Box 310 • 631 04 Eskilstuna • Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 • Telefax 016-544 20 99
registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Org.nr 202100-5000
EM2513 W-4.0, 2016-03-11
Projektnr
47302-1
Energimyndighetens titel på projektet – svenska
På egna ben till skolan
Energimyndighetens titel på projektet – engelska
To school on two feet
Universitet/högskola/företag Avdelning/institution
Kalmar kommun Kommunledningskontoret
Adress
Box 611, 391 26 Kalmar
Namn på projektledare
Lisa Dahlström
Namn på ev övriga projektdeltagare
[Klicka här och skriv]
Nyckelord: 5-7 st
Beteendeförändring, resvanor, hållbar, transportslag, skolväg, klimatpåverkan
Förord
Projektet ”På egna ben till skolan” är finansierat av Energimyndigheten.
Kalmar kommun är projektägare och har tillsammans med Nybro-, Västervik- och Mörbylånga kommun, som samarbetskommuner, bidragit med tid och kompetens.
I arbetsgruppen har projektledare, trafikplanerare, kommunikatör och
verksamhetsutvecklare varit representerade. Ett nära samarbete med rektorer och pedagoger ute på skolorna har varit av stor betydelse och bidragit till resultaten i projektet.
Forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar har bidragit med sin tid vid genomförande och analys av resvaneundersökningar samt fokusgrupper.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Summary ... 3
Inledning/Bakgrund ... 4
Genomförande ... 5
Resultat ... 8
Diskussion ... 12
Referenser, källor ... 113
Bilagor ... 13
Sammanfattning
Transporter är idag kopplat till flera stora samhällsproblem; miljömässiga problem då fossila drivmedel ger upphov till klimatpåverkan, platsmässiga problem då både bilar, vägar och parkeringsplatser kräver stora ytor och hälsomässiga problem då människors vardagsmotion tenderar att minska med ökad mängd bilåkning.
Projektets syfte är att minska klimatpåverkan genom en bestående förändring av barn och ungas resvanor till fördel för energieffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik. Målet är att andelen elever i åk 4-6 som blir skjutsade till skolan inte ska överstiga 10%. Då skapas också mervärden som ökad trafiksäkerhet, förbättrad folkhälsa och förutsättningar för höjda skolresultat.
Kvalitativa och kvantitativa resvaneundersökningar samt fokusgrupper
genomfördes i början av projektet. Detta för att få ökad kunskap om befintliga resvanor bland både barn och vuxna, svar på frågan varför man som förälder skjutsar sina barn och vilka faktorer som skulle kunna få vårdnadshavare som skjutsar att i stället låta barnen gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. För att kunna mäta och utvärdera vilken förändring som uppnåtts under projekttiden genomfördes en uppföljande resvaneundersökning hösten 2020.
I arbetet med att uppnå det övergripande projektmålet samt de uppsatta delmålen genomfördes ett flertal aktiviteter under projektet.
På egna ben utmaning där elever i årskurs 4-6 under fem höstveckor samlade poäng genom att gå, cykla eller åka kollektivt till och från skolan och på så vis hade chansen att vinna fina priser.
Kommunikationskampanjer riktade till både elever, vårdnadshavare och skolor togs fram.
Lånecyklar och hjälmar kunde lånas kostnadsfritt av skolorna för att genomföra cykelövningar/aktiviteter med eleverna.
Trafiksäkerhets- och cykelutbildningar arrangerades i samarbete med NTF för elever i årskurs 4.
Digital säker skolvägskarta skapades som gav elever och vårdnadshavare
möjligheten att markera ut eventuella problempunkter på barnens väg till skolan.
Fortsatt finansiering för att eleverna i Kalmar ska kunna delta i På egna ben utmaningen även efter projektets slut är bekräftad och visar på att arbetet med hur barn och unga tar sig till skolan är prioriterat. En på egna ben webbplattform har tagits fram för Kalmar län, och öppnar upp för fler kommuner i länet att delta, vilket också driver frågan framåt. Andra aktiviteter som genomförts planeras användas i en digital ”tipsbank” riktad till pedagoger som stöd i deras arbete med Agenda 2030 målen.
Baserat på resultaten från resvaneundersökningarna ses ett behov av att vid planering av framtida insatser inkludera elever i lågstadiet och deras
vårdnadshavare i större utsträckning. Målsättningen bör vara att skapa goda resvanor från allra första dagen i skolan.
Summary
Transport is connected to many of the big issues in society today; environmental issues where fossil fule has a negative effect on the climate, space issues
particularly in cities where cars and parking spaces take up large areas and health issues where people’s daily excersise tends to be reduced when more people are driving.
The project's aim is to minimize the impact on the climate by achieving a change in how children travel by increasing the number of pupils that walk, cycle and take public transport. The goal is that less than 10% of children in year 4-6 are driven to school. By reaching this goal traffic safety, health improvements and better school results can also be achieved.
Quantitative and qualitative travel surveys as well as focus groups were
performed at the start of the project in order to gain knowledge about children and adults travel habits. The surveys also looked into reasons for why parents drive their children and factors that could affect their decision to let them walk, cycle or take public transport to school instead. A follow-up survey was conducted autumn 2020 in order to measure what change had been achieved during the project.
Throughout the project a number of activities were created and tested.
To school on their own two feet challenge where students in year 4-6 collected points by walking, cycling or taking public transport to school over five weeks and by doing this had the chance of winning prizes.
Campaigns aimed at both students, parents and schools.
Rental bikes and helmets could be booked free of charge by schools in order to be able to perform various cycle activities and exercises.
Trafic safety and cycle training were arranged for students in year 4.
Digital map was created where students and parents could mark out potential problem areas on the children’s way to school.
Finance has been secured in order for the students in Kalmar to continue their participation in the To school on their own two feet challenge after the project has finished. This shows that the continued work with how children get to school is prioritised. Material from other activities in the project will be included on a digital platform aimed at teachers as support in their work with Agenda 2030.
Based on the results from the travel surveys we can see the need to include students in years F-3 and their parents to a greater extent when planning future work and activities. The goal should be to create sustainable and healthy travel habits from the first day of school.
Inledning/Bakgrund
Kalmar län och Kalmar kommun har som mål att regionen respektive kommunen ska vara fossilbränslefri år 2030. Majoriteten av kommunens kvarvarande CO2- utsläpp kommer från transporter, med personbilar som största utsläppskällan, varför området behöver prioriteras i klimatarbetet. Transporter har dock inte enbart en negativ klimatpåverkan. Det bidrar även till platsmässiga problem då både bilar, vägar och parkeringsplatser kräver stora ytor, hälsomässiga problem då människors vardagsmotion tenderar att minska med ökad mängd bilåkning och sociala tillkortakommanden då bilresor isolerar människor mer än resor till fots, cykel eller kollektivtrafik. För att tackla dessa problem arbetar Kalmar kommun med att främja just Hälsofrämjande, Yteffektiva och Resurssnåla (HYR)
transportsätt.
Politiska mål har funnits sedan 2008 om årligt ökad cykling samt ökad
kollektivtrafik och ett stort antal fysiska åtgärder för att förbättra framkomligheten för cykel har genomförts men trots det ser vi att cyklingen minskar bland barn och unga och allt fler blir skjutsade både till skolan och andra aktiviteter. 2017 visade en rapport från VTI att barn och ungas cykling till skola respektive på fritiden de senaste 25 åren har minskat med 37 % respektive 89 %. På 1980-talet tilläts nästan alla barn från sju års ålder gå eller cykla själva till skola, vänner eller andra fritidsaktiviteter. Idag får drygt hälften av barnen i åldrarna 6–15 år gå eller cykla till aktiviteter själva. För att uppnå en långsiktig ändring av människors resvanor och minska transporters påverkan på klimatet anses därför barn och unga en viktig målgrupp. Genom att skapa goda resvanor hos barn och unga kan vi skapa
långsiktiga effekter då de grundläggande värderingarna och goda vanorna tas med in i vuxenlivet.
Försäkringsbolaget If:s årliga trafiksäkerhetsundersökning, som 2018 besvarades av drygt 1000 grundskolerektorer i Sverige, visade på att ca 40 % upplever att biltrafiken runt skolan har ökat och att elever blir skjutsade i större utsträckning än tidigare. 60 % av dessa anser också att trafiksäkerheten runt deras skola är ett problem och att de är oroliga för att något allvarligt ska inträffa. En ond cirkel skapas då fler föräldrar som skjutsar leder till fler bilar runt skolan. Detta skapar en osäkrare trafikmiljö, vilket i sin tur gör att ännu fler väljer att skjutsa sina barn.
Westman et al. visade på grupper av föräldrar som gärna skjutsade sina barn till skolan; den ena gruppen föräldrar funderade över säkerhetsfrågor så som trafiksäkerhet, okända människor och mobbning medan den andra gruppen fokuserade mer på social bekvämlighet så som att ha följe med vuxen, tillbringa tid med barnen samt att det är bekvämt då båda ska åt samma håll. För att uppnå en förändring i hur barn och unga tar sig till skolan är det därför viktigt att även rikta kommunikation till vårdnadshavarna då de till stor del påverkar barnens resval.
I projektet ”På egna ben till skolan”, med finansiering från Energimyndigheten, har Kalmar kommun, som projektägare, tillsammans med Nybro-, Västerviks- och Mörbylånga kommun, som samarbetskommuner, arbetat för att minska
klimatpåverkan genom en bestående förändring av barn och ungas resvanor till fördel för energieffektiva transportslag så som gång, cykel och kollektivtrafik.
Projektet har pågått från november 2018 till december 2020 och arbetat för att uppnå projektmålen:
1. Att andelen elever i årskurs 4-6 som skjutsas inte ska överstiga 10%.
2. Ta fram en metod för hur kommunerna kan arbeta effektivt och
systematiskt för att främja att elever i årskurs 1-6 tar sig till skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt.
Projektet har även arbetet mot ett antal delmål:
1. Ökad kunskap om resvanor samt vilka trösklar som finns för att föräldrar ska låta barn och unga i årskurs 1-6 gå, cykla eller åka buss till skolan.
2. Ökad kompetens kring trafiksäkerhet och cykling hos barn i årskurs 1-6 och de lärare som ska utbilda dem.
3. Ökad kunskap hos lärare, föräldrar och elever om fördelarna med att gå, cykla eller åka buss till skolan.
4. Ökad upplevelse av trygghet hos föräldrar avseende barnets självständiga färd med gång, cykel eller buss till skolan.
5. Genom kapacitetshöjande åtgärder utveckla ett systematiskt arbetssätt för att få till en beständig förändring i kommunernas arbete.
Genom att uppfylla målen bidrar projektet inte enbart till både internationella och nationella mål inom miljö, så som koppling till Agenda 2030, Parisavtalet och Sveriges egna klimatmål, utan också till mål inom hälsa. Genom att barn tar sig till skolan på ett aktivt sätt bidrar projektet till uppfyllelse av WHO:s
rekommendationer om daglig fysisk aktivitet bland barn och unga samt nationella folkhälsomål. Även trafiksäkerheten kring skolorna påverkas positivt genom en minskning av biltrafik.
Genomförande
NULÄGESANALYS
Projektet inleddes med en nulägesanalys av hur barn och unga tar sig till och från skolan. Genom undersökningarna fick projektet ett basvärde och kunde på detta vis utvärdera vilken förändring i resvanor som uppnåtts under projektet.
Fem pilotskolor i Kalmar kommun, 2 i Mörbylånga kommun och 8 i Nybro kommun deltog under våren 2019 i en kvalitativ enkätundersökning med totalt 685 inkomna svar. Enkäten skickades ut till vårdnadshavare till elever i årskurs 3- 6 och undersökte hur barnen tog sig till skolan samt vilka faktorer som påverkade vårdnadshavarna när det kommer till att låta barnen ta sig till skolan på egna ben.
Enkäten undersökte även vilka faktorer som skulle kunna få vårdnadshavare som skjutsade att i stället låta barnen gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. En uppföljande enkät skickades ut våren 2020.
Under hösten 2019 skickades en större kvantitativ enkät ut till vårdnadshavare vid alla kommunala mellanstadieskolor i Kalmar. Enkäten skickades även ut till
anställda vid Kalmar kommun och Linnéuniversitetet i Kalmar som en del av ett annat projekt. Totalt deltog 2674 elever i årskurs F-9. Även denna enkät
undersökte hur eleverna tog sig till och från skolan men sökte även svar på hur vårdnadshavarna reste i vardagen för att kunna urskilja ifall vårdnadshavarnas val av färdsätt hade en påverkan på elevernas. En uppföljande enkät skickades ut hösten 2020. Samarbetskommunerna valde att inte delta i den kvantitativa undersökningen.
7 stycken fokusgrupper genomfördes också i Kalmar för att kunna föra en djupare diskussion kring resvanor, varför man som förälder väljer att skjutsa och vad som skulle kunna ändra detta beteende.
AKTIVITETER
Följande aktiviteter har genomförts under projektet för att uppnå både delmål och projektmål. Vissa aktiviteter har enbart genomförts i Kalmar kommun medan andra har genomförts av även samarbetskommunerna.
”På egna ben” utmaning:
För att skapa ett tävlingsmoment som en del av arbetet med att uppmuntra elever att ta sig till skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt i stället för att bli skjutsade valde projektet att delta i Hållbart Resande Västs utmaning ”På egna ben”.
På egna ben är en utmaning för elever i årskurs 4-6 utformad som en spännande poängjakt där eleverna under fem höstveckor får poäng genom att gå, cykla eller åka kollektivt till och från skolan. De får också poäng genom att göra övningar inom trafiksäkerhet, hälsa och miljö tillsammans med pedagogerna. Även faktablad inom de tre ämnesområdena finns tillgängliga för pedagogerna att använda sig av i undervisningen. Bonuspoäng kan fås om familjemedlemmar väljer att ställa bilen under utmaningen vilket skapar en möjlighet till att uppmuntra föräldrarna att ställa om till ett mer hållbart och hälsosamt resval.
De klasser som samlar allra flest poäng under de fem veckor som utmaningen pågår vinner 1-3 pris. Även etappriser lottas ut under utmaningen till alla de klasser som uppnår kvalpoängen varje vecka.
Med tillåtelse från Hållbart Resande Väst har en egen På egna ben webbplattform tagits fram, baserat på existerande koncept, så att kommunerna i Kalmar län ska kunna fortsätta delta i utmaningen efter projektets slut.
Kommunikationskampanjer:
Elever: I samband med att anmälan till På egna ben utmaningen öppnade för första gången i Kalmar län i april 2019 skapades en kampanj riktad till eleverna för att informera om utmaningen och väcka ett intresse för att delta. Pedagogerna informerades via informationsutskick samt presentationer på plats på skolorna så målsättningen med kampanjen riktad till eleverna var att de skulle vara med och peppa pedagogerna att anmäla klassen.
En affisch med budskap riktat till eleverna togs fram och sattes upp på skolor, sporthallar och andra platser där elever i årskurs 4-6 kunde tänkas se den. Sex olika vykort skapades sedan baserat på affischen och skickades hem till eleverna.
Eleverna uppmuntrades att ta med sig sitt vykort till skolan för att tillsammans med sina klasskamrater pussla ihop de sex bitarna och se hela bilden. Vykort användes för att skapa en ”snackis” och stå ut i det alltmer digitala samhället.
Vårdnadshavare: I augusti 2019, inför starten av den första ”På egna ben”
utmaningen, skapades en kampanj riktad till vårdnadshavare. Fyra filmer togs fram där barn gick, cyklade eller åkte kollektivt till skolan. Kampanjens tagline var ”Curla Mera, men på rätt sätt” och uppmuntrade vårdnadshavarna till att lära sina barn stå på egna ben samtidigt som de informerades om utmaningen.
Filmerna sponsrades på sociala medier under tre veckor inför utmaningens start både under hösten 2019 och 2020.
Även en pressannons användes som uppmuntrade vårdnadshavarna till att vara med och stötta eleverna under höstutmaningen.
Skolorna: En folder, på både svenska och engelska, samt en film som kan
användas av skolorna vid t.ex. föräldramöten togs fram. Materialet lyfter fördelar med att eleverna går, cyklar eller åker kollektivt till skolan, frågan om skjutsning och påminner vårdnadshavarna om hur det var när de var barn och att de säkert inte blev skjutsade utan själva tog sig till skolan på egna ben.
Lånecyklar:
Projektet genomförde en upphandling av cykelleverantör för att kunna erbjuda skolorna möjligheten att kostnadsfritt låna cyklar och hjälmar för att genomföra cykelövningar/aktiviteter med eleverna. För att göra det så enkelt för skolorna som möjligt levererades cyklarna till och hämtades från skolorna av leverantören.
Cyklarna lånades ut till klasser i årskurs 1-6, med undantag för särskolan där även elever i årskurs 7-9 deltog.
Trafiksäkerhet- och cykelutbildningar:
I samarbete med NTF arrangerade projektet halvdagsutbildningar för årskurs 4 inom trafiksäkerhet och cykling. Utbildningen innefattade två delar, en teoretisk och en praktisk. Den teoretiska delen inkluderade information kring: säker cykel, hjälmanvändning, lagar och regler, skyltar och märken, allmän trafiksäkerhet samt buss och skolskjuts. Den praktiska delen inkluderade: cykelbana och
hjälmanvändning, frågesport, skyltar och märken samt kontroll av säker cykel.
Digital säker skolvägskarta:
En digital säker skolvägskarta skapades där elever och vårdnadshavare har möjligheten att markera ut eventuella problempunkter på barnens väg till skolan.
Kartan lanserades i februari 2020 och ligger på Kalmar kommuns hemsida. En länk till kartan skickades ut till vårdnadshavare via skolorna i samband med lanseringen samt kommunicerades även ut via sociala medier. Ytterligare ett utskick genomfördes i samband med höstterminens skolstart. Hittills har 138
bidrag kommit in och bidragen tas om hand av mobilitetsenheten på
samhällsbyggnadskontoret. Enklare problem så som t.ex. skymd sikt på grund av hög häck kan hanteras omgående medan större förslag/insatser tas med som underlag vid framtida planering kring skolvägar. Den digitala kartan är på detta sätt en möjlighet att åtgärda problem som kan skapa otrygghetskänsla kring barnens skolväg.
Resultat
Under projektet har många goda resultat uppnåtts i arbetet gentemot både delmål, projektmål och effektmål.
Delmål 1:Ökad kunskap om resvanor samt vilka trösklar som finns för att
föräldrar ska låta barn och unga i årskurs 1-6 gå, cykla eller åka buss till skolan.
Genom de kvantitativa och kvalitativa resvaneundersökningarna samt
fokusgrupperna som genomförts har projektet erhållit ökad kunskap kring barn och ungas resvanor till skolan, varför man som förälder väljer att skjutsa och vad som skulle kunna ändra detta beteende.
Undersökningarna visade på att det fanns stora skillnader mellan hur de olika åldersgrupperna (åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9) tog sig till skolan. Den grupp som blev skjutsad allra mest var åk F-3 där resultatet från 2019 visade att i genomsnitt 33 % av barnen åkte bil till skolan jämfört med 12 % för åk 4-6 och 7 % för åk 7- 9. I mätningen från 2020 var siffrorna något högre i varje ålderskategori, 34% för åk F-3, 14% för åk 4-6 och 10% för åk 7-9. Resultatet att det var just de yngre eleverna som blev skjutsade allra mest var inte helt oväntat utan det bekräftar snarare att arbetet med hur barn och unga tar sig till skolan behöver börja redan i lågstadiet.
Undersökningen från 2019 visade också att utav de elever som blev skjutsade till skolan bodde 37% närmare än 1 km. Ett avstånd då behovet av att ta bilen borde vara mycket lägre. 2020 låg denna siffra på 27%.
De kvalitativa undersökningarna som genomfördes visade på att de största anledningarna till att skjutsa sina barn till skolan var:
1. Barnet är inte moget att ta sig till skolan på egna ben.
2. Skolan ligger på vägen till jobbet.
3. Skolvägen känns otrygg p.g.a trafiken.
4. Lämnar barn på förskola under samma resa.
Alternativet att skolan ligger på vägen till jobbet som hade hög svarsfrekvens under båda undersökningarna visar på att en stor del av skjutsningen faktiskt handlar om vanor och att det anses enkelt snarare än behov av att ta bilen.
Utöver de ovan nämna alternativen visade sig tillgång till skolbuss, turtäthet och linjedragning i kollektivtrafiken samt regler kring fritids och skolbuss vara faktorer som tvingar fram skjutsning.
De kvalitativa undersökningarna visade också på att vårdnadshavare som skjutsar skulle överväga att låta barnen ta sig till skolan på egna ben om:
1. Skolvägen var tryggare med mindre farlig trafik.
2. En eller flera kompisar hade sällskap på vägen.
3. Någon annan vuxen följde med (så som gå-tåg eller cykel-tåg) Dessa punkter nämndes även i samtal med vårdnadshavare som del av de fokusgrupper som genomfördes. I fokusgrupperna lyftes även att det behövs någon som tar initiativet till att t.ex. starta gå-tåg eller sammanföra elever som kan ta sällskap till skolan. I grupperna såg man det som bra initiativ och skulle vara villig att delta men sannolikheten att man själv skulle starta något ansågs låg. Om skolan hade möjlighet att initiera initiativet skulle många föräldrar sannolikt vara positiva till att sedan driva det vidare.
Det framkom även i grupperna att mycket handlar om att faktiskt förmå föräldrar att prova och att det på det viset kan vara möjligt att bryta vanor.
Delmål 2: Ökad kompetens kring trafiksäkerhet och cykling hos barn i årskurs 1-6 och de lärare som ska utbilda dem.
Sex skolor valde att delta i de halvdagsutbildningar inom trafiksäkerhet och cykling som arrangerades tillsammans med NTF för årskurs 4. Sammanlagt har 270 elever tagit del av utbildningen. I den utvärderande enkät som skickades till pedagogerna svarade samtliga att de tror att denna typ av utbildning kan bidra till ökad trafiksäkerhet bland eleverna. Samtliga ansåg också att det finns ett fortsatt behov av att genomföra trafiksäkerhet- och cykelsutbildningar på skolorna. 40%
av de tillfrågade pedagogerna svarade även att de tror att denna typ av utbildning kan bidra till att fler elever cyklar eller går till skolan. De resterande 60% svarade att de inte visste.
Den uppsättning cyklar och hjälmar som kunde lånas kostnadsfritt av skolorna för att genomföra cykelövningar/aktiviteter var utlånade under totalt 13 veckor till klasser i årskurs 1-6, med undantag för särskolan där även elever i årskurs 7-9 deltog. Tjänsten var mycket uppskattad av de pedagoger som faktiskt bokade cyklarna. Dock visade sig detta vara en tjänst som inte användes i särskilt hög utsträckning av skolorna, trots att den kommunicerades ut både via mejlutskick, nyhetsbrev samt presentation vid arbetslagsmöten.
Under den fem veckor långa På Egna Ben utmaningen för årskurs 4-6, där eleverna samlar poäng genom att gå, cykla eller åka kollektivt till skolan i stället för att bli skjutsade, ingick det även övningar inom trafiksäkerhet som eleverna genomförde tillsammans med sin lärare.
Delmål 3: Ökad kunskap hos lärare, föräldrar och elever om fördelarna med att gå, cykla eller åka buss till skolan.
Genom På Egna Ben utmaningen har elever och lärare kunnat ta del av övningar och faktablad kring fördelarna med att gå, cykla eller åka kollektivt i stället för att ta bilen. Genom att eleverna samlar poäng när de använder dessa färdsätt till och från skolan i stället för att bli skjutsade omvandlas lärandet även i praktiken.
Vårdnadshavare har involverats då eleverna tagit med sig konceptet hem och uppmuntrat familjemedlemmar att resa hållbart under utmaningen för att samla bonuspoäng i tävlingen.
Projektet hade som målsättning att 50 klasser i länet skulle delta i utmaningen när den först introducerades men möttes av ett sådant fantastiskt engagemang bland skolorna att hela 150 klasser anmälde sig hösten 2019. Då inte samma möjligheter fanns att vara ute på skolorna och informera under 2020 p.g.a. Covid-19, och det även verkade svårare för lärarna att lägga samma fokus på denna typ av utmaning under pandemin, var antalet klasser färre under andra året men trots det var det 70 klasser som deltog. Sammanlagt antog 4850 elever under de två åren utmaningen att ta sig till och från skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt.
För att öka kunskapen har även informationsmaterial i form av en folder, på både svenska och engelska, samt en film som kan användas av skolorna vid t.ex.
föräldramöten tagits fram.
Delmål 4: Ökad upplevelse av trygghet hos föräldrar avseende barnets självständiga färd med gång, cykel eller buss till skolan.
Den digitala säkra skolvägskarta som tagits fram, där elever och vårdnadshavare har möjligheten att markera ut eventuella problempunkter på barnens väg till skolan, ger en möjlighet att åtgärda problem som kan skapa otrygghetskänsla kring barnens skolväg. 138 bidrag har kommit in sedan kartan lanserades i februari 2020 och bidragen tas om hand av mobilitetsenheten på
samhällsbyggnadskontoret. Kartan kommer fortsätta användas efter projektets slut och kommuniceras ut i samband med skolstart både på våren och hösten.
Elevernas deltagande i trafiksäkerhetsutbildning på skolan är också ett sätt att öka vårdnadshavarnas känsla av trygghet avseende barnets självständiga färd med gång, cykel eller kollektivtrafik till skolan.
Delmål 5: Genom kapacitetshöjande åtgärder utveckla ett systematiskt arbetssätt för att få till en beständig förändring i kommunernas arbete.
Inom projektet har ett antal aktiviteter tagits fram och testats. En av dessa aktiviteter, På egna ben, har utbildningsförvaltningen och Södermöre
kommundelsförvaltning i Kalmar bekräftat fortsatt finansiering för efter projektets slut. Detta för att arbetet med hur barn och unga tar sig till skolan ska kunna fortsätta och en bestående förändring uppnås. Även i samarbetskommunerna
pågår samtal kring fortsatt finansiering. Inom projektet har en egen På egna ben webbplattform tagits fram för Kalmar län vilket öppnar upp för ännu fler kommuner i länet att delta.
Under våren 2021 kommer en digital ”tipsbank” skapas i Kalmar för pedagoger kring hur de kan arbeta med de olika Agenda 2030 målen. I denna tipsbank kommer andra testade aktiviteter från projektet inkluderas under både mål 3 –
”God hälsa och välbefinnande” och mål 13 – ”bekämpa klimatförändringarna”.
Projektmål 1: Att andelen elever i årskurs 4-6 som skjutsas inte ska överstiga 10%.
Den uppföljande resvaneundersökningen som genomfördes hösten 2020 visade på att 14% av eleverna i åk. 4-6 blir skjutsade till skolan. Detta innebär att projektet inte nådde målet om att denna siffra inte skulle överstiga 10%.
Projektmål 2: Ta fram en metod för hur kommunerna kan arbeta effektivt och systematiskt för att främja att elever i årskurs 1-6 tar sig till skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt.
Som nämns ovan i delmål 5 har aktiviteter tagits fram och testats i projektet som kommer kunna användas av förvaltningarna och skolorna i det fortsatta arbetet med att främja hållbara och hälsosamma resvanor bland barn och unga.
Effektmål: Minskad klimatpåverkan genom en bestående förändring av barn och ungas resvanor till fördel för energieffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik.
Att uppnå en bestående förändring av barn och ungas resvanor är ett långsiktigt arbete och vi kan därför inte på så kort tid påvisa projektets effekt. Då aktiviteter som tagits fram, för att just främja hållbara resval, kommer leva vidare efter projektets slut kan vi dock förutspå att projektet kommer att ha en positiv påverkan.
Spridning
Projektet arrangerade i dec 2020 en slutkonferens för att presentera och sprida resultaten som uppnåtts. 47 personer anmälde sig med en blandning av både tjänstemän och politiker. Då det var deltagare från 14 olika kommuner i både Kalmar, Kronoberg, Skåne och Jönköpings län lyckades konferensen med en bra spridning.
En länk till inspelningen av konferensen ligger uppe på Kalmar kommuns
Youtube kanal och länken har skickats till de som anmälde sig för att kunna delas med kollegor som inte hade möjlighet att delta live på konferensen. Länken skickas även ut i veckobrev till lärare och rektorer.
Den forskare vid Linnéuniversitetet som genomfört analys av
resvaneundersökningar och fokusgrupper planerar också att skriva och publicera en vetenskaplig artikel utifrån resultaten.
Diskussion
Genom de resultat som uppnåtts bör På egna ben till skolan anses vara ett lyckat projekt. Detta trots att projektmålet om att andelen elever i årskurs 4-6 som skjutsas inte ska överstiga 10% ej uppnåddes.
Att projektmål 1 inte uppnåddes kan ha ett flertal förklaringar, däribland faktorer kopplade till Covid-19 pandemin:
• Målet är beroende av en beteendeförändring som ofta tar tid. Arbetet skulle därför sannolikt behöva pågå under en längre period.
• Resvaneundersökningarna 2019 och 2020 hade olika fördelning av deltagande grupper (t.ex elever från tätort, småort, landsbygd) vilket kan påverka val av färdsätt och därigenom ha haft en påverkan på resultatet.
• Under pandemin började vuxna åka mer bil vilket i sin tur kan ha fört med sig att fler skjutsat sina barn.
• Folkhälsomyndigheterna avråder under pandemin från att använda kollektivtrafik vilket kan leda till att fler föräldrar väljer att skjutsa för att eleverna inte ska behöva åka skolbuss.
Att kunna driva frågan om hur barn och unga tar sig till skolan, och hur man kan minska andelen elever som skjutsas, inom projektet skapade ett fokus och en målriktning för de olika aktörerna som deltog. För att resultatet från projektet ska kunna bidra till en beteendeförändring kring barn och ungas resvanor på långsikt krävs fortsatt engagemang i frågan efter projektets slut.
Att finansiering är bekräftad för att eleverna i Kalmar ska kunna delta i På Egna Ben utmaningen även fortsättningsvis är bevis på att arbetet med hur barn och unga tar sig till skolan är prioriterat. Den på egna ben webbplattform som tagits fram för Kalmar län, och som öppnar upp för fler kommuner i länet att delta, driver också frågan framåt. Likaså att andra aktiviteter från projektet planeras användas i den digitala ”tipsbanken” riktad till pedagoger som stöd i deras arbete med Agenda 2030 målen med fokus på mål 3 - ”God hälsa och välbefinnande”
och mål 13 - ”bekämpa klimatförändringarna”.
Baserat på resultaten från resvaneundersökningarna ses ett behov av att vid planering av framtida insatser inkludera elever i lågstadiet och deras
vårdnadshavare i större utsträckning. Målsättningen bör vara att skapa goda resvanor från allra första dagen i skolan.
Referenser, källor
1. VTI rapport 958, Utgivningsår 2017, Cykling bland barn och unga – en kunskapssammanställning
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1168229/FULLTEXT01.pdf
2. Westman, J., Friman, M. and Olsson, LE. (2017). What Drives Them to Drive?—Parents’ Reasons for Choosing the Car to Take Their Children to School. Frontiers in Psychology doi: 10.3389/fpsyg.2017.01970
Bilagor
1. Administrativ bilaga
2. Resvaneundersökning populärversion 2019 3. Resvaneundersökning populärversion 2020
