Årsberättelse 2014

Årsberättelse

2014

Innehåll

Finanslandstingsrådet har ordet

3

Viktiga händelser under 2014

4

Positivt årsresultat

7

Stockholms län växer eftersom vi satsar tillsammans

8

Stora investeringar och kostnadskontroll

10

Utvecklingen i regionen

12

Framtidsplan för hälso- och sjukvården blir verklighet

15

Stockholms läns landstings årsberättelse 2014 beskriver hur våra satsningar inom hälso- och sjuk- vården och kollektivtrafiken hänger samman med den regionala utvecklingen. Årsberättelsen kompletterar den formella årsredovisningen genom att beskriva landstingets satsningar och mål tillsammans med en övergripande beskrivning av det ekonomiska resultatet för 2014.

Både årsredovisning och årsberättelse för 2014 finns på vår webbplats www.sll.se LS 1410-1162

Finanslandstingsrådet har ordet

Att vara verksam som finanslandstingsråd i Stockholms län är en förmån.

Jag är privilegierad som efter valet i höstas återigen fick förtroendet att leda landstinget med stöd av partierna i Alliansen. Mitt huvudansvar är att se till att det finns resurser för att möta invånarnas behov och hälso- och sjukvård liksom att det finns bra trafikförbindelser för alla. Det ska ske med en ekonomi i långsiktig balans, både vad avser sjukvården och kollektivtrafiken. En balanserad ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla hälso- och sjukvården samt möta morgon- dagens krav på en tillgänglig och fungerande kollektivtrafik.

Året 2014 var ännu ett år som präglades av snabb tillväxt, befolknings- tillväxt och stor expansion i regionen. Stockholms län är en tillväxtmotor för hela Sverige och vi måste hela tiden hålla blicken riktad mot framtiden – omfattande investeringar är ett måste för regionens fortsatta

utveckling.

Nya Karolinska och tunnelbaneutbyggnaden är två exempel på investe- ringar för framtiden som kommer utveckla vår verksamhet och det är med tillförsikt jag kan konstatera att bägge dessa projekt fortsätter enligt plan. Efter åtta år av positiva resultat för landstinget har vi nu flera år framför oss med ekonomiska utmaningar.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare runt om i

landstingets verksamheter. Det är personalen som skapar verksamheten,

det är alla anställda inom landstinget som ser till att invånarna får både

vård och transporter i världsklass.

Nya tunnelbanans finansiering klar I januari 2014 tecknades ett avtal mellan staten, landstinget, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun om utbyggd tunnel­

bana. En månad senare tog landstings­

fullmäktige beslut om finansiering och medfinansiering av utbyggnaden av tunnelbanan. Riksdagens beslut i mars 2014 om höjda trängselskatter i Stockholms innerstad och att införa trängselskatt på Essingeleden, innebär att intäkterna från de ändrade trängsel­

skatterna ska användas som delfinan­

siering av tunnelbanan. Nya tunnel­

banan finansieras även genom bidrag från Stockholms stad, Nacka Kommun, Solna stad och Järfälla kommun.

Tunnelbanan ska rulla till och från Nacka, Barkarby och Arena staden.

Det byggs även en förgrening till Gullmarsplan från linjen till Nacka för att öka den södergående kapaciteten.

Projektet är ett av de största infra­

strukturprojekten i länet sedan den befintliga tunnelbanan byggdes.

Framtidsplan för hälso- och sjukvården blir verklighet Framtidsplan för hälso­ och sjuk­

vården började genomföras under 2014. Sjukvården utvecklas mot en vård där alla vårdgivare arbetar gemensamt och där vården utförs närmare patienten. Det blir fler vård­

platser när vi bygger nytt och rustar upp. Forskningen knyts närmare den dagliga verksamheten i syfte att förbättra vården, öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Alla sats ningar som genomförs inom hälso­ och sjukvården utgår från Framtidsplanen.

Samlad biobank för bättre forskning Landstinget inrättade tillsammans med Karolinska Institutet en regional biobank. Syftet är att samordna och standardisera provhanteringen på alla vårdnivåer i hela regionen och höja kvaliteten på prover och data.

Stockholms medicinska biobank bygger även upp ett system för att göra prover och data mer tillgäng­

liga. Det ger goda förutsättningar för att medicinsk forskning kan leda till bättre behandlingar. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är patientens behov och integritet.

Viktiga händelser under 2014

• • •

Effektivt miljöarbete inspirerar andra

Landstingets framgångsrika miljö­

arbete bygger på tydliga och mätbara mål som är integrerade i verksam­

heten. Vi använder biogas, etanol och el från förnybara källor i kollektivtra­

fiken. Vi förhindrar klimatpåverkande utsläpp från lustgas från vården och fasar ut farliga kemikalier. Under 2014 lanserades ett miljöpris för bästa innovation och nytänkande inom landstingets verksamheter. Priset gick till Capio S:t Görans Sjukhus för minskad användning av klimat­

påverkande narkosmedel.

Första landstinget som satsar på gröna obligationer

Stockholm har som första landsting genomfört en transaktion av en grön obligation. Det är ett sätt att låna pengar till miljösmarta satsningar, samtidigt som investerare bidrar till en bättre miljö. Roslagsbanans upp­

rustning och ny­ och ombyggnationen av Södertälje sjukhus är exempel på miljöklassificerade projekt.

Obligationen om 1,1 miljarder kronor genomfördes på den svenska marknaden och blev snabbt över­

tecknad. Beloppet 1,1 miljarder kronor motsvarar cirka 15 procent av landstingets lånebehov för 2014.

Gröna obligationer utfärdades först av Världsbanken 2008.

Beslutad budget med invånarfokus Stockholms läns landsting satsar under 2015 stort inom hälso­ och sjukvården och kollektivtrafiken för att bidra till en fungerande vardag för länets invånare i en snabbt växande region. Vi rustar upp och bygger nytt.

De stora investeringarna ställer stora krav på en sammanhållen styrning och kostnadskontroll. En av våra stora utmaningar under 2015 är att få ned kostnadsökningstakten till långsiktigt hållbara nivåer och samtidigt öka effektiviteten.

• • •

Positivt årsresultat

Stockholms läns landsting redovisar ett positivt resultat för åttonde året i rad. Resultatet för 2014 uppgick till 136 miljoner kronor, vilket var 84 miljoner kronor högre än budget.

En ekonomi i balans är grunden för en långsiktigt hållbar utveckling och skapar utrymme för prioriterade satsningar. Åtgärder för att minska kostnads ökningstakten under kom­

mande år kommer dock att bli nöd­

vändiga.

Läs mer om 2014 års resultat på www.sll.se.

0 500 1000 1500 2000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Resultaträkning

Mkr Utfall

2014

Utfall 2013

Förändring

%

Verksamhetens intäkter 18 507 18 406 0,5 %

Verksamhetens kostnader –77 661 –72 872 6,6 %

Avskrivningar –3 817 –3 589 6,3 %

Nettokostnader –62 971 –58 055 8,5 %

Skatteintäkter mm 63 971 61 802 3,5 %

Finansnetto –864 –2 813 –69,3 %

Resultat 136 934

Resultatutveckling i miljoner kronor

Stockholms län växer

eftersom vi satsar tillsammans

En femtedel av Sveriges befolkning bor i Stockholmsregionen och vi fortsatte att växa med 37 000 invånare under 2014. Det är positivt att många vill bo, arbeta och studera i länet. Samtidigt innebär det fler resande i kollektivtrafiken och fler invånare som behöver hälso- och sjukvård.

Stockholms läns landstings främsta uppgift är att ge invånarna tillgång till en väl fungerande hälso­ och sjukvård och kollektivtrafik. Vi ansvarar också för regionplanering och för att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv.

Viktig aktör i regionen

Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Det är en vision som kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, högskolor och universitet samt intresseorganisa­

tioner i regionen har kommit överens

om i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010.

Det innebär att många aktörer i länet behöver arbeta tillsammans. Det krävs vilja, kraft och mod att möta regionens utmaningar på ett konstruktivt sätt. Vi ska gemensamt värna om vårt framtida klimat, hantera den höga befolknings­

tillväxten och skapa en integrerad region.

Stockholms läns landsting har en viktig roll i regionen. Landstinget har ansvar för att bedriva regionplanering och ta fram en ny regional utvecklings­

plan. Vi genomför och bidrar till att nå målen i den nuvarande planen, RUFS 2010. De beslut som tas och det arbete som utförs ska bidra till att nå visionen Europas mest attraktiva storstads­

region. Vårt viktigaste verktyg i arbetet med regionens långsiktiga utveck­

ling är Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Den ligger till grund för både landstingets plan för kollektivtrafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet, och är vägledande för arbetet med hållbar utveckling och hållbart stadsbyggande, kommunernas strategiska planering och satsningar på till exempel bostads­

byggande.

Kollektivtrafikens roll i en växande region

Kollektivtrafiken har en central roll i att bidra till visionen att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstads­

region. Kollektivtrafiken underlättar regionens utveckling och tillväxt och den erbjuder ett klimatsmart resealter­

nativ som binder ihop regionen. En väl fungerande kollektivtrafik är avgörande för arbetsmarknaden i regionen och för att motverka segregation.

Stockholms läns landsting satsar varje år miljarder på att rusta upp den befintliga kollektivtrafiken. De stora investeringar som har gjorts och som

kommer att göras de närmaste åren handlar alltmer om utbyggnader. Att bygga ut kollektivtrafiken och att göra den befintliga ännu mer attraktiv är dessutom några av de viktigaste åtgär­

derna som landstinget kan bidra med i arbetet för miljön.

Nöjda resenärer

Varje dag reser fler än 780 000 perso­

ner med kollektivtrafiken i Stockholms län. Det är en tredjedel av alla som är bosatta i länet. Under 2014 ökade resandet i kollektivtrafiken med 1,3 procent. Redan nu är det trångt på vägar och spår, speciellt i Stockholms centrala delar under rusningstid. Den snabba befolkningsökningen innebär en ökad belastning på all trafik i länet.

Trafikförvaltningen mäter varje månad hur nöjda resenärerna är med kollektivtrafiken. Andelen nöjda kunder under 2014 uppgick till nya re­

kordnivån 77 procent och även punkt­

ligheten har ökat under året. Inom pendeltågstrafiken har ett systematiskt och prioriterat arbete mellan lands­

tinget, Trafikverket och trafikentrepre­

nören resulterat i en markant ökning av andelen nöjda kunder. Under 2015 ska trafikinformationen bli tydligare och trafikutbudet ska öka i rusningstrafik på den röda och gröna linjen.

ansvarar för utbyggnaden av den nya tunnelbanan, medan kommunerna ansvarar för att bygga 78 000 bostäder i tunnelbanans närområde. De nya tun­

nelbanelinjerna till Nacka, Barkarby och Arenastaden beräknas vara klara år 2025. Utbyggnaden omfattar nästan två mil nya spår och nio helt nya statio­

ner fördelade på fyra sträckningar.

Förvaltning för utbyggd tunnel­

bana är en nyinrättad förvaltning i landstinget, med ansvar för planering, projektering och genomförande av hela utbyggnaden av tunnelbanan, samt för fordon och depåer. Detta är ett av de största infrastrukturprojekten i länet sedan dagens tunnelbana byggdes. Nya tunnelbanan finansieras av Stockholms läns landsting och genom bidrag från Stockholms stad, Nacka Kommun, Solna stad och Järfälla kommun.

Riksdagens beslut i mars om höjda trängselskatter i Stockholms inner­

stad och att införa trängselskatter på Essingeleden, innebär att intäkterna från de ändrade trängselskatterna ska användas som delfinansiering av tunnelbanan.

Fler trafiksatsningar i regionen Fram till år 2021 planeras ett stort an­

tal trafikprojekt i Stockholms län. City­

banan, Nya Slussen och en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken, samt fler cykel- och gångvägar som ska trygga framkomligheten i länet. Trafik­

satsning Stockholm är samlingsnamnet för de gemensamma satsningar som Stockholms läns landsting, Trafikver­

ket, Länsstyrelsen, Stockholms stad och flera av kommunerna i länet gör för att framkomligheten i Stockholms­

regionen ska bli bättre. Utöver detta

”Vår region­ och kollektiv­

trafikutveckling behöver ske med nära koppling till fram­

tidens hälso­ och sjukvård”

Toivo Heinsoo, landstingsdirektör

EXEMPEL PÅ AKTUELLA TRAFIKPROJEKT SOM LANDSTINGET ANSVARAR FÖR Roslagsbanan

Satsningen på en utbyggnad av dubbel spår på Roslagsbanan bidrar till en effektivare kollektivtrafik i nordost- sektorn. För resenärerna betyder det tätare och mindre störningskänslig trafik. Roslagsbanan blir mer tillgäng- lig och säkerheten högre. Boende längs banan får också en bättre miljö genom att bullerskydd byggs utmed banan.

Citybanan

Citybanans öppnande 2017 får stor betydelse för utvecklingen av pendel- tågstrafiken. Det blir möjligt att införa tiominuterstrafik och nattrafik och förutsättningarna för kommunikatio- nerna i hela Mälardalen förbättras.

Landstinget ska även underlätta för människor att resa hela eller delar av resan med cykel. Därför måste det också bli enklare att ta med sig cykeln ombord i kollektivtrafiken. Fler säkra och lättillgängliga cykelparkeringar och fler infartsparkeringar kommer att byggas i anslutning till kollektiv- trafiken i hela länet.

Röda linjen

På röda linjen planeras nya vagnar och tätare trafik, ett nytt signalsystem, en ny depå i Norsborg samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg.

Läs mer om aktuella trafikprojekt på www.sll.se

Stora investeringar och kostnadskontroll

Stockholms läns landsting gör stora satsningar inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken för att bidra till en fungerande vardag för länets invånare. Vi rustar upp och bygger nytt för att möta invånarnas behov, samt för att ge länet goda förutsättningar att växa.

2014 års investeringsvolym på när­

mare 15 miljarder kronor omfattar ett antal stora projekt. Konkreta exempel på satsningar inom kollektivtrafiken är utbyggd tunnelbana, Citybanan, nya spårvägar och satsningar på befintliga lokalbanor. Tvärbanans nya del, som når Solna centrum, öppnades för trafik i augusti.

Inom hälso­ och sjukvården prioriteras Nya Karolinska Solna och omfattande ny­ och ombyggnationer av både akutsjukhus och av andra sjuk­

hus. Södertälje sjukhus byggs till och moderniseras för att få mer effektiva lokaler. Sjukhuset är först ut i raden av landstingets investeringar av vårdfastigheter som ska genomföras enligt Framtidsplan för hälso­ och sjuk vården. De stora investeringarna ställer krav på en sammanhållen styr­

ning och att resurserna används på ett effektivt sätt.

Satsningar utmanar budgeten Den stora utmaningen för 2015 är att få ner kostnadsökningarna inom framför allt hälso­ och sjukvården till långsik­

tigt hållbara nivåer. Inom respektive akutsjukvårdsverksamhet planeras och genomförs en rad åtgärder för att mins­

ka kostnaderna och öka effektiviteten.

Orsakerna till avvikelserna är flera och varierar mellan sjukhusen. Ett exempel på ökad effektivitet är att renodla akut­

sjukhusens uppdrag. Ett annat är att se

till att varje medarbetares kompetens tas till vara på ett ännu bättre sätt än i dag. Det handlar också om att ge varje patient rätt vård hos rätt vårdgivare.

De närmaste åren innebär ökade påfrestningar på landstingets ekonomi.

Befintliga resurser och kompetenser behöver användas på ett effektivare sätt än tidigare. De centrala förvalt­

ningarnas kostnader ska vara 400 miljoner lägre i slutet av 2017.

För att trafikförvaltningen ska Investeringar

Mkr Utfall

2014

Budget 2014

Utfall 2013

Vård inkl fastigheter 2 836 3 078 2 085

Nya Karolinska Solna 3 639 4 194 3 305

Trafik 7 873 8 118 5 355

Citybanan 376 477 369

Förvaltning för utbyggd

tunnelbana 117 449 –

Övrigt 147 140 67

Totala investeringar

SLL-koncernen 14 988 16 455 11 180

Kostnadsutveckling 2014

Budgeterad kostnadsutveckling 2014 Bemannings-

kostnader

Köpt hälso- och sjukvård, tandvård

Köpt trafik

Verksamhetens kostnader

5,4 5,4 5,3

7,4

4,3 4,9 5,3

6,6

Kostnadsutveckling i procent

kunna behålla en ekonomi i balans blir det nödvändigt med effektiviseringar under 2015. Det finns flera utma­

ningar att hantera de närmaste åren.

Utbyggnaden av kollektivtrafiken ökar tillgången till trafik, men innebär även högre kostnader för drift, underhåll, räntor och avskrivningar. Samtidigt ökar inte kollektivtrafikens intäkter i motsvarande takt. För att hantera gapet mellan kostnader och intäkter genomför trafikförvaltningen under

underlaget, men även att se över det totala trafikutbudet.

Ett prioriterat mål är att öka det kollektiva resandet och därigenom intäkterna. De åtgärder som inleddes under 2013 med avseende på biljett- sortiment och utbildning av trafiken­

treprenörer har fortsatt under 2014.

Det pågår en utveckling av olika tjäns­

ter, bland annat en ny biljettapp för att locka flera betalande resenärer.

tydlig styrning av landstingets verk­

samheter. Ett nyinrättat ägarutskott har införts under landstingsstyrelsen som ansvarar för att följa upp verk­

samheternas resultat. En ny roll för landstingets moderbolag Landstings­

huset i Stockholm AB, LISAB, marke­

rar viljan att styra landstinget tydligare och mer enhetligt för att möta framtida utmaningar. Även tjänstemanna­

organisationen förändras. Landstings­

direktören får en arbetsledande roll

Utvecklingen i regionen

Varje år följer landstinget upp hur det går för Stockholmsregionen. Jämförelser med Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Köpenhamn, München och Oslo visar att Stockholmsregionen står stark ur ett internationellt perspektiv.

Stockholm placerar sig bra avseende arbetskraftens produktivitet och andelen högskoleutbildade. Mycket utvecklas i rätt riktning, bland annat genom en kraftig ökning av bostads­

byggandet under 2014. Stockholm har däremot den tredje högsta ungdoms­

arbetslösheten av jämförelseregio­

nerna. Energianvändningen och utsläppen av växthusgaser minskar inte tillräckligt snabbt och målsätt­

ningen är att andelen rese närer som åker med kollektivtrafiken ska öka mer.

Dess utom finns det stora skillnader mellan olika kommuner och stadsdelar i regionen när det gäller arbetsmark­

nad, trivsel och trygghet. Regionplane­

ringen har en viktig roll för att hantera dessa utmaningar.

Ny regional utvecklingsplan med tydligare prioriteringar

Dialogmöten med regionens aktörer om den regionala ut vecklingsplanen, RUFS 2010, visar att vision och mål är fortsatt relevanta. Utmaningarna är kanske ännu viktigare att hantera i dag i jämförelse med hur regionen såg ut för fem år sedan. Där emot kan genom­

förandet bli bättre och prioriteringarna tydligare. Tillsammans med länsstyrel­

sen i Stockholms län och i samverkan med regionens aktörer tar landstinget nu fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholms regionen.

Samordna investeringar

För att klara av befolkningstillväxten och stå sig i den internationella kon­

kurrensen behöver regionen investera i infrastruktur, bostäder, forskning och utveckling, utbildning, kultur med mera. Under 2014 har landstinget undersökt sambanden mellan inves­

teringar och hur de påverkar varan­

dra. Det är viktigt med långsiktighet, stabilitet och pålitlighet. Offentliga och privata parter behöver samarbeta och skapa en gemensam målbild av det om­

råde som ska utvecklas. En ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt i Stockholmsregionen kräver en väl fungerande bättre samordning av olika investeringar.

Utveckling av regionala stadskärnor För att komplettera Stockholms inner­

stad planeras åtta yttre regionala stadskärnor i regionen. På så sätt mot ­ verkas en allmän utglesning av verk­

samheter och bebyggelse, något som inte är långsiktigt hållbart eftersom det leder till ett växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Om utveck­

lingen av nya verksamheter och bostä­

der kan koncentreras till de regionala stadskärnorna främjar det tjänsteut­

byten, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Det underlättar även integra­

tionen och sammanhållningen i regionen.

Skärgården

Visionen är att Stockholms skärgård år 2030 är ett besöksmål i världsklass – året runt. Målet är att antalet kommersiella gästnätter och antalet årsarbeten i skärgården ökar med 50 procent senast år 2020, samt att den sammanlagda omsättningen i skär­

gården ökar med 80 procent. För att utveckla besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar landstinget med länsstyrelsen i Stockholms län och skärgårdskommunerna Haninge, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Vaxholm, Värmdö och Österåker, samt med Skärgårdsstiftelsen och Statens fastighetsverk.

Ett nytt miljöprogram tas fram Landstingets vision inom miljöområ­

det är att vara banbrytande, stimulera miljöteknisk utveckling och inspirera andra aktörer. Målet är att fasa ut alla farliga ämnen ur vårdmiljöer och trafik för att minimiera miljö- och hälsopåverkan. Miljöarbetet styrs av lands tingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016. Arbetet med att ta fram nästa program för perioden 2017–2021 påbörjades 2014. Med det nya miljöprogrammet höjer landstinget ambitionerna ytterligare. Arbetet ska drivas framåt genom utveckling av nya metoder, arbetssätt och tekniker så att landstinget kan leverera hållbar vård

och trafik och samtidigt verka för en hållbar utveckling av samhället.

Kultur och konst i länet

att stärka Stockholmsregionen och göra den mer attraktiv för invånare, besökare och investerare. Konst och kultur är dessutom viktigt för att skapa

och nybyggen, exempelvis vid Nya Karolinska Solna. I den breda kultur­

verksamheten som får bidrag av lands­

tinget prioriteras verksamheter för

Framtidsplan för hälso- och sjukvården blir verklighet

Under 2014 inleddes arbetet med att genomföra Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Det innebär att landstinget bygger nytt, rustar upp och utvecklar arbetssätt som förstärker vården och ger en till gängligare och effektivare vård där fler patienter får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.

Snabb utveckling ställer nya krav Inom sjukvården pågår en snabb med­

icinsk och teknisk utveckling. Nya be­

handlingsmetoder ger förutsättningar att lindra och bota allt fler sjuk domar.

Framtidsplanen är utgångspunkt för alla satsningar som nu görs inom hälso­ och sjukvården och innebär att landstinget tar ett samlat grepp om ut­

vecklingen av en mer patient centrerad, effektiv och jämlik vård.

Nya arbetssätt ökar patientens delaktighet

Nya arbetssätt ska införas i vården för att skapa en effektivare vård med bi behållen kvalitet där patienterna är mer delaktiga i sin egen vård och där vården finns närmare patienten. Det ska också bli lättare för patienten att få rätt vård, på rätt plats och i rätt tid.

Husläkaren får en tydligare roll när det gäller att stödja patienten genom vård­

förloppet, exempelvis i möten med olika specialis ter. Invånarna möter en vård där olika vårdgivare samarbetar i nätverk med husläkaren som koordi­

nator och med patienten i centrum. I framtidsplanens tredje steg i genom­

förandet som beslutades 2014 redo­

vare, och vårdgivare emellan, stärkas.

Nya e­hälsotjänster som stödjer patien­

ten i att vara delaktig i sin behandling har stor betydelse.

E-hälsa för att utveckla vården och stödja patienter

Utvecklingen av e­hälsotjänster bidrar till ökad patientsäkerhet, kunskaps­

styrning och samverkan inom och mel­

lan vårdens olika aktörer. De underlät­

tar också invånarnas och patienternas kontakter med vården. Med hjälp av tjänsterna kan patienten själv sköta mer av sin egen vård och processerna i vården effektiviseras. Under 2014 har flera e-tjänster utvecklats, bland annat en ny nationell plattform med enkel och säker inloggning för vårdgivarna.

Webbplatsen Vårdgivarguiden som lanserades under året samlar informa­

tion och tjänster från Stockholms läns landsting till vårdgivare.

Utvecklingen av stöd vid förskriv­

ning av läkemedel har fortsatt under 2014 och resulterat i två nya tjänster, doseringsrekommendationer vid ned­

satt njurfunktion och en riskbedöm­

ningstjänst vid användning av flera läkemedel samtidigt. Under 2015 ska

att utforma e­hälsotjänsterna så att stora grupper inte blir lämnade utanför.

Forskning, utveckling och innovation Landstinget finansierar forskning, ut- veckling och innovationsarbete. Forsk ­ ningen ska stödja landstingets kärnverk ­ samheter för att ge långsiktig konkret nytta. Inom vården ska forskningen knytas närmare den dagliga verksam­

heten i syfte att förbättra vården, öka kvaliteten, effektivisera resursanvänd­

ningen och utveckla nya arbetssätt.

Ett omfattande arbete har genom­

förts under året för att utforma en ny strategi för forskning, utveckling, innovation och utbildning. Landstinget samarbetar med flera av länets univer­

sitet och högskolor, främst Karolinska Institutet men även Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Landstinget deltar även i forskningsprojekt inom kollektivtrafik och miljö, bland annat för att öka materialåtervinningen och hitta innovativa biomaterial till vården.

Senast år 2016 ska minst 90 procent av allt byggavfall sorteras.

Nya vårdval och en effektiv

patien ten. De vårdval som har införts har inneburit en ökad tillgänglighet och vård närmare patienterna. Under 2014 trädde vårdvalen inom orto­

pedi och handkirurgi, neurologi och de barn­ och ungdomsmedicinska mottagningarna i kraft. Under 2015 utreds nya vårdval och arbetet med att skapa en effektiv förvaltning och uppföljning av samtliga vårdval som nu finns intensifieras. Syftet är att få en god kostnadskontroll och samtidigt realisera Framtidsplan för hälso­ och sjukvården.

Ökad tillgänglighet

De senaste åren har staten i samarbete med Sveriges Kommuner och Lands­

ting, SKL, genomfört en nationell sats­

ning för att förbättra tillgängligheten till vården, den så kallade Kömiljarden.

Under 2014 uppfyllde Stockholms läns landsting resultatkraven för mottag­

ningsbesök under alla årets månader.

För mottagning klarade landstinget även den extra nivån av ersättning under alla månader utom tre. För be­

handling klarade landstinget resultat ­ kraven under tre månader. Förutom att korta kötider ska miljarden också öka huvudmännens förutsättningar och drivkrafter att skapa mer sammanhåll­

na vårdkedjor och öka vårdgivarnas helhetsansvar för patienten.

Ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhet handlar till stor del om att förhindra skador som kan undvikas i vården och berör vårdens alla delar. I fokus för patientsäkerhets­

arbetet 2014 var bland annat en upp­

följning av handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner, VRI, framställning och lansering av en grundläggande webbutbildning och en fördjupad chefsutbildning i patient­

säkerhet, samt arbetet för att minska överförskrivningen av antibiotika.

Utvecklad cancervård

Väntetiden från cancerdiagnos till ope­

ration ska bli kortare i Stockholms län med hjälp av en ny metod för realtids­

analys. Metoden användes för första gången under 2014 inom bröstcancer­

vården där närmare 1 600 patienter opereras varje år. Analyserna för 2014 visar att den genomsnittliga vänte­

tiden på operation var 20 dagar, vilket är en minskning på tre dagar i jäm­

förelse med året innan. Metoden börjar användas för fler cancerdiagno­

ser och ska framöver även användas inom de pilotdiagnoser som har pekats ut i överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om standardiserade vårdförlopp.

Under 2014 öppnades ett diagnos­

tiskt centrum vid Södertälje sjukhus med målet att korta tiden till diagnos för patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom.

Det beslutades även att öppna ett regionalt centrum för cancerrehabili­

tering. Bröstcancercentrum håller på att bildas vid tre akutsjukhus i länet. Fortsatt fokus ligger på jämlik vård, sammanhållna patientprocesser, kortare ledtider och utvecklade arbetssätt, samt ökad patientdel­

aktighet.

Utbyggnaden av vården i länet Utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen

Utbyggnaden av vården utanför akutsjukhusen är en av de viktigaste delarna i strategin för Framtidsplanen.

Landstingsfullmäktige har beslutat att genomföra ombyggnationer för att skapa moderna slutenvårdsplatser, till exempel vid Sollentuna sjukhus.

Upprustning och ombyggnationer för­

bereds även vid flera av länets övriga, mindre sjukhus.

Utbyggnad och modernisering av akutsjukhusen

Nya Karolinska Solna

Arbetet med Nya Karolinska Solna följer tidplanen. Sjukhusets inriktning på högspecialiserad vård påverkar vårdinnehållet som helhet, främst inom övriga akutsjukhus men även inom öppen­ och slutenvård utanför akutsjukhusen.

Thorax­ och barnklinikerna är de första verksamheterna som flyttar in, och dessa planeras öppna under hösten 2016. 2017 fylls sjukhuset med övriga verksamheter, utom behandlingsbygg­

naden som färdigställs 2018. I sam­

band med att det nybyggda sjukhuset tas i drift behöver ombyggnation ske i några av de befintliga byggnaderna för att den avsedda funktionen i det nya sjukhuset ska uppnås.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Det planeras en kombinerad ny­ och ombyggnation av operations­ och radio logiverksamheterna för att kunna säkerställa produktionskapacitet, patient säkerhet, verksamhetsutveck­

ling samt miljö för såväl medarbetare som patienter. Akutmottagningen behöver förstärkas och rustas upp. Ett genomförandebeslut för satsningen väntas under 2015.

Danderyds sjukhus får en ny be­

handlingsbyggnad som innehåller akutmot tagning, avdelning för bild och funktion samt centraloperation. Den nuvarande akut­ och behandlingsbygg­

naden används för att begränsa beho­

vet av nybyggnadsyta och därmed hålla projektkostnaderna nere. En löpande ombyggnation och teknisk upprustning av vårdavdelningar sker vid Danderyds sjukhus fram till och med 2025. I och

med utbyggnaden binds de norra och södra delarna av nuvarande sjukhus­

yta ihop. Genomförandebeslut finns för huvuddelen av satsningen och hela satsningen beräknas kunna genom­

föras som planerat.

S:t Görans sjukhus

De nya byggnaderna och de ombygg­

da lokalerna kommer att innehålla vårdavdelningar, intensivvård, lokaler för förlossningsvård samt bild och funktion, operationsavdelning, steril­

teknik, mottagningar, administration och teknikutrymmen. Färdigställandet av akutmottagningen fortsätter, då bygglovet nu har slutgiltigt fastställts.

Södersjukhuset har idag en under­

dimensionerad akutmottagning, och behandlingslokaler som inte är helt ändamålsenliga. Det finns beslut på investeringar i en ny akut­ och behand­

lingsbyggnad, en ny vårdbyggnad och omfattande ombyggnationer. Parallellt

planeras en utredning av möjligheten att bygga ett nytt akutsjukhus i södra Stockholm.

Vid Södertälje sjukhus pågår arbetet med en ny behandlingsbyggnad och upprustning av vårdavdelningar, vilket resulterar i ytterligare en operations­

sal, fler vårdplatser och ökade intensiv- vårdsresurser. Projektet har passerat halvtid.

TioHundra AB (Norrtälje sjukhus) behåller sitt uppdrag som ett integrerat akutsjukhus med geriatrisk verksam­

het. Vid sjukhuset finns möjlighet att ta emot fler patienter. Denna kapaci­

tet kan utnyttjas för att dels ta emot patienter från kringliggande kommu­

ner, dels som en reservkapacitet under omställningsperioden.

Läs mer om hälso- och sjukvården på www.sll.se.

Landstingsstyrelsens förvaltning