www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 1050 Esplanaden 1 0771-73 73 00 08-29 26 14
172 21 SUNDBYBERG 172 67 SUNDBYBERG
LIVFÖRSÄKRINGAR MED SPARMOMENT OCH INDIVIDUELLT PENSIONSSPARANDE
Denna handledning har fastställts av undertecknad verksamhetschef.
Handledningen ersätter den tidigare handledningen ”Handledning för utmätning av livförsäkringar med sparmoment och individuellt pensionssparande (Dnr 808 35113-09/112.
Dokumentet har uppdaterats per den 17 februari 2012
Sundbyberg 2012-02-17
Maria Mindhammar
HANDLEDNING FÖR UTMÄTNING AV
LIVFÖRSÄKRINGAR MED SPARMOMENT OCH INDIVIDUELLT PENSIONSSPARANDE
1 INLEDNING...3
2 ORDLISTA ...3
3 TILLÄMPLIG LAG ...5
4 SKATTERÄTTSLIG INDELNING OCH ÅTERKÖP ...5
5 UTMÄTNING AV LIVFÖRSÄKRING MED SPARMOMENT...6
5.1 Allmänt...6
5.2 Förmånstagarförordnande ...7
5.2.1 Återkalleligt förordnande ...7
5.2.2 Oåterkalleligt förordnande ...8
5.2.3 Förordnande saknas...8
5.3 Sakrättsliga skydd vid pantsättning och överlåtelse ...8
5.4 Utmätning innan försäkringsfallet har inträffat ...9
5.4.1 Kategorier av livförsäkringar ...9
5.4.2 Beräkning av utmätningsbart belopp ...10
5.5 Utmätning sedan försäkringsfallet har inträffat ...13
5.5.1 Utredningen efter försäkringsfallet ...13
5.5.2 Utmätning för försäkringstagarens skulder...14
- Försörjningsskydd...14
5.5.3 Utmätning för den berättigades skulder ...15
5.6 Försäkringar som tecknas av arbetsgivare till förmån för anställda .16 5.7 Kollektivavtalsgrundad livförsäkring ...16
6 INDIVIDUELLT PENSIONSSPARANDE ...17
6.1 Allmänt...17
6.2 Förmånstagarförordnande ...17
6.3 Utmätning...18
6.4 Utmätning efter pensionsspararens död ...19
6.5 Skatteeffekter vid utmätning ...19
7 REGELN I 5 KAP 8 § UB ...20
1 Inledning
Livförsäkringar med sparmoment och individuellt pensionssparande är ofta använda sparformer. Livförsäkring och belopp som faller ut från sådan försäkring samt individuellt pensionssparande intar en särställning när det gäller
borgenärernas möjlighet att ta egendom i anspråk på grund av olika skyddsregler.
Lagstiftaren har velat uppmuntra frivillig ålders- och efterlevandeförsörjning genom det sparande som livförsäkringar och individuellt pensionssparande
innebär och har därför infört skyddsregler som i vissa fall hindrar att sparandet tas i anspråk vid utmätning och konkurs.
Både vid utmätning av livförsäkring och IPS-sparande, är det som regel fråga om beloppsutmätning även om också utmätning av rättigheten som sådan kan ske.
Detta innebär att någon försäljning som regel inte blir aktuell, utan att
försäkringsbolaget eller pensionssparinstitutet inbetalar det utmätta beloppet till KFM. Vid utmätning av IPS-sparande sker först ett skatteavdrag, se avsnitt 8.4.
2 Ordlista
Försäkringstagare: Den som har ingått avtal om försäkring med ett försäkringsbolag.
Försäkringsgivare: Den som tillhandahåller en försäkring, d.v.s.
försäkringsbolag.
Försäkrad: Den på vars liv eller hälsa en försäkring gäller. Den försäkrade kan vara annan än försäkringstagaren.
Förmånstagare: Den som på grund av ett förmånstagarförordnande enligt 14 kap.
försäkringsavtalslagen har rätt att få försäkringen eller ersättning som utfaller från den.
Livränteförsäkring: En livförsäkring där utfallande belopp betalas ut periodiskt (regelbundet), under förutsättning att den försäkrade eller eventuell medförsäkrad lever. Om både den försäkrade och den medförsäkrade avlider, upphör
försäkringen att gälla och utbetalningarna stoppas. En livränteförsäkring kan vara kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring. Den kan vara livslång eller
tidsbegränsad.
Fondförsäkring: En försäkring som alltid är anknuten till fonder som förvaltas av fondförvaltare. Vanligtvis är det försäkringstagaren själv som väljer fonder och risknivå. Det saknas då garanti för sparandet. Det finns även fondförsäkringar där försäkringsbolaget placerar pengarna i fonder och ger någon typ av garanti.
Traditionell försäkring: En försäkring som inte uppfyller kraven för att räknas som en fondförsäkring. Oftast är det försäkringsbolaget som placerar
försäkringstagarnas pengar i en mix av räntebärande papper, aktier och fastigheter och bolaget ger då en garanti i form av en garanterad ränta. Det finns även
traditionella försäkringar som saknar garanti. Försäkringsformen har funnits under större delen av 1900-talet, därav benämningen.
Garantiförsäkring: Försäkringen är en blandning mellan traditionell försäkring och fondförsäkring, vilken sägs garantera ett visst pensionsbelopp.
Temporär dödsfallsförsäkring: Försäkringen är detsamma som en
kapitalförsäkring för dödsfall utan sparmoment. Försäkringsbeloppet utbetalas om den försäkrade avlider före den i försäkringsavtalet bestämda tidpunkten. Lever den försäkrade vid denna tidpunkt sker ingen utbetalning. Den är en ren
riskförsäkring utan något sparande.
Sammansatt kapitalförsäkring: Försäkringen är detsamma som en kapitalförsäkring för dödsfall med sparmoment. Den utbetalas med en engångssumma när den försäkrade uppnår en viss angiven ålder. Avlider den försäkrade innan dess betalas försäkringen ut med ett fastställt grundbelopp jämte återbäring.
Pensionssparrörelse: En verksamhet som består i att erbjuda allmänheten pensionssparavtal.
Pensionssparinstitut: Ett företag som har fått tillstånd att driva pensionssparrörelse.
Pensionssparare: En person som ingått pensionssparavtal.
Kontoinnehavare: En pensionssparare eller person som genom förmånstagarförordnande eller bodelning förvärvat rätt enligt ett pensionssparavtal,
Värdepappersinstitut: Värdepappersbolag eller svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknad att driva
värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.
Fondpapper: Aktier och obligationer samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, samt fondandelar och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis).
3 Tillämplig lag
För att kunna utreda om sparandet är utmätningsbart måste handläggaren veta om det är fråga om sparande enligt lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande, nedan IPS-lagen, eller Försäkringsavtalslagen (2005:104), nedan FAL. Utmätningsskydd kan även finnas i 5 kap 8 § utsökningsbalken, nedan UB.
4 Skatterättslig indelning och återköp
Skatterättsligt skiljer man mellan pensionsförsäkring och kapitalförsäkring. Denna indelning saknar betydelse i utmätningshänseende. För förfogande över
pensionsförsäkring gäller dock särskilda regler i skattelagstiftningen.
I 58 kap inkomstskattelagen (1999:1229) anges de krav som ska vara uppfyllda för att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring. En livförsäkring som inte uppfyller kraven för en pensionsförsäkring är en kapitalförsäkring.
Rätten till återköp av en pensionsförsäkring begränsas av skattelagstiftningen.
Återköp kan endast ske i vissa fall, jfr 58 kap 18 § inkomstskattelagen. Med återköp menas att försäkringen avslutas helt och att försäkringsföretaget
återbetalar ett belopp som motsvarar värdet av försäkringen på återköpsdagen. För att återköp ska få ske krävs ofta att dispens medges av Skatteverket. Dispens får medges om försäkringstagaren är på obestånd och denne genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem. Med varaktig lösning avses enligt förarbetena främst att gäldenären träffar en frivillig överenskommelse med sina fordringsägare eller beviljas skuldsanering. Eftersom utmätning i normalfallet avser ett belopp och inte själva försäkringen blir det i dessa fall inte aktuellt med återköp, se vidare avsnitt 5.1.
Observera att särskilda regler gäller för skatteavdrag vid utmätning av IPS- sparande, se avsnitt 6.5.
5 Utmätning av livförsäkring med sparmoment
5.1 Allmänt
Livförsäkringar tecknas på eget eller annans liv och innebär att en eller flera personers liv är försäkrade. Försäkringarna regleras i FAL.
En livförsäkring tecknas antingen för livsfall eller för dödsfall. Om en försäkring har tecknats för livsfall, betalas försäkringsbeloppet ut till försäkringstagaren när den försäkrade har uppnått viss ålder eller vid viss avtalad tidpunkt. Har
försäkringen tecknats för dödsfall, utbetalas försäkringsbeloppet till
försäkringstagaren när den försäkrade har avlidit, d.v.s. beloppet betalas ut till dödsboet eller till förmånstagare om sådan finns, se vidare avsnitt 5.2 om förmånstagare.
En livförsäkring är skyddad mot utmätning under de förutsättningar som anges i 15 kap FAL. Skyddet innan försäkringsfallet inträffat gäller försäkringar tagna på eget eller maka/sambos liv och tar fasta på hur premiebetalningarna har gjorts under de senaste tio åren. Har en premiebetalning skett med för högt belopp får den del som överstiger det skyddade beloppet utmätas. Beroende på vilken slags försäkring det gäller finns olika sätt att beräkna det skyddade beloppet.
För tidsbegränsad försäkring som gäller för dödsfall är det skyddade beloppet fem gånger den premie som beräknas belöpa på det året.
För livförsäkring, som inte faller under den förra kategorin, men där försäkringsbolagets betalningsskyldighet efter försäkringsfallet inte är beroende av att försäkringstagaren är i livet, är det dubbla beloppet av den genomsnittliga årspremien som har erlagts skyddat.
För försäkringar med periodisk utbetalning där försäkringsbolagets betalningsskyldighet är beroende av att en eller flera personer lever och försäkringen inte är hänförlig till den förstnämnda kategorin, är det 15 procent av den premie som skulle ha erlagts om försäkringen hade tecknats mot en engångspremie vid början av det året.
För försäkringar som är tecknade före FAL:s ikraftträdande 2006-01-01, gäller att utmätningsskyddet även ska prövas mot bestämmelsen i 116 § 1 stycket gamla FAL.
116 § Är försäkring tagen å försäkringstagarens eller hans makes liv, må rätt, som på grund av försäkringsavtalet tillkommer endera av dem, ej tagas i mät för någonderas gäld, utan så är att enligt avtalet premiebetalningen skall vara fullgjord under en tid
understigande tio år eller under något år erlagts premie, som uppgår till mer än en femtedel av sammanlagda beloppet av de premier, som skolat erläggas därest premiebetalningen lika fördelats på tio år från avtalets slutande. Har försäkringen tagits endast för dödsfall, må den på avtalet grundade rätten dock icke i något fall tagas i mät för sådan gäld, med mindre premiebetalningen under något år överstigit två gånger den premie som skolat erläggas, därest försäkringen tagits vid början av det året och försäkringsbeloppet skolat utbetalas endast om den försäkrade dött under samma år.
Utmätning kan ske såväl före som efter försäkringsfallet. I båda fallen är det ett belopp som utmäts med stöd av nya FAL.
Om försäkringsfallet inte har inträffat och försäkringen gäller på annan persons liv än eget eller make/sambo, skulle utmätning även kunna ske av själva försäkringen (rätten till försäkringen), eftersom dessa försäkringar inte skyddas av 15 kap 3 § FAL, se vidare avsnitt 5.4. Eftersom en rättighetsutmätning innebär att
försäkringen måste säljas exekutivt, är dock utmätning av ett visst belopp att föredra även i dessa fall. En rättighetsutmätning kan även antas ge ett sämre ekonomiskt utfall och medföra större skada för gäldenären än utmätning av ett visst belopp. En utmätning av hela eller delar av det innestående
försäkringsbeloppet är således att föredra även ur denna aspekt. Försäkringen som sådan avslutas inte av KFM vid beloppsutmätning, utan kan användas för nya insättningar, varför någon dispens från Skatteverket inte heller behövs i dessa fall.
5.2 Förmånstagarförordnande
Ett förmånstagarförordnande sker genom ett skriftligt meddelande till försäkringsbolaget och kan vara återkalleligt eller oåterkalleligt.
5.2.1 Återkalleligt förordnande
Förmånstagarens rätt vid ett återkalleligt förmånstagarförordnande inträder vid försäkringsfallet. Innan försäkringsfallet har inträffat kan försäkringstagaren förfoga över försäkringen genom nya förordanden och förordnandet utgör då inget hinder mot utmätning för försäkringstagarens skulder.
Sedan försäkringsfallet har inträffat får försäkringen eller ett belopp, trots ett återkalleligt förordnande, tas i anspråk för försäkringstagarens skulder enligt 15 kap. 2 § FAL om
fordringen har uppkommit före försäkringsfallet och
fordringen inte kan betalas ur försäkringstagarens förmögenhet eller kvarlåtenskap.
Om försäkringsfallet redan har inträffat kan utmätning även ske för
förmånstagarens skulder om ansökan om verkställighet har ingivits inom tre år från det att förmånstagarens rätt inträdde. När det finns flera förmånstagare med rätt efter varandra, löper ny frist för varje förmånstagare.
5.2.2 Oåterkalleligt förordnande
När försäkringsgivaren fått meddelande om förordnandet är förmånstagaren skyddad mot försäkringstagarens borgenärer. Dessförinnan har det samma status som ett återkalleligt. Om förmånstagarförordnandet avser försäkringsbrev som innehavaren måste förete, är förordnandet skyddat mot försäkringstagarens borgenärer först när förmånstagaren fått försäkringsbrevet i sin besittning.
5.2.3 Förordnande saknas
Saknas förordnande över försäkringen tillfaller utfallande försäkringsbelopp försäkringstagaren eller vid dennes död hans dödsbo.
5.3 Sakrättsliga skydd vid pantsättning och överlåtelse Pantsättning av försäkringen medför rätt för panthavaren att få så mycket av utfallande försäkringsersättning, inklusive återbäring, som svarar mot pantford- ringen. Detta gäller även om pantfordringen inte är förfallen till betalning. Om försäkringen är förenad med återköpsrätt, får panthavaren också kräva återköp av försäkringen.
Den som genom överlåtelse från försäkringstagaren förvärvar en försäkring får samma rättigheter mot försäkringsbolaget som den ursprunglige
försäkringstagaren hade. Utmätning för den ursprunglige försäkringstagarens skulder kan därefter inte ske. Däremot kan försäkringen utmätas för förvärvarens skulder.
Sakrättsligt skydd vid pantsättning och överlåtelse uppkommer när försäkringsbolaget underrättats om förfogandet. Avser förfogandet ett
försäkringsbrev som innehavaren måste förete uppnås sakrättsligt skydd först när panthavaren eller förvärvaren fått försäkringsbrevet i sin besittning.
5.4 Utmätning innan försäkringsfallet har inträffat Utmätning innan försäkringsfallet har inträffat kan bara ske för
försäkringstagarens skulder. För att utmätning ska kunna ske, krävs vidare att försäkringen inte är skyddad från utmätning enligt 15 kap 3 § FAL eller 5 kap 8 § UB.
För att skyddas från utmätning av 15 kap 3 § FAL måste försäkringen gälla på eget eller makes/sambos liv. Även före detta make/sambo räknas.
Om det finns ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande kan utmätning inte ske. Detsamma gäller om försäkringen är fullt ut pantsatt eller överlåten.
Gäller försäkringen på någon annans liv än nu nämnda krets omfattas
försäkringen inte av någon skyddsbestämmelse och utmätning kan då alltid ske.
5.4.1 Kategorier av livförsäkringar
Det finns tre kategorier av livförsäkringar. Vilken kategori det är fråga om, är avgörande för om utmätning kan ske i det aktuella fallet.
1. Tidsbegränsad kapital- eller livränteförsäkring som endast avser dödsfall.
Denna försäkringstyp är mindre vanligt förekommande. Denna typ av försäkring ger sällan incitament till att betala in för mycket i
engångspremie.
2. Livförsäkring som inte hör till kategori 1 och där försäkringsbolagets betalningsskyldighet efter försäkringsfall inte är beroende av att en viss person lever, dvs. i första hand livsvarig försäkring och s.k. sammansatt kapitalförsäkring. Fondförsäkring räknas alltid hit, vilket bl.a. innebär att vanliga pensionsförsäkringar normalt hamnar här. Sammansatta
kapitalförsäkringar räknas också ofta till denna kategori. Denna kategori är den mest vanliga formen av livförsäkring.
3. Livränteförsäkringar, dvs. försäkringar med periodisk utbetalning, där försäkringsbolagets betalningsskyldighet är beroende av att en eller flera personer lever och som inte omfattas av kategori 1. Detta kan vara fallet om de gäller också (eller enbart) för livsfall eller gäller enbart för dödsfall men inte är tidsbegränsade. Hit hör bl.a. flertalet försäkringsformer inom pensionsförsäkringsområdet. Denna typ av försäkringar är i regel
försäkringar av äldre datum.
Försäkringsbolagens försäkringar kan ha lite olika benämningar, men vilken kategori en viss försäkring tillhör måste försäkringsbolaget alltid kunna upplysa om.
5.4.2 Beräkning av utmätningsbart belopp
För respektive kategori finns fastslaget hur betalningarna ska ha skett för att försäkringen ska vara utmätningsfri. Generellt kan sägas att inbetalningarna ska ha varit relativt jämnstora. Om inbetalning något år har skett med ett för högt belopp, är den överskjutande delen av inbetalningen utmätningsbar. I samtliga fall är det enbart de senaste tio årens premier som tas med i beräkningen.
Uppräkning av det utmätningsbara beloppet sker i proportion till ändringen av prisbasbeloppet.
Formel för indexuppräkning:
U = N/T * B
N = Prisbasbelopp innevarande år
T = Prisbasbelopp det år den för höga inbetalningen skedde B = Den del av betalningen som är utmätningsbar
U = Utmätningsbart belopp
Kategori 1
Här har gränsen satts till fem gånger den premie som skulle ha tagits ut om försäkringen enbart hade gällt det år den för stora premieinbetalningen gjordes.
Detta kallas för ”den naturliga premien”. Hur stor den naturliga premien är måste KFM få uppgift om från försäkringsbolaget.
Exempel: Tillgångsundersökning sker 2009. Avtal om en tidsbegränsad försäkring på fem år slöts 2006. Försäkringen avser endast dödsfall. I
engångspremie betalades 65 000 kr. Den naturliga premien för år 2006 är 10 000 kr. Det belopp som skyddas från utmätning är således 50 000 kr (5*10 000).
Betalad premie överstiger det skyddade beloppet med 15 000 kr (65 000-50 000).
Detta belopp är utmätningsbart. Indexuppräkning görs med formeln U=N/T*B, dvs. 42 800/39 700* 15 000=16 171 kr. Detta innebär att 16 171 kr går att utmäta.
Någon kontroll om försäkringen även var utmätningsbar enligt 116 § 1 stycket gamla FAL behöver inte göras eftersom försäkringsavtalet slöts efter 2006-01-01, dvs. sedan nya FAL trätt i kraft. Hade försäkringen varit tecknad innan 2006
måste försäkringsbolaget kunna lämna upplysning om den var utmätningsfri eller utmätningsbar enligt dåvarande 116 § gamla FAL. Det kan emellertid noteras, att enligt gamla FAL var gränsen för utmätning endast två gånger den naturliga premien mot fem gånger enligt den nya lagen. Om försäkringen är utmätningsbar enligt nya FAL är därför det enda som kan hindra utmätning om
premiebetalningen enligt avtalet ska vara fullgjord på mer är tio år.
Kategori 2
Av betydelse för denna kategori blir om den faktiskt erlagda premien i något fall överstiger genomsnittet under den senaste tioårsperioden. Har inte försäkringen gällt så länge, får man beräkna genomsnittet av de premiebetalningar som gjorts under tiden försäkringen gällt. Som gräns gäller här att det inte under något av åren betalats ett belopp som överstiger dubbla genomsnittet av de premier som betalats under perioden eller den kortare tid under vilken försäkringen gällt.
Beräkning görs endast på avslutade kalenderår.
Exempel 1: Tillgångsundersökning sker 2009. Försäkringsavtal om en kapitalförsäkring träffades 1998. Premie har under avtalstiden erlagts enligt följande:
1998: 1 000 kr, 1999: 1 000 kr, 2000: 1 000 kr, 2001: 5 000 kr, 2002: 1 000 kr, 2003: 7 000 kr, 2004: 1 000 kr, 2005: 1 000 kr, 2006: 1 000 kr, 2007: 1 000 kr, 2008: 1 000 kr, 2009: 5 000 kr.
Beräkningen görs på den senaste tioårsperiodens avslutade kalenderår. De år som utgör beräkningsperiod är 1999 till 2008. Den premie som erlagts 2009 ska inte medräknas eftersom kalenderåret inte har löpt ut. Den premie som erlades 1998 ska inte heller tas med då den ligger utanför tioårsperioden. Under
beräkningsperioden har 20 000 kr erlagts. Den genomsnittliga premie som inbetalats per kalenderår under denna period är 20 000 kr / 10 år = 2 000 kr. Det utmätningsfria beloppet är dubbla genomsnittet, dvs. 4 000 kr (2*2 000).
Utmätningsbart belopp, är den del av inbetalad premie för vart och ett av åren under beräkningsperioden som överstiger det utmätningsfria beloppet.
För 2001 och 2003 överstiger inbetalningen det utmätningsfria beloppet.
Utmätningsbart belopp år 2001 är 1 000 kr (5 000-4 000) och år 2003 är det 3 000 kr (7 000-4 000). Indexuppräkning görs enligt formeln U= N/T*B för respektive år jämfört med året för tillgångsundersökningen. Det belopp som går att utmäta år 2001 är 1 159 kr ( 42 800/36 900*1 000). För år 2003 är detta belopp 3 326 kr (42 800/38 600*3 000).
Eftersom försäkringsavtalet tecknades innan FAL trädde i kraft 2006-01-01, måste en kontroll göras om försäkringen även var utmätningsbar enligt 116 § 1 stycket gamla FAL. Detta framgår av svaren från försäkringsbolaget, om de har använt den bilagda frågeblanketten.
Exempel 2: Tillgångsundersökning sker 2009. Försäkringsavtal om en
kapitalförsäkring slöts 2001. Premie har under avtalstiden erlagts enligt följande:
2002: 18 000 kr, 2003: 16 500 kr, 2004: 18 000 kr, 2005: 13 500 kr, 2006: 0 kr, 2007: 0 kr, 2008: 1 500 kr 2009: 5 000 kr.
Försäkringen har ännu inte gällt i tio år, därför görs beräkningen på en
sjuårsperiod av avslutade kalenderår, dvs. 2002-2008. Inbetalningen för 2009 tas således inte med. Den genomsnittliga premie som inbetalats under perioden är 9 642 kr (67 500 kr/7 år). Det utmätningsfria beloppet är dubbla genomsnittet, dvs. 19 284 kr (2*9 642). Inbetald årspremie för vart och ett av åren under beräkningsperioden 2002-2008, understiger det utmätningsfria beloppet.
Försäkringen är därför utmätningsfri.
Eftersom försäkringen är utmätningsfri enligt nya FAL behöver ingen kontroll göras mot gamla FAL, även om försäkringsavtalet slöts före 2006-01-01.
Kategori 3
Av betydelse för denna kategori är att det utmätningsfria beloppet för varje år är femton procent av den premie som skulle ha betalats, om försäkringen hade
nytecknats mot en engångspremie vid början av det året. Uppgift om
engångspremie för respektive år kan erhållas från försäkringsbolaget. Om inbetald premie för något år under beräkningsperioden överstiger det utmätningsfria beloppet, görs en indexuppräkning för att komma fram till vilket belopp som går att utmäta. Indexuppräkningen görs som i exemplen för kategori 1 och 2.
Exempel: Tillgångsundersökning sker 2009. Försäkringsavtal slöts 2003. Premie har under avtalstiden erlagts enligt följande:
År Engångspremie 15 % av engångspremie Faktisk premie
2003 143 000 21 450 6 428
2004 149 000 22 350 6 546
2005 155 000 23 250 6 613
2006 161 000 24 150 6 647
2007 167 000 25 050 6 723
2008 174 000 26 100 6 832
2009 182 000 27 300 7 042
Försäkringen har ännu inte gällt i tio år, därför görs beräkningen på en
sexårsperiod av avslutade kalenderår, dvs. 2003-2008. Inbetalningen för 2009 tas således inte med. Utmätningsfriheten bestäms utifrån den premie som
försäkringsbolaget uppger för vart och ett av åren. Eftersom den faktiska premien inte något år överstigit det av försäkringsbolaget uppgivna engångspremien (15 % av premien) är försäkringen utmätningsfri. Ingen kontroll behöver då göras mot gamla FAL, även om försäkringsavtalet slöts före 2006-01-01.
5.5 Utmätning sedan försäkringsfallet har inträffat
5.5.1 Utredningen efter försäkringsfallet
KFM:s utredning ser i detta fall mycket annorlunda ut än före försäkringsfallet.
Först måste förrättningsmannen utreda under vilka förutsättningar ersättning utgår till den berättigade. Med den berättigade avses i första hand försäkringstagaren, men begreppet omfattar även den som förvärvat rätt till utbetalning t.ex. genom arv eller förmånstagarförordnande.
Har försäkringen tillfallit någon pga. oåterkalleligt förmånstagarförordnande, överlåtelse eller pantsättning utgör detta utmätningshinder för försäkringstagarens
skulder. Finns ett återkalleligt förmånstagarförordnande, se avsnitt 5.2.1. och 5.5.2.
Sedan försäkringsfallet har inträffat kan utmätning i förekommande fall även ske enligt reglerna om utmätning av lön m.m. i 7 kap UB. Det utfallande beloppet behandlas då som lön och en sedvanlig förbehållsberäkning görs.
5.5.2 Utmätning för försäkringstagarens skulder
- Schabloniserat grundskydd
I 15 kap 5 § andra stycket FAL föreskrivs ett schabloniserat grundskydd vid försäkringstagarens dödsfall för förmånstagare som är närstående till den för- säkrade. För varje berättigad får, utan någon prövning av den berättigades behov och utan något krav på att den försäkrade ska ha försörjt den berättigade, sex prisbasbelopp för dödsåret tas undan från utmätning.
Schablonregeln gäller till förmån för den försäkrades make eller sambo samt till förmån för den försäkrades barn och barn till den försäkrades make. Som förutsättning gäller att barnet vid dödsfallet inte fyllt 25 år.
Överstiger ersättningen sex basbelopp ska prövning enligt15 kap 5 § första stycket FAL ske för överskjutande del. En förutsättning för att regeln ska tillämpas är att beloppen utfås på grund av förmånstagarförordnande.
- Försörjningsskydd
I 15 kap 5 § FAL regleras undantag från utmätning för försäkringstagarens skulder när försäkringen tillfaller annan berättigad än försäkringstagaren själv, pga. den berättigades försörjningsbehov och underhållskyldighet. Bestämmelsen gäller också när försäkringen tillfaller den försäkrade själv. Liksom vid schablon gäller utmätningsfrihet bara om förmånstagarförordnande finns. Saknas
förmånstagarförordnande ska försäkringsbeloppet läggas till den avlidnes egendom i övrigt och fördelas enligt allmänna regler. Det som sägs om make gäller också sambo. Utmätningsfriheten gäller enligt ordalydelsen inte när beloppet tillfaller ett dödsbo, en stiftelse eller en annan juridisk person.
Som förutsättning för utmätningsfrihet gäller:
Försäkringen eller utfallande ersättning tillfaller någon som själv behöver den för sin försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet.
Om försäkringsersättningen tillfaller någon annan än den försäkrade, ska den försäkrade ha varit den berättigades försörjare. Den försäkrade behöver inte ha stått för hela försörjningen, men det måste i varje fall ha gällt ett regelbundet understöd (i pengar eller i form av t.ex. mat eller bostad) som utgjort en väsentlig del av den andres försörjning. Något som regelmässigt är fallet mellan föräldrar och hemmavarande barn. Ofta gäller detsamma mellan makar och mellan sambor. Om två makar gemensamt försörjer hemmavarande barn och vardera makens ekonomiska situation är sådan att ingen av dem hade kunnat försörja barnen och sig själv ensam, kan man i de flesta fall anse att makarna bidrar också till varandras försörjning. Motsatsen bör gälla när två makar utan hemmavarande barn har ungefär jämnstora inkomster som var och en skulle ha kunnat leva ensam på.
Regeln i 15 kap 5 § FAL ska – i vart fall när det gäller periodiskt utfallande
belopp – tillämpas på samma sätt som 5 kap 8 § UB. När det gäller engångsbelopp får man försöka jämföra detta med motsvarande periodiska förmåner, t.ex. med hjälp av försäkringsbolagens tariffer för livränteförsäkring.
För livränteförsäkringar gäller att skyddet är begränsat till att avse rätten till livräntan som sådan, vilket innebär att utfallande belopp efter hand kan tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap. UB. Detta stämmer även med 5 kap. 7 § UB om utmätning av skadeståndslivränta.
5.5.3 Utmätning för den berättigades skulder
15 kap 9 § FAL behandlar utmätningsskyddet efter försäkringsfallet för mottagaren i förhållande till dennes borgenärer. Regeln infördes när nya försäkringsavtalslagen trädde ikraft den 1 januari 2006. Tidigare fanns inte något sådant skydd. Regeln gäller vid förmånstagarförordnande men inte vid arv.
Om utbetalning av försäkringskapitalet ännu inte har skett gäller samma skydd som vid utmätning för försäkringstagarens skulder, se avsnitt 5.5.2. Sedan utbetalning har skett gäller följande förutsättningar för utmätningsskydd:
att beloppet hållits avskilt, exempelvis genom insättning på särskilt bankkonto eller genom betalning av annan försäkring.
att mindre än två år förflutit sedan beloppet skulle ha betalats, oavsett när det lyfts, eller
att mer än två år förflutit, men den berättigade behöver beloppet för sin försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet. Endast så stor del som kan anses behövligt för dessa ändamål skall tas undan från utmätning.
Här skiljer sig bestämmelsen från vad som anses gälla i fråga om skadestånd enligt 5 kap 7 § UB.
att den försäkrade har försörjt eller varit skyldig att försörja den försäkrade, se även under 5.5.2.
5.6 Försäkringar som tecknas av arbetsgivare till förmån för anställda
15 kap 7 § FAL behandlar vad som gäller om utmätning i det fallet då en
arbetsgivare har tecknat en försäkring på en anställds liv men inte till förmån för arbetsgivaren själv. Dessa försäkringar behandlas på ett speciellt sätt när det gäller den försäkrades ställning. Den anställde ska i flera avseenden jämställas med en försäkringstagare (se 1 kap 5 § FAL).
Försäkringen kan inte utmätas för arbetsgivarens skulder, trots att denne har tecknat försäkringen. Undantag görs bara för återkrav vid försäkringstagarens konkurs i vissa fall där regeln annars kunde missbrukas av försäkringstagaren till att uppnå otillbörliga förmåner på borgenärernas bekostnad (se 15 kap 8 § FAL).
Det finns vissa begränsningar beträffande möjligheterna att återvinna
premiebetalningar som en arbetsgivare gjort på en livförsäkring som tillkommer en anställd.
Utmätning kan dock ske för den anställdes skulder om förutsättningar för detta i övrigt är uppfyllda.
5.7 Kollektivavtalsgrundad livförsäkring
Det är vanligt att någon form av livförsäkring där premien betalas av
arbetsgivaren följer med kollektivavtal, s.k. tjänstepensionsförsäkring. Dessa försäkringar har namn efter kollektivavtalsområde, som PA 03 för statligt
anställda och ITP/ITPK för privatanställda tjänstemän. Försäkringarna kan i första hand ses som en anställningsförmån. I utmätningshänseende bedöms de
kollektivavtalsgrundade livförsäkringarna på samma sätt som individuella livförsäkringar, se 20 kap 14 § FAL. Bestämmelserna i 15 kap FAL ska därför tillämpas även på dessa försäkringar.
Vid tillämpningen av 15 kap FAL gäller att varje försäkrad anses vara
försäkringstagare, om försäkringen gäller på hans liv eller hälsa, se 20 kap 2 § FAL.
6 Individuellt pensionssparande
6.1 Allmänt
Privat pensionssparande kan ske även genom individuellt pensionssparande (IPS).
Individuellt pensionssparande regleras i IPS-lagen. Förhållandet till spararens borgenärer regleras i 5 kap IPS-lagen.
Det individuella pensionssparandet handhas av pensionssparinstitut, dvs. företag som har fått tillstånd att driva pensionssparrörelse. Sparandet sker på ett
pensionssparkonto sedan ett avtal ingåtts med ett pensionssparinstitut. Ett pensionssparavtal ska vara skriftligt. I avtalet ska anges spartiden, tidpunkten då utbetalningarna ska börja och det antal år utbetalningarna ska pågå. Kortaste utbetalningstid är fem år.
Ett pensionssparande får endast avse en eller flera av följande sparformer:
inlåning, dvs. att man sätter in pengar på ett konto,
andelar i investeringsfond, och
andra fondpapper.
6.2 Förmånstagarförordnande
En pensionssparare får förordna make eller barn som förmånstagare till rätten enligt pensionssparavtalet. Med make jämställs sambo och med barn jämställs makes/sambos barn. Förmånstagarförordnandet kan vara såväl återkalleligt som oåterkalleligt, se ovan under avsnitt 5.2.
Finns ett oåterkalleligt förordnande är behållningen helt utmätningsfri. Ett återkalleligt förordnande utgör inte något hinder mot utmätning så länge pensionsspararen lever. Beträffande utmätning efter pensionsspararens död se nedan, avsnitt 6.4.
6.3 Utmätning
Tillgångar på ett pensionssparkonto får utmätas för pensionsspararens skulder endast om
spartiden enligt avtalet understiger tio år, eller
spararen något år betalat in sparbelopp som är mer än dubbelt så stort som genomsnittet av de årliga inbetalningar som har skett under spartiden.
OBS!
Till skillnad från utmätning av livförsäkring enligt FAL, blir hela det innestående sparbeloppet utmätningsbart om inbetalningen något år överskrider det
utmätningsfria beloppet. IPS-sparande är således antingen helt utmätningsfritt eller helt utmätningsbart.
Beräkningen ska vidare göras på hela den faktiska spartiden avseende avslutade kalenderår, inte endast de senaste tio åren som vid utmätning av livförsäkring enligt FAL.
Utmätning av behållningen sker intill ett visst belopp (d.v.s. skuldens storlek).
Exempel: Ett pensionssparkonto med en avtalad spartid överstigande tio år tecknades 1998. Kontots värde uppgår vid tillgångsundersökningen 2009 till 71 638 kr.
Inbetalning har hittills erlagts enligt följande:
1998: 2 400 kr 1999: 2 400 kr, 2000: 3 300 kr, 2001: 6 000 kr, 2002: 3 000 kr, 2003: 6 000 kr, 2004: 6 000 kr, 2005: 16 500 kr, 2006: 11 000 kr, 2007: 7 000 kr, 2008: 1 400 kr.
Beräkningen görs på den faktiska spartiden av avslutade kalenderår, se RH
2004:43. De år som utgör beräkningsperiod i detta exempel är 1998 till 2008, dvs.
11 år. Totalt har 65 000 kr inbetalats under perioden. Det genomsnittliga belopp som inbetalats per avslutat kalenderår är 5 909 kr (65 000 kr/11 år). Det
utmätningsfria beloppet är dubbla genomsnittet, dvs. 11 818 kr (2*5 909 kr).
Eftersom ett högre belopp har betalats ett av åren under perioden, är hela sparandet utmätningsbart.
6.4 Utmätning efter pensionsspararens död
Avlider pensionsspararen utan att det finns någon förmånstagare ingår
behållningen på pensionssparkontot på vanligt sätt i dödsboets tillgångar och kan därmed utmätas för den avlidnes skulder.
Om en förmånstagare förordnats ingår inte de tillgångar som omfattas av förordnandet i pensionsspararens kvarlåtenskap. Pensionsutbetalningarna går istället till förmånstagaren.
Finns ett återkalleligt förordnande är behållningen dock åtkomlig under samma förutsättningar som under pensionsspararens levnad.. Tillgången behandlas på samma sätt som om den tillfallit förmånstagaren genom testamente. Detta innebär bl.a. att återbetalning ska ske till den del som krävs för att täcka brist i boet, 5 kap 2 § IPS-lagen.
6.5 Skatteeffekter vid utmätning
Behållningen på ett pensionssparkonto tas upp till avskattning i inkomstslaget tjänst till den del behållningen tas i anspråk genom utmätning, 58 kap 33 §
Inkomstskattelagen. Pensionssparinstitutet är skyldigt att göra skatteavdrag på det utmätta beloppet. KFM måste således beakta att av det utmätta beloppet avgår ett schablonmässigt skatteavdrag om trettio procent. För att utmätningsfordringen ska täckas, måste utmätningsbeloppet även omfatta skatteavdraget.
Utmätningsbeloppet beräknas genom att utmätningsfordringen divideras med 0,7.
Ändras skattesatsen måste det belopp som utmätningsfordran ska divideras med ändras.
Exempel: Utmätningsfordringen är 70 000 kr. För att den ska bli täckt måste 100 000 kr utmätas (70 000/0,7).
7 Regeln i 5 kap 8 § UB
5 kap 8 § UB tar, i likhet med 15 kap 5 § och 15 kap 9 § FAL, sikte på att ett försörjningsbehov föreligger. Skyddsregeln riktas mot pension eller livränta.
Regeln gäller oavsett om pensionen utgår på grund av lag, arbetsgivarens utfästelse, livförsäkringsavtal, pensionssparavtal eller testamente. I regeln föreskrivs att rätt till pension eller livränta inte får utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av den underhållsskyldighet som åvilar honom, se RH 1992:34.
En periodisk förmån som utgår ett bestämt antal år utan anknytning till den berättigades livstid är inte i detta sammanhang att anse som pension eller livränta.2 Det är därför endast om försäkringsbeloppet - undantagsvis - ska utbetalas livslångt som det kan bli fråga om beneficium enligt 5 kap 8 § UB.
Bestämmelsen får således begränsad betydelse vid utmätning av försäkringar.
IPS-sparande omfattas aldrig av denna beneficieregel.3
1 För en utförlig kommentar, se Walin m.fl. Kommentar till utsökningsbalken 4 uppl. sid. 231 ff.
2 Se SOU 1964:57 sid. 250-251.
3 Prop. 1992/93:187 sid. 126.
