vårt är är

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, vars främsta ledstjärna är total kvalitet i alla led av byggprocessen.

Genom nytänkande, kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, ska vi göra kundens intresse till vårt och därmed alltid bygga för framtiden.

3

Innehåll

VD:s kommentar 6

Affärsområde Entreprenad 11 Affärsområde Specialföretag 14 Peab l praktiken: Sunderbyn 16 Peab l praktiken: Gardermoen 18 Peab l praktiken: Friidrotts-VM 22 Miljöarbete l praktiken 24

Aktieinformation 26

Fem år i översikt 28

Konkurrentredovisning 30

Finansiering m.m. 31

Definitioner 32

Förvaltningsberättelse 33

Resultaträkningar 35

Balansräkningar 36

Finansieringsanalyser 38 Redovisningsprinciper 39

Noter 40

Revisionsberättelse 46

Styrelse och revisorer 47 Ledande befattningshavare 48 Adresser till alla kontor 49

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma med aktieägarna i PEAB AB (publ) hålles tisdagen 14 maj 1996 kl. 15.00 i Grevie- parken, Grevie.

Anmälan

Anmälan om deltagande i stämman skall göras senast onsdagen den 8 maj 1996 kl14.00. Anmälan kan läm- nas per telefon 0431-890 00 eller per post till PEAB AB, Information, Box 101,260 91 Förslöv.

För rätt att delta i stämman måste aktieägare senast fredagen den 3 maj 1996 vara införd

den av Värde- papperscentralen VPC AB förda aktieboken. Aktie- ägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste således senast denna dag tillfälligt ha registrerat akti- erna

eget namn. (Sådan registrering bör begäras ett par dagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.)

Tex.l, form, original och produktion: WildeiiGruppen Malmo.

Trycl<t av Skogs, lh>neborg, pl klorfritt pappor.

4

Ärenden

På bolagsstämman kommer ärenden att upptas som enligt aktiebolagslagen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas.

Arlig information

Följande årlig information lämnas:

Delårsrapport augusti 1996 Bokslutskommunike mars 1997 Årsredovisning april1997

Ekonomisk information kan beställas hos:

PEAB AB, Information, Box 101,260 91 Förslöv.

Telefon 0431-890 00. Fax 0431-519 75.

Peab1995

Peab är ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag, med 7.500 anställda och en omsättning på 1

miljarder kronor.

Den resultatavräknade faktureringen uppgick 1995 till 9.984 mkr, varav 500 mkr avser under året förvärvade enheter. För jämförbara enheter ökade faktureringen med 13 procent.

Resultatet efter finansnetto blev 55 mkr, vilket är en fördubb- ling mot föregående år.

Koncentrationen till kärnverksamheten bygg och anläggning fortsatte, bl. a. genom avyttring av fastigheter och fastighets- relaterade tillgångar till det nybildade exploateringsbolaget Oskarsborg AB.

Nyckeltal

teN

-

~

... ^....,

^....

...,,.,..,. ... ^{141.., tt4 ...}

R•un.t...., . . . . _ . . .. ^...

... ^.,., ...

... 1&10111 Affärsområde Entreprenad

Affärsområde Specialföretag

Hans Persson Verkställande direktör

Resultatavräknad

mkr

fikturering

12.000 10.00(1 8.00(1 6.00(1 4.00(J

2.000

o

Resultat efter

mkr

finansnetto

15(J

10C·

50 (t -50 -100 -150 -20(1 -25(1 -30<1 -35(,

1991 1992 1993 1994 1995 6

Det gäller för oss att utnyttja våra resurser på bästa sätt.

Koncernens resultat har stadigt stadsbyggandet inte har tagit fart, förbättrats och årets vinst på 55 där de statliga anläggningsansla- mkr är en fördubbling av föregå- gen minskar och där industrin ende års. Tyvärr är lönsamheten sägs vara på väg in i ännu en låg- trots den positiva utvecklingen konjunktur, gäller det för oss fortfarande inte alls tillfredsstäl- inom Peab att utnyttja våra resur- land e, men det är något som hela ser på bästa sätt.

vår bransch lider av. Att ge samtliga medarbetare Marknadsutvecklingen har gått möjlighet att göra ett bra jobb, att långsammare än väntat, särskilt redan på projekteringsstadiet bostadsbyggandet ligger under samarbeta med kunderna för att tidigare prognoser, vilket gör att minska den totala kostnaden, att det finns ett överutbud på mark- skapa nya lösningar och vara en naden. Vi befarar därför att även banbrytare i den svenska bygg- 1996 kommer att bli ett mellanår. branschen.

Tack vare ett internt effektivise-

ringsarbete, nytänkande och det Bygger för framtiden

engagemang som alla inom Peab Som ett led i denna utveckling har visar, räknar vi med att den posi- vi under hösten 1995 arbetat med tiva utvecklingen av resultatet att ännu starkare definiera vår kommer att fortsätta och att vi affärside:

skall vara starkt rustade inför den "Peab är ett bygg- och anlägg- uppgång i byggverksamheten, ningsföretag, vars främsta led- som många räknar med ska kom- stjärna är total kvalitet i alla led

ma 1997. av byggprocessen. Genom nytän-

kande, kombinerat med gedigen Ta till vara möjligheterna yrkesskicklighet, ska vi göra kun- Efter de senaste årens omstruk- dens intresse till vårt och därmed turering har vi under 1995 kunnat alltid bygga för framtiden."

inrikta oss på fas två i föränd- I affärsiden slår vi fast ett antal ringsarbetet att stabilisera verk- förutsättningar för verksamheten:

samheten och utveckla organisa- • Peab ska även i fortsättningen tionen. Målsättningen har varit vara ett bygg- och anläggningsfö- att på bästa sätt kunna ta till vara retag. Förvaltning av fastigheter alla de möjligheter som finns ingår inte i vår affärside.

inomPeab. • Vi ska alltid sträva efter att Vi kan bygga upp och utveckla uppnå total kvalitet i alla led av en kompetens som gör oss till en byggprocessen, bl. a. genom att i attraktiv partner för våra kunder, så stor utsträckning som möjligt en bra arbetsplats för våra an- vara med i processen redan från ställda och en god, långsiktig p la- början, gärna som totalansvarig cering för våra ägare. för både projektering och genom-

På en fortsatt svag bygg- och förande.

anläggningsmarknad, där bo- • Vi ska se till att den gamla fina

byggmästarhedern åter blir ett gäller materialval som sättet att begrepp att räkna med. Genom bygga.

att kombinera nytänkande

meto- • Vi ska kort sagt alltid sträva der och processer med gedigen efter att bygga för framtiden.

yrkesskicklighet och lång erfaren- För beställarens framtid, för het ska vi alltid kunna stå för det brukarens framtid och för vår

vi har gjort. egen framtid.

Ett exempel är att vi nu erbju-

der våra kunder en femårig kvali- Industriellt tänkande tetsgaranti på uppdrag där vi har en framgång

det totala ansvaret. Jämfört med Trots att 1995 har karaktäriserats vad som är normalt i byggbran- av en mycket svag marknad och schen, är vår garanti mer än du b- pressade priser, har vi kunnat för- bel t så lång. bättra den totala lönsamheten.

• Vi ska alltid sätta kundens Vår satsning på att föra in det intressen i fokus och vara fack- industriella tänkandet i byggpro- män som löser kundens problem - cessen har givitgoda resultat och på ett seriöst och kunnigt sätt. vi räknar med att en stor del av

• Vi ska se till att ständigt arbeta vår lönsamhetsförbättring är en i samklang med miljön, såväl vad direkt följd av det effektivare byg-

gande som vårt industriella tän- kande har lett till.

Över huvud taget ser vi att sto- ra kostnadsbesparingar kan upp- nås genom att i ännu större ut- sträckning följa industrins exem- pel på logistik, djupgående sam- arbete med underleverantörer, processtyrning, klara strukturer, genomarbetade manualer och väl förankrade arbetssätt.

Vi kommer också att sträva efter att ta till vara den erfarenhet och kompetens som varje projekt ger oss, genom att i större ut- sträckning hålla samman väl

gerande projektgrupper. Det finns goda möjligheter att öka vår kon- kurrenskraft genom att vidareut- veckla våra väl samtrimmade,

Karlstad teater anses av mllnga vara den vackraste byggnaden l sta- den. Den byggdes 1893, men har under nästan halva tiden fungerat som biograf. De senaste tjugo liren har den dock använts som teater Igen och nu har den efter en omfat- tande renovering literuppstAtt i sin forna glans.

Målet med renoveringen har varit att återskapa byggnaden i

ursprungligt skick, med stuck, tak- målningar, marmorerade väggar och glänsande parkettgolv. Biljett·

kassan och entren har byggts om och fått samma utseende som nir teatern öppnades.

Efter renoveringen återinvigdes teatern med operapremiären av Selma Lagerlöts ber6mda miater- verk Gösta BerUngs saga- Kavalje- rerna på Ekeby.

Beställare: Karlstad kommun och Landstinget. Arkitekt: Skanark.

Entreprenadform: Generalentrepre- nad. Orderaumma: 5 mkr.

~

~

effektivt arbetande och kunniga Peabteam.

Från att nästan enbart ha tittat på priset, låter nu kunderna också faktorer som kompetens, erfaren- het och engagemang spela en stor roll.

Det är en utveckling som

häl- sar med stor glädje, eftersom vi vet att den leder till bättre bygg- projekt, som alla kan vara stolta över- även i framtiden.

Förslöv i mars 1996

Hans Persson Verkställande dire ktör

Den nya matsalsbyggnaden hos Astra l Södertälje Ar byggd för att ge personalen det som både magen och själen behöver för att må bra.

Stora rumsvolymer, milda färger och en vänlig arkitektur gör att alla känner sig väl till mods, vare sig de iir där för att bli mätta eller bara för att koppla av en stund.

Ett nära samarbete mellan be- ställare, arkitekt, entreprenör och konstnär har skapat

ett

verandor med sluttande tak. Invän- digt är golvet lagt med ekparkett och målningen går i ljusa fArger, med matchande konstnärlig ut- smyckning av konstnären Harald Llth. Inredningen har skräddarsytts så att matsalen snabbt kan ändra skepnad till dansgolv eller konsert- sal.

Beställare: Astra. Arkitekt: HJS Arkitektur och Brunnberg & Fors- hed. Entreprenadform: Samordnad generalentreprenad. Ordersumma:

Peabs del 60 mkr.

9

o

Affärsområde Entreprenad

Bygg- och anläggningsverksam- heten inom Peab bedrivs genom fem regionala entreprenad bolag.

Grundtanken är att genom en mycket decentraliserad organisa- tion skapa 'närhet till kunderna, oberoende av var dessa finns i landet. V arje regionalt bolag är ett komplett bygg- och anläggnings- företag, med långtgående ansvar för sin egen verksamhet.

I entreprenadbolagen ingår även LambeTtssons regionala verksamhet med uthyrning av byggbodar, ställningar, mindre maskiner och annan utrustning till arbetsplatserna.

Dessutom ingår, som komple- ment till anläggningsverksamhe- ten, företage n Pålning & Spont,

stiftsgården Undersvik i Hälsing- land används som kursgård för Upp- sala stift, t. ex. för konfirmationslä- ger och annan ungdomsverksam- het. När gården skulle byggas om och ut ställdes stora krav på att allt skulle utföras enligt ett kretslopps- tänkande och att endast miljögod- kända produkter skulle få använ- das. Detta Innebar bl.a. att man val- de sten och trä som byggmaterial och att man målade med tempera- färger. Ett annat exempel på miljö- tänkandet är att man installerade toaletter med urinseparerlng.

Beställare: Stiftsamfälllgheten l Uppsala. Arkitekt: Lars Einarsson.

Entreprenadform: Löpande räkning.

Ordersumma: ca 18 mkr.

LC Markteknik och Grundteknik i affärsområdet.

Resultat

Den resultatavräknade fakture- ringen för entreprenadbolagen uppgick under 1995 till 9.420 mkr (7.940), vilket är en ökning med 19 procent jämfört med året före.

Resultatet efter avskrivningar blev 139 mkr (111). Rörelsemargi- nalen blev 1,5 procent (1,4).

Resultatet efter finansnetto uppgick till139 mkr (121), mot- svarande en nettomarginal om 1,5 procent (1,6).

Orderstocken uppgick vid års- skiftet 95/96 til15.390 mkr (4.989).

Järnfört med förra årsskiftet är det en ökning med 8 procent.

FölVälV under året

Peab Entreprenad Västs norska dotterbolag Peab AS fusionerades med NOR Gruppen AS. Det nya entreprenadbolaget är Norges fjärde stö rsta, med en omsättning på ca

miljard svenska kronor och 500 anställda.

Peabs ägarandel uppgår till 70 procent, med en option att öka innehavet till över 90 procent inom en tvåårs period.

I december förvärvades reste- rande 45 procent av aktierna i Nissabyggen AB.

Marknaden

Marknaden har varit tämligen heterogen och visat s tora skillna- der både geografiskt och struktur- mässigt. Det som kännetecknar hela marknaden är att priserna generellt har varit mycket pressa- de.

Bostadsbyggandet har varit lågt

Orderingång

mkr

och orderstock

10.000

8.000

6.000

4.000

2.000

o

150

'100

50

o

1991 1992 1993 1994 1995 Orderingång

D Orderstock

Resultatavräknad fakturering

1991 1992 1993 1994 1995

Resultat efter avskrivningar

1991 1992 1993 1994 1995

Rörelsemarginal

1991 1992 1993 1994 1995 11

' _. l _,

'f

12

Den ursprungliga post- och tele- grafstationen i Östersund byggdes 1912 och exteriören är idag klassad som byggnadsminnesmärke. Under två år har arbetet med att förindra byggnaden till en modern kontors- byggnad pågått, samtidigt som man varsamt har restaurerat exteriören.

De gamla teknikutrymmena har konverterats till kontorslokaler, den gamla huvudentran har rustats upp, en ny telebutik har inretts och den gamla telesalen högst upp i byggna- den har återfått sin ursprungliga rymd genom ett välvt tak med över- ljus.

,

. .

Eftersom verksamheten pågått för fullt l huset även under byggtiden har beställaren ställt stora krav på minimering av storningar, vilket bl.a. har inneburit ett besvärligt rivningsarbete. Arbetet har också krävt gediget yrkeskunnande hos murare, plåtslagare och målare, eftersom många gamla byggnads- tekniker kom till användning under renoveringen.

Beställare: Telaris. Arkitekt:

FFNS Östersund. Entreprenadform:

Delad. Ordersumma: 18 mkr.

·~ ./

i

hela landet. Peab har dock en stark ställning inom detta områ- de. Exempel på uppdrag inom bostadsområdet har varit Vmd- rosen för HSB på Ön i Limhamn (167lägenheter), Bofinken för Wihlborgs byggprojekt i Lim- hamn (26 lägenheter), etapp II av Näktergalen för Ängelholmshem (118lägenheter), studentbostäder i Karlstad (450 lägenheter), Ham- marby Sjöstad för Riksbyggen i Stockholm (211lägenheter) och S:t Eriks f. d. sjukhusområde för Riksbyggen i Stockholm (54 lägenheter).

En lång rad omfattande renove- ringsuppdrag har dessutom ut- förts runt om i landet.

Bättre har marknaden varit vad gäller offentliga och industriella uppdragsgivare samt inom anläggning. Peab har under året påbörjat en rad nya projekt. Här kan nämnas Sunderby sjukhus drygt 800 mkr (presenteras när- mare på sidorna 16 -17), entre- prenader i samband med Oslos nya internationella flygplats, Gar-

dermoen, 950 mkr (läs mer om detta på sidorna 18 - 21) och upp- drag krin g VM i friidrott 300 mkr (se sid orna 22- 23).

Inom fastighetsområde t har underhåll och service alltid varit ett stort och viktigt område för oss på Peab. Nu har vi kunnat utvidga detta till att omfatta även industrin. Ett första exempel på detta är Boliden, som i början av 1996lade över delar av sin bygg-, service- och anläggningsverksam- het i Boliden, Skellefteå och Rönn- skär till Peab.

Internationellt

Vår internationella verksamhet omsä tter ca 1 miljard kronor, varav den n orska delen står för ca 900 mkr. Peab AS är efter fusionen med NOR Gruppen AS det fjärde största byggbolaget i Norge. Verk- samheten är främst koncentrerad till Osloregionen.

Peab har deltagit i anbudsgiv- ningen kring Öresundsbron till- sammans med ledande franska och tyska företag. Detta har givit

oss ett internationellt nätverk och erfarenheter som vi kommer att ha glädje av i framtiden.

För närvarande bedömer vi dock att vår expansion framför allt kommer att ske inom Norden, där

anser att vi har goda möj- ligheter att driva framgångsrika projekt inom ramen för vår affärs- ide.

Bostadsområdet Sätra i Gävle hade en vakansgrad på 28 procent då fastighetsägaren beslöt att göra omfattande yttre renoveringar av området. Man renoverade fasader, utförde balkonglnglasnlngar och förbättrade markmiljön samtidigt som man förnyade ventilationen och bytte kapitalvaror l 400 lagen- heter.

När renoveringen var klar vid årsskiftet 95/96 var vakansgraden nere i 7 procent, vilket Innebär 5 mkr per år l ökade hyresintäkter.

Beställare: Hyresbostäder i Gävle kommun AB. Arkitekt: Johan Skoog Arkitektkontor AB. Entreprenad- form: Totalentreprenad i tävlings- form. Ordersumma: 40 mkr.

13

mkr 1.000

800

600

40(1

20(1

o

60

40

20

o

% 14

12 10

a e

4 2

o

14

Total fakturering

1991 1992 1993 1994 1995

<

Resultat efter avskrivningar

11191 ^1~2 1!193 1e-3<1 19115 Rorelsem~rglnal

1991 1992 1993 1994 1995

Affärsområde Specialföretag

I affärsområdet ingår SVB Svens- ka Vägbeläggningar AB, Peab T ransport & Miljö AB samt Lam- berissons Kran AB. Specialföreta- gen utgör stödfunktioner till entreprenadrörelsen inom Peab, men säljer även sina tjänster utan- för koncernen.

Faktureringen för specialföreta- gen uppgick 1995 till887 mkr (789), vilket är en ökning med 12 procent från föregående år. Resul- tatet efter avskrivningar blev 60

(39), motsvarande en rörelse- marginal på 6,8 procent (4,9).

Resultatet efter finansnetto blev 43mkr(24).

SVB Svenska Vägbeläggningar AB

SVB Svenska Vägbeläggningar AB är ett rikstäckande företag inom asfaltbeläggning. Företaget har nio stationära asfaltfabriker samt ett antal mobila anläggning- ar för återvinning av asfalt och tillverkning av kalla asfaltmassor, ett område där SVB är marknads- ledande.

1995 har till stor del präglats av större infrastrukturella projekt, med såväl Peab som andra

anläggningsföretag som upp- dragsgivare. Bland de större pro- jekten kan nämnas nybeläggning av det nya Ullevimotet i Göte- borg, utbyggnad av E65 mellan Malmö och Sturup till motorvägs- standard och förbifarten runt Kyrkheddinge på väg 12 Malmö- Simrishamn samt underhållsbe- läggning av E4 i Stockholm.

I nära samarbete med Vägver- ket utför SVB kontinuerligt både ny- och underhållsbeläggningar över hela landet.

Peab Transport & Miljö AB

Peab Tran sport

Miljö AB består av två bolag: Peab Transport

Maskin AB och AB Miljöservice i Sverige.

I början av 1995 gjordes ett stra- tegiskt förvärv, då bolaget,

sammans med Siab, köpte 51 pro- cent av aktierna i Swerock från AssiDomän. Swerock förfogar över 340 sten- och grustäkter och har 45 hel- eller delägda betongfa- briker.

Peab Transport & Maskin AB

Peab Transport

Maskin bedri- ver uthyrning av specialfordon

: .. Y

•1

och entreprenadmaskiner, såväl inom Peab som till externa kun- der.

Bland fordonen finns maskin- trailers, stora kranbilar, skogsbi- lar, tankbilar, betongbilar och -pumpar, fjärrbilar samt fordon för specialtrans porter.

På entreprenadsidan erbjuds entreprenadmaskiner för timut- hyrning, men också specialmaski- ner för rivningsentreprenader över hela landet.

För att kunna ge fullservice till kunderna har bolaget egna verk- städer samt försäljning av grus och krossprodukter från egna anläggningar. Bolaget säljer och levererar även eldningsolja.

AB Miljöservice i Sverige Miljöservice arbetar främst inom fyra områden: Fastighetsrenhåll- ning, industrirenhållning, spol- och slamsugning samt ventila- tionsrengöring.

Kommunala entrepre.nader beträffande avfallsinsamling från hushållen är den största verksam- heten, med avtal i 12 kommuner, inklusive delägda bolag.

Inom industrirenhållning har Miljöservice effektiva system för källsortering och intern hantering av restprodukter från industrier och andra företag.

I de kommuner Miljöservice bedriver fastighetsrenhållning har man under året erhållit kon- trakt för insamling av förpack- ningar åt Svensk Kartongåtervin- ning, Plastkretsen och Metallkret- sen.

Bolaget har under 1995 tillsam- mans med det danska företaget Danwas te Projekt A/S erhållit en tredjedel av fastighetsrenhåll- ningen i Malmö stad. Ett nytt bolag, Miljöservice-Danwaste AB, har bildats för att bedriva entre- prenaden, som påbörjas den l april1996 och löper över sju år.

T illsammans med Reci Industri AB har Miljöservice bildat Red- Miljöservice AB, ett bolag med specialkunskap inom bl.a. miljö- farligt avfalL

Lambartssons Kran AB Lambertssons Kran AB arbetar med uthyrning av större bygg- nadskranar, bygghissar och mo- bilkranar. Bolaget monterar och ger service på samtliga på mark- naden förekommande byggnads- kranar och hissar. Företaget är ett av norra Europas ledande i sitt slag, med ca 300 operativa kranar.

Inom bolaget finns tre dotterbo- lag: WBM Hyrkranar AB, Europa- kranar Svenska AB samt Lam- bertssons Kran AS.

All uthyrning av mobilkranar sker genom WBM Hyrkranar AB, medan försäljningen av nya bygg- nads- och mobilkranar sker genom Europakranar Svenska AB, som är generalagent för Potain byggnadskranar och PPM

Mobilkranar. I Norge bedrivs hyresverksamheten genom Lam- bertssons Kran AS.

Bland större uppdrag under 1995 kan nämnas Peabs ombygg- nad av Ullevi, Kv<Erners byggan- de av ny sodapanna för Södra skogsägarna, JMs nybygge av Moderna Museet i Stockholm och Peabs sjukhusbygge i Sunderbyn utanför Luleå.

Under 1995 har verksamheten

i Danmark överlåtits till en dansk

samarbetspartner. Lambertssons

Kran har under 1995 påbörjat

arbetet med att erhålla certifikat

för ISO 9002.

l

l slutet av 1995 hade sjukhusets försörjningsbyggnad tagit form.

'

Sunderbyn byggs med miljön och människan i centrum

Det är inte ofta ett sjukhus kan planeras och utformas från grun- den, utan att hänsyn behöver tas till befintliga byggnader, avgrän- sade tomter eller pågående verk- samhet. I Sunderbyn, strax utan- för Luleå invid vägen mot Boden, är detta dock verklighet. Här väx- er ett helt nytt sjukhus fram, ett sjukhus som är planerat för män- niskan i samklang med både sig själv och miljön.

Sjukhuset, som ska ersätta de befintliga sjukhusen i Luleå och Boden, har varit mycket omdisku- terat och placeringen har varit föremål för många diskussioner bland allmänhet och politiker.

Lång beslutstid, snabbt bygge

Beslutet att bygga ett sjukhus i Sunderbyn fattades redan i juni

1993 efter ett gediget utrednings- arbete och prövning av ett antal olika förslag. Av politiska skäl omprövades beslutet efter valet 1994, men efter ett sista beslut i landstingsfullmäktige i november 1994 kunde uppförandet av sjuk- huset starta våren 1995.

Då hade Peab redan ett år tidi- gare fått uppdraget att som gene- ralentreprenör göra verklighet av planerna.

Byggkostnaden i det kontrakt som tecknades 1994 var drygt 800 miljoner kronor, vartill sedan har kommit tilläggsbeställningar. När landstinget gjorde sin upphand- ling var do ck inte bara priset avgörande utan också kompetens och tidigare erfarenhet från sjuk- husbyggen utgjorde en viktig del i beslutsprocessen.

Eftersom tiden för projektering

\

.:/

och uppförande är mycket kort för ett bygge av denna storlek går projektering och bygge hand i hand. Det innebär att själva entre- prenadformen bygger på förtro- ende mellan parterna, med en kombination av fast pris och löpande räkning. Det finns också en incitamentsdel, där båda par- ter kan tjäna på att sjukhuset fär- digställs till en lägre kostnad än avtalat.

Med människa och miljö i centrum

Sunderby sjukhus har från första stund planerats och utformats med människan och miljön i cen- trum. Målet är att skapa lugn, trygghet och harmoni för patien- ter, besökare och personal.

Vid uppförandet av sjukhuset följs Peabs miljömanual och allt byggnadsmaterial ska vara aller- gitestat och innehållsdeklarerat.

Huvudsakligen kommer bepröva- de och naturnära material som betong, tegel, trä, keramik och marmor att användas . . Andra exempel på miljöhänsyn är att alla elledningar isoleras för att reducera de elektromagnetiska fälten och att ventilationstrum-

morna levereras invändigt tvätta- de för att ge ventilationen en god långsiktig funktion.

Miljövänlig teknik kommer också att användas för att kyla sjukhuset. I stället för kemiska kylmedia kommer vattnet från Luleälven att användas för att generera den kyla som apparater och människor behöver.

Mänsklig skala

Att ett sjukhus upplevs som skrämmande är något som arki- tekterna tagit stor hänsyn till.

Byggnaderna präglas av mötet mellan stadsstruktur och lands- bygd, med former, material och detaljlösningar som ska ge besö- karna goda associationer.

Ä ven den mänskliga skalan är viktig, både i fråga om storlek och känslor. De offentliga delarna av sjukhuset som entre, entrehall och förbindelsestråk utformas därför så att känslan av stort sjukhus inte ska bli så påtaglig hos besö- karna.

Över huvud taget lägger man vid projekteringen stor vikt vid att material val, ljusinsläpp, utblickar, akustik, färger och for- mer på ett kreativt sätt ska stimu-

lera de mänskliga sinnena och därmed ge patienterna stöd.

Sunderby sjukhus skapas med höga ambitioner. Med ny arkitek- tur, sunt byggnadssätt, framåtsyf- tande tekniska lösningar och nytänkande

fråga om hur vård- arbetet ska läggas upp , formas ett sjukhus som ska bli Europas modernaste, när det tas i bruk

januari 1999.

Beställare: Norrbottens Litns Lands- ting. Arkitekt: NAB, Luleå. Entre- prenadform: Generalentreprenad.

Ursprunglig ordersumma: 810 mil- joner kronor.

17

Gardermoen ska bli Europas modernaste flygplats

I Norge är Peab med och bygger viktiga delar av landets för närva- rande största projekt: Oslos nya internationella storflygplats Gar- dermoen.

Omvandlingen av den gamla charter- och militärflygplatsen Gardermoen norr om O~lo till

"Europas modernaste flygplats"

startade hösten 1993 och ska vara klart den 4 oktober 1998.

Då har man satsat mer

12 miljarder svenska kronor på att bygga en flygplats som ska fylla alla de krav som resenärerna, flygbolagen och inte minst sam- hället ställer på en stor, internatio- nell flygplats.

Det handlar om ett gigantiskt projekt, där ord som säkerhet, funktionalitet, totalekonomi och miljöhänsyn är synnerligen vikti- ga. Både under byggperioden och när flygplatsen väl är i drift.

Byggherre är Oslo Hovedfly-

p lass AS, som ska klara den stora investeringen genom en kombina- tion av kapital från norska Luft- fartsverket, medel från statens försäljning av det nuvarande flyg- platsområdet i Fornebu och upp- låning på den öppna marknaden.

Kalkylerna tyder på att flygplat- sen kommer att bli en god affär, med intäkter som mer än väl ska täcka både driften och de finansi- ella kostnaderna.

Tenninalbyggnaden

Peab är genom sitt norska bolag Peab AS en av de större entrepre- nörerna på Gardermoen, med entreprenader för hittills omkring 200 miljoner norska kronor. Dels har vi svarat för betongarbetena för den stora terminalbyggnaden, dels för en stor brokonstruktion utanför ankomsthallen.

Byggherren har i projektering-

en av flygplatsen lagt stor vikt vid

att den blir ett fint exempel på det

bästa som norska arkitekter och

byggare kan bjuda på. Den165m

långa och 112m breda terminal-

byggnaden får en mycket spän-

nande form, med ett luftigt trätak

som svävar ovanför byggnaden

likt en vinge. Takets enorma lim- träbalkar hålls uppe av ett stort antal betongpelare, vilka ingick i Peabs uppdrag.

Eftersom betongpelarna ska vara "nakna" inne i terminal- byggnaden, ställdes mycket höga krav p å ytans jämnhet. Betongen framställdes av speciellt grus och glidformsgjutningen utfördes med högsta precision, för att det inte skulle bli några luftfickor eller andra ojämnheter.

Ny höghastighetsjärnväg Eftersom den nya flygplatsen lig- ger 47 km från Oslo- ungefär lika långt ut som Arlanda från Stock- holm - har norrmännen satsat sto- ra summor på att skapa en snabb och bekväm kollektivtrafik till och från flygplatsen.

Mellan Oslo och Gardermoen anläggs därför Norges första hög-

hastighetsjärnväg av det helstatli- ga bolaget NSB Garderroabanen AS. Anläggningskostnaden är beräknad till 7 miljarder norska kronor, vartill kommer kostnaden för de 16 specialbyggda snabb- tågen.

Frän Oslo C ska resan till flyg- platsen bara ta 19 minuter, mot dagens nästan timslånga bilresa.

Peab har erhållit två entreprenad- kontrakt. Dels en dubbelspårig tunnel för drygt 580 miljoner svenska kronor, dels en delsträcka av banvallen för över 190 miljoner kronor.

Norges längsta järnvägstunnel

Tunneln, som startar strax utanför

Oslo S, är 13,8 km lång och blir därmed Norges längsta järnvägs- tunneL Arbetet startade i augusti 1994 och tunneln ska vara klar att lämnas över till spårläggarna hös- ten 1997, för att järnvägen sedan ska kunna vara

drift när flyg- platsen öppnar hösten 1998.

Arbetet med tunneln drivs från sex håll samtidigt. Den är inte bara lång utan också bred och hög, med en area på 110 m

Det gör att det är mycket stora mas- sor, totalt 1,7 miljoner m

fast mas- sa, som ska sprängas ut ur berget.

Massorna återanvänds efter krossning till järnvägens banvall och andra markanläggningar.

Upphandling som följer alla regler

När flygplatsen är i bruk blir den en av Norges största arbetsplat- ser, med över 10.000 anställda.

Men redan idag, under byggti- den, sysselsätter den ett stort antal människor. Totalt beräknar man att det krävs 20.000 årsverk under de fem byggåren för hela Gardermoenprojektet.

Även upphandlingsarbetet är omfattande, med uppåt 150 olika entreprenadkontrakt. Upphand- lin gen följer naturligtvis alla

regler

bland annat de som ställts uppavGATI.

Hittills har Peab fått två huvud-

kontrakt, men eftersom kontrakt

på nya entreprenader löpande

lämnas ut räknar vi med att kun-

na erhålla ytterligare projekt och

befästa vår roll som ett av Norges

främsta bygg- och anläggnings-

företag.

VM i friidrott viktigt evenemang även för Peab

Förra sommarens VM i friidrott i Göteborg var ett viktigt evene- mang också för Peab. Vi var en av de sju nationella sponsorerna, med allt vad det innebar av möj- ligheter till positiva kundkontak- ter och hade dessutom entrepre- naduppdrag för totalt omkring 300 miljoner kronor i samband med VM.

Det största uppdraget var byg- get av den nya läktaren på Ullevi åt Fritidsförvaltningen i Göte- borg.

Denna läktare- som faktiskt var med i arkitekten Sten Samu- elssons ritningar redan när arenan byggdes till VM i fotboll1958, men då ströks av kostnadsskäl, gav Ullevi ett välkommet tillskott på 9.000 sittplatser. Bygget var ganska komplicerat, bland annat fick pålningen slås genom befint-

22

liga golv och tak på den gamla delen av arenan.

Läktaren invigdes planenligt den 21 maj 1995 av Internationella Friidrottsförbundets president Primo Nebiolo i samband med förbundets kongress i Göteborg inför VM.

Ett annat stort uppdrag var Ullevimotet, som öppnade E6 in mot centrum. För 90 miljoner kro- nor fick Vägverket av- och påfar- ter, en rondell vid Rantorget, en ny bro över E6, breddning av Ullevigatan och in- resp utfart för Ullevigaraget.

Ullevimotet fick en av utmär- kelserna i "Årets Byggen", med motiveringen: "Friidrotts-VM 1995 färgade på många sätt av sig på byggåret i Göteborg- ett lyck- at och dessutom permanent exempel är det forcerade men väl

genomförda anläggandet av Ulle- vimotet".

För Vägverket byggdes också fem rastplatser vid de stora infar- terna till staden. Rastplatserna är välutrustade med kiosk och toa- lett samt stora uppställningsplat- ser för personbilar, bussar och lastbilar.

Ett spektakulärt inslag i stads- bilden var uppförandet av VM- byn, som gav 2.000 aktiva delta- gare bekvämt boende bara några minuters gångväg från uppvärm- nings- och tävlingsarenor. Husen transporterades med tåg från Norge, där de hade använts vid vinterolympiaden i Lillehammer.

VM-byn blev en stadsdel i minia- tyr, med kiosker, polisstation, egen brandkår, cafe, pub och ser- vicefunktioner som post, bank och resebyrå.

Efter VM har husen fått stadig- varande användning, bl. a. som bostäder i Göteborg (Solväders-

byn) och som fritidshus i Sälen- ) fjällen.

Förutom exponering både före och under VM på strategiska stäl- len i Göteborg, gav sponsorskapet oss möjlighet att anordna studie- besök och föreläsningar för kun- der och andra viktiga affärskon- takter.

Reklameffekten är det natur-

ligtvis svårt att göra en exakt kal-

kyl för, men för de personer som

deltog i Peabs seminarier under

VM-dagarna var våra insatser

mycket påtagliga. Vi känner att vi

genom sponsorskapet har stärkt

relationen med våra kunder och

att satsningen var en framgång.

Miljöarbetet måste sättas i första rummet!

Bygg- och anläggningsbranschen är en verksamhet som i alla led kraftigt påverkar miljön- idag och i framtiden. När

bestäm- mer oss för vilka områden som ska exploateras, hur vägar och järnvägar ska dras fram genom landskapet och vilka material som ska ingå i byggnader och anläggningar påverkar detta allas vår miljö. Gör vi fel får det stora konsekvenser, inte bara för oss själva utan också för kommande generatio- ner.

Därför är det nödvändigt att alla som är med

bygg- och anlägg- ningsprocessen sätter miljöfrågor- na i främsta rummet och inte låter kortsiktiga intressen styra över långsiktigt ansvarstagande.

Som byggare har vi ett ansvar som innebär att vi även skall kun- na säga ifrån, så här vill vi inte bygga, det blir inte bra!

I vår miljöpolicy slår vi fast att vi ska erbjuda produkter som

uppfyller kundens och sam- hällets miljökrav, att pro-

duktionen ska bedri- vas med minsta

möjliga

påverkan på miljön och på ett resurssnålt sätt samt att

skall erbjuda produkter som inte skall påverka omgivningen på ett skadligt sätt.

Miljöarbete i praktiken

M en det räcker inte med en policy på ett papper. Miljötänkandet måste genomsyra hela företaget och alla anställda. För att utveckla och förankra miljöarbetet inom Peab, arbetar

därför kontinuer- ligt med att formulera och förfina våra mål och bygga upp en orga- nisation som svarar mot behovet av kvalificerad miljöledning. Det innebär bland annat:

• Att utbilda den egna persona-

len i samarbete med stiftelsen Det

Naturliga Steget.

• Att städa upp i koncernens egen konsumtion av produkter och snarast övergå till miljöanpas- sade alternativ.

• Att utveckla miljöanpassade inköpskriterier för alla produkter.

• Att införa miljöbesiktning av samtliga ombyggnads- och riv- ningsobjekt.

• Att se till att allt miljöfarligt material sorteras ut och tas om hand inom alla de områden där vi är verksamma.

• Att införa och vidareutveckla Miljömanualen vid samtliga entreprenader och uppdrag.

• Att varudeklarera alla ingåen- de produkter i ett bygge.

• Att verka för att produkter som innehåller ämnen, som åter- finns på Kemikalieinspektionens lista över ämnen som ska bort , inte används i produkter som vi tillhandahåller eller använder.

• Att införa miljöplaner för byg- gen, där såväl produktionsfasen som byggnaden ges högsta priori- tet.

• Att införa miljöledningssystem för att följa upp koncernens mål- sättningar på miljöområdet

Miljömanualen

Vi är

full gång att vidta alla des- sa åtgärder. Ett konkret exempel är framtagandet av Miljömanua- len.

Arbetet med denna startades av J&W och Örebro kommun för ett och ett halvt år sedan. Hösten 1995 gick Peab in som delägare, vilket bland annat har inneburit att vi tillsammans med forskare och andra intressenter arbetar för att främja utvecklingen av Miljö- manualen.

Miljömanualen är tänkt som ett praktiskt redskap med brukbara

kunskaper för miljövänligt byg- gande och är därmed ett hjälpme- del för beslut och åtgärder i alla skeden av byggprocessen.

Syftet med manualen är att se till att ta vara på resurser och ska- pa byggnader som människor mår bra av att uppföra och vistas i, samtidigt som materialet de byggts av ska kunna återanvän- das, återvinnas eller omhändertas -utan att naturen tar skada.

Miljömanualen innehåller brukbara kunskaper för alla som är inblandade i byggprocessen.

Inte bara byggare utan också b yggherrar, kommuner, konsulter och förvaltare.

Själva använder vi Miljömanu- alen i vår bygg- och anläggnings- verksamhet som ett naturligt hjälpmedel i vår strävan att bygga för framtiden.

Bygg- och anläggningsbranschen är en verksamhet som i alla led kraftigt påverkar miljön- idag och i framtiden. Gör vi fel får det stora konsekvenser, Inte bara för oss sJälva utan också för kommande generationer.

;l '

26

AKTIEINFORMATION

Aktiekapital Aktiedata 1985 1994

Aktiekapitalet uppgick vid årets ingång till 532 mkr fördelat

Resultat efter schablonskatt, kr 0,70 0,30 på 53.185.700 aktier å nominellt 10 kr. Aktiekapitalets för-

delning på A-respektive B-aktier framgår av tabellen ne- Resultat efter verklig skatt, kr 1,00 0,40

Utdelning, kr ^{_ 1 )}

dan:

Justerat eget kapital, kr 15,1

o

Andeli% av Andall% Börskurs vid årets slut, kr 13,30 17,10

Aktieslag Anti l Rll•tetal ak1iakapltal av rö•tar

P/E-tal, schablonskatt 18 57

Serie A 7.542.848 10 14,2 62,3 P/E-tal, verklig skatt 13 42

Serie B 45.642.852 1 85,8 37,7 Direktavkastning,%

o o

Börskurs/justerat eget kapital,% 88 122

53.185.700 100,0 100,0

" styrelsens förslag till bolagsstämman.

Aktiekapitalet har utvecklats enligt följande under perioden 1974-1995

FörAndring av Ak1ia-

Ar aktiekapital kapital

1974 100.000

1978 Fondemission 9:1 900.000 1.000.000

1983 Fondemission 7:1 7.000.000 8.000.000

1986 Split 10:1 8.000.000

1986 Fondemission 1:4 2.000.000 10.000.000

1987 Nyemission 1 :2 5.000.000 15.000.000

1989 Fondemission 2:1 30.000.000 45.000.000

1992 Riktad nyemission 62.964.250 107.964.250

1993 Riktad nyemission 25.000.000 132.964.250

1994 Nyemission 3:1 398.892.750 531.857.000

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktieägare uppgick per 1995-12-31 til111.855.

Antal aktler Antal %av antal Äger till- o/o av aktie·

aktieägare ak11alllgara •ammans kapital

1-500 501-1.000 1.001-2.000 2.001-5.000 5.001-10.000 1 0.001-20.000 20.001-50.000 50.001-1 00.000 100.001-

Tecknlngsoptioner

1992 emitterades ett förlagslån på 25 mkr. Förlagslånet emitterades med 2.792.587 avskiljningsbara teckningsop- tioner, som innebär en rätt att under perioden 1997-05-01 - 2002-04-30 teckna en ny aktie av serie B per tecknings- option, till en teckningskurs av 24,17 kronor.

Om samtliga teckningsoptroner utnyttjas kommer an- talet aktier i bolaget att uppgå till 55.978.287.

4.853 40,9 1.251.191 2,4

3.125 26,4 2.792.600 5,2

1.726 14,6 2.967.407 5,6

1.354 11,4 4.847.518 9,1

459 3,9 3.722.303 7,0

170 1,4 2.619.520 4,9

92 0,8 3.120.238 5,9

23 0,2 1.710.300 3,2

53 0,4 30.154.623 56,7

11.855 100,0 53.185.700 100,0

Utdelningspolitik

Utdelningar skall stå i rimlig proportion till såvällångsiktig vinstutveckling som till bolagets konsolideringsbehov, lik- viditet och ställning i övrigt. Långsiktigt bör utdelningen motsvaras av 25 -30 procent av resultatet efter skatt.

För räkenskapsåret 1994 lämnades ingen utdelning.

Det är styrelsens förslag att d et ej hell er för räkenskapsåret 1995 lämnas någon utdelning. Det är styrelsens uppfatt- ning att den långsiktiga utdelningspolitiken inte kan verk- ställas förrän bolaget konsoliderats ytterligare.

i l

\

J

AKTIEINFORMATION

Ägartörtecknlng PEAB AB per 1995-12-31

Totalt Antal

"lrtle•a••e •-•ktl•r B·aktier' antal aktier % röstar %

Br. Paulsson m. tam. och bolag 6.821.888 2.374.548 9.196.436 17,3 70.593.428 58,3

Gösta Eklund AB 483.480 483.480 0,9 4.834.800 4,0

Retriva AB 3.030.000 3.030.000 5,7 3.030.000 2,5

Andersson & Bennet AB 2.600.000 2.600.000 4,9 2.600.000 2,1

Trallswitch Intressenter AB 1.990.500 1.990.500 3,7 1.990.500 1,6

Owe Källestål 153.600 153.600 0,3 1.536.000 1,3

LKAB 1.170.800 1.170.800 2,2 1.170.800 1 ,O

Aveca Stiftelse 1.095.000 1.095.000 2,1 1.095.000 0,9

Diligentia lnvest 1.039.500 1.039.500 2,0 1.039.500 0,9

Svenska Elektrikerförbundet 970.000 970.000 1,8 970.000 0,8

The Goldman Sachs Trust Co 700.000 700.000 1,3 700.000 0,6

International Construction

Management Consultant 693.000 693.000 1,3 693.000 0,6

Svenska Handelsbanken S.A 591.000 591.000 1 '1 591.000 0,5

Wasa Livförsäkring 575.600 575.600 1 '1 575.600 0,5

Övriga 83.880 28.812.904 28.896.784 54,3 29.651.704 24,4

7.542.848 45.642.852 53.185.700 100,0 121.071.332 100,0

25 kr

20 kr

' l

~i\ ^{_ _ , , l \ - /} " T .. ^{.... ~} -

n- ~ ': ^{~ ~---~ -- -} .... -- ^{~ ~}

- ~ / ,...,

.,

- ^{/ ~} \. ^~

'\

15 kr

;' ... ., _-~- ^._.

_ '.::, ' · .... J..

r

- l -.--.

-,~, ~

T

10 kr

-

5 kr

O kr

93

94 95

Peab B Generalindex Bygg & Fastighetsindex

27

E K ONOMISK ÖVERSIKT

(mkr) 1995 1994 1993 1992 1991

Fakturering

Rörelsen 10.157 8.288 6.214 6.355 2.476

Fastighetsförvaltning 8 21 110 435 136

Summa fakturering 10.165 8.309 6.324 6.790 2.612

Resultatposter

Rörelseresultat efter avskrivningar 147 114 -121 425 130

Finansnetto -92 -92 - 208 -363 - 82

Resultat efter finans netto 55 22 - 329 62 48

Extraordinära poster - 82

Resultat före skatt 55 22 -329 - 20 48

Skatter - 1 130 20 -10

Mi no ritatsandelar

o

o

o

Arets resultat 54 22 -199 10 38

f~

Balansposter

Omsättningstillgångar 2.654 2.495 1.589 1.933 968

Omsättningsfastigheter 35 311 441 4.582 1.295

Anläggning st iiigångar 1.791 1.478 1.393 810 145

f':

Summa tillgångar 4.480 4.284 3.423 7.325 2.408

Kortfristiga skulder 2.415 2.113 1.676 1.873 559

Saldo pågående arbeten 358 370 343 625 332

Långfristiga skulder 905 1.056 1.068 4.143 1.264

Minoritetsintressen 18 13 188 2

Eget kapital 784 732 335 496 251

Summa skulder och eget kapital 4.480 4.284 3.423 7.325 2.408

Entreprenad

Fakturering 9.585 7.785 5.746 5.900 2.476

Resultatavräknad fakturering 9.420 7.940 6.193 5.938 2.484

Resultatavräkningsgrad, % 98 1 Ö2 108 101 100

Rörelsemarginal 139 111 10 146 36

Rörelsemarginal,% 1,5 1,4 0,2 2,5 1,4

Orderingång 9.990 9.659 4.664 6.917 2.388

Orderstock 5.390 4.989 3.115 4.105 1.458

Nvckeltal

~

Justerat eget kapital 802 745 336 684 253

Riskbärande kapital 802 745 336 815 313

Sysselsatt kapital 1.915 1.801 1.541 4.830 1.458

soliditet, % 17,9 17,4 9,8 9,3 10,5

Skuldsättningsgrad, ggr 1,4 1,5 3,6 6,1 4,8

f)

Riskbärande kapital, % 17,9 17,4 9,8 11 '1 13,0

Vinstmarginal, % 1,9 1,8 -1,5 8,2 7,6

Räntabilitet på eget kapital, % 5,1 2,9 -64,7 7,9 14,1

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,9 9,3 - 2,6 11,6 15,8

Räntetäckningsgrad, % 139,6 102,0 -45,0 112,6 131,4

Aktiedata

Resultat efter schablonskatt, kr 0,70 0,30 - 10,50 5,00 7,40

Resultat efter verklig skatt

före utnyttjande av optioner, kr 1,00 _0.40 - 15.00 1,00 8,30

efter utnyttjande av optio ner, kr 1,00 0.40 - 15.00 0,90 8,30

Justerat eget kapital

före utnyttjande av optioner, kr 15,10 14,00 25,20 63,30 56,20

efter ut nyttjan de av optio ner, kr 15,50 14,50 27,20 61 '10 56,20

Börskurs vid årets slut 13,30 17,10 28,00 18,50 50,00

Utdelning

- · ·

••styrelsens förslag till bolagstämman

28

EKONOMISK ÖVEAS I KT

(mkr) 1995 1994 1993 1992 1991

Personal

Medelantalet anställda 7.484 7.010 5.304 5.811 1.976

lnvesterl ng ar

Fastigheter in kl. aktier i fastighetsförvaltande bolag -276 -123 - 4.137 3.220 253

Maskiner och inventarier 107 64 21 209 36

Övrigt 111 384 94 602 12

Total fakturering Resultat före skatt soliditet

mkr %

12.000 20

100 10.001)

50

o

8.00(J

-50

6.001l¹ -100

l -150

4.001!

-200

-250 5

2.000

-300

o

o

1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995

Vinstmarginal Räntabilitet Skuldsättnlngsgrad

% %

20

10 7

o

-1

o

-20 4

-30 ::;

-40

-50 2

-60

-70

o

1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995 Räntabilitet på eget kapital

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Räntetäckningsgrad Medeltal anställda Fakturering

% per anställd

160 6.000

140 7.000

120

100 6.000

BO _5.000

60

40 4.000

20 3.000 O!!

o

-20

-40 1.000

-60

o

1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995 1991 1992 1993 1994 1995

29

30

KONKURREN T R E DOV I S NING

Sammanställningen nedan visar de väsentligaste posterna ur resultaträkningen för de största byggföretagen i landet.

Det är enbart entreprenadrörelsen från respektive bolag som redovisas.

Uppgifterna är hämtade från 1995 års bokslutskommu- nikåer för bolagen.

Byggrörelsen

1111115 (lllkr)

...

Fakturering 9.585

Resultatavräknad fakturering 9.420

Resultatavräkningsgrad 98%

Byggrörelsens resultat efter avskrivningar 139 Rörelsemarginal i byggrörelsen 1,5%

Orderingång 1995 9.990

Orderstock 1995-12-31 5.390

Bokslutskommunikeerna är oftast kortfattade och vissa uppgifter saknas i några fall. Antaganden har därför till viss del behövt göras.

Redovisnings- och värderingsprinciper kan variera mellan bolagen. Detta har ej helt kunnat beaktas.

Sun•ka NCC Slab ~M ..ratzer

29.610 15.243 10.314 2.977 1.047

30.359 14.225 9.695 3.394 1.378

103% 93% 94% 114% 132%

693 313 86 102 32

2,3% 2,2% 0,9% 3,0% 2,3%

36.192 15.400 10.459 3.244 897

27.098 9.900 5.584 2.694 550

/

i\

F I N A N S I E L L

Finansiering

Nettoskuldsättningen uppgick den 31 december 1995 till 826 mkr. Denna varierar under året främst beroende av säsongsvariationer inom entreprenadrörelsen. Rörelseupp- låningen l Norge uppgick vid årsskiftet till 17 4 mkr.

De räntebärande skulderna uppgick totalt till 1.113 mkr varav de räntebärande kortfristiga var 208 mkr. Av de räntebärande långfristiga skulder om totalt 905 mkr ut- gjorde 399 mkr checkräkningskrediter. Medelränta i låne- porlföljen uppgick vid årsskiftet till 9,1 procent (9,0).

Finansiella risker

Koncernens rörelseupplåning sker i lokal valuta. Detta i enlighet med fastlagd finanspolicy att koncernen ej skall ta några valutarisker. Räntan avseende rörelsekrediter är i huvudsak rörlig. Vid årsskiftet var den genomsnittliga räntabindningstiden 8 månader (1 0}. Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntabindningstiden på den totala upplåningen uppgå till maximalt 2 år.

skuldsittningsgrad

skuldsättningsgraden förbättrades till 1 ,4 (1 ,5).

skattesituationen

Koncernens skattemässiga underskott att framledes utnyttja uppgår till ca 50 mkr.

Uneportf~UJ 1995-12-31, mkr

INFORMATION

Investeringar

Nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar under året uppgick till 218 mkr, varav 114 mkr avsåg aktler och 1 04 mkr avsåg anläggningar och goodwill. Desinvesteringar i omsättningsfastigheter uppgick till 276 mkr.

Ut d el n l ngspolitik

Utdelningar skall stå i rimlig proportion till såvällångsiktig vinstutveckling som till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Långsiktigt bör utdelningen motsvaras av 25-30 procent av resultatet efter skatt.

För räkenskapsåret 19941ämnades Ingen utdelning.

Det är styrelsens förslag att det ej heller för räkenskapsåret 1995 lämnas någon utdelning. Det är styrelsens uppfatt- ning att den långsiktiga utdelningspolitiken inte kan verk- ställas förrän bolaget konsoliderats ytterligare.

Känslighetsanalys

mkr Beräkningsbas Förändring Result•teffekt Rörelsen

Volym 10.000 +1-5% 25

Marginal 10.000 +1-0,5% 50

Flnans

Ränta 1.000 +/-1% 10

Unebindningstid Belopp Andel i o/o Aänteblndnlngstld Belopp Medelränta l o/o Andeli o/o

1996 208 19 1996 942 9,0 85

1997 119 11 1997 32 6,1 3

1998 25 2 1998 g _{10,3 1}

1999 103 g _{1999 80 10,8 7}

2000- 259 23 2000 50 10,0 'l

Checkkrediter 399 36

Summa 1.113 100 Summa 1.113 9,1 100

31

32

DEFIN I TION R

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs.

Justerat eget kapital

Eget kapital med tillägg för minoritetsandelar.

Justerat eget kapital per aktie

Justerat eget kapital dividerat med antalet aktler vid årets utgång.

Nettomarginal

Resultat efter finansnetto i förhållande till resultatavräknad fakturering.

Nettoskuldsättning

Räntebärande skulder inklusive pensionsskuld med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Orderingång

Summan av de order som erhållits under året.

Orderstock

Orderstock kvar att fakturera.

P/E-tal

Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Resultatavräkningsgrad

Uttrycks i procent och utgör förhållandet mellan resultatav- räknad fakturering och total fakturering.

Resultat per aktie efter schablonskatt

Resultat efter finansnetto justerat för minoritetens andel i resultatet med avdrag för 28 procent schablonskatt, divi- derat med antalet aktier vid årets slut.

Resultat per aktie efter verklig skatt

Arets resultat dividerat med antalet aktier vid årets slut.

Riskbärande kapital

Eget kapital med tillägg för latent skatteskuld och minori- tetsandelar.

Räntabilitet på eget kapital

Resultatet efter finansnetto med avdrag för 28 procent schablonskatt samt justerat för minoritetens andel l netto- resultatet i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto med tillägg för finansiella kost- nader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto med tillägg för finansiella kostna- der i relation till de finansiella kostnaderna.

Rörelsemarginal

Resultat efter avskrivningar i förhållande till resultatav- räknad fakturering.

Skuldsittningsgrad

Räntebärande skulder i förhållande till justerat eget kapital.

soliditet

Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen vid årets slut.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen vid årets slut med avdrag för ej ränte- bärande rörelseskulder och latenta skatteskulder.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto med tillägg för finansiella kostna- der i relation till resultatavräknad fakturering.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

PEAB AB (pub!)

Organisationsnummer: 556061-4330

Verksamheten

Koncernens verksamhet under 1995 kännetecknas av en fortsatt koncentration till kärnverksamheten bygg-och anläggning.

Den totala svenska byggmarknaden var under 1995 på en oförändrad nivå jämfört med 1994. Industri och anlägg- ningsbyggandet ökade något medan bostadsinvestering- arna var fortsatt låga.

Norska marknaden präglades av en fortsatt god efter- frågan inom såväl bostads- som anläggningssektorn.

Viktiga hindelser under räkenskapsåret Under första kvartalet 1995 förvärvade Peab tillsammans med Slab 51 procent av aktierna i Swerock. Bolaget är av strategisk betydelse då det äger och förfogar över 340 sten- och grustäkter. Inom fabriksbetong återfinns 24 hel- ägda och 21 delägda fabriker. Swerock omsätter ca 800 mkr med 500 anställda.

PEAB Entreprenad Västs norska dotterbolag PEAB AS fusionerades med NOR Gruppen AS. Det nya entrepre- nadbolaget är Norges fjärde största entreprenadbolag med en omsättning på ca 1.000 mkr och 500 anställda.

Peabs ägerandel uppgår till 70 procent, med en option att öka sitt Innehav till över 90 procent inom en tvåårsperiod.

Peab har tillsammans med BPA AB och Oskarsborg Utvecklings AB, under namnändring till Ateneum AB bildat ett gemensamt exploateringsbolag Oskarsborg AB. Syftet är att uppnå en effektivare förvaltning och utveckling av bolagens kvarvarande exploateringsmark och fastigheter.

Peab har i december till det nybildade bolaget avyttrat fastigheter och exploateringsmark samt övriga fastighets- relaterade tillgångar till ett värde av ca 450 mkr vilket med- förde att balansomslutningen minskade med ca 250 mkr.

Genom affären frigör Peab resurser till förmån för kärn- verksamheten. Samtidigt skapas möjligheter i Oskarsborg att utveckla och förädla fastighetsbeståndet på ett kraftful- lare sätt än som tidigare varit möjligt.

Nybildade Oskarsborg ägs till 32 procent av Peab, 35 procent av BPA AB och till 33 procent av Ateneum AB.

Enligt upprättad proformaredovisning uppgår bolagets bal- ansomslutning till ca 2.200 mkr och den synliga soliditeten till 36 procent. Peabs bokförda värde på aktieinnehavet uppgick vid årsskiftet till O, 1 mkr. Därtill hade Peab en for- dran på bolaget på 256 mkr, vilken kommer att omvandlas till eget kapital under 1996.

Fakturering

Koncernens fakturering 1995 uppgick till1 0.157 mkr (8.288), varav ca 500 mkr avser förvärvade enheter.

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 55 mkr (22).

Resultatavr.lknad fakturering och resultat per affärsområde

Faktu,.rlng Aeeult•t efter avakrlvnlngar

mkr •eas 1994 fOOS 1994

Entreprenad 9.420 7.940 139 111

Specialföretag 887 789

e o

Övrigt, centralt 41 62 - tU5 -37

Elimineringar -364 - 378

9.984 8.413 144 113

Entreprenad

Faktureringen uppgick 1995 till 9.585 mkr (7. 785) och den resultatavräknade faktureringen till 9.420 mkr (7.940).

Detta ger en resultatavräkningsgrad uppgående till 98 procent {1 02).

Resultatet efter avskrivningar uppgick till139 mkr (111) motsvarande en rörelsemarginal på 1,5 procent (1,4) och resultatet efter finansnetto till 139 mkr {131) med en netto- marginal på 1,5 procent (1,6).

Orderingången för året uppgick till9.990 mkr (9.659).

Orderstocken uppgick vid årsskiftet till 5.390 mkr (4.989).

Specialföretag

Resultatavräknad fakturering 1995 uppgick till 887 mkr (789) och resultatet efter avskrivningar blev 60 mkr (39).

Det motsvarar en rörelsemarginal på 6,8 procent (4,9).

Fastigheter

Hyresintäkterna uppgick till B mkr (21). Minskningen beror på fastighetsavyttringar som skett under året. Koncernens omsättningsfastigheter har ett bokfört värde av 35 mkr (311).

Investeringar

Nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar uppgick till 2'18 mkr (449). Beloppet avser investeringar i aktier 114 mkr (266), anläggningar och goodwill 104 mkr (183).

Desinvesteringar i omsättningsfastigheter uppgick till 276 mkr (124).

Likviditet, finansiering och kassaflöden Koncernens disponibla medel definierade som banktill- godohavanden, kortfristiga placeringar, samt outnyttjade delar av checkräkningskrediter uppgick per 1995-12-31 till 566 mkr (470).

Finansieringsnettot från rörelsen efter investeringar upp- gick till193 mkr (- 497). Rörelsekapitalet förbättrades med 25 mkr (292).

Nettoskuldsättningen uppgick per 1995-12-31 till826 mkr (593). Ökningen beror på företagsförvärv och Investe- ringar. Dessutom har långfristiga fordringar ökat med 203 mkr(- 272).

skuldsättningsgraden förbättrades till 1 ,4 (1 ,5).

Fortstlttning sid. 34

33

il .. '

! J~

l! ! ~

l•

. [:~;l

; , i ~

Il!•:

l'

. ,

l:j-

' ^~l

.l _

1'. -

'

34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Räntabilitet och soliditet

Koncernens räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt blev 5,1 procent (2,9}. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 6,9 procent (9,3). soliditeten och riskbärande kapital uppgick till 17,9 procent (17,4).

Moderbolaget

Moderbolagets verksamhet bestär av koncerngemensam- ma funktioner.

Av moderbolagets fakturering som uppgick till 40 mkr (36}, utgjorde försäljning till dotterbolag 39 mkr (35).

Moderbolagets inköp från dotterbolag utgjorde 1 mkr (1 ).

Resultatet efter finansnetto blev - 34 mkr (- 53).

Personal

Medeltalet anställda i koncernen uppgick till 7.484 perso- ner (7.01 0) varav 333 kvinnor (2g2). Redogörelse för antal anställda lämnas i not 27.

l löner och ersättningar har utbetalats 1.629 mkr (1.432).

Redogörelse för anställningsvillkor för styrelsens ordfö- rande, VD och ledande befattningshavare lämnas i not 27.

Förslag till vinstdisposition

Koncernens fria reserver enligt koncernbalansräkningen uppgår till 80 mkr. Avsättning till bundna reserver föreslås med 5 mkr.

Moderbolaget

Att disponeras av bolagsstämman: Balanserad vinst

Årets resultat

6.322.716 47.760.937 54.083.653

styrelsen och verkställande direktören föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel dispo- neras sålunda:

Överföres till reservfonden Balanseras i ny räkning

4.800.000 49.283.653 54.083.653

( f o r t s .)

' •

·/

REsULTATRÄKNINGAR

Konc:ernen Moderbolaget

(mkr) Not ¹⁹⁹⁵ 1994 ¹⁹⁹⁵ 1994

Fakturering 9.984 8.413 40 36'

Rörelsens kostnader -9.732 -8.208 -42 - 47

Rörelseresultat före avskrivningar 252 205 -2 - 11

Avskrivningar enligt plan 2 - 108 - 92 -2 - 2

Rörelseresultat efter avskrivningar 3 144 113 -4 - 13

Fastighetsförvaltning

Resultat fastighetsaweckling 13 g 19 - 3

Intäkter 8 21

o

Driftskostnader -3 - 10

o

Avskrivningar enligt plan 2 -1 -6

o o

Resultat delägda handelsbolag -14 -13

o

Fastighetsförvaltningens resuHat efter

avskrivningar enligt plan 3 19 - 10

Rörelseresultat efter avskrivningar totalt 147 114 1!5 - 23

Finansiella Intäkter och kostnader

Utdelningar på andra aktier och andelar 2 l

o

Resultat vid avyttring av kapitalplaceringsaktier - 1 - 12 -2 - 6

Ränteintäkter 59 57 14 18

Räntekostnader - 139 -133 -61 - 42

Övriga finansiella poster -13 - 5

- 0

Resultat efter finansiella Intäkter

och kostnader 55 22 -34 - 53

Bokslutsdispositioner 4 82 71

Resultat töre skatt 55 22 48 18

Skatt 5 - 1 l

o

Minoritetsandelar 6

o

Årets resultat 54 22 48 18

' ~·

'

35