Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar
Första halvåret 2021
Mdr SEK Förändring (%) Andel 2019 2020 1 hå
2020 1 hå
2021 2020/
2019 1 hå 21/
1 hå 20 1 hå 2021 Världen Export Totalt 2 434 2 235 1 100 1 201 -8,2 9,1 100
Varor 1 697 1 604 795 891 -5,4 12,0 100
Tjänster 737 631 305 310 -14,4 1,5 100
Import Totalt 2 210 2 003 988 1 060 -9,4 7,3 100
Varor 1 501 1 371 671 755 -8,7 12,5 100
Tjänster 709 632 317 305 -10,8 -3,9 100
Inre mark-
naden1 Export Totalt 1 463 1 319 650 722 -9,8 11,0 60,1
Varor 1 078 998 492 566 -7,4 15,2 63,6
Tjänster 385 321 159 156 -16,7 -2,0 50,2
Import Totalt 1 553 1 426 703 779 -8,2 10,8 73,5
Varor 1 123 1 065 520 603 -5,2 15,8 79,8
Tjänster 430 361 182 176 -16,0 -3,3 57,8
EU27
20202 Export Totalt 1 197 1 091 538 601 -8,9 11,8 50,1
Varor 895 826 408 471 -7,7 15,6 52,9
Tjänster 302 264 130 130 -12,4 -0,3 42,0
Import Totalt 1 377 1 266 620 683 -8,1 10,1 64,5
Varor 990 934 453 522 -5,7 15,2 69,1
Tjänster 388 332 167 161 -14,2 -3,6 53,0
EU28 Export Totalt 1 376 1 247 616 689 -9,4 11,9 57,4
Varor 1 001 921 453 525 -8,0 16,0 59,0
Tjänster 376 326 163 164 -13,1 0,7 52,8
Import Totalt 1 537 1 406 691 739 -8,6 6,9 69,7
Varor 1 065 998 485 545 -6,3 12,5 72,2
Tjänster 472 408 207 194 -13,6 -6,3 63,5
Norden Export Totalt 603 544 267 286 -9,8 7,3 23,8
Varor 425 408 199 224 -4,1 12,6 25,2
Tjänster 177 136 68 62 -23,4 -8,6 20,0
Import Totalt 440 391 197 214 -11,1 8,8 20,2
Varor 309 286 144 165 -7,2 14,9 21,9
Tjänster 131 105 53 49 -20,1 -7,7 16,0
Östersjö-
länderna3 Export Totalt 980 891 437 481 -9,1 10,3 40,1
Varor 734 692 340 388 -5,7 14,3 43,6
Tjänster 246 199 97 93 -19,3 -4,1 30,0
Import Totalt 965 857 427 462 -11,1 8,1 43,6
Varor 731 662 328 370 -9,5 12,8 49,0
Tjänster 234 196 99 92 -16,3 -7,5 30,0
1EU 27, Island, Liechtenstein och Norge.
2EU28 utgörs av EU27 2020 plus Storbritannien och Nordirland
3CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras
informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från
betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel.
Utrikeshandeln från betalningsbalansen
2019 2020 1 hå 2020 1 hå 2021
Varor Värde (Mdr SEK)
Export 1 696,7 1 604,3 794,9 890,6
Import 1 501,0 1 370,9 671,1 755,0
Nettohandel 195,6 233,4 123,8 135,5
Export till EU(27) 894,9 826,2 407,6 471,4
Import från EU(27) 989,7 0,0 452,9 521,8
Nettohandel EU(27) -94,8 826,2 -45,3 -50,4
Förändring (%)
Export 8,1 -5,4 -7,0 12,0
Import 1,9 -8,7 -10,4 12,5
Export till EU(27) 3,4 -7,7 -11,0 15,6
Import från EU(27) 1,5 -5,7 -8,8 15,2
Tjänster Värde (Mdr SEK)
Export 736,9 630,7 305,3 309,9
Import 708,9 632,4 317,0 304,7
Nettohandel 28,0 -1,6 -11,7 5,2
Förändring (%)
Export 15,2 -14,4 -14,5 1,5
Import 13,3 -10,8 -7,7 -3,9
Direktinvesteringar
2019 2020 1 hå 2020 1 hå 2021
Flöden (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet 156,0 274,4 251,2 87,9
Utländska DI i Sverige 99,2 263,5 207,5 147,4
2018 2019 2020 1 hå 2021
Tillgångar (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet 3 544,0 3 826,6 3 811,1 3 890,1
Utländska DI i Sverige 3 050,2 3 172,9 3 375,9 3 421,9
Enheten för internationell 2021-09-16 Dnr: 2021/00491 handelsutveckling
Sammanfattning – första halvåret 2021
Bytesbalansen visade ett överskott på 155 miljarder kronor, motsvarade
5,9 procent av BNP. Detta är en marginell ökning jämfört med första halvåret 2020.
Handelsutvecklingen första kvartalet 2021 – Enligt statistik från
betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 9,1 procent jämfört med första halvåret 2020. Importen av varor och tjänster ökade med 7,3 procent.
Varuhandel – Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 9,4 procent i volym och med 10 procent i värde. Varuimporten ökade med
13 procent mätt i både volym och i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 791 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 736 miljarder kronor.
Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 28 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 41 miljarder första halvåret 2020.
… export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU27:s värdeandel uppgick till 54 procent. Exporten ökade till EU27, Övriga Europa och Amerika men minskade till övriga världsdelar.
… import efter handelspartner – 85 procent av Sveriges import kom från Europa och 68 procent från EU27. Importen ökade från samtliga världsdelar förutom till regionen Oceanien m.fl.
… export efter varugrupp – Exporten ökade i värde för Engergivaror (44%), Mineralvaror (20%), Verkstadsvaror (15%), Skogvaror (7,1%) samt Övriga varor (5,5%). Exportvärdet minskade med 11 procent för Kemivaror. Räknat i volym ökade exporten för Verkstadsvaror (22%), Övriga varor (7,0%) samt Mineralvaror (3,6%), medan den minskade för Kemivaror (-4,5%), Energivaror (-1,7%) och Skogsvaror (-0,8%).
… import efter varugrupp – Importen ökade i värde för samtliga varugrupper. Mest ökade värdet för Mineralvaror (26%). Mätt i volym ökade importen för alla
varugrupper förutom Energivaror.
Tjänstehandeln – Tjänsteexporten ökade marginellt med 0,1 procent medan tjänsteimporten minskade med 3,6 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 309 miljarder och tjänsteimporten till 304 miljarder, vilket gav ett positivt
tjänstehandelsnetto på 4,4 miljarder kronor.
… export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU27 utgjorde 42 procent av den totala tjänsteexporten. USA, Storbritannien och Norge var de tre största
mottagarländerna.
… import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU27 utgjorde 53 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största enskilda leverantörsländerna.
Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – minskade från 251 till 88 miljarder kronor.
Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – minskade från 207 till 147 miljarder kronor.
Direktinvesteringstillgångar – Vid utgången av andra kvartalet 2021 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 890 miljarder, en ökning med 2,1 procent jämfört med vid utgången av december 2020. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 3 422 miljarder, vilket är en ökning med 1,4 procent.
Innehåll
1. Om rapporten ... 1
2. Stark återhämtning för varuhandeln ... 2
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2021 ... 2
3. Bytesbalansen ... 5
3.1 Bytesbalansen ... 5
3.2 Handelsbalans ... 6
4. Varuhandel ... 6
4.1 Sveriges export och import av varor ... 6
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning ... 7
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ... 8
4.1.3 Nettoexport av varor ... 11
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ... 12
4.2 Sveriges varuhandel med EU27 och den inre marknaden ... 16
4.2.1 Export ... 16
4.2.2 Import ... 19
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU27 ... 22
4.3.1 Svensk export ... 22
4.3.2 Svensk import ... 26
5. Tjänstehandel ... 30
6. Direktinvesteringar ... 38
6.1 Direktinvesteringsflöden ... 38
6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ... 39
6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ... 40
6.2 Direktinvesteringstillgångar ... 43
6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ... 44
6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ... 47
Bilaga 1 – Statistiskt meddelande - Utrikeshandel, export och import av varor, januari-juni 2021/kvartal 2 2021, i löpande och fasta priser
1
1. Om rapporten
I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret 2021. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska
direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.
Notera att vi i rapporten redovisar både detaljerad varuhandelsstatistik och
tjänstehandelsstatistik (primärstatistik) parallellt med aggregerad statistik för varu- och tjänstehandel som hämtas från betalningsbalansen. Statistiken från
betalningsbalansen är inte helt jämförbar med primärstatistiken eftersom källorna bygger på olika definitioner1. Därutöver korrigeras handelsstatistiken i
betalningsbalansen för att överensstämma med nationalräkenskaperna.
Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln och tjänstehandeln i denna rapport bygger på primärstatistiken eftersom den innehåller mer information, bland annat om handelspartner och varugrupp respektive tjänsteslag. För varuhandeln finns denna statistik också redovisad på månadsbasis. Statistiken från
betalningsbalansen används däremot för att räkna samman total svensk handel av varor och tjänster (se de sammanfattande tabellerna i början av rapporten). Det är inte möjligt att göra en sådan beräkning utifrån primärstatistiken eftersom man då missar vissa kategorier samtidigt som viss handel kommer att räknas dubbelt.2 Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder.
I denna rapport syftar EU, om inget annat anges, på EU27, dvs. Storbritannien och Nordirland ingår inte i aggregatet eftersom landet sedan 1 januari 2021 inte längre är en del av EU:s tullunion och den inre marknaden. På motsvarande sätt omfattar Inre marknaden inte heller Storbritannien och Nordirland när begreppet används i rapporten.
Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för varuhandel och kapitel 5 för tjänstehandeln. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats.
Bilaga 1 innehåller tabellerna 1–13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation
’Utrikeshandel, export och import av varor’, där även det senaste kvartalets
värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår.
1 Läs mer i BPM6-manualen som finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betal- ningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/
2 Framförallt missar man kategorin merchanting, den handel som uppstår när ett företag baserat i Sverige köper och säljer varor utomlands, utan att varan passerar svensk gräns.
2
2. Stark återhämtning för varuhandeln
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2021
Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik3 ökade värdet på Sveriges
varuexport med 25 procent andra kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2020. Även varuimporten ökade med 25 procent i värde. I volym (dvs. rensat för prisförändringar) ökade både varuexport och varuimport med 20 procent.
Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet 2021 till 409 miljarder och för varuimporten 395 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed positivt och uppgick till 15 miljarder.
Diagram 2.1
3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.
-30 -20 -10 0 10 20 30 40
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2017 2018 2019 2020 2021
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuexport
(januari 2017 - juli 2021)
Månadsvis Kvartalsvis
3 Diagram 2.2
Tillväxttakten för utrikeshandeln varierar kraftigt från månad till månad. Preliminära siffror visar dock på en fortsatt stark uppgång för såväl varuexporten (20 procent) (diagram 2.1) som varuimport (19 procent) (diagram 2.2) i juli 2021.
Exportchefsindex4 uppgick tredje kvartalet 2021 till 66,1, en klar minskning jämfört med den mycket starka noteringen andra kvartalet 2021. Även om optimismen bland de svenska exportföretagen är något svalare än andra kvartalet är det dock betydligt fler som ser ljust på framtiden än som inte gör det.
Trots en stark uppgång för den svenska varuexporten (25 procent) framstår den som mindre stark i en internationell jämförelse under andra kvartalet. Närmast av de jämförda ekonomierna ligger Finland med en ökning på 24 procent. Den
aggregerade exporten för EU:s 27 medlemsstater5 ökade med 32 procent och för Tyskland med 35. Störst var ökningen för USA vars export gick upp med 51 procent jämfört med första halvåret 2020 (Diagram 2.3).
4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutveckl- ingen.
5 Statistiken i diagram 2.3 för EU:s export är hämtad från Eurostat och gäller EU(27), dvs. exklusive Storbritannien.
-30 -20 -10 0 10 20 30 40
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2017 2018 2019 2020 2021
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuimport
(januari 2017 - juli 2021)
Månadsvis Kvartalsvis
4 Diagram 2.3
Källor: SCB (www.scb.se); Tulli (https://uljas.tulli.fi/v3rti/db/0); Destatis
(https://www.destatis.de/EN/Themes/Economy/Short-Term-Indicators/_node.html); US Bureau of Economic Analy- sis (https://www.bea.gov/data/intl-trade-investment/international-trade-goods-and-services); Eurostat
(https://ec.europa.eu/eurostat/web/main/data/database)
Diagram 2.4 visar utvecklingen för varu- och tjänstehandeln sedan 2011 enligt statistik från Betalningsbalansen. Enligt den statistiken ökade varuexporten med 27 procent andra kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2020, medan tjänsteexporten ökade med 13 procent.
Diagram 2.4
‐40
‐30
‐20
‐10 0 10 20 30 40 50 60
kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2017 2018 2019 2020 2021
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)
Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse
(2017 ‐ 2 kv 2021)
EU27 (Extern) Finland Tyskland USA Sverige
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Miljarder kronor
Svensk export av varor och tjänster
Statistik från betalningsbalansen
Varuhandel Tjänstehandel
5
Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 12 procent i löpande priser och med 9,5 procent i volym (dvs rensat för prisförändringar) under det andra kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten var positiv både räknat i löpande och fasta priser (2,1 respektive 1,9 procentenheter).
3. Bytesbalansen
3.1 Bytesbalansen
Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 155 miljarder första halvåret 2021, motsvarade 5,9 procent av BNP.
Det är en marginell ökning jämfört med första halvåret 2020 då bytesbalansen motsvarade 5,8 procent av BNP och ett högt värde sett över en tioårsperiod (Diagram 3.1).
Diagram 3.1
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 hå 2020 1 hå
2021
Andel av BNP (%)
Sveriges bytesbalans
2011 - 1 hå 2021
Vad är bytesbalansen?
Bytesbalansen utgörs av
handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och
kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör
tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.
6
3.2 Handelsbalans
6Första halvåret 2021 uppgick Sveriges handelsbalans (dvs. den del av
bytesbalansen som rör handeln med varor) till 136 miljarder, vilket var 12 miljarder mer än under motsvarande period 2020. Handelsbalansen uppgick till 5,2 procent av BNP. Andra delar av betalningsbalansen är tjänstebalansen och
kapitalavkastningen. De utgjorde 0,2 procent respektive 2,6 procent av BNP under första halvåret i år.
Diagram 3.2
4. Varuhandel 7
4.1 Sveriges export och import av varor
Första halvåret 2021 ökade Sveriges varuexport med 9,4 procent mätt i volym och 10 procent i värde, jämfört med motsvarande period 2020. Varuimporten ökade med 13 procent mätt i både volym och i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser
värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna reflekterar pris- och växelkursförändringar.
6 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive netto- handel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen ”handelsba- lans” för statistik från Betalningsbalansen och ”nettoexport” när det är statistik från primärstatistiken som avses. Se även notering om detta i kapitel 1.
7 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken).
-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 hå
2020 1 hå 2021
Andel av BNP (%)
Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster
2011 - 1 hå 2021
Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning
7
Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick förta halvåret 2021 till
791 miljarder kronor och varuimporten till 763 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 28 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 41 miljarder motsvarande period 2020.
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning
Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom respektive utom EU för åren 2018-2020 samt första halvåren 2020 respektive 2021. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien8, EU27 samt Övriga Europa.
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2018 2019 2020 1 hå
2020
1 hå 2021
Föränd- ring (%)
Export 1 441,8 1 518,4 1 427,7 718,3 791,1 10,1
intra-EU(27) 776,3 796,6 745,1 368,9 423,1 14,7
extra-EU(27) 665,5 721,7 682,5 349,3 368,0 5,3
Import 1 482,3 1 503,5 1 374,3 676,9 763,5 12,8
intra-EU(27) 963,9 985,3 931,8 452,0 520,0 15,1
extra-EU(27) 518,4 518,2 442,5 224,9 243,4 8,2
Anm: Import enligt avsändningsland.
Första halvåret 2021 gick 74 procent av den svenska varuexporten till Europa.
Värdeandelen för de 27 EU-medlemmarna uppgick till 54 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 11 procent av Sveriges export.
Medan exporten ökade till Europa och Amerika var den lägre till övriga världsdelar första halvåret 2021 jämfört med motsvarande period 2020. Exporten ökade med 15 procent till såväl EU27 som till Övriga Europa. Till Amerika ökade exporten med 8,3 procent. Mest minskade exporten till Oceanien m.fl. 9 (17 procent) följt av Asien och Afrika med 7,0 respektive 4,9 procents minskning.
Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (68 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar förutom till regionen Oceanien m.fl.varifrån den minskade med 5,2 procent. Impor- ten ökade med 25 procent från Afrika, 15 från EU(27), 8,2 från Asien och med 2,6 procent från Amerika.
8 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess.
9 Det var importen till ”de fria haven” som drev ökningen för Oceanien m fl.
8 Diagram 4.1
Diagram 4.2
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp
Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper),
Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex.
maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket exempelvis är vanligt för energi-
0 10 20 30 40 50 60
EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl
Andel (%)
Svensk export
Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 hå 2020 1 hå 2021
0 10 20 30 40 50 60 70 80
EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl
Andel (%)
Svensk import
Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 hå 2020 1 hå 2021
9
och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp.
Diagram 4.3
Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export Förändring (%)
Värdeandel
2020 Volymutveckling
för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2020 1 kv 2021 2 kv
2021 1 hå
2021 2020 1 kv
2021 2 kv
2021 1 hå 2021
10,1 Skogsvaror 2,6 -4,0 2,8 -0,8 -3,3 -1,9 16,9 7,1
10,1 Mineralvaror -0,7 -1,4 9,1 3,6 -4,9 8,5 31,8 19,6
15,5 Kemivaror 5,4 -10,2 1,5 -4,5 2,9 -18,2 -3,0 -10,7
4,9 Energivaror 7,4 -2,4 -0,9 -1,7 -33,2 5,7 118,3 44,3 44,6 Verkstadsvaror -6,6 6,4 42,3 22,1 -7,9 0,0 33,8 14,9
14,9 Övriga varor 4,7 1,8 12,9 7,0 2,0 -0,9 12,6 5,5
100 Totalt -0,9 0,6 19,7 9,4 -6,0 -2,1 24,7 10,1
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Första halvåret 2021 ökade Sveriges varuexport med 9,4 procent mätt i volym (dvs.
rensat för prisförändringar) och med 10 procent mätt i värde, jämfört med
motsvarande period 2020. Räknat i värde ökade exporten av samtliga varugrupper förutom för Kemivaror. Energivaror, Mineralvaror och Verkstadsvaror var de som ökade mest, med 44, 20 respektive 15 procent. Exporten av Kemivaror minskade med 11 procent. Räknat i volym ökade exporten av Verkstadsvaror med 22 procent,
0 10 20 30 40 50
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt
Svensk export
Exportandelar fördelade på varuområden 1 hå 2020 1 hå 2021
Andel(%)
10
medan Övriga varor och Mineralvaror ökade med 7,0 respektive 3,6 procent.
Exporten av övriga varugrupper minskade.10
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import Förändring (%)
Värdeandel
2020 Volymutveckling
för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2020 1 kv 2021 2 kv
2021 1 hå
2021 2020 1 kv 2021 2 kv
2021 1 hå 2021
2,8 Skogsvaror -5,0 -2,2 7,0 2,3 -9,0 -5,8 7,0 0,5
7,1 Mineralvaror -10,0 1,7 27,3 13,6 -13,1 8,8 45,9 26,1
13,3 Kemivaror 1,1 2,4 6,1 4,3 -1,5 -2,0 10,5 4,2
7,8 Energivaror 2,6 -12,3 -8,2 -10,2 -32,4 -9,5 56,1 18,0 44,8 Verkstadsvaror -6,5 12,2 37,5 23,6 -7,2 7,6 30,4 18,0 24,2 Övriga varor -0,6 6,8 13,9 10,2 -2,4 -1,8 10,0 3,9 100 Totalt -3,5 6,6 20,3 13,1 -8,6 2,3 24,7 12,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Första halvåret 2021 ökade varuimporten med 13 procent i såväl volym som i värde, jämfört med motsvarande period 2020. Räknat i värde ökade importen av samtliga varugrupper. Störst var ökningen för Mineralvaror, som ökade med 26 procent, samt Energivaror och Verkstadsvaror som båda ökade med 18 procent. I volym ökade importen av samtliga varugrupper förutom Energivaror, som minskade med 10 procent. Störst var volymökningen för Verkstadsvaror med 24 procent, följt av Mineralvaror och Övriga varor vars import ökade med 14 respektive 10 procent.
10 Se rapporten ”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal 1-3 2018” för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling.
11 Diagram 4.4
4.1.3 Nettoexport av varor
Diagram 4.5
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2011 till 2020 samt första halvåret för 2020 respektive 2021. Första halvåret 2021 uppvisade Sverige ett exportöverskott i varuhandeln på 28 miljarder vilket kan jämföras med ett exportöverskott på 41 miljarder motsvarande period 2020.
0 10 20 30 40 50
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt
Svensk import
Importandelar fördelade på varuområden 1 hå 2020 1 hå 2021
Andel (%)
-240 -200 -160 -120 -80 -40 0 40 80 120 160 200 240 280
Mdr kr
Sveriges nettoexport
Intra-EU27 Extra-EU27 Nettoexport
12
I förhållande till andra EU-länder har Sverige emellertid ett exportunderskott. För första halvåret 2021 uppgick det till 97 miljarder, vilket är ett 14 miljarder mindre underskott än motsvarande period 2020. I varuhandeln med länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 125 miljarder.11
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp
Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första halvåren 2020 respektive 2021. Nettoexporten var negativ för varugrupperna Energi och Övrigt (där bl.a. livsmedel ingår), i likhet med första halvåret 2020. För övriga varugrupper var däremot handelsnettot positivt. Skogsvaror gav det största exportöverskottet, följt av Mineralvaror och Kemivaror. För Verkstadsvaror minskade exportöverskottet från 13 miljarder första halvåret 2020 till 5,3 miljarder första halvåret i år. För Kemivaror var motsvarande minskning från 33 till 16 miljarder.
Diagram 4.6
11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU när den går via något annat EU-land.
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl
bilar) Övrigt
Mdr kr
Sveriges nettoexport
Fördelning på varuområden 1 hå 2020 1 hå 2021
13 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr
2017 2018 2019 2020 1 hå
2020 1 hå 2021
Skogsvaror 95,1 101,4 106,8 105,7 55,2 60,4
Mineralvaror 33,2 29,0 40,1 47,3 23,5 24,9
Järn och stål 12,8 9,5 20,2 16,8 10,4 8,4
Kemivaror 12,3 8,9 29,1 38,0 33,4 15,7
Läkemedel 36,0 40,9 58,0 63,8 45,7 23,6
Energivaror -41,9 -60,5 -55,3 -38,2 -21,6 -16,1
Verkstadsvaror 11,4 12,5 26,6 20,5 12,6 5,3
Maskiner 61,0 63,4 64,6 61,0 31,5 32,2
Elektrovaror och
telekom -59,2 -76,2 -73,0 -71,5 -31,9 -42,5
Vägfordon 21,3 44,5 50,4 41,7 17,8 21,4
Övriga varor -120,9 -131,9 -132,6 -120,0 -61,8 -62,6
Livsmedel -61,0 -66,4 -66,8 -61,5 -33,4 -29,1
Total -10,8 -40,5 14,8 53,4 41,3 27,6
4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar
Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret 2021 till 58 miljarder, medan importen uppgick till 46 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på
12 miljarder, vilket kan jämföras med ett överskott på 14 miljarder första halvåret 2020. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick första halvåret 2021 till 27 miljarder, knappt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av
personbilar från andra EU-länder uppgick under samma period till 40 miljarder, motsvarande 86 procent av den totala personbilsimporten.
Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar
Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU(27): Ej bortfallsjusterade värden.
Miljarder kr
Totalt EU (27)
Export Import Netto Export Import Netto
2016 64,1 74,8 -10,7 30,5 62,3 -31,8
2017 77,0 77,8 -0,8 32,7 65,7 -33,0
2018 101,9 75,8 26,1 48,7 62,3 -13,6
2019 113,1 81,5 31,6 55,2 66,7 -11,5
2020 105,5 74,1 31,4 49,5 63,0 -13,5
1 hå 2020 45,7 31,5 14,2 22,1 26,4 -4,3
1 hå 2021 58,3 46,4 11,9 26,7 40,0 -13,3
14 Diagram 4.7
4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel
Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret 2021 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 24 miljarder, en minskning av överskottet med 22 miljarder jämfört med
motsvarande period 2020. Handeln med andra EU-länder svarade för 37 procent av läkemedelsexporten och 77 procent av läkemedelsimporten.
Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter.
Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU(27): Ej bortfallsjusterade värden.
Miljarder kr
Totalt EU (27)
Export Import Netto Export Import Netto
2016 69,4 37,7 31,7 28,7 27,8 0,9
2017 74,1 38,1 36,0 26,3 27,6 -1,3
2018 82,2 41,4 40,9 29,2 30,0 -0,8
2019 105,2 47,2 58,0 33,0 35,9 -2,9
2020 115,1 51,3 63,8 37,4 38,7 -1,3
1 hå 2020 72,7 27,0 45,7 20,1 20,1 0,0
1 hå 2021 50,0 26,4 23,6 18,4 20,4 -2,1
-40 -20 0 20 40 60 80 100 120
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 hå
2020 1 hå 2021
Mdr kr
Sveriges handel med personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Export Import Netto
15 Diagram 4.8
4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror
Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror.
Första halvåret 2021 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 29 miljarder kronor. Merparten av handeln med livsmedel sker med andra EU-länder (68 procent av exporten och 57 procent av importen). I förhållande till andra EU- länder gav utrikeshandeln med livsmedel ett nettounderskott på 11 miljarder kronor.
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4
Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU(27): Ej bortfallsjusterade värden.
Miljarder kr
Totalt EU (27)
Export Import Netto Export Import Netto
2016 82,7 141,7 -59,0 56,3 77,0 -20,7
2017 83,6 144,6 -61,0 56,7 81,6 -24,8
2018 91,8 158,2 -66,4 63,3 88,5 -25,2
2019 97,2 164,0 -66,8 66,9 92,5 -25,6
2020 98,0 159,4 -61,5 65,4 90,3 -24,9
1 hå 2020 47,7 81,1 -33,4 32,3 45,9 -13,6
1 hå 2021 48,4 77,5 -29,1 33,0 44,2 -11,2
0 20 40 60 80 100 120 140
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 hå
2020 1 hå 2021
Mdr kr
Sveriges handel med läkemedel
SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter
Export Import Netto
16 Diagram 4.9
4.2 Sveriges varuhandel med EU27 och den inre marknaden
124.2.1 Export
Nedan visas Sveriges export till EU:s 27 medlemsländer för första halvåren 2020 respektive 2021. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Första halvåret 2021 uppgick exporten till andra EU-länder till 423 miljarder, motsvarande 53 procent av den totala exporten på 791 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt värde på 240 miljarder, motsvarande 57 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre
marknaden, dvs. EU27 samt Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 64 procent av Sveriges totala export.
12 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.
För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all handel som passerar Sveri- ges gränser. EU:s inre marknad avser EU27 samt Island, Liechtenstein och Norge.
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Mdr kr
Sveriges handel med livsmedelsvaror
SITC 0, 1, 22 och 4
Export Import Netto
17 Diagram 4.10
Diagram 4.11 0 5 10 15 20 25
Svensk export till EU(27)
Andelar av total export till EU 1 hå 2020 1 hå 2021
Andel (%)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Svensk export till EU(27)
Värde för resp land 1 hå 2020 1 hå 2021
Mdr kr
18
Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden första halvåret 2021 samt värdeförändring från motsvarande period 2020.
Tabell 4.8 Sveriges export till EU27 och den inre marknaden 1 hå 2021
Export till Exportvärde
mdr kr Exportandel i % av
total export Värdeförändring i % från 1 hå 2020
Tyskland 83,7 10,6 8,2
Danmark 60,1 7,6 15,2
Finland 54,6 6,9 10,0
Nederländerna 42,1 5,3 17,2
Frankrike 32,2 4,1 11,2
Belgien 30,8 3,9 24,1
Polen 29,6 3,7 28,8
Italien 23,3 2,9 18,8
Spanien 15,1 1,9 14,7
Tjeckien 7,1 0,9 24,0
Österrike 7,0 0,9 4,6
Estland 6,6 0,8 21,5
Litauen 5,3 0,7 18,5
Ungern 4,0 0,5 22,5
Portugal 3,8 0,5 -1,4
Irland 3,7 0,5 56,3
Lettland 2,2 0,3 -22,6
Grekland 2,2 0,3 29,3
Slovakien 2,1 0,3 5,9
Rumänien 2,1 0,3 30,5
Slovenien 1,1 0,1 36,6
Bulgarien 0,9 0,1 -3,2
Kroatien 0,7 0,1 19,5
Luxemburg 0,5 0,1 11,2
Malta 0,3 0,0 73,7
Cypern 0,2 0,0 15,7
Ospec i EU 1,9 0,2 39,0
EU Totalt 423,1 53,5 14,7
Norge 83,3 10,5 12,3
Island 1,9 0,2 9,8
Norden 199,9 25,3 12,5
Liechtenstein 0,0 0,0 -1,8
Inre marknaden 508,3 64,3 14,3
Övriga länder 282,7 35,7 3,4
Export Totalt 791,1 100,0 10,1
1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2 Inre marknaden: EU27, Norge, Island och Liechtenstein
19
4.2.2 Import
Nedan redovisas Sveriges import från EU:s 27 medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Första halvåret 2021 uppgick den svenska importen från andra EU-länder till 520 miljarder, vilket motsvarade 68 procent av den totala importen på 763 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Polen är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 58 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU27, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick till 601 miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import.
20 Diagram 4.12
Diagram 4.13 0 5 10 15 20 25 30
Svensk import från EU(27)
Andelar av total import från EU 1 hå 2020 1 hå 2021
Andel (%)
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Svensk import från EU(27)
Värde för resp avsändningsland 1 hå 2020 1 hå 2021
Mdr kr
21
Tabell 4.9 Sveriges import från EU27 och den inre marknaden 1 hå 2021
Import från Importvärde
mdr kr Importandel i % av
total import Värdeförändring i % från 1 hå 2020
Tyskland 136,4 17,9 12,3
Nederländerna 77,7 10,2 19,7
Danmark 52,4 6,9 14,1
Polen 36,6 4,8 18,7
Belgien 35,5 4,7 21,9
Finland 33,7 4,4 5,5
Frankrike 30,8 4,0 26,4
Italien 28,0 3,7 21,1
Tjeckien 13,2 1,7 19,0
Spanien 13,2 1,7 9,7
Österrike 8,9 1,2 -0,6
Irland 8,9 1,2 24,2
Ungern 8,7 1,1 19,9
Estland 7,6 1,0 16,3
Litauen 7,3 1,0 9,4
Slovakien 5,0 0,7 2,6
Lettland 4,4 0,6 -6,2
Portugal 3,2 0,4 10,6
Rumänien 2,4 0,3 20,5
Slovenien 1,8 0,2 26,6
Bulgarien 1,2 0,2 -1,6
Luxemburg 1,0 0,1 -16,1
Grekland 0,8 0,1 -6,3
Kroatien 0,6 0,1 -6,0
Cypern 0,3 0,0 -6,5
Malta 0,2 0,0 2,3
Ospec i EU 0,1 0,0 -35,2
EU Totalt 520,0 68,1 15,1
Norge 80,5 10,5 20,4
Island 0,2 0,0 14,5
Norden 166,8 21,8 15,1
Liechtenstein 0,0 0,0 -4,4
Inre marknaden 600,8 78,7 15,7
Övriga länder 162,6 21,3 3,1
Import Totalt 763,5 100,0 12,8
1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2 Inre marknaden: EU27, Norge, Island och Liechtenstein
22
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU27
Sveriges varuhandel med länder utanför EU27, även kallad för handeln med ”tredje land”, svarade första halvåret 2021 för 47 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av den totala importen.
4.3.1 Svensk export
Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU27 var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (20 procent), följt av Asien (12 procent) och Amerika (11 procent).
Diagram 4.14
Varuexporten till Övriga Europa uppgick första halvåret 2021 till 160 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge och Storbritannien är de länder som Sverige exporterar i särklass mest till, 11 respektive 5,5 procent av Sveriges totala
exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2011 illustreras i Diagram 4.15.
EU(27) 53,5%
Övriga Europa 20,2%
Afrika 1,7%
Amerika 11,2%
Asien 12,0%
Oceanien m fl 1,4%
Regional fördelning av svensk export
Andel av total export 1 hå 2021
