsla, skuld och ånger

 Bristfälliga språkliga förmågor och skolprestationer

 Negativa problemslösningar och attityder

 Normbrytande beteende

 Alkohol- och droganvändning

 Problematiska kamratrelationer Exempel hos familjen

 Föräldrars egna svårigheter – ofta depression

 Svårigheter i föräldra-/barnrelationen

 Föräldrars bristande uppfostringsstrategier

Barn som bråkar – ett folkhälsoproblem

12 % av alla barn uppvisar något av ovan nämnda problem.

7 – 10 % ligger inom riskområdet medan 3 – 5 % befinner sig i högriskområdet.

Övriga klarar sig.

Vad finns det för skyddsfaktorer hos barnet eller den unge?

 Positiv skolanknytning och positiva skolprestationer

 Positiva förhållningssätt

 Positiva umgängen och aktiviteter

 Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen

 Föräldrars ork, engagemang och stöd

 Föräldrars positiva attityder och uppfostringsstrategier

 Föräldrars medvetenhet

För den som vill fördjupa sig i orsaker och riskfaktorer bakom normbrytande

Beteende kan följande litteratur rekommenderas:

”Normbrytande beteende i barndomen”.

Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed Gothia förlag