Digitalisering av redan tidigare utgivna vetenskapliga publikationer
Dessa fotografier är offentliggjorda vilket innebär att vi använder oss av en undantagsregel i 23 och 49 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Undantaget innebär att offentliggjorda fotografier får återges digitalt i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i förvärvssyfte. Undantaget gäller fotografier med både kända och okända upphovsmän.
Bilderna märks med ©. Det är upp till var och en att beakta eventuella upphovsrätter.
SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD
RIKSANTIKVARIEÄMBETET
CU
Åke Nisbeths tryckta skrifter 1950-1990
Foto: Gabriel Hildebrand
Åke Nisbeths tryckta skrifter 1950-1990
Förteckning upprättad i anledning av 65-årsdagen
den 30 januari 1991
Förord
Redan i sin licentiatavhandling visade Åke Nisbeth var han som forskare hade sitt hjärta. Ämnet Götalands sengotiska monumentalmåleri var hämtat från vårt rika arv av medeltida kyrkokonst. I många uppsatser och böcker har Åke sedan fortsatt att beskriva och analysera medeltida och senare kyr
kor, byggnaderna och miljön, måleriet och skulpturerna, glas
målningarna och inventarierna.
Men registret har vidgats. Nya områden har dragits in i hans intressesfär och resulterat i en bred forskar- och skriftställar- gärning som sträcker sig från glashantverk, svensk herrgårds- kultur, industribebyggelse och personhistoria till bevarande
planering, konserveringsmetoder, byggnads- och parkvård.
Åkes skriftställarskap är en viktig del av hans 40-åriga gär
ning inom kulturminnesvården. Med sina rika kunskaper och erfarenheter inom humaniora och antikvarisk verksamhet har han uppmuntrat och stött fastighetsägare och byggherrar, kyrkans förvaltare och präster, kommunalpolitiker och kolle
gor. Det han presenterat i tryck är både resultat av många års erfarenheter och ny kunskap, som har givit en viktig grund för arbetet med att ta tillvara vårt kulturarv.
Med Åkes önskan att nå ut både till forskare och till en in
tresserad allmänhet har följt att hans produktion är spridd i tidskrifter av många slag, i årsböcker och monografier. När Åke Nisbeth nu lämnar riksantikvarieämbetet med pension vill ämbetet och alla hans vänner hylla honom med en biblio
grafi som skall göra det lättare att ta del av hans skriftställar
skap. Det är också vår förhoppning att denna bibliografi skall sporra Åke till nya insatser som snart ger anledning till supple
ment.
Margareta Biörnstad
Tabula gratulatoria
Adlercrcutz Thomas Ahnlund, Henrik Alcxandcrsson, Kerstin Allard, Elisabeth & Björn Alm, Lars
Almqvist, Torbjörn Alton, Jerk, arkitektkontor Ambrosiani, Björn Anderbjörk, Jan Erik Andersson, Hans Andersson, Herman Andersson, Karin Andersson, Thorsten Andersson, Tord Armémuseum
Anteil, Ingegerd & Kjell-Håkan Assarsson-Rizzi, Kerstin Ateljé RAK, Värmlands museum Bacher, Ernst
Baier, Gerd
Bauer, Walter & Lisa Bennett, Monica & Robert Bergh, Rolf
Bergholtz klockgjuteri Bergkwist, Maj-Lis Billig, Thomas Biörnstad, Margareta Björklöf, Kersti & Sune Björkman, Eva Blekinge läns museum
Blom, Tarras BLP Arkitekter Bohrn, Inga & Erik Bohusläns museum Bonde, Christer Bonnier, Ann Catherine Borggren, Anna Boström, Ragnhild
Byggnadsnämnden i Tomclilla Bygningsfredningskontoret,
Planstyrelsen, Köpenhamn Bäcklund, Käthe
Carlsson, Sven-Olof Carlström, Inga Cassel, Jan Ccderlöf, Olle
Christie, Sigrid & Håkon Cinthio, Erik
Cnattingius, Bengt Cnattingius, Nanna & Lars Dahlberg, Ulf
Damell, David
Damell-Modin, Monica Dandanell, Birgitta Darwall, Anders de Geer, Louis Defyra Arkitekter AB Degerman, Sonja Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet i Visby
Domkyrkorådet i Lund Domänverket
Drottningholms teatermuseum du Rietz, Gunilla
Duro Sweden AB Edenheim, Ralph Edgren, Bengt
Ehrenheim, Carl Gustaf von Eklund, Karl Johan Eklöf, Ivar Ekre, Rune Elfström, Gunnar Eliason, Carl Henrik Eliasson, Karl-Gustaf Elmquist, Torkil Engel, Thomas Englund, Asta Engström, Margit Enhus, Eva Ericksson, Karin Eriksson, Albert Eriksson, Karin Falck, Per
Farka, Christa & Marian Ferm, Olle
Fong, Göran
Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB Forsström, Margit
Fortifikationsforvaltningen Fåk, Jörgen
Gardberg, Nanna & Carl Jacob Glaskonst Winfried Baier
Gotlands kommun Gripenstedt, Johan Gullman, Jan
Gustafsson, Karin & Evald Gyllenhammar, Ulf Göteborgs museer Göthberg, Karin & Lars Hagbarth, Inez
Hagberg, Ulf Erik Hagberg, Måns
Hallbäck, Anneta & Sven-Axel Hallsbergs kommun
Halmstads kommun, kultur
förvaltningen
Hammarskiöld, Britt-Marie Hansson, Brita
Häslingen, Birgitta von Hedman, Alf
Helsingborgs museum Hemgren, Ingrid
Hidemark, Elisabet & Ove Hildebrand, Agneta & Gabriel Hillgren, Anders
Hj ärtström, Raoul Hoberg, Birgitta Holmer, Lars Holmström, Ingmar Hyenstrand, Åke Häger, Bengt Hälsinglands museum Härryda kommun, byggnads
nämnden Jangvik, Ture
Jansson, Lena Janzon, Gunborg O Johansson, Monica Johnson, Marianne Jonsson, Anne-Beate Jonsson, Marita Jonsson, Ragnar Juhlin-Dannfelt, Birgitta Järpe, Anna
Karlsson, Lennart S Kartaschew, Kenneth Kennerstedt, Lars Kjellberg, Henrik Knorring, Peter von
Konstvetenskapliga institutionen vid Stockhoms universitet Korsman-Ullman, Marianne Kristianstads kommun Kristianstads Läns Museum Kroon, Ulf
Kruse, Hans Kumla kommun
Kungliga husgerådskammaren Kungliga biblioteket,
Stockholm Lagerberg, Per Lagerlöf, Erland Lagerqvist, Lars O Laine, Christian
Landsarkivet i Härnösand Landsarkivet i Vadstena Landskrona kommunstyrelse Larsson, Göran
Larsson, Tomas M Leksands församling Leksands kulturnämnd Lewenhaupt, Carl-Gustaf Lidköpings Hantverks och
Sjøfartsmuseum Lindberg, Håkan Lindberger, Elsa Lindborg, Ulf Lindegård, Sven
Lindell-Andersson, Våga Lindgren, Mereth Lindqvist, Olle Linn, Björn Lisinski, Jan Livrustkammaren Lundborg, Lennart Lundin-Stolpe, Helga Lunds universitet, arkeo
logiska institutionen Lundström, Inga Lundwall, Eva
Länsmuseet Gotlands fornsal Länsmuseet i Gävleborgs län Länsmuseet Murberget Länsstyrelsen i Göteborg och
Bohus län
Länsstyrelsen i Jämtlands län Löfwall, Ulf
Lönnermark, Lars-Göran Lönnroth, Gudrun Magnusson, Gert Malm, Gunilla
Malmö museer, stadsantik- variska avdelningen Mannerstråle, Gunilla 8C
Carl-Filip
Marinmuseum, Karlskrona Mattsson, Per J
Meschke, Christian Millesgården Molander, Mait Mora Kommun Myrenberg, Bo Mölndals kulturnämnd Nilsson, Anna-Lisa & Rolf Nilsson, Harald
Nockert, Margareta Nordahl, Else Norden, Ivar
Nordström, Lena M & Hans-Åke Noreen, Sven E
Norrköpings stadsmuseum Nybro kommun, kulturnämnden Nyrén, Carl
Nyström Kronberg, Elisabeth Odelberg, Maj & Wilhelm Oldæus, Ulf
Olsson, Tomas Pegelow, Ingalill Persson, Claes B Persson, Marianne Persson, Mats Petersen, Björn Peterson, Sten Pettersson, Kerstin
Ponnert, Hans Porne, Åke Printz, Klaus Pålsson, Roland Rahmqvist, Sigurd Ramsten, Lars Redelius, Gunnar Reuterskiöld, Margareta Riddarhusdirektionen Ridderstedt, Margareta
Riksförbundet för hembygdsvån Ringquist, Per-Olof
Ringström AB, N.P.
Rosvall, Jan Rudenstam, Per Rydbeck, Monica Rydh, Stig Sala kommun
Sandberg, Lars & Anna Sandberg, Åsa
Sandström, Christina Sandvikens kommun Schinkel, Catharina &
Carl-David von Schwanborg, Ingrid Schönbäck, Bengt Selinge, Klas-Göran Selling, Gösta Sigsjö, Ragnar Sigtuna museum Silow, Sven Simonsson, Henry Simonsson, Lena
Simrishamns kommunstyrelse Sjöberg, Lars-Olof
Sjöström, Ingrid & John Skaraborgs länsmuseum
Skogssällskapets förvaltnings AB Skoklosters slott
Sofka, Vinos Sojdelius, Karin
Stiftelsen Dalarnas Museum Stiftelsen Jämtlands Läns
Museum
Stiftelsen Jönköpings Läns Museum
Stiftelsen Skånehantverk Stiftelsen Smålands Museum Stiftelsen Stockholms Läns
Museum
Stiftelsen Upplandsmuseet Stiftelsen Östergötlands Läns
museum
Stifts- och landsbiblioteket i Skara Strandberg, Carl
Strandberg, Clas-Ove &
Margaretha
Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs museum
Ström, Krister
Sundsvalls kommun, Kultur
magasinet Svanberg, Jan
Svahnström, Karin & Gunnar Svennungsson, Henrik Svenska kyrkan i Malmö
Säters kommunstyrelse Söderberg, Charlotte Söderberg, Uno Tanums bibliotek Tegnér, Göran Tengbom, Anders Thorstensson, Lennart Tschudi-Madsen, Stephan Törnblom, Mille
Ulfsparre, Göran Ullén, Marianne Ullenius ateljeer Ullenius, Urban Unnerbäck, Eyvind Unnerbäck, R Axel Vahlne, Gunnel & Bo Vahlquist, Gudrun Valdemars viks kommun Wallin, Roni
Varenius, Claes
Vaxholms kommun, byggnads
nämnden Weman, Gunnar Westermark, Ulla Westerudd, Ola Westrin, Barbro Vetlanda kommun Wexell, Astrid Wideen, Harald Wihlborg, Magnus Vichtis kommun, Finland Wildenstam, Christer Vimmerby kommun
Vogel-Rödin, Gösta Wohlert, Vilhelm Värmdö kommun Värmlands museum Västerbottens museum Västerås kommun
Västmanlands Läns Museum Zachrisson, Sune
Zingermann, Inger Åberg, Gustaf Åberg, Göran Åberg, Karin Åkerström, Bo Älvsborgs länsmuseum Öhman, Peter
Öhrström, Gert Örebro kommun Östergren, Stefan
Östergötlands Länsmuseum, konserveringsavdelningen Östmar, Brita
Principer för bevarande
Ur ”Från Bergslag och Bondebygd” 1975 Åke Nisbeth
Hur kan man avgöra om en byggnad eller en bebyggelse
miljö äger så stort värde ur kulturhistorisk synpunkt att en rivning eller en förvanskande ombyggnad skulle innebära en allvarlig förlust för vårt kulturarv? Att ge ett entydigt svar på denna fråga och lämna okomplicerade anvisningar för hur ur
valet av bevaringsvärda byggnader och miljöer skall ske är knappast möjligt, bland annat av det skälet att begreppet kul
turhistoriskt värde icke är entydigt och icke heller har samma innebörd för alla. Uppfattningen om vad som är kulturhisto
riskt värdefullt har också skiftat från tid till tid. Många minns den ringaktning, för att icke säga det förakt som för bara några decennier sedan ganska allmänt ägnades det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets arkitektur. Kanske främst för funk
tionalismens företrädare framstod dessa epokers bebyggelse som exempel på sällsynt dålig arkitektur. Så länge man be
dömde denna arkitektur enligt funktionalismens principer var den också värdelös, men när funktionalismen levat sin tid ut och nya idéer kommit i dess ställe, då kunde man se på ett annat sätt på den historicerande arkitekturen och upptäcka värden, som tidigare icke observerats. En starkt tidsbunden inställning till kulturarvet måste leda till sådana svängningar i uppfattningarna om vad som är värdefullt eller icke, och även om det är svårt för att icke säga omöjligt att helt frigöra sig från den tids värderingar i vilken man lever bör man sträva efter att betrakta den bebyggelse vi tagit i arv efter tidigare generatio
ner som historiska dokument, vilkas värde icke är beroende av om de överensstämmer med tidens egen uppfattning om vad
som är rätt eller fel utan ligger i vad de har att berätta om gång
na tiders människors liv och verksamhet. Det blir då naturligt att de byggnader och miljöer som har något väsentligt att be
rätta också är de ur kulturhistorisk synpunkt värdefullaste.
I själva verket har varje byggnad, var och när den än till
kommit, och oberoende av vilken funktion den har eller har haft, ett värde som historiskt dokument, men likaväl som en arkivarie accepterar en viss gallring av arkivalier, en gallring som dock aldrig medvetet bör tillåtas drabba sådant material som utgör primärkällor för historien, bör en antikvarie ur kul
turhistorisk synpunkt kunna acceptera en gallring också i be
ståndet av byggnader. Det gäller då att i första hand söka fast
ställa vilka byggnader eller miljöer, som förmedlar sådana fak
ta om byggnads- och bostadsskick, om arbetsförhållanden, om sociala villkor osv., som icke kan erhållas från annat håll.
Dessa utgör oersättliga primärkällor som måste behandlas med särskild varsamhet. Varje medeltida profanbyggnad eller del av en sådan kan tveklöst räknas till denna kategori, hur anspråkslös den än kan framträda för våra ögon. Det arkivalis- ka material vi har att stödja oss på när vi vill söka skapa oss en bild av de medeltida människornas bostadsförhållanden är mycket magert, varför allt vad som kan ha bevarats av medel
tida byggnader behövs för att komplettera och berika de skriftliga uppgifterna.
För kulturminnesvården gäller det vidare att i det bevarade beståndet av byggnader och miljöer från de första århundra
dena av den nya tiden särskilt utpeka sådana, som bäst illust
rerar vad arkivalier och tryckta skrifter lämnar uppgifter om eller som täpper till luckor i det skriftliga eller tryckta källma
terialet. Eftersom källorna flödar sparsammast om den enkla
re arkitekturen måste denna ägnas extra uppmärksamhet. Det har också sedan länge stått klart att t.ex. den till våra dagar bevarade allmogebebyggelsen från 1500-1700-tal äger ett
oskattbart värde som historiskt dokument och därför bör be
varas åt framtiden. Detsamma gäller också vår äldsta stadsbe- byggelse. När det gäller de stora monumenten från motsva
rande tider, t.ex. stormaktstidens slotts- och herrgårdsbyg- gen, kan man konstatera att dessa icke bara förmedlar en mängd av kulturhistoriska fakta utan också äger för flertalet människor klart påtagliga estetiska kvaliteter, som bara dessa många gånger utgör motiv för ett bevarande.
Ännu några steg närmare vår egen tid, och svårigheterna att utpeka det speciellt bevaringsvärda ökar väsentligt. Antalet bevarade byggnader och miljöer av ungefär likartat dokumen
tariskt värde har då blivit större och det är således icke längre vad man brukar kalla unikvärdet som är utslagsgivande. I stör
re utsträckning än tidigare måste den omgivning i vilken varje enskild byggnad ingår uppmärksammas. Ett medeltida sten
hus t.ex. har sitt stora kulturhistoriska värde även om det lig
ger i en totalt omgestaltad miljö - exempel på detta har vi bl.a. i Arboga och Lund.
Ett borgarhus från 1700-talet, som ligger ensamt kvar, be
rövat sina gårdsbyggnader och omgivet av nybebyggelse i an
nan skala, måste värderas lägre än ett hus som fått behålla sin gårdsbebyggelse och vars omgivning består av i skala och ma
terial likartad bebyggelse. Ett järnbruk, som har i behåll bara sin herrgård och några spridda rester av övrig bebyggelse mås
te skattas lägre än ett bruk där hyttan och smedjan står kvar med sin inredning, där alla kategorier av bostadshus är repre
senterade och där åtminstone en del av de anspråkslösare ut
hus och ekonomibyggnader som en gång utgjort ett väsentligt inslag i den totala miljön finns i behåll. I betydligt större ut
sträckning än tidigare måste man också beakta de lokala och regionala förhållandena. Allt detta kan endast den göra som ordentligt satt sig in i ortens eller bygdens historia och som således vet vilka geografiska och historiska förhållanden som
varit utslagsgivande för bygdens utveckling under århundra
denas gång, som känner till vilka näringar som varit de domi
nerande liksom t.ex. hur de sociala, kulturella och politiska förhållandena förändrats. För en person eller en grupp av per
soner med dessa kunskaper bör det vara möjligt att peka ut de byggnader och miljöer, som speglar bygdens historia genom att de representerar något för bygden särskilt typiskt eller har spelat en väsentlig roll i dess historia.
Låt oss ta ett par exempel från Örebro län för att närmare illustrera dessa principer för urvalet och börja med Örebro.
Staden har medeltida anor, men av dess medeltida bebyggelse återstår egentligen endast två byggnader, Nikolai-kyrkan och de delar av en medeltida borganläggning som ingår i slottet.
Att slottet och kyrkan skall bevaras och hanteras med största varsamhet, därom torde fullständig enighet råda. Spår finns av det medeltida gatunätets sträckning och dessa rester utgör även de ur kulturhistorisk synpunkt väsentliga minnesmär
ken, som bör bevaras. Av 1500-, 1600- och 1700-talens bo
stadsbebyggelse i trä återstår endast ringa rester. Örebro har som flertalet svenska städer åtskilliga gånger härjats av eld och har icke heller undgått efterkrigsårens rivnings- och nybygg- nadsvåg. Man har i Örebro valt att taga vara på en del av denna äldre trähusbebyggelse genom att flytta den till ett särskilt re
servat, det s.k. Wadköping, en ur kulturminnesvårdens syn
punkter principiellt ganska tveksam lösning. Flyttad från sin ursprungliga plats har en byggnad ryckts loss ur sitt historiska sammanhang och placerats in i en helt ny, mer eller mindre konstlad miljö. De flyttade byggnaderna, av vilka den s.k.
Kungsstugan med sina renässansmålningar från 1580-talet har få motsvarigheter i landet, har dock räddats från total förstö
relse, vilket kulturminnesvården likväl bör tacksamt notera.
Vad gäller det lilla fåtal byggnader som tillkommit under 1700-talet och som ännu finns bevarade på plats är det angelä
get att de får ligga kvar och på så sätt ge stadsbilden en histo
risk dimension.
Under 1800-talet förvandlades Örebro från att tidigare ha varit en relativt stillsam handels- och hantverkarestad till en industristad och det är i huvudsak denna process som satt sin prägel på staden. Det är därför självklart att bebyggelsen från denna epok ägnas särskild uppmärksamhet och så har också skett i samband med den inventering av den gamla stadskär
nans bebyggelse som nyligen genomförts. Fabriksbyggnader, arbetarbostäder, stora hyreshus, borgarhus och villor, offent
liga lokaler som till exempel rådhuset, teatern, ett antal skol
byggnader, frikyrkor och andra samlingslokaler är alla vä
sentliga delar i bilden av Örebro som industristad och följakt
ligen är alla kategorierna lika mycket värda att bevara. Några av dessa byggnader är i sitt slag unika, så t.ex. rådhuset och teatern, och deras bevarande framstår därför som mer eller mindre självklart. Andra, t.ex. fabriksbyggnaderna, har flera tidstypiska, i stort sett likvärdiga representanter, där vid ett val kulturminnesvårdens representanter ställs inför svåra av
göranden när det gäller att fastställa vilka av byggnaderna som ger den bästa bilden av f 800-talets och det tidiga f 900-talets industriarkitektur och industrihistoria. En kategori byggna
der, hyreshus från f800-talet och f900-talets början, är ännu såpass rikligt representerad att ett urval av de särskilt skydds- värda är rimligt. I första hand bör, som också skett i den ny
ligen genomförda Örebro-inventeringen, de byggnader inom denna kategori, som bildår-större, enhetliga miljöer anges som särskilt skyddsvärda. Att dra en skarp tidsgräns mot vår egen tid är knappast möjligt och inte heller lämpligt. Det finns an
ledning att redan nu observera den tidiga funktionalismens byggnader och söka göra klart för sig vilka av dessa, som bäst speglar denna epoks historia och stilideal. Den tid kommer också relativt snart, då man måste rikta sin uppmärksamhet
mot 1940- och 1950-talens bebyggelse.
En annan stad i Örebro län som sedan länge uppmärksam
mats för sin miljö är Nora. Staden erbjuder också belysande exempel på urvalsproblematiken. Den är en bra representant för de många under 1600-talet nyanlagda svenska städerna och har den för dessa så karaktäristiska rutnätsstadsplanen dvs. staden har ett system av varandra vinkelrätt skärande ga
tor, vilka skapar kvadratiska eller rektangulära kvarter eller öppna platser, en motsats till den medeltida stadens oregel
bundna stadsplan. I allt väsentligt är den ursprungliga stads
planen bevarad och allmän enighet synes också råda om att den icke bör förändras. När det gäller bebyggelsen i Nora kan man till en början notera att staden i motsats till flertalet lands
ortsstäder i Sverige förskonats från allvarligare brandkatastro
fer, varför den uppvisar byggnader från nästan alla perioder av sin tillvaro. Antalet bevarade äldre byggnader är också stort och betraktade som kulturhistoriska dokument är många av dessa ganska jämbördiga. Detta leder till svårigheter om man nödgas göra ett urval av särskilt karaktäristiska objekt. Vissa enstaka byggnader finns givetvis som framstår som självklara bevaringsobjekt i sin egenskap av solitärer med betydande konstnärliga kvaliteter och med en speciall plats i stadens his
toria. Detta gäller t.ex. prostgården, stadshotellet (förutvaran
de rådhuset), nuvarande stadshuset (tidigare skola), tingshuset (nu bl.a. bibliotek) och ytterligare ett antal byggnader. Av det stora antalet borgare- och hantverksgårdar skiljer några ut sig genom sin storlek, genom en mer påkostad utformning eller genom att de särskilt väl bevarat hela den gårdsmiljö som var så karaktäristisk för dessa gårdar. Att föreslå endast dessa går
dar till bevarande vore ur kulturhistorisk synpunkt felaktigt:
när man som i fallet Nora för ovanlighetens skull ännu har möjlighet att bevara en under århundradena organiskt fram
vuxen stadsmiljö gäller det verkligen att undvika ett snävt eller
ensidigt urval. Istället faller det sig självklart för en kulturhi
storiker att tala för ett bevarande av ett så brett urval av bygg
nader som över huvud taget är möjligt. Plats kommer ändå att finnas för den nybebyggelse som är en förutsättning för att staden icke skall stagnera och livet i den tyna bort. Att i ett fall som Nora arbeta med fler kategorier av skyddsvärda byggna
der än två - de som har ett så framträdande kulturhistoriskt egenvärde att de redan av detta skäl bör bevaras åt eftervärlden och ägnas extra uppmärksamhet när det blir frågan om repara
tioner och nybyggnader, samt de som sammantagna bildar den miljö, som ger Nora dess speciella, unika prägel och som bör få en möjlighet att genom en varsam, kontinuerlig anpass
ning till tidernas växlande krav på t.ex. bostadsstandard leva vidare så länge det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
De två exemplen som här presenterats är båda s.k. tätorter.
Urvalsprinciperna är givetvis också desamma när det gäller glesbygdernas och de mindre samhällenas byggnader och byggnadsmiljöer, med det viktiga tillägget att man där också har att beakta att den omgivande bygden - naturen utgör en väsentlig del av miljön och att man bör ta hänsyn till om även denna, vilket oftast är fallet, ger kulturhistoriskt värdefulla upplysningar som på väsentliga punkter kompletterar vad be
byggelsen har att berätta.
De urvalsprinciper för vilka här kortfattat redogjorts byg
ger helt på kulturhistoriska grunder. Naturligtvis kan och bör också andra aspekter läggas på det urval av äldre bebyggelse, som man vill bevara åt framtiden. Man kan tillämpa estetiska principer, men då bör man hålla i minnet att uppfattningen om vad som är estetiskt värdefullt starkt kan variera från person till person och från generation till generation. Att hänsyn tas också till estetiska synpunkter, medvetet eller omedvetet, vid ett urval är dock vanligt och många gånger motiverat, t.ex. då man nödgas välja mellan två eller flera ur kulturhistorisk syn-
punkt likvärdiga objekt. En annan princip, som livligt disku
terats och som tillämpats på några platser, går ut på att låta nyttjarna av bebyggelsen avgöra vad som är värt att bevara.
Nyttjarna växlar dock ofta och de icke sällan subjektiva motiv som kan komma att diktera ett urval enligt denna princip mo
tiverar en viss sparsamhet med dess användning. Att de som har att svara för ett urval av bevaringsvärd bebyggelse, skall lyssna till nyttjarnas synpunkter och dra lärdom av dessa är dock självklart.
De tekniska aspekterna är givetvis väsentliga vid urvalet, även om de icke enbart bör få bli utslagsgivande. Det finns bebyggelse, vars kulturhistoriska värde är så framträdande, att all möda bör läggas ned på att söka lösa de tekniska problem, som ett bevarande kan förorsaka. Det finns också skäl att framhålla att en byggnadstekniker, som huvudsakligen sysslar med nybyggnad många gånger har svårt att bedöma en gam
mal byggnads tekniska skick och lätt låter sig lockas att av re
lativt ytliga skador dra den slutsatsen att byggnadens bestånd är allvarligt hotat. Den tekniska bedömning som erfordras måste utföras av tekniker med erfarenhet av och kunskaper om också äldre tiders byggnadsmetoder och byggnadsmateri
al.
Mest komplicerade är kanske de ekonomiska aspekterna på urvalet. Att välja endast sådana objekt, vilkas bevarande för tillfället förorsakar inga eller obetydliga kostnader, vore högst olyckligt - den bild ett sådant urval skulle ge av gångna tiders liv och verksamhet bleve högst slumpartad och ofullständig.
När man från kulturminnesvårdens sida talar för ett bevaran
de av äldre bebyggelse bör man f.ö. givetvis också peka på att denna många gånger utgör en ekonomisk resurs, som icke i onödan bör förödas. Bebyggelsen har dessutom ett värde ut
över det kulturhistoriska, estetiska och ekonomiska som en väsentlig del av vår livsmiljö, ett värde som är svårt att skatta i
pengar, men som alltid bör vara med i bilden när man diskute
rar bevarandefrågor.
Svåra och komplicerade är således oftast de problem som möter dem som fått i uppdrag att utpeka ett urval byggnader och bebyggelsemiljöer till bevarande. Det vore något av ett under om någon, hur omsorgsfullt vederbörande än går till verket, kunde åstadkomma ett urval om vilket fullständig enighet skulle råda mellan alla berörda parter och i all framtid.
Ett citat ur J W von Goethes ”Wahlverwandtschaften” kan vara lämpligt att begrunda i detta sammanhang: ”Wie über die Menschen so über die Denkmäler lässt sich die Zeit ihr Recht nicht nehmen” (del II kap.2).')
') Tiden tar ut sin rätt, såväl över människor som minnesmär
ken.
Bibliografi
1950
Tvenne altarskåp i Statens historiska museum identifierade. I: Forn- vännen 45(1950), s 235-247.
1952
Götalands sengotiska monumentalmåleri. Stockholm 1952. Lic avh.
[Duplic.]
1953
Harmångers kyrka. Uppsala 1953.16 s. (Hälsinglands kyrkor. 2.) [Ny uppl, 1977.]
[Tills m G Söderberg.] Hassela kyrka. Uppsala 1953.16 s. (Hälsing
lands kyrkor. 3.) [Ny uppl, 1977.]
Jumkils kyrka. Uppsala 1953.16 s. (Upplands kyrkor. 55.) [2 uppl, 1965.]
Jättendals kyrka. Uppsala 1953. 16 s. (Hälsinglands kyrkor. 1.) En legend av Caesarius av Heisterbach illustrerad i svenska kalkmål
ningar. I: Fornvännen 48(1953), s 307-314.
Målaren och djävulen. I: Fornvännen 48(1953), s 219-220.
Rasbo kyrka. Uppsala 1953. 19, [1] s. (Upplands kyrkor. 53.) [2 uppl, 1974.]
Åkerby kyrka. Uppsala 1953.16 s. (Upplands kyrkor. 54.) [2 omarb uppl, 1984.]
1954
Västerlövsta kyrka. Uppsala 1954.16 s. (Upplands kyrkor. 67.) [2 uppl, 1966.]
1955
Några medeltida textiliers proviniens. I: Fornvännen 50(1955), s 128-131.
Utkast till Östra Eneby kyrkas byggnadshistoria. I: I blickfånget, Församlingsblad för Östra Enebys församling. 3(1955):2, s 128-131.
Rec. av Sörmländska kyrkor, Band IX, utg under red av Ivar Schnell.
Eskilstuna 1949-53. I: Fornvännen 50(1955), s 58-59.
1956
Ekeby kyrka. Uppsala 1956. 15, [1] s. (Upplands kyrkor. 83.) [2 rev uppl, 1972.]
Härkeberga kyrka. Uppsala 1956. 19, [1] s. (Upplands kyrkor. 81.) [2-8 uppl, 1961-1984.]
De medeltida kalkmålningarna i Mogata gamla kyrka. I: S:t Ragn- hilds gille i Söderköping. Årsbok 1955, s 5-17.
En medeltida räkenskapsbok från Hjälsta kyrka. I: Fornvännen 51 (1956), s 110-122.
Österlövsta kyrka. Uppsala 1956. 19, [1] s. (Upplands kyrkor. 82.) [2 rev uppl, 1975.]
1957
Ask kyrka. Linköping 1957.18, [2] s. (Linköpings stifts kyrkor) [2-3 uppl, 1972-1987.]
Beskrivning av Åtvids gamla kyrka. I: Åtvids gamla kyrka. Medel
tidskyrkan som återuppstod. Skrift utg till kyrkans invigning den 1 september 1957. Åtvidaberg 1957, s. 11-21.
Sengotiska valv i Östergötland. Sthlm 1957.45 s. (Antikvariskt arkiv.
8. Utg av Kungl Vitterhets- historie och antikvitetsakademien.) Artiklar rörande kyrkliga föremål och ikonografi. (Lexikon för
konst. Bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri. [1], 1957.
1958
Gabriel Beutin. En bildhuggare i Stockholm under förra hälften av 1700-talet. I: Fornvännen 53(1958), s 177-192.
Tierps kyrkor. Uppsala 1958. 19, [1] s. (Upplands kyrkor. 93.) [Nytr efter kömpi av A Wannerdt, 1970, ny uppl, 1977.]
Åtvids kyrkor. Linköping 1958.18, [2] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Banekinds och Skärkinds kontrakt 1.)
Östra Eneby kyrka. Uppsala 1958. 18, [2] s. (Linköpings stifts kyr
kor. Norrköpings kontrakt 1.) [2 uppl 1962.]
Artikeln Döden, (ikon.) samt medverkat för Sveriges del tillsammans med Aron Andersson i artikeln Datering. I: Kulturhistoriskt lexi
kon för nordisk medeltid, Bd 3 sp 429-432, sp 18-19, Malmö 1958.
Artiklar rörande kyrkliga föremål och ikonografi. (Lexikon för konst. Bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri, [2]
Sthlm 1958.) 1959
Filipstads kyrka. Vägledning. Karlstad. Värmlands museum 1959.24 s. (Värmländska kyrkor.)
Gränna glasbruk. I: Småländska kulturbilder. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund. 1959, s 74-80.
Härnevi kyrka. Uppsala 1959.15, [1] s. (Upplands kyrkor. 97.) [2-3 uppl, 1971-1980.]
Stavnäs kyrka. Vägledning. Karlstad. Värmlands museum, 1959. 22, [2] s. (Värmländska kyrkor.)
1960
Reijmyre glasbruk. [Tills m T Fogelberg.] 168, (41)s. Linköping 1960.
(ingår även i: Meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum. 1960/61.)
Schatullmakare i Köping och Kungsör. I: Västmanlands fornminnes
förenings årsskrift. 42(1960), s 29-62.
Visnums kyrka. Vägledning. Karlstad 1960. 31, [1] s. (Värmländska kyrkor.) [Ny uppl 1983.]
Östmarks kyrka. Vägledning. Karlstad 1959. 22, [2] s.(Värmländska kyrkor.) [2-3 uppl, 1968-1975.]
Rec av Journal of glass studies 1. Corning, New York 1959. I: Forn- vännen 55(1960), s 57.
Artiklar rörande kyrkliga föremål och ikonografi. (Lexikon för konst. Bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri, [3]
Sthlm 1960.
1961
Arbrå kyrka. Uppsala 1961. 15, [1] s. (Hälsinglands kyrkor. 9.) [2 uppl, 1975.]
Bergsjö kyrka. Uppsala 1961. 15, [1] s. (Hälsinglands kyrkor. 8.) Björneborgs kyrka. Vägledning. Karlstad 1961.15, [1] s. (Värmländs
ka kyrkor.)
Långseruds kyrka-Värmskogs kyrkor. I: Värmland förr och nu. 59 (1961), s 80-83. (Även utgiven i: 100 sevärdheter i Värmland.) Tingstads kyrka. Linköping 1961.14, [2] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 11.) [Ny uppl 1983.]
Östra Hargs kyrka. Linköping 1961. 11 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Domprosteriet 16.)
Rec av Djurklou, N G, Bidrag till Wermlands antiqvariska topografi.
1-2. Karlstad 1954,1958. I: Fornvännen 56(1961), s 153.
Rec av Mårtenson, S, Värmlandsarkivalier i Göteborgs landsarkiv.
Karlstad 1956. 1: Fornvännen 56(1961), s 153.
1962
Askeryd-mästaren — Sven Målare i Jönköping? I: Småländska kultur
bilder. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund.
34(1962), s 7-33.
Bildhuggaren Hans Daniel Kortz. I: Fornvännen 57(1962), s 145-167.
Ekshärads kyrka. Vägledning. Karlstad 1962. 32 s. (Värmländska kyrkor.) [2 rev uppl, 1980.]
Norrala kyrka. Uppsala 1962. 15, [1] s. (Hälsinglands kyrkor. 12.) [2 uppl, 1977.]
Rystads kyrka. Linköping 1962. 11 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Domprosteriet 15.) [2 rev uppl 1988.]
Sophiendals glasbruk. I: Hälsingerunor 1962, s 22-35.
Trönö kyrkor. Sthlm 1962. 16 s. Kungl Vitterhets- historie och anti
kvitetsakademien. (Även utg som Hälsinglands kyrkor, 11.) Törnevalla kyrka. Linköping 1962. 11, [1] s. (Linköpings stifts kyr
kor. Domprosteriet 10.) [2 uppl 1981.]
Värmlands kyrkor genom tiderna. I: Sveriges bebyggelse. Landsbyg
den. Värmlands län 1. 1962, s 9-24.
Östra Skrukeby kyrka. Linköping 1962. 10, [2] s. (Linköpings stifts kyrkor. Domprosteriet 11.)
1963
Enångers kyrkor. Sthlm 1963.15, [1] s. Kungl Vitterhets-historie och antikvitetsakademien. (Även utg som Hälsinglands kyrkor 14.) Gillberga kyrka. Vägledning. Karlstad 1963. 30, [2] s. (Värmländska
kyrkor 11.) [Ny uppl, 1982.]
Kyrkan i Lillkyrka. Linköping 1963.15 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Domprosteriet 12.)
Kyrkan i Lillkyrka. I: Linköpings stiftsbok 58(1963), s 111-122.
Kyrkor i Östergötland, Banekinds härad, mellersta delen. Sthlm 1963. s 193-382. (Sveriges kyrkor 99. Östergötland Bd 1, h 3.) Kungsholms glasbruk. I: Samfundet S:t Eriks årsbok 1963, s 91-104.
Mäster Amund och långhusmålningarna i Södra Råda kyrka. I: En bok om Södra Råda gamla kyrka. Karlstad 1963, s 65-112. (Ingår även i Värmland förr och nu. Meddelanden från Värmlands forn- minnes- och museiförening 1(1963), s 65-113.)
Nyframtagna kalkmålningar i Östersunds kyrka. I: Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet 49(1963), s 168-175.
Nyupptäckta barockmålningar i Vimmerby. I: Kalmar län. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård 1963, s 5-13.
Rengsjö kyrka. Uppsala 1963.15, [1] s. (Hälsinglands kyrkor 13.) [2 uppl, 1988.]
Rumskulla kyrka. Linköping 1963. 11, [1] s. (Linköpings stifts kyr
kor. Tunaläns och Sevede kontrakt 8.) [Ny uppl 1982.]
Värmländska glasbruk 1. Carlsdal, Anneberg och Liljedal i Bro. Karl
stad 1963. 87 s. (Småskrifter utg av Värmlands museum 4.) Värmländska glasbruk 3. Sölje glasbruk. [Tills m T Fogelberg.]
Karlstad 1963. 102 s. (Småskrifter utg av Värmlands museum 6.) Artikeln Kalkmåleriets teknik. I: Kulturhistoriskt lexikon för nor
disk medeltid Bd 8, sp 164—168. Malmö 1963.
1964
Alfta kyrka. Uppsala 1964. 15, [1] s. (Hälsinglands kyrkor 16.) Borgs kyrka. Linköping 1964. 15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 8.) [2 uppl 1967.]
Gistads kyrka. Linköping 1964. 15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Domprosteriet 13.) [2 uppl, 1976.]
Gustav Adolfs kyrka. Vägledning. Karlstad 1964. 22, [2] s. (Värm
ländska kyrkor.)
Hedvigs kyrka i Norrköping. [Tills m K von Schmalensee.] Linkö
ping 1964. 19, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor. Norrköpings kont
rakt 2.) [2-3 uppl, 1967-1978.]
Hässleby kyrka. Linköping 1964.11, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Sevede och Aspelands kontrakt 4.)
Ingatorps kyrka. Linköping 1964.15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Ydre och Södra Vedbo kontrakt 13.) [Ny uppl, 1980.]
Det karolinska Äs. I: Fataburen 1964, s 129-146.
Norra Ny kyrka. Vägledning. Karlstad 1964.22, [2] s. (Värmländska kyrkor.) [Ny uppl, 1975.]
S:t Olai kyrka i Norrköping. [Tills m K von Schmalensee.] Linkö
ping 1964. 23, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor. Norrköpings kont
rakt 1.)
S:t Olai kyrka. I: Linköpings stiftsbok 59(1964), s 195-206.
Södra Åsarps kyrka. I: Från Borås och de sju häraderna 19(1964), s 75-86.
Vena och Hultsfreds kyrkor. Linköping 1964.15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor. Sevede och Aspelands kontrakt 9/10.)
1965
Heliga trefaldighets kyrka i Gävle. Uppsala 1965.18, [2] s. (Gästrik
lands kyrkor.)
Herrgård i Bergslagen. I: Skinnskatteberg herrgård 1775-1965, s 5-12. Sthlm 1965
Luststället Aborreberg. Norrköping 1965. 66, (1) s, 1 karta. (För
eningen Gamla Norrköpings och Norrköpingstraktens kulturhis
toria 11.)
S:t Nicolai kyrka i Örebro. Vägledning. Örebro 1965. [1], 28, [1] s.
Skedevi och Reijmyre kyrkor. Linköping 1965.15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor. Bergslags kontrakt 3.) [2 uppl 1985.]
Storgatan i Vimmerby. [Tills m L Brattberg och A Unnerbäck.]
Sthlm 1965. (4), 143 s, 4 pl bl. [Duplic]
Styrstads kyrka. Linköping 1965.11, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 5.)
Sunds kyrka. Linköping 1965.11, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor. Yd
re och Södra Vedbo kontrakt 4.)
1966
Einar Erici in memoriam. I: Fornvännen 61(1966), s 242-243.
Hälsinglands kyrkor. Utg under red av Åke Nisbeth. Stiftsrådet i Uppsala ärkestift. Bd 1(1966).
Kungs-Husby kyrka. Uppsala 1966.18 s.
Storgatan i Vimmerby - miljö som bevaras. I: Svenska stadsförbun
dets tidskrift 56(1966), s 146-150.
Rec av M Collmar, Strängnäs stifts herdaminne, del 2. Den äldre va
satiden. Nyköping 1964-65. F. Fornvännen 61(1966), s 259.
Rec av E Erici, Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige.
Sthlm 1965.1: Fornvännen 61(1966), s 189.
Rec av I Schnell, Kyrkorna i Södermanland. Nyköping 1965.1: Forn
vännen 61(1966), s 118-119.
1967
1700-talssmiden från Carl Gustafs stad. I: Eskilstuna stads museer.
Årsbok 1967, s 23-29.
Kvarsebo kyrka. Linköping 1967. 11 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 16.) [2 uppl, med tillägg av G Bjarnegård, 1987.]
Mälarslott. I: Svenska turistföreningens årsskrift 1967, s 271-285.
Repslagarbanan i Karlskrona. I: Ale. Tidskrift för Skåneland 1967, s 26-29.
S Anna i Hogstad. I: Östergötland. Meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum 1966-67, s 34-43.
Södra Vi kyrka. Linköping 1967.15 s. (Linköpings stifts kyrkor. Se- vede-Aspelands kontrakt 6.)
Österunda kyrka. Uppsala 1967.16 s. (Upplands kyrkor 127.) Rec av Slott och herresäten i Sverige. Ett konst- och kulturhistoriskt
samlingsverk. Skåne 1-3. Malmö 1966.
I: Fornvännen 62(1967), s 214-217.
1968
Gammalsvenska tapeter utg i samarbete med Riksantikvarieämbetet.
Sthlm 1968. (1) s, 26 pl bl.
[Tills m Jan Erik Anderbjörk.] Gammalt glas. Teckningar Fibben Hald. Västerås 1968.132 s, 2 pl bl.
Möbler och tapeter på Stora Nyckelviken vid 1700-talets mitt. I:
Nackaboken 6(1968), s 24-45.
Skönviks glasbruk. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 17 (1968), s 213-261.
Tenngjutargården i Vimmerby. Vimmerby 1968.17 s.
Rec av B Bruzelli, Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1754-1912. Verksamhet, föremål samt upplysningar om äldre mäs
tare. Sthlm 1967. I: Fornvännen 63(1968), s 143-144
Rec av M Ullén, Kyrkorna i Sjösås, Sthlm 1967. Drevs och Horna- ryds kyrkor, Sthlm 1968. (Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inven
tarium... Småland, Bd 2:1. Vol 114. Bd 2:2. Vol 120.) FFornvännen 63(1968), s 312-314.
1969
Engsö, Skinnskatteberg, Tidö.
I: Slott och herresäten i Sverige. Närke, Västmanland. Malmö 1969.
S 242-260, 356-363, 381-403.
Hammarö kyrka. Vägledning. Karlstad 1969. 36 s. (Värmländska kyrkor.) [Nytryck, 1986.]
Medeltida kalkmålningar i Uppland. Några notiser om målningstek- nik och färger. I: Upplands kyrkor. Konsthistorisk vägledning 10.
Uppsala 1969, s VII-XIV
Nora Kyrka. Uppsala 1969.16 s. (Upplands kyrkor 136.)
Rosenkrans. I: Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Bd 14.
Malmö 1969. Sp 418-420
Simonstorps kyrka. Linköping 1969.11 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 13.)
Eine ständige Kollektion historischer Tapetenmuster von der schwe
dischen Tapetenfabrik AB Durotapet. I: Tapetenzeitung, 20 Juni, 1969, s 14-15.
Rec av At förse riket med beständige och prydlige byggnader. Bygg
nadsstyrelsen och dess föregångare. Jubileumsskrift utg av Kungl byggnadsstyrelsen. Sthlm 1969.1: Fornvännen 64(1969), s 344-345.
Redigerat Arte et Marte 1969.
1970
Herrgårdar i Ringarums socken. I: Bondebygd och bruksbygd.
Ringarums socken genom tiderna. Norrköping 1970, s 173-191.
Kvillinge kyrka. Linköping 1970. 15 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 11.)
Möllebackagården i Ronneby. I: Ale 1970:3, s 22-28.
Nyframtagna kalkmålningar i Ängsö kyrka. I: Fornvännen 65(1970), s 327-334.
Vårfrukyrkan i Skänninge. I: Skänninge stads historia. Linköping 1970, s 140-163.
Yttersta domen, Maria och Johannes Döparen. Ny framtagna kalk
målningar i Ängsö kyrka. I: Västerås stiftsbok 65(1971 tr 1970), s 93-102.
Ättetorps kyrka. Linköping 1970. 11 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Norrköpings kontrakt 13.)
Östuna kyrka. Norrtälje 1970. 17, [1] s.
1971
En 1600-talskokbok på Gripenberg. I: Arte et marte 1971, s 9-10.
Askeby kyrka. Linköping 1971. 15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Banekinds och Skärkinds kontrakt 3.) [Ny uppl 1983.]
Christian Pillion och Ferdinand Opitz. I: Västerbotten 1971, s 130-138.
Fryksände kyrka. Vägledning. Karlstad 1971. 32 s. (Värmländska kyrkor.) [Ny uppl, 1984.]
Kulturminnesmärkenas registrering i Sverige. I: Registrering av fasta kulturminner i Norge. Referat av seminar 9-11 december 1970 på Kongsberg... Oslo 1971
Slipat, ritat och ordinärt glas. I: Västerbotten 1971, s 140-155.
Slott och herresäten i Sverige. Östergötland 1-2. [Med bidrag av Gösta Selling.] Malmö 1971. 428, 359 s.
Örtomta kyrka. Linköping 1971.15, [1] s. (Linköpings stifts kyrkor.
Banekinds härad 4.)
Bearbetat 10:e uppl av Svenska fornminnesplatser 7, Glimmingehus.
Rec av Bengt G Söderberg Gotländska kalkmålningar 1200-1400.
Visby 1971. (Gotländska minnesmärken 3.) I: Fornvännen 66(1971), s 314-317.
Redigerat Arte et marte 1971.
1972
Björknäs glasbruk. I: Nackaboken 10(1972), s 17-35.
En Kungsholmspokal i Örebro läns museum. I: Från Bergslag till bondebygd 27(1972), s 157-159.
Långseryds kyrka. Vägledning. Karlstad 1972. 28 s. (Värmländska kyrkor.)
Predikstolar i Fellingsbro. I: Från Bergslag till bondebygd 27(1972), s 61-70.
Redigerat Arte et marte 1972.
1973
Carl Gyllenstiernas Steninge-servis. I: Kronobergsboken 1973, s 29-46.
Den första bevarandeplanen. I: Arkitektur 73(1973):5, s 33.
Om bevaringsplaner. I: Sörmlandsbygden 42(1972-73), s 93-101.
Redigerat Arte et marte 1973.
Medverkat i Årsberättelse 1972. Riksantikvarieämbetet. Plan- och granskningsarbete. I: Kungl Vitterhets historie och antikvitetsaka
demiens årsbok 1973, s 81-89.
1974
Glava kyrka. Vägledning. Karlstad 1974.32 s. (Värmländska kyrkor.) Om det kulturhistoriska urvalet. I: Meddelanden från riksantikva
rieämbetet 1974:6, s 13-16.
Om vapenglas. I: Arte et marte 1974, s 7-8.
Östra Fågelviks kyrka. Vägledning. Karlstad 1974. 27, [1] s. (Värm
ländska kyrkor.) 1975
Bebyggelsen vid Engelsbergs bruk. I: Västmanlands fornminnesför
enings årsskrift 53(1975), s 24-46.
Byggnadsvård i Västtyskland. Några intryck inför byggnadsvårdså
ret 1975. Fjorden runt 1975:4
Engelsbergs manor. Offices and workers’ dwellings. I: Swedish in
dustrial archaeology. Engelsbergs ironworks. Ed by B Holtze, Å Nisbeth m fl. Sthlm 1975. s 111-149.
Hus i tiden. I: Dalarnas hembygdsbok 1975, s 7-32.
Principer för bevarande. I: Från bergslag till bondebygd 30(1975), s 5-15.
Svanskogs kyrka. Vägledning. Karlstad 1975. 28 s. (Värmländska kyrkor.)
1976
Den engelska parken. I: Söderfors 300 år. Falun 1976, s 51-61.
Jonsbergs kyrka. Linköping 1976. 14 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Vikbolands och Hammarkinds kontrakt 3.)
Norrköpingstraktens bebyggelse - en kommenterad bildrevy. I:
Miljöer och hus inom Norrköpings kommun. Norrköping 1976, s 5-87.
Olofsborg 500 år. I: Svenska museer 1975 [tr 1976], s 83-87.
Rec av I Estham, figurbroderade mässhakar från reformationstidens och 1600-talets Sverige. Sthlm 1974.1: Fornvännen 1976, s 198-199.
1977
En medeltida räkenskapsbok från Visnums kyrka. I: Värmland förr och nu 1977, s 23-27.
Rome center. International centre for the study of the preservation and the restoration of cultural property. I: Kulturminnesvård 1977:5, s 23-27.
Ängsö kyrka. Västerås 1977.16 s.
1978
Kimstads kyrka. Linköping 1978.20 s. (Linköpings stifts kyrkor. Ba- nekinds och Skärkinds kontrakt.)
Smältjournal från 1800-talets förra hälft. I: Glasteknisk tidskrift 33 (1978):4, s 77-82.
Studieresa i Finland hösten 1978. [Tills m K Alexandersson, L D Cnattingius, R Edenheim, E Nyström.] I: Kulturminnesvård 1978:6, s 23-38.
1979
[Tills m T Fogelberg] Värmländska glasbruk 2. Liljedals glasbruk.
Karlstad 199. 214 s. (Småskrifter utg av Värmlands museum 14.)
1980
Deterioration and restoration of some Swedish mural paintings. I:
Conservation within historic buildings. Preprints of the contribu
tions to the Vienna congress 7-13 sept 1980. London 1980, s 126-129.
Möbler och tapeter på Stora Nyckelviken vid 1700-talets mitt. I:
Nyckelviken. Representationsgård, föreningsgård, friluftsområde.
3 kompl uppl. Nacka 1980, s 26-47.
Rec av Gösta Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten.
Ny omarb uppl. Sthlm 1977. I: Fornvännen 5(1980), s 148-150.
1981
Attitudes to the heritage. The preservation of ancient monuments in Sweden and the inventories of churches in the past and today. I: Safe guarding of medieval altarpieces and wood carvings in churches and museums. Ed: A Andersson & P Tångeberg. Sthlm 1981, s 33-42.
(KVHAA konferenser 6.)
En Getsemane-scen i Strängnäs domkyrka. I: ICO, Iconographisk post 1981:2, s 1-8.
ICCROM - elfte genralförsamlingen i Rom. I: Kulturminnesvård 1981:4, s 35-36.
Simrishamn. - Legislation for the protection of stateowned buildings and churches belonging to the church of Sweden. - Vadstena con
vent. - Legislation for the protection of church furnishings. - Mural paintings. - Historic buildings repaired by the means of state grants. I: The cultural heritage of Sweden. Ed comittee: B Hoberg &
Å Nisbeth. Sthlm 1981,385 s. ICOMOS bulletin 6(1981), s 106-113, 208-213. 278-287, 302-315, 372-379.
35
Östra Stenby kyrka. Linköping 1981.15 s. (Linköpings stifts kyrkor.
Vikbolands och Hammarkinds kontrakt 9.) 1982
Kyrka och kyrkorum. I: Tusen år på Kyrkudden. Leksands kyrka, arkeologi och byggnadshistoria. Falun 1982, s 27-57. (Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds skrifter 25.)
Medeltida valvmålningar i Vadstena klosterkyrka. I: Kulturminnes
vård 1982:4, s 14-20
Restaureringsprinciper. I: Polykrom skulptur og maleri på træ.
Kompendium 2. (Nordisk ministerråd.) Khvn 1982, s 54-58.
[Tills m Erik Bohm.] Strängnäs domkyrka. 1:3. Kalkmålningar.
Sthlm 1982. 154, [2] s. (Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventari
um 189.)
Två folkskrifter om trädgårdsodling. I: Skånes hembygdsförbunds årsbok 1981 [tr 1982], s 62-73.
Vart går pengarna. I: Kulturminnesvård 1982:2, s 6—12.
Ängsö kyrka och dess målningar. Sthlm 1982. 228 s. (Kungl Vitter
hets- historie och antikvitetsakademiens handlingar. Antikvariska serien 33.)
1983
”Templum Michaelis in monte” - några scener ur Mikaelslegenden i Risinge gamla kyrka. I: Imagines medievales. Uppsala 1983, s 337-347. (Acta Universitatis Upsaliensis. Ars suetica 7.) 1984
Medeltida valvdekorationer i Vadstena klosterkyrka. I: Den ljusa medeltiden. Studier tillägnade Aron Andersson. Sthlm 1984, s 179-190. (The Museum of National antiquities. Studies 4.) Sankta Maria kyrka i Risinge. Avlatsbrev och helgonbilder. I: Rising-
ebygd 10(1984), s 2-27.
Östra Husby kyrka. Linköping 1984. 15 s. (Linköpings stifts kyr
kor.)
Medverkat i: Historiska nyheter 29. Sthlm 1984. (Statens histoi Museum.)
1985
Die Industriedenkmal. Magnet für die Touristen. I: ISG-Nachrich- ten 1985:2. (Graz)
Palmhuset i Göteborg. I: Kulturminnesvård 1985:6, s 30-33.
En spegel av prakten i Guds boning. I: Historiska nyheter 33. Sthlm 1985, s 9.
Rec av Elga Lane, Die mittelalterlichen Wandmalereien in Wien und Niederösterreich. Wien 1983. (Corpus der mittelalterlichen Wand
malereien Österreichs Bd 1.) I: Fornvännen 80(1985), s 228-230.
1986
Bildernas predikan. Medeltida kalkmålningar i Sverige. Sthlm 1986, 210 s.
Risinge gamla kyrka S:ta Maria. Sthlm 1986. 46 s. [Teckningar av A Hildebrand.] (Svenska kulturminnen 39.)
Wallpaintings in Sweden. I: Conservation of wallpaintings - the in
ternational scene. London 1986, s 76-79.
Ängsö gård och kyrka - ett särfall i svensk medeltid. I: Hikuin 12 (1986), s 125-132.
1987
Den byggda miljön och den ordnade naturen. I: Forntid och framtid - en vänbok till Roland Pålsson. S 78-82.
Konservatorer under två sekel. I: Kulturminnesvård 1987:5/6, s 5-7.
1988
For everyday use. 1: Opera textilia variorum temporum: to honour Agnes Geijer... Ed: I Estham & M Nockert. Sthlm 1988. S167-170.
Kyrkan mitt i byn. I: Ditt Värmland : kulturmiljöprogram för Värm
land och värmlänningar 1. Karlstad 1988. S 166-187.
Leksands kyrka. Västerås 1988. 24 s. (Västerås stifts kyrkobeskriv- ningommitté 33.)
Mariabilder från medeltiden. I: Värmländsk kultur 9(1988):6, s 4ff.
Slottet och kyrkan. I: Engsö : skärgård i Mälaren. Katrineholm 1988.
(Västerås kulturnämnds skriftserie 18.) s 85-97.
Stram och värdig jugendkyrka. I: Giresta kyrka i ny gestalt. Lidkö
ping 1988. S 12-14.
1989
Brattfors kyrka. Vägledning. Karlstad 1989. 27, (1) s. (Värmländska kyrkor.)
Eds Kyrka. Vägledning. Karlstad 1989. 27, (1) s. (Värmländska kyr
kor.)
Begravningsvapen. I: Kulturminnesvård 1989:6, s 29—33.
Rec av A-C Bonnier, Kyrkorna berättar: Upplands kyrkor 1250-1350. Uppsala 1987. (Uppland fornminnesförenings tidskrift 51.) LKonsthistorisk tidskrift 58(1989), s 26-29.
1990
Domkyrkan i Strängnäs. I: Sörmlandsbygden 50(1991) [tryckt 1990], s 156-168.
Johan Way und die Ausschmückung des Grabchores Gustavs I Wasa im Dom zu Uppsala. I: Gotlandia irredenta: Festschrift für Gunnar Svahnström zu seinem 75. Geburtstag. Sigmaringen 1990, s 153-167.
Titelregister
En 1600-talskokbok på Gripenberg 1971 1700-talssmlden från Carl Gustafs stad 1967 Alfta kyrka 1964
Arbrå kyrka 1961
Arte et marte 1969,1971-73 Ask kyrka 1957
Askeby kyrka 1971
Askeryd-mästaren - Sven Målare i Jönköping 1962 Attitudes to the heritage... 1981
Bebyggelsen vid Engelsbergs bruk 1975 Begravningsvapcn 1989
Bergsjö kyrka 1961
Beskrivning av Åtvids gamla kyrka 1957 Bildernas predikan 1986
Bildhuggaren Hans Daniel Kortz 1962 Björknäs glasbruk 1972
Björneborgs kyrka 1961 Borgs kyrka 1964 B rattfors kyrka 1989
Den byggda miljön och den ordnade naturen 1987 Byggnadsvård i Västtyskland 1975
Carl Gyllenstiernas Steninge-servis 1973 Christian Fillion och Ferdinand Opitz 1971
Deterioration and restoration of some Swedish mural paintings 1980 Domkyrkan i Strängnäs 1990
Eds kyrka 1989
Einar Erici in memoriam 1966 Ekeby kyrka 1956
Ekshärads kyrka 1962
39
