Välkommen till bolagsstämman
Tisdagen den 7 maj 1996 kl.16.30 i Securitashuset, Lindhagensplan 70, Stockholm
Anmälan till bolagsstämman
Rätt att delta i Secwi.tas bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den 27 april 1996, dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till Secwi.tas senast kl. 16.00 torsdagen den 2maj 1996.
Secwi.tas aktiebok förs av Värdepapperscentralen, VPC AB. Endast ägarregistrerade innehav återfinns under aktieägarens namn i aktieboken. För att aktieägare med för- valtarregistrerade aktier ska ha
rättatt delta i bolagsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. Aktieägare med för- valtarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, senast ett par bankdagar före den 27 april1996.
Anmälan om deltagande i stämman kan ske per post till Secwi.tas AB, Box 12037, 102 28 Stockholm eller per telefon 08-657 74 00. Vid anmälan lämnas namn, person- nummer (registreringsnummer), adress och telefonnummer.
Ärenden
Utöver ordinarie bolagsstämmaärenden ska stämman bl a behandla styrelsens förslag till aktieuppdelning (split) innebärande att varje aktie delas upp i 3 nya, aktier med ett nominellt belopp om 2 SEK. Beslutet om aktieuppdelningen förutsätter vidare, för sitt genomförande, att bolagsstämman dessförinnan fattar beslut om en fondemission om 24.116.450 SEK genom ökning av aktiernas nominella belopp från nuvarande 5 till 6 SEK.
Utdelning
Styrelsen föreslår en utdelning på 6,00 SEK (5,00). Som avstämningsdag för utdelning har styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman fredagen den 10 maj 1996. Beslutar bolags- stämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av VPC måndagen den 20 maj 1996 till de aktieägare som per avstämningsdagen är inforda
iden av VPC förda aktieboken eller den i anslutning därtill förda för- teckningen över panthavare m.ft.
Om.<lag: Securitas vtirdebil med chaufför Istvån Csdk.l bakgrunden sträcker sig Kedjebron, l:ryggd dr 1842-1849, över floden Donau i centrala Budapest. Securitas i Ungern omsätter cirka 60 MSEK.
Innehåll
Seenritaskoncernen ... 2-11 Ärlighet Vaksamhet Hjälpsamhet ... 2-3 Koncernchefen ... 4-5 Securitas väg ut i Europa ... .
Securitasmodellen i siffror ... .
.. .6-7 ... 8-9 seeuritas-aktien . . . . ... 10-ll Kunder och säkerhet ...... . 12-17 Banksäkerhet ... 12-13 Integrerade säkerhetslösningar ... 14-15 standardiserade säkerhetslösningar . . • • . . . . . .... 16 Hemmets säkerhet- Direct . . . • . . . .. .. •.... 16 Handelns säkerhet . . . .. • .. . .. . .. • . ... 17 Verksamhetsländer ...... . 18-24 Sverige ...•••..••.•.•. •..••... 18 Norge . . . • . . . . 19 Finland • Danmark ... .
Tyskland ...••
Portugal • Frankrike ...••
Spanien ... . Schweiz • Österrike • Ungern ... .
• . • .. . .. . . ••..•• . . . 20
• . .... 21 . •...•.•••... 22 . .. 23 . .. 24 Ekonomisk redovisning ..... 25-43 Verksamhetens inriktning och väsentliga händelser ... 25 Koncernens resultaträkning ... 26-27 Koncernens kassaflödesanalys . . . . ... 28-29 Koncernens balansräkning . . . . ... ~ ... 30-31 Moderbolaget . . . . •... 32-33 Redovisningsprinciper . . . . . . . , ... 34-35 Finanspolicy ... 36 Noter till räkenskaperna ... 37-42 Förslag till vinstdisposition ... 43 Revisionsberättelse ... .43 Ledning ........ 44-49 Styre1se och revisorer ... 44-45 Koncernledning och ledande befattningshavare ... 46-47 Adresser . . . . . . . ... 48 Ekonomisk information , •••.. , ...•.•... 49
S E C U R ITASKO N CER N EN
---
Arlighet Vaksamhet Hjälpsamhet ••
V I ÄR 34.000 människor som ger Seenritas ett ansikte. V år kunskap, förmåga och ambition att göra ett gott arbete formar våra kunders och allmänhetens bild av oss.
Idag är säkerhetsbranschen mycket mer än bara bevakning och väktare. Nya verksamhetsområden har tillkommit och innehållet har utvecklats och
Vi finns till för att trygga hem, arbete och
samhälle. Vår uppgift har formulerats olika under seeuritas 60-åriga historia, men vår strävan har
specialiserats. Men handlingsnormen duger trots sin ålderdomliga språkdräkt alltjämt för såväl väktare som tekniker, receptionist som värde- transportör och arbetsledare som chef.
alltid varit att i fullgörandet av uppgiften leva upp till våra tre ledord- ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet.
Varje medarbetare bär Seenritas märke. Under det emblemet förenas enskilda individer i strävan att göra ett gott arbete och att utveckla sig själva och företaget. Seenritasmärkets tre röda prickar är Redan tidigt i företagets historia skapades
"Handlingsnorm för väktare". Den ville i en
i det arbetet en påminnelse om våra tre ledord.
tid då väktarens ställning var ifrågasatt och yrket mycket enklare än idag uttrycka de krav vi ställer på oss själva.
Ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet förblir
grunden för Securitas. SECURITAS
Följande är ett utdrag ur boken "Handlingsnonnför väktare",framtagen 1958 i ett samarbete mellan
Securitas väktare, arbetsledare och ledning samt kundrepresentanter och arbetsmarknadens parter.
Språkdräkten kan tyckas ålderdomlig, men innehållet är högst aktuellt än idag.
Handlingsnorm för väktare
• Väktarens uppglit är att ~äna sina medmän- niskor, att genom sin tjänst forhindra och avhjälpa skador och olyckor, som kan beröva andra det dagliga brödet eller eljest skada liv, hälsa och egendom. Inom vaktbolagen är vi alla väktare och därför också alla tjänare åt andra.
• En väktare är ärlig-det är därför han har anförtrotts nycklarna.
• En väktare är vaksam-däri består hans yrkesskicklighet.
• En väktare är hjälpsam. skyldigheten att vidta en åtgärd och rätta till ett upptäckt fel ingår redan i vaksamheten, men dämtöver har en väktare ofta förmånen att visa hjälpsamhet mot sin nästa, även då det inte begärs av honom.
• En väktare har ansvarskänsla- det ansvar varmed han är betrodd utgör yrkets lockelse och väktarens heder.
• En väktare har självmant åtagit sig skyldigheten att rapportera de fel, oegent- ligheter och brister han upptäcker -även om de ansvariga är arbetskamrater eller andra människor, för vilka han har anledning att ömma.
• Det ligger i bolagets, kundens och inte minst väktarens eget intresse, att han betraktar denna rapportskyldighet som oeftergivlig.
• När någon ~ar begått ett fel och rät\Clse måste ske, skall denila göras ~å att den ej verkar nedsättande ell~ krlinkande för den felande.
• En väktare frågar sig när han skriver rap- port: Kan jag göra en medmänsklig insats får att rädda den jag anmäler. I vissa fall har han möjlighet att inför befa.let andraga för- mildrande omständigheter.
• Väktaren har påtagit sig tystnadsplikt för att skydda sig själv, vaktbolaget och kunden.
• Väktare i alla grader betraktar självklart varje tillgrepp av annans egendom, oavsett värdet, som stöld.
S EC U RITASKO N CERNEN
• Det ingår i ledningens skyldigheter att för väktaren klargöra vad som är brott mot tjänste- plikten. Om reglerna är stränga, måste det också kunna sägas: Väktaren har blivit varnad.
• En väktare tar aldrig mutor. Skenbara vän- gåvor kan ibland dölja avsikter som kan lända väktaren och hans tjänst till skada.
a
En väktare får ej låta sig bindas, ej komma i beroendeställning till dem han har att övervaka.a
En väktares strävan är att inom och utom tjänsten uppträda så, att han alltid utgör ett gott exempel. Hans yrkesinsats bedöms också efter hur han lever utanför tjänsten.• Väktarkåren är en Wliformerad kår, där alla svarar för alla -kritik mot en enskild väktares uppträdande återfaller på alla väktare.
3
• Alla inom väktarkåren strävar efter inbör- des förtroende. Det är genom att visa förtroen- de som man själv vinner andras förtroende.
• Öppenhet och sanningsenlighet är ett vill- kor får fårtroendet mellan alla individer och grader i väktaryrket.
• En väktare är glad över uppskattning- när han har gjort sig värd den. Vägen att bli upp- skattad är att uppskatta andra.
• Det ingår i väktarens ansvar att hjälpa och lära upp nya kamrater, inte bara i de normala tjänsteplikterna utan också i kårens etiska och moraliska principer- med andra ord att för den nyanställde förklara och levandegöra denna handlings norm.
BRUNNSVIK DEN 6 MAJ 1958
S E C URITASKO N CERNEN
---
Tryggheten ger mod till nya satsningar
Resultatet ökade med 20 procent till472 MSEK (392). Omsättningen ökade med 7 procent till
7.309 MSEK (6.844). Kring årsslutet förvärvades fyra bolag i tre länder med sammanlagt 1.400 MSEK
i omsättning. Tyskland är nu vårt näst största verksamhetsland med en omsättning på l. 700 MSEK.
A • • nnu ett är med positiv utveckling för Securitas.
Men den ekonomiska tillväxten bygger på en annan och viktigare växt - den mänskliga.
Grunden
En stor del av vår expansion har skett genom förändring och utveck- ling av ofokuserade, ostrukturerade och olönsamma företag. Att vända utvecklingen i dessa börjar alltid med att skapa mänsklig utveckling.
När en rörig verksamhet utan gemensamma mål och med stridiga viljor, formas till en ny helhet, mångdubblas den positiva kraften och människor lyfts och lyfter. Den så vunna framgången skapar trygghet och tryggheten ger mod till nya satsningar.
resurser kan ägnas också åt frågor på lite längre sikt. Inom de olika produktområdena - bevakning och tekniska system, hemlarm och värdehantering - pågår ett stort antal utvecklingsprojekt.
Likaså har ambitionen höjts när det gäller rekrytering, utbild- ning och utveckling av nya ledare i de olika länderna. Under 1996 genomförs vårt stora, vart annat år återkommande, möte för 250 ledande medarbetare. Landchefer, avdelningschefer och andra nyck- elpersoner träffas för att under två dygn tillsammans tydliggöra målen för nästa steg, öka kunska- pen och stärka kulturen.
Med aktiviteter på alla dessa områden tror vi att seeuritas kan fortsätta att utvecklas i balans - mellan inre utveckling och yttre tillväxt, mellan framtidsvisioner och dagens verklighet.
Och omvänt - där trygg- heten byts i osäkerhet, förslösas kraften på interna konflikter.
Växtkraften avtar och vitaliteten försvinner.
Koncernchefen Thomas Berglund presenterar de seiUJste förvärven DSW
S ecurity, Raab Karchers värdeverksamhet, La R onde de Nuit samt Sonasa.
Året som gick Att utveckla seeuritas är
därför att bygga kunskap och kultur. En kultur som söker enkel- het och tydlighet, som premierar handling och resultat och som eftersträvar öppenhet och ödmjukhet. Som älskar utmaningar och söker lösningar mer än problem.
Att bygga kultur är att leva med Securitas. Värden och vär- deringar skapas inte med förmaningar eller regler utan genom eget föredöme när människor lever som vi lär. Kulturen växer när den levs ut.
Så sätts också utbildningen i sitt rätta perspektiv - ett livs- viktigt instrument på alla nivåer, men aldrig som ersättning för det viktigaste - att
idet dagliga arbetet leva tillsammans med arbetskamrater och chefer. Samma synsätt präglar utvecklingen av organisationsstrukturen - inte ett sätt att bygga prestige, men att skapa förutsättningar för prestigelöst samarbete.
I ett stort och växande företag som Securitas krävs struk- tur i allt detta arbete - produktutveckling, utbildning, rekrytering och utveckling av ledare - men strukturen får aldrig bli målet utan enbart ett medel för att stärka det som vi ibland kallar "Secu- ritas
inreliv".
Under 1995 och 1996 ökar vi successivt tempot i detta arbete. De olika verksamheterna har sådan stabilitet att tid och
1995 var det första högkonjunk- turåret för säkerhetsbranschen efter senaste lågkonjunkturen.
Securitas uppnådde efter ett par år av stillastående en organisk volymökning på 5 procent (7 procent före justering för valuta- påverkan). Under en tioårsperiod har seeuritas därmed uppnått en 23-procentig genomsnittlig årlig tillväxt. Tillväxttakten ökade successivt under året och nådde under fjärde kvartalet 7 procent.
Samtliga tre verksamhetsområden växte och Danmark, Norge och Frankrike nådde alla tre en tvåsiffrig organisk tillväxt.
Resultatet före skatt ökade med 20 procent till4 72 MSEK.
Särskilt stark resultattillväxt hade de nordiska länderna samt Por- tugal och Ungern. Tioårssnittet blir därmed 38 procent.
1995 års utveckling bekräftar det riktiga i att vi tog steget 1994 att fokusera seeuritas till ett tjänsteföretag inom säkerhet och Assa tilllåsprodukter. Var för sig har företagen under 1995 visat sin styrka och även uppskattats av placerare och investera- re genom en uppmuntrande kursutveckling för både seeuritas och Assa Abloy.
Förädling
seeuritas strävan är att utveckla säkerhetsbranschen i riktning
mot att erbjuda kompletta lösningar och funktioner. Bland på-
S E C U RI T A S KO N CER N E N
gående förädlings- och utvecklingsprojekt förtjänar bl a följande
att nämnas:
•
I Spanien och Ungern har teknikverksamhet startats och utvecklats mot bestämda kundsegment
•
Rondbevakning/timesharing har startats
iParis- och Madrid-områdena för att i kombi-
nation med larm kunna erbjudas till småkunder.
•
Flygplatsbevakning star- tades i Paris i slutet av 1994 och har under 1995 också expanderat
till andra delar av Frankrike.•
I Danmark har värde- hanteringstjänster utvecklats ytter- ligare för handelssegmentet
•
I Sverige pågår introduk- tion av ett nytt smålarmskoncept för handel och småföretag - seeu- ritas Respons.
Nyckeltal
MSEK
Omsättning Rörelseresultat
föregoodwillavskrivningar d:o i procent Resultat
föreskatt
d:o i procent Vinst per aktie,
SEKUtdelning
1995 7.309
549 7,5 472 6,5 14,17 6,00
Vår position på den tyska marknaden ska utvecklas vidare och stärkas ytterligare. Det finns därtill ett antal stora marknader i Europa där Seenritas är litet eller helt orepresenterat. Vi följer fortlöpande utvecklingen på dessa marknader.
Vid sidan om geografisk expansion i Europa, är det viktigt att upprätthålla utvecklingstryck-
et inom de olika verksamhetsom-rådena.
1994 Föränd
r.Det pågår en
kontinuerlig6.844
+7% vidareutveckling av våra
bevak-ningstjänster
fört ex fly gplatser,
483 +14%
industrianläggningar
och affärs-centra.
7,0 Inom
tekniska säkerhets-392 +20%
system har vi i flera länder en5,7 mycket stark ställning, medan vi i andra länder nästan helt saknar 11,76 +20%
teknisk verksamhet. Det ärdärför 5,00 +20%
ett viktigtmål att under de när-
maste åren komma ikapp inom detta område så att vi långsiktigt
•
Seenritas Direct som riktar sig främst till hemmen har under året ökat med 24 procent till en omsättning på 260 MSEK.
Tyskland
Protectas i Tyskland har sedan förvärvet 1992 haft en mycket långsam utveckling. Under hösten
1995 rekryterades en landchef för seeuritas i Tyskland som tidigarelett och byggt upp marknads-
"Securiras fortsilfler lllltttreckla:'i
i balans- mellan inre utveckling och yure tillt· iixl. melhm.fhnmids- ''isioner och dagl'ns \'erklighet. ··
har balans mellan teknikverksam- heten och bevakningen.
Detta är en
förutsättningför att kunna erbjuda kompletta funktionslös- ningar och därmed driva på säker- hetsbranschens utveckling.
Hemlarm är ett
starkt väx-ande område och Seeuritas Direct har
växt från starten 1989 till
cirkaen kvarts miljard kronor i omsätt- ning med verksamhet i sex länder.
ledande Raab Karcher Sicherheit.
Senare kunde också ett av de ledande bevakningsföretagen - DSW Seeurity- förvärvas, vilket gjorde det nya Securitas till ett av Tysklands tre ledande säkerhetsföretag. Strax efter för- stärktes värdehanteringsverksamheten
iTyskland ytterligare genom förvärv av Raab Karcher Sicherheits värdeverksamhet.
seeuritas har nu l. 700 MSEK i omsättning i Tyskland,
med en stark ställning på både bevakning och värdehantering. Vi är därmed starka på den tyska säkerhetsmarknaden, som är störstoch växer snabbare än flertalet andra europeiska säkerhetsmark- nader.
Framtiden
seeuritas är ett säkerhetsföretag inom bevakning, larm och vär- dehantering. Steg för steg har verksamheten renodlats och
expanderat till nya marknader.Vi tror att det finns ytterligare möjligheter inom detta område.
Likaså har värdehanteringsverksamheten i Securitas vuxit från mindre än ett hundra miljoner kronor för fem år sedan till snart två miljarder kronor. Vi har nu både en storlek och geo- grafisk spridning (tio länder) som vi kan dra fördel av i den fort- satta utvecklingen av värdehanteringen.
1996
För 1996 ser vi en fortsatt org anisk tillväxt eftersom säkerhets- branschen
imsen i konjunkturcykeln. D
ärtill bidrarde vid års- skiftet gjorda förvärven med ny volym.
Resultatmässigt förutses en utveckling
ilinje med vår långsiktiga trend. Den negativa växelkurspåverkan som kronans förstärkning medför beräknas uppvägas
av resultattillskott frånde senaste förvärv
en.STOCKHOLM I MARS
1996
Thomas Berglund
Verkställande djrektör och koncernchef5
SEC U RITAS K O N C E RNE N
Securitas väg ut i Europa
Den europeiska säkerhetsmarknaden
SEK miljarder ·
Totalt 150
Norden 10
Storbritannien 22 Tyskland
45
Frankrike 23Italien 18
Spanien 12
övriga länder 20
seeuritas är Europas största specialiserade säkerhetsföretag, men har trots det bara 5 procent av marknaden. Detta ger fortsatta till- växtmöjligheter.
Marknadssegment
Närhet till kunden är det viktigaste för att kunna leverera en bra tjänst. seeuritas delar in säkerhetsmarknaden i marknadssegment och har utifrån deras behov utvecklat olika säkerhetskoncept.
Organisation
• Proforma 1995, inklusive förvärv gjorda lom januari 1996.
Den enkla organisationen är drivkraften för att leva nära kunden.
Motiverad och kunnig personal är företagets viktigaste resurs.
Det är i den lokala landsorganisationen som beslut ska fattas och åtgärder vidtas.
För tio år sedan togs beslutet att koncentrera seeuritas till enbart säkerhet. Genom att stegvis fokusera och förstå olika aspekter på säkerhets- företagande växte Securitasmodellen fram i det då enbart svenska företaget. Nyckelorden var
"Koncentrera till säkerhet", "Förstå marknaden",
"Bygg rätt organisation" och "Människorna gör skillnaden".
Arbetssättet som dessa begrepp speglar har successivt utveck-
1'"\. lats och utgör grunden för seeuritas expansion - genom organisk tillväxt och förvärv på befintliga och nya marknader.
Marknaden
Behovet av säkerhet växer och förändras. Ökande kriminalitet i samhället är självfallet en viktig anledning till ökande efter- frågan. Men en ännu viktigare och snabbt ökande drivkraft är behovet av att undvika driftstörningar. Ju mer tekniskt och kom- mersiellt komplicerat samhället blir, desto större betydelse får det driftsinriktade säkerhetsarbetet
Ju större vikt som läggs på säkerhet, desto mer svänger efterfrågan från enstaka produkter och tjänster till sammanhållna lösningar. Samtidigt minskar kundens säkerhetsverksamhet i egen regi och säkerhetsinsatser köps i allt större utsträckning från säkerhetsföretag. Kundföretagen vill fokusera på sin egen kärn- verksamhet.
Den ökande efterfrågan på sammanhållna lösningar har lett till en tilltagande specialisering inom säkerhetsbranschen. Tidiga- re levererades säkerhet ofta som en av flera tjänster från allservi- ceföretag, men under de senaste tio åren har trenden varit tydlig att specialiserade säkerhetsföretag tagit initiativet på marknaden.
säkerhetsmarknaden i Europa inom bevakning, larm och värdehantering uppgår till motsvarande cirka 150 miljarder SEK.
Den årliga tillväxten kan uppskattas till något högre än BNP-till- växten. Tillväxttakten varierar mellan olika marknader och pro- duktområden. Tyskland
ärEuropas största och snabbast växande marknad med en årlig till växt på 5-10 procent.
Marknadssegmenten
säkerhetsmarknaden kan delas in i några marknadssegment där kunderna i respektive segment har ett likartat säkerhetsbehov.
Inom bevakning och larm är larm till åtgärd en viktig tjänst för banksegmentet. storkunderna med stora produktions- eller kontorsanläggningar efterfrågar skräddarsydda lösningar med bevakningstjänster och larmteknik i kombination. Mindre kun- der söker standardiserade lösningar med larm och rondbevak- ning. Hemmen behöver ett bra larm till låg kostnad men med säker övervakning.
Inom värdehantering finns segmenten bank och handel,
som behöver en komplett värdehanteringstjänst med såväl trans-
port som uppräkning av pengar.
S E C URITAS KON CE R NEN
Organisation och människor
Genom den enkla och platta organisationen lever seeuritas nära kunden. Det är en förutsättning för att rätt förstå kundens önske- mål, leverera med kvalitet och precision samt att fånga möjlig- heten till förädling och nya affårer.
Den enkla organisationen med ett tydligt resultatansvar också på avdelnings- och platschefsnivå är en förutsättning för motiverade medarbetare och en god lönsamhetsutveckling.
Säkerhet är i hög
graden förtroendefråga mellan kund och leverantör. Därmed blir säkerheten också en lokal affär, där kundens lokala representant är vår motpart. Ä ven bland riks- täckande kunder är strävan tilllokalt nära samarbete kring säker- heten tydlig. Säkerhetsaffårer görs alltså oftast lokalt eller regionalt, ibland nationellt, men aldrig eller mycket sällan in ter- nationellt.
Varje land blir därmed den största, naturliga enheten i marknaden. Länderna är basen i seeuritas verksamhet, med en självständig landledning och lokala avdelningschefer.
Förädlingen
I takt med att marknadens krav utvecklats, och närheten till kun- derna i respektive segment ökat, har tjänster och produkter steg- vis utvecklats. Från att ha varit en enkel "nattvakt" har tjänsterna vuxit ut till olika specialiserade produktområden. De "bygg- klotsar" som därmed skapas används i sin tur för att sätta sam- man helhetslösningar för de olika kundsegmenten.
Olika marknader har kommit olika långt i denna process, men gemensamt för alla är att utvecklingen pågår ständigt och att en livsviktig förutsättning är oavbruten närhet till kunden.
Organisk tillväxt och förvärv
Genom att utveckla erbjudandet och ta tillvara möjligheterna i marknaden växer Securitas organiskt. I de befintliga Securitas- ländema är detta grundstrategin, som kan kompletteras med vissa förvärv.
seeuritas ambition är att höja statusen på branschen genom att kontinuerligt öka kvalitet och kundnytta. För att kunna påverka branschen som helhet krävs att bolaget har en betydan- de marknadsandel i varje land vi väljer att närvara i.
I länder där seeuritas marknadsandel är liten, eller där något verksamhetsområde saknas, är större förvärv aktuella. På Europakartan finns fortfarande några "vita fläckar" och de täcks in i den takt som seeuritas kan generera lednings- och utveck- lingsresurser, samt att möjligheten uppstår.
Secoritasmodellen
"Koncentrera till säkerhet ,förstå marknaden, bygg rätt organi- sation och människorna gör skillnaden"
sätter agendan för
vadsom ska göras för att utveckla seeuritas - i varje del och i helheten.
I takt med att vi hela tiden vinner mer erfarenhet ökar också insikten om hur denna utveckling ska drivas.
Det är detta som är Securitasmodellen och som - steg för steg - för oss vidare ut i Europa.
7
Fokusering och förädling
En specialisering av säkerhetstjänsterna ger högre klialitet för kunden, ökat engagemang hos medarbetarna och öl«1d lönsamhet för seeuritas.
Organisk tillväxt och f" örvärv
Bevak- Värde- Tillväxt-
Land ning,% Larm,% hantering, % scenario
Sverige 50 25 >50 Organisk
Norge 50 25 >50 Organisk
Finland >50 40 10 Organisk
Danmark 10 20 >50 Organisk/Förvärv
Spanien 20 <5 25 Organisk/Förvärv
Portugal >50 25 40 Organisk
Tyskland 9 25 Organisk/Förvärv
Frankrike 7 Förvärv
Ungern 10 <5 45 Organisk/Förvärv
Schweiz 10 <5 25 Organisk/Förvärv
Österrike >50 Organisk/Förvärv
ÖVriga länder Förvärv
Förvärv är en viktig del av tillväxten. Säkerhetsbranschen i Europa är fortfarande i början av en struktureringsfas.
Secoritasmodellen
% (rt)rolsemarglnal)
8---~---~--~-- Österrike, Tyskland, /
Frankrike, Spanien, Schweiz
Genom att tillämpa Securitasmodellen har marginalen successivt kurmat ökas. Pilarna anger viktiga förvärvstidpunkter.
S E CUR ITASKON C ERNEN
Securitasmodellen i siffror
Försäljning
MSEK
8.000- - - - -- - - -- - - - -
o
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995Försäljningen har sedan 1985 genomsnittligt ökat med 21 procent per år.
Rörelsemarginal
%
8
-e_ L
6
4
2
o
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995Förädling och effektivitetshöjning har samtidigt successivt l)ft rörelsemarginalenfrån l till7,5 procent.
Resnitat fOre skatt
MSEK 500
400
300
200
100
o
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Resultatföre skatt har sedan 1985 ökat med 36 procent per år.Inom Securitaskoncemen används ett för alla dotterbolag gemensamt ramverk för den finansiella uppföljningen. Detta ramverk baserar sig på de i Securitasmodellen centrala begreppen, strukturering, förädling och tillväxt.
L önsamhetsutvecklingen i dotterbolagen följs upp löpande månadsvis, genom fokusering på ett antal nyckelfaktorer som har betydelse för resultatutvecklingen: nyförsäljning av kontrakt, förändring av kontraktsportföljen samt fakturering, det vill säga volymrelaterade faktorer. Övriga nyckelfaktorer
ärmar- ginal- och overheadkostnader som båda
äreffektivitetsrelatera- de. En ytterligare faktor
ärkundfordringsutvecklingen som
ärett
måttpå kapitalbindningen.
Resultat, MSEK 1995 1994* 1993 1992
Försäljning 7.309,1 6.843,8 6.010,6 5.734,8
Rörelseresultat före
goodwillavskrivningar 548,7 482,5 368,8 342,6
Rörelsemarginal,% 7,5 7,0 6,1 6,0
Goodwillavskrivningar --tl5,g -63,9 -37,2 -26,8
Finansnetto -11
,o
-26,6 -1,6 -16,6Resultat före skatt 471,8 392,0 330,0 299,2
Betald skatt -104,6 -98,9 -81,6 -52,0
Latent skatt -19,8 -50,2 10,7 -20,7
Minoritetsintressen -{),4 --{),2 -2,1 -{), 1
Arets resultat 347,0 242,7 257 226,4
Kassaflöde, MSEK 1995 1994* 1993 1992
Rörelseresultat före
goodwillavskrivningar 548,7 482,5 368,8 342,6
Finansnetto -11
,o
-26,6 -1,6 -16,6Betald skatt -104,6 -98,9 --81 ,6 -52,0
Justerat resultat 433,1 357,0 285,6 274,0
Förändring i rörelsekapital -75,6 67,9 -3,2 -148,2
Investeringar -.339,1 -292,7 -231,6 -207,1
Avskrivningar 289,8 262,2 246,1 208,9
Fritt kassaflöde 308,2 394,4 296,9 127,6
Sysselsatt kapital
och finansiering, MSEK 1995 1994* 1993 1992 Operativt sysselsatt kapital 1.103,2 1.068,7 1.030,0 963.4
Goodwill 590,5 649,5 440,2 322,1
Nettoskuld 75,0 -122,6 -78,2 -99,6
Eget kapital 1.767,8 1.589,7 1.375,0 1.173,6
* Proformaredovisningen för hel~ret 1994 utgörs av summan av de tvd förkortade räkenskaps~ren under 1994.
t
.lSEC U R IT AS K O N C ERNE N
Vid uppföljning och verifiering av den långsiktiga resultat- utvecklingen i koncernen är dotterbolagsrapporteringen basen för fokusering på sex nyckeltal som alla relaterar till dotterbola- gens nyckelfaktorer.
Nyckeltalen
ikoncernen är följande:
Försäljningendär tillväxt kan ske antingen organiskt eller genom förvärv.
Rörelse- marginalendär en ökning avspeglar effektivitetsförbättringar och förädling till större kundnytta.
Resultat före skattvars utveckling påverkas av utvecklingen av försäljningen och rörel- semarginalen.
Fritt kassafiödevars utveckling verifierar resultat- utvecklingen.
Sysselsatt kapital relaterat till omsättningendär god kontroll över kundfordringar och balanserade investeringar leder till ett lågt sysselsatt kapital.
Nettoskuldsättningsgradendär ett starkt kassaflöde och ett lågt behov av sysselsatt kapital gör tillväxt möjlig utan nämnvärd ökning av nettoskulden. Utveck- lingen av dessa sex nyckeltal beskrivs här i siffror och diagram.
1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985
3.030,4 2.720,7 2.361,6 1.268,3 1.190,4 1.122,3 1.059,7
234,3 136,6 94,3 62,8 30,1 21,8 10,6
7,7 5,0 4,0 5,0 2,5 1,9 1,0
~15,0 ~10,5 -8,1 -1,5 0,0 -2,8 -1,3
8,6 7,9 -13,8 2,6 6,9 7,8 12,0
227,9 134,0 72,4 63,9 37,0 26,8 21,3 -33,3 -24,0 ~7,0 -B,2 -3,9 -7,6 -6,7 -16,0 -14,8 -11,9 -7,3 -9,2 -5,6 -2,9
0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,2 -0,1 -0,1
178,6 94,9 53,4 50,4 24,1 13,5 11,6
1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985
234,3 136,6 94,3 62,8 30,1 21,8 10,6
8,6 7,9 -13,8 2,6 6,9 7,8 12,0
-33,3 -24,0 -7,0 -6,2 -3,9 -7,6 -B,7 209,6 120,5 73,5 59,2 33,1 22,0 15,9
92,4 124,0 32,6 26,8 17,2 22,4 28,2
-209,1 -218,7 -119,8 -71,3 -62,3 -62,4 -63,2 132,9 j 11 ,4 99,8 49,9 47,2 37,6 31,7 225,8 137,2 86,1 64,6 35,2 19,6 12,6
1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985
454,5 314,1 280,1 58,3 80,0 102,4 101,4
26,8 32,5 21,2 9,9 0,0 9,9 10,7
-131,9 -125,1 -86,3 -33,6 -19,4 -32,4 -32,0 349,3 221,1 214,6 34,4 60,1 79,2 80,0
9
Fritt kassaflöde
MSEK
400
100
Resultatkraften avspeglas i en motsvarande utveckling av detfria kassaflödet. Under 1995 har rörelsekapitalet och nettoinvesteringarna ökat till följd av den organiska tillväxten.
Operativt sysselsatt kapital i procent av försäljning
%
20--- -- - - ---
::~- r ~
5---~ ,
0---
1985 1986 1987 1988 1989---
1990 1991 1992 1993 1994 1995Med tydlig styrning av betalningsströmmar och betalningsvillkor samt med balanserade investeringar kan det sysselsatta kapitalet hållas lågt.
Nettoskuldsättningsgrad
ggr
1
,o
---{\~----0,2 ---
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Starkt kassafiöde och lågt sysselsatt kapital möjliggör därför förvärv utan ökad skuldsättning.
SEC URITA SKO N C ERNE N
seeuritas-aktien
Vinst per aktie
SEK
f~de~fa91
15 ---~: Abley ,
·~---r-
_ _
112 - -- - - -- - - g
6
3
o
1991 1992 1993 1994Vinsten per aktie har ökat med 20 procent under 1995.
Utdelning per aktie
SEK
1995
6 - - - -- -
o
1991 1992 1993 1~~4 19~5Utdelningen har ökat med i gerwmsnitt 17 procent under den senaste femårsperioden. Utöver den vanliga utdelningen har en utdelning i aktier skett under 1994 (Securitas Lock Group).
EBIT-multipel
ggr
14--- ---
';t _________________ __
1991 1992 1993 1994 1995
seeuritas marknadsvärde har ökat med 33 procent under 1995.
Under 1994 delade seeuritas ut samtliga aktier i Assa Abloy AB (Securitas Lock Group).
S ecuritas-aktien är n oterad på Stockhohns Fondbörs sedan 1991. Internationellt handlas Securitas-aktien också i London inom SEAQ-systemet.
Kursen på Seenritas-aktien steg med 58 procent under 1995. Samtidigt steg stockholmsbörsens generalindex med 18 procent.
Seenritas börsvärde var vid årsskiftet 7 .597 MSEK (4.823). Sammanlagt handlades 9,4 miljoner Seenritas-aktier på Stockholms Fondbörs, vilket var 40 procent högre omsättning än under 1994. I London handlades omkring 7
;lmiljoner Securitas- ak:tier, vilket var en nedgång med 14 procentjämfört med 1994.
Utdelning
Styrelsen föreslår att utdelningen ökar med 20 procent till 6 SEK per aktie. Utdelningen motsvarar en direktavkastning på 1,9 pro- cent beräknat på B-aktiens kurs den 29 december 1995. Framtida utdelningar kommer att göras beroende av koncernresultatet och förväntas motsvara minst en tredjedel av resultatet efter finans- netto och schablonskatt om 28 procent.
Aktiekapitalet
Aktiekapitalet uppgår till 120,6 MSEK fördelat på 24,1 miljoner aktier om nominellt 5 SEK varav l
,4miljoner aktier av serie A och 22,7 miljoner aktier av serie B . Varje aktie av serie A har tio röster och varje aktie av serie B har en röst.
År Transaktion Antal aktier SEK
1987 1989
Ingående kapital Apportemission
200.000 285.714
20.000.000 28.571.400
1989 Nyemission 342.856 34.285.600
1989 Split 50:1 17.142.800 34.285.600
1989 Fondemission 17.142.800 85.714.000
1992 Nyemission 22.142.800 110.714.000
1993 Konvertering 23.633.450 118.167.250
~ ~~~ ___ ~~~.orternis_s~o_n J~~~n~e_nl _____ ~~ ~ 1_6..:.~5_0 _ _ ].?Q~§~-.?~
1999 Ej konverterade skuldebrev 11 24.747.401 123.737.005
1) Lånet loperti/1 den 30 juni 1999. Konvertering till B-aktier kan pN<allas till en kurs av 274 SEK under perioden den 2 juli 1996 till den 1 juni 1999.
Vid full konvertering tötväntas 630.951 nya aktier.
Definitioner
Direktavkastning. Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive år. För 1995 används föreslagen utdelning.
P/E-tal (price/earnings). Börskurs vid slutet av respektive år i förhållande till vinst per aktie efter full skatt.
EBIT-multipel. Företagets börsvärde och nettoskulder i förhållande till rörelseresultatet före goodwillavskrivningar, finansnetto och skatter.
Omsättningshastighet Omsättning under en period i årstakt i förhål- lande till det genomsnittliga börsvärdet under perioden.
l
1 l
. l
S E CUR I TASKO N C E R NE N
Data per aktie
'lSEK/aktie 1995 1994 1993 21 199221 199121 Vinst efter betald skatt 15,28 12,21 13,13 10,92 10,55
D: o efter 28% schablonskatt 14,17 11,76 12,51 9,83 9,29 D: o efter fullskattemetoden 14,47 10,14 13,64 9,71 9,81 Utdelning 6,0031 5,0041 4,50 3,75 3,20
Utdelning i % 42 43 44 39 36
Direktavkastning, % 1,9 2,5 1,9 2,4 2,6
Börskurs, periodens slut 315 200 236 155 125
Högsta börskurs 315 285 247 155 140
Lägsta börskurs 192 180 145 11 B 100
Genomsnittlig börskurs 236 228 199 139 118
P/E-tal under året 22 20 17 16 13
Antal aktier (1 .000-tal) 24,747 24,747 23,633 23,633 18,633
1) Efter full konvertering.
2) Inklusive seeuritas Lock Group.
3) Föresfagen utdelning.
4) Utöver den vanliga utdelningen har en utdelning av aktier skett under 1994, Assa Abloy AB värde 25 SEK.
Största ägare
Andel i% av Ägare, 31 december 1995 A-aktier B-aktier kapital röster lnvestment AB Latour 1.178.550 6.035.400 30 48 Melker Schörling + bolag 250.000 1.648.375 8 11 Morgan Grentell Asset Management 2.579.904 11 7
Janus Funds 1.268.217 5 3
Folksam 659.900 3 2
Investor 595.000 2
Femte AP-Fonden 507.400 2
Fidelity 446.599 2
Banco Fonder 398.190 2
Arbetsmarknadsförsäkring 337.800
Summa tio största ägare 1.428.550 14.476.785 66 76
Ägarstrukturen
Andel i%
Ägare med: Antal ägare Antal aktier av kapital
över 100.001 aktier 42 20.174.378 83
50.001-1 00.000 aktier 20 1.273.538 5
20.001-50.000 aktier 41 1.365.863 6
5.001-20.000 aktier 61 650.211 3
1.001-5.000 aktier 103 253.619
upp till 1 .000 aktier 3.687 398.841 2
Totalt 3.954 24.116.450 100
seeuritas har cirka 4.000 aktieägare. Institutionella investerare svarar för 90 procent av kapitalet. Investerare utanför Sverige svarar för 46 procent, en ökning med l procentenhet sedan 1994,
11
---
Börskursens utveckling
(juli1 991-
mars1996)
SEK4 0 0 - - - -- - - -- -
=
seeuritas B - Generalindex350---~
300---~
200 - - - -
seeuritas-aktiens börskurs har ökat med i genomsnitt 40 procent per år under den senaste femårsperioden.
Värdering
ggr
4 0 - - - --- - - -
0---
1991 1992 1993 1994 1995 Börsen har värderat Securitas högre år efter år.Likviditet
M~ %
2.500 - - - -50
40
30
20
o
1991 19~2 1995o
l tlt/4
Börshandeln i Securitas-aktien i Stockholm har ökat i genomsnitt med 67 procent per år under den senaste femårsperioden.
KU NDER OCH SÄKERHET
---- --- ---
Kunder och säkerhet
Securitas tryggar hem, arbete och samhälle. Vårt mål är att leverera en produkt som
överensstämmer med kundens behov. Hemmet har av självfallet ett annat säkerhetsbehov än banken och massafabriken ett annat än köpcentret.
l\ Jrycket förenklat kan man säga att en
l V .lrisksituation påverkas av
trefaktorer:
• Den fysiska komplexiteten och omfatt- ningen.
• Verksamhetens innehåll, komplexitet och omfattning.
• Den mänskliga faktorn.
Stora och komplicerade fysiska mil- jöer exponeras av naturliga skäl för fler ris- ker än små och enkla. Vissa verksamheter är mer stöldbegärliga, medan andra utsätts mer för driftsorienterade risker. Den mänskliga
B ankema har en åtråvärd vara - den kanske mest åtråvärda av alla. Peng- ar. Därf'or är bankerna ofta engagerade
iutvecklingen av nya säkerhetslösningar.
Utvecklingen av nya banktjänster och förändringar i hanteringen av pengar och värdepapper skapar inte bara nya möj- ligheter för bankerna utan också nya risker.
För att möta de nya kraven, och helst vara steget före, krävs morgondagens lös- ningar redan i dag. Inte sällan måste en spe- ciell, ny säkerhetslösning finnas tillgänglig
faktorn kan uppdelas i risker som kommer ur kriminalitet eller illojalitet (där avsikten är att skada) och sådana (oavsiktliga) som kommer ur t ex obetänksamhet, okunskap slarv eller glömska.
Generellt sett blir samhället mer stor- skaligt och specialiserat samt mer tekniskt och ekonomiskt komplicerat. Allt detta ökar risknivån- den fysiska komplexiteten tilltar, företag och samhälle blir beroende av färre (och större) komplicerade verksamheter och risken för att människor gör fel ökar där-
Banksäkerhet
Banksäkerhet
innan en ny tjänst utvecklas eller lanseras.
seeuritas säkerhetslösningar omfattar överfallsskydd, skydd vid värdehantering
med. Dessutom tilltar kriminaliteten i de flesta länder.
I Seeuritas har vi försökt att identifie- ra och gruppera kunder med likartade behov i syfte att öka precision och kostnadseffekti- vitet. Detta låter sig göra i högre grad för mindre kunder medan de största kunderna kräver mer skräddarsydda lösningar. Som
"byggklotsar" för att skapa de olika koncep- ten - standardiserade såväl som skräddar- sydda - använder vi våra olika specialisera- de och förädlade produkter.
utanför banken - exempelvis penningtrans- porter, uppräkning och uttagsautomatser- vice- samt valvsäkerhet under dag och natt.
Bankens produktion blir allt mer komplex, och samma sak gäller säkerhets- lösningarna. Därför krävs både professio- nalism och ett nära samarbete mellan bank och säkerhetsleverantör.
seeuritas strävan är att vara ledande inom viktiga delområden som
larmtill
åtgärdoch
värdehantering.Larm till åtgärd
Larm till åtgärd är Securitas benämning på ett paket av produkter och tjänster för kun- der som behöver ett säkert och väl täckande skydd mot rån, överfall, stöld och inbrott.
Målet med en larminstallation är dels att minska antalet lyckade rån , dels att min- ska antalet rånförsök - att avskräcka.
Utryckningen när ett larm utlöses kan utföras a v väktare eller polis eller båda
isamverkan. Utryckningen måste vara snabb för att verka avskräckande, för att begränsa eventuella skador och för att säkra spår eller kanske snabbt kunna gripa en f örövare.
I en traditionell larmanläggning är flera aktörer involverade: systembyggaren, komponentleverantörema, installatören, ser- viceteknikem, larmcentralen och väktaren.
Värdetransport-basenför värdeverksamheten.
Ett värdehanteringsbolag kan sköta bankens hela uttagsautomatservice; Utbyte av kassetter, maskin- service, laddning av kassetter, redovisning och rapportering.
seeuritas styrka ligger i att man har djup kompetens inom alla viktiga delområ- den och kan ta på sig ett helhetsansvar.
Ett larm måste vara trovärdigt. Mer än 95 procent av alla larm i Europa är falska. En liten, och minskande, del av dessa oönskade larm har tekniska orsaker.
Den överväldigande delen - över 60 pro- cent- beror på handhavandet.
Vägen till ökad trovärdighet går via återkoppling och nollfelssträvan.
Genom uppföljning och åtgärd efter vatje oönskat larm försöker man undvika att samma fel uppstår en gång till. Åtgär- derna kan vara allt från ökad utbildning i handhavandet av larmet till flyttning av olämpligt placerade larmdetektorer.
Penningflödet
Värdet av de kontanter som flödar i samhäl- let överstiger med god marginal landets
Värdehanteringsbolaget är bankens partner i det fysiska penningjlödet: transporter, uttagsautomat- service, uppräkning och optimering av huvudkasse- funktionen.
Det fysiska penningflödet
KUNDER OC H SÄKER H E T
Då banker fokuserar alltmer pd finansiella tjänster blir det allt vanligare att värdehanteringsföretagen sköter uppräkning av dagskassorna.
bruttonationalprodukt. Banksegmentet är navet i detta flöde.
Stora summor transporteras till och från riksbanken, och stora summor fördelas dagligen mellan ett stort antal bankkontor.
Privatpersoner tar allt oftare ut kon- tanter via uttagsautomater. Kontanterna flö- dar tillbaka till bankerna via detaljhandelns dagskassor. Dessa ska levereras till uppräk- ning, kontrolleras och slutligen deponeras hos respektive bank, alternativt transporte- ras direkt till riksbanken.
Behovet av säkerhet är stort. En säker och effektiv värdehantering har stor betydel- se för bankens resultat. Optimering av dags- kassor och tidseffektivitet
iflödet har därför stor inverkan på bankernas lönsamhet.
Allt fler banker anlitar professionella säkerhetsföretag för att hantera sina pen-
Mar~ 'li<l.o'IQ HUVUDKASSEFUNKTION
\ ) l
13
Ett banklarm måste ha hög trovärdighet med snabb utryckning och åtgärdskoppling.
ningflöden. I takt med en ökande och allt mer avancerad brottslighet ökar kraven på leverantörerna.
Värdehanteringsföretaget är partner i arbetet att upprätthålla och, om möjligt, öka effektiviteten i penningfiödet. Bankkonto- r ets dagskassor kan optimeras vad avser räntekostnader, avgifter och transportkost- nader. Transportplaneringen underlättas av en geografiskt heltäckande infrastruktur samt frekventa och flexibla transporter.
Tidseffektiva transporter och uppräkning sparar räntedagar.
seeuritas utvecklar också värdehan- teringsverksamheten med målet att nå allt högre säkerheL Personal, utbildning, ruti- ner och ledarskap är de viktigaste kompo- nenterna.
Ständig utbildning och uppföljning är nödvändiga för att upprätthålla god kvalitet. Utrustning, emballage, bilar och lokaler utvecklas kontinuerligt för att höja säkerheten.
s eeuritas strävar efter att tillsammans
med kund utveckla helhetslösningar, som
bidrar till både ökad effektivitet och ökad
säkerhet.
KU NDE R OCH SÄKER HET
Integrerade säkerhetslösningar
---
S amhället blir allt mer komplicerat och utvecklingstakten i de flesta verk·
samheter är hög och stigande.
Effektiviteten ökar - men också sårbarheten.
Olyckor och smärre skador kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser om de leder till störningar i verksamheten. säker- hetsarbetet för stora anläggningar är därför allt mer fokuserat på att förebygga skador.
I strävan att förebygga finns två nyckelord:
förutseendeoch
uppmiirksamhet.Förutseende innebär bland annat att specialister från seeuritas går igenom före- tagets verksamhet och utför en riskanalys.
Man identifierar risker, möjliga skadesce- narier och gör beräkningar av olika skadors ekonomiska konsekvenser.
Styrkan i detta arbetssätt jämfört med kundens säkerhetsverksamhet i egen regi är att man får hjälp av specialister, personer
stationärväktaren är navet i den integrerade säkerhets/ösningen. Väktaren övervakar och sköter IV-kameror, passerkontrollsystem samt larm vid incidenter.
Integrerade säkerhetslösningar
som har säkerhet som heltidssyssla och bred erfarenhet från många olika typer av verksamheter och säkerhetslösningar.
Utifrån analysen av företagets riskex- panering utarbetar seeuritas i samarbete med kunden ett förslag till säkerhetslös- ning.
Förutseende övergår då till uppmärk- samhet_ Det gäller att förebygga alla risksi- tuationer som kan förutses. Men också att skapa en lösning som gör att man
kanhan- tera oförutsedda situationer.
Ofta blir resultatet en integrerad säkerhetslösning, där den säkerhetsmässigt välutbildade väktaren arbetar i samverkan
med modem teknik.
Det sker också kontinuerligt en utveckling av väktaryrket, en förädling av de tjänster som utförs. Miljöväktaren, brandskyddsväktaren och IT-väktaren är exempel på specialiserade tjänster.
Väktaren - en mångsidig specialist Kraven på väktaren förändras ständigt, eftersom kraven från seeuritas kunder stän-
digt förändras . ,~.
stationärväktaren
sköter och överva- kar tekniska säkerhetssystem, hanterar per- sonalflöden och
kanvara företagets ansikte utåt. Han eller hon kan utifrån givna instruktioner avgöra vem som får gå in och kanske också vad den som passerar har rätt att föra med sig.
stationärväktaren
ärockså det kom- munikationsnav som behövs för att ta hand om incidenter och förebygga skador.
Den
ronderande väktarengör nöd- vändiga statuskontroller-kontrollerar tem- peraturer, vätskeflöden, elektrisk utrustning och så vidare. Han eller hon tar också hand om obehöriga och
ärsnabbt på plats
närlarmet går.
Förfining och specialisering är nyck- elord för utveckling och kundtillfreds- ställelse.
Förebyggande miljövård blir exem- pelvis allt viktigare. Lagstiftningen skärper kraven på företagen. Samtidigt blir konsu- mentema allt mer miljömedvetna och krä- ver att f öretagen producerar miljövänliga produkter på ett miljövänligt sätt.
För att möta kravet på förebyggande miljövård har seeuritas utbildat
miljö- väktare.Miljöväktaren kan exempelvis över- vaka att företaget följer sin miljöpolicy och löpande rapportera statistik och aktuell miljöskyddsnivå. Han eller hon
kanockså övervaka miljöfarliga processer, kontrollera lager med farligt gods och övervaka loss- ning och lastning av dessa.
I sina IT-system har företag och myndigheter information värd miljarder.
Därför blir IT-säkerhet ett allt mer priorite-
rat område.
KUNDER OC
HSÄK
ER
HE
T--- ---
seeuritas bygger nu upp sin kompe- tens och utvecklar tjänster för att tillgodose det ökande behovet av IT-säkerhet.
/T-väktaren kan exempelvis kontrol-
lera att persondatorer inte lämnats pålogga-de mo t stordatorer efter arbetstid. Väktaren kan också kontrollera back up-anlägg- ningar, klimatanläggningar för datorer och
skrivareför att försäkra sig om att utskrifter av kän
slig karaktär inte glömts kvar.Brandskyddsväktaren
ären statio- närväktare med
specialkompetensinom brandskydd.
I vardagsarbetet
skahan
ellerhon
delta iden interna brandskyddskontrollen.
Det innebär bland annat att följa upp vad
som beslutatsvid försäkringsbolagens och räddningstjänstens besiktningar, att kontrol- lera släckningsredskap och brandskyddsut- rustning, uppmärksamma brandrisker
ochkontrollera brandsektioneringar.
Om brand ändå utbryter ti}lkallar väk- taren räddningstjänsten, lokaliserar branden
och försöker hindra brandutveckling.Åtgärdsväktaren
är en jourhavande ingenjör som utbildas både hos seeuritas ochhos kunden. Åtgärdsväktaren ersätter företa-
gets egen personal så att dessa inte behöverligga i beredskap under nätter och helger.
Förebyggande driftskontroll blir en allt vanligare i11Siag i den ronderande väktareils arbete.
Tekniska stödsystem
Tekniska system bidrar till helhetslösning- en på i huvudsak fyra olika sätt:
• Larm vid incidenter,
exempelvis intrång eller begynnande brand eller rökut-veckling.
• TV-kameror och monitorer
i sys-tem gör det möjligt att identifiera personer
och fordon inom ett stort område.• PassagekontroU system
släpper inbehöriga och stoppar obehöriga. Systemen är viktiga för att
skyddamot
inkräktare,men kan också användas för
attbegränsa företagets egen personals tillträde till extra känsliga områden,
exempelvisdatorhallar och forskningsavdelningar.
• Tekniska stödsystem
stödjer väk-tarens arbete på plats. Det kan vara exem- pelvis datoriserade
instruktioner,besöks- hanteringssystem
eilermail-system till ansvariga inom företaget.
Skräddarsydda lösningar
seeuritas mål är
att skräddarsy lösningar för olika kundgrupper med hjälp av redan exis-terande komponenter
och system, men15
också genom att utveckla nya.
Speciella lösningar behövs
blandannat för att tillgodose flygplatsers krav på säkerhet, för att bevaka stora affårscentra eller för att skydda museer.
Skillnaderna
mellan olika uppdrag är betydande. De kräver olika människotyper
och olika typer av specialistutbildning.På museer är det viktigt att vara både uppmärksam, utåtvänd och servicemedve- ten. Man måste kunna fungera både under lugna
förhållanden och istressade lägen.
När
detär många besökande
krävshög
stresstålighetlör att svara för
säkerheten och samtidigt leva upp till besökarnas för-väntningar om att vara tillmötesgående och
svara på frågor.situationen är helt annorlunda för nattväktaren i industriporten. Det är ett ensamt jobb - kanske ser man inte någon annan människa på hela natten.
Genom att i olika miljöer och för olika kundgrupper kombinera väktaren,
som specialist, med nya tekniska stödsys-tem får säkerheten en ny dimension.
lArmet tir oersättligt i ett säkerhetssystem dtir intrdng eller brand ska upptäckas omedelbart.
KUN D ER OC H SÄK E RHET
--- --- ---
S tandardiserade säkerhetslösningar
A •• ven det lilla fOretaget kan ha stora säkerhetsbehov. Många risker är desamma som i stora företag och konse- kvenserna av en olycka
kanbli lika
all-varliga.
Olyckor och katastrofer inträffar säl- lan av en slump. statistiskt sett sker en all- varlig skada på ett hundra tillbud, som i sin tur beror på ett tusen farliga förhållanden.
Rond och larm i kombination
Genom förebyggande rondbevakning och upptäckande larm kan man skapa en god och kostnadseffektiv säkerhetslösning.Trots motiverad personal och välut-
Den ronderande väktaren i kombination med ett centralt övervakatlarm är en ekonomisk säkerhets- lösning för det mindre och medelstora företaget.
vecklade rutiner kan det vara
svårt
för ettlitet företag att fokusera på förebyggande
säkerhet. Tillsammans med specialister från Seenritas kan företaget se över sin säkerhet.Uppdraget börjar med en företagsgenom- gång, där man analyserar säkerhetsbehov och identifierar de största riskerna.
På grundval av analysen utformas den förebyggande rondbevakningen och ett
larmsystem för kontinuerlig bevakning.
Ronderande väktare är ofta den mest kostnadseffektiva lösningen för små företag
.
Kostnaden hålls nere genom "time-sharing"där flera företag delar på en väktare och där- med också på kostnaden.
Den ronderande väktaren gör det som n
ågon annan borde ha gjort men inte gjorde - allt från att stänga branddörrar och slå av
kaffebryggaretill
att kontrollera maskiner och ställa undan brandfarligt material.Väktaren kontrollerar, ingriper och larmar vid behov, samt rapporterar. Rappor- teringen är viktig som återkoppling för att göra kundens organisation medveten om
risker och brister. På så sätt kan säkerhets-
medvetandet och därmed säkerheten suc- cessivt förbättras.I ett litet företag fungerar väktaren
som företagets säkerhetsrådgivare. Normalt
finns ingen annan person som har säkerhet som specialområde.Om inte förutseende och rondering skulle hjälpa, om man ändå får inbrott eller brand uppstår, då hjälper larmet
till.
Larmets viktigaste uppgift är att kalla p
å
hjälp - oftast väktaren. Väktarens upp-gift i detta skede är att begränsa skadan, ta
hand om situationen och vid behov tillkalla kund eller entreprenörer.Hemmets säkerhet - Direct
S ecuritas Direct tillgodoser ett ökande behov av att med hjälp av larm skyd- da hemmet mot inbrott.
Direct är ett av seeuritas snabbast väx- ande affarsornråden med verksamhet i sex länder. 40.000 installationer har gjorts och omsättningen 1995 var 260 miljoner SEK.
Det är den ökande sårbarheten i sam- hället som ökar behovet av att skydda hem- men mot inbrott. Direct-konceptet innebär att ett larm med livstidsservice och -garanti installeras hos kunden. Larmet är kopplat till en speciell larmcentral och vanligen innefattar abonnemanget att en väktare
Direct
D
rycker ut om larmet utlöses.
Systemet pygger på standardkompo- nenter med höga prestanda. standarkompo- nenterna gör att priset är så lågt att det
är
överkomligt för många. Hemlarm är tryggt och enkelt att använda.
16
F ör detaljhandeln erbjuder seeuritas värdehantering, specialanpassade larm och väktarservice.
Värdehantering
Trots den ökade användningen av betalkort
och kontokort görs fortfarande de allra fles-
ta inköp kontant.Detaljhandeln har stora
beloppsom
behöverskyddas. För personalen är risken att gå till en servicebox betydande. Vinster kan därtill göras om pengarna snabbt hamnar på ett bankkonto och börjar ge ränteintäkter.
seeuritas värdetransporter
och upp-räkningstjänster säkerställer skyddet och att pengar finns på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Larm till åtgärd
seeuritas erbjuder
larm tillåtgärd
mot inbrott, brand och överfall. Till detta kon-cept kan man koppla
passerkontrolloch TV-övervakning.
ISverige
marknadslörs konceptet under namnet Respons.Det är utformat för att passa små och
medelstora företag. Speciellt användbart är det för detaljhandel och aflårskedjor,
somvill ha enhetliga säkerhetslösningar.
Väktare i affärscentra
Speciellt i tätorter upplever många männis-
koren ökad otrygghet
och inte minst ibutikstäta områden
ökarbehovet
av denK
UNDER OCH
SÄKERHE THandelns säkerhet
Handelns säkerhet
säkerhet och
trygghetsom
professionellaväktare kan erbjuda.
Det blir allt vanligare att butiksinne- havare
går
sammanoch
köper en väktar- tjänst. Väktarenronderar
området under17
öppettiderna
och
är hela tiden nåbar via radio och personsökare.I
varje ansluten butik finns en larm- knapp. Väktaren larmas så snart en hotfull situation
uppstår, ellerom personalen av
andraskäl
uppleverbehov
avförstärkt bevakning.
Väktaren kan mycket snabbt vara på plats
och
hjälpatill.
Oftastkan väktaren vara i butiken inom 60 sekunder.
En värdetransportör för upphämtning av dagskassor skyddar butikens egen personal. Längst ner till vänster: Public Service är ett tryggt stöd under öppettiden. Höger: Respons är ett ny utvecklat larmkoncept anpassat till handelns behov.
VERKSAMHETS L ÄNDER
Verksamhetsländer
Sverige - Aterigen växande marknad o
D en svenska säkerhetsmarknaden har - . varit svag under ett antal år, men har ' nu återigen börjat växa. Samtliga Secori-
S \' E IU G E
Landchef: Thomas Berglund
MSEK 1995 1994
tas affårsområden ökade sin försäljning 1995. Den genomsnittliga tillväxten var 9 procent och bäst utvecklades larm och värdehantering.
Securitas i Sverige tillhandahåller hela skalan av tjänster och produkter inom säkerhetsororådet - från olika typer av bevakningstjänster till installation av larm- system, övervakning och värdehantering.
Verksamheten
Bevakning
ärseeuritas största affårsområ- de och Sverige
ärtraditionellt basen för utvecklingen av denna tjänst inom koncer- nen. Det sker en kontinuerlig förfining och specialisering av tjänsten.
Exempel på hur bevakning utvecklats fcir att möta nya behov är brandskyddsväk- taren, miljöväktaren, IT-väktaren och åtgärdsväktaren. Den senare är en jourha- vande ingenjör, som ersätter kundföretagets ingenjörer och tekniker, exempelvis under nätter och helger.
Omsättning
Bevakning 1.594 1.496
Larm Qnkl. Direct) 536 472
Värdehantering 181 161
Totalt 2.311 2.129
Antal anställda 4.925 4.872
Inom bevakning har seeuritas stärkt positionen ytterligare genom en nybyggd larmcentral med modem utrustning. Seenri- tas har vidare ett antal viktiga uppdrag åt det svenska försvaret och samarbetet har fortsatt att utvecklas positivt under året.
lArmverksamheten har utvecklats starkt under året och seeuritas Direct står för den procentuellt sett största ökningen.
seeuritas Direct tillgodoser ett växande behov av att med hjälp av larm skydda hemmet mot inbrott. Direct- konceptet innebär att kundens larm kopplas till en speciell larmcentral. Vanligen innefattar abonnemanget att en väktare
- - - -
rycker ut om larmet utlöses.
I slutet av 1995 introducerades larm- systemet Respons mot inbrott, brand och överfall. Mottagandet har varit positivt.
Respons är utformat för att passa små och medelstora fciretag. Speciellt använd- bart är det för detaljhandel och affårskedjor, som vill ha enhetliga säkerhetslösningar.
Till systemet
kanman koppla passage- kontroll och TV-övervakning.
Secmitas har förtroendet att leverera brandlarm till två av landets kärnkraftverk- anläggningar med de allra strängaste kraven på brandsäkerhet. seeuritas har under året tillsammans med ett antal stora kunder fort- satt att utveckla förbättrade system för aktiv, fö rebyggande brandsäkerhet.
Värdehantering har vuxit starkt under 1995 och den positiva utvecklingen förväntas fortsätta. Trenden är densamma som i andra europeiska länder, att profes- sionella säkerhetsföretag får en allt viktiga- re roll i hela flödet av kontanter i samhället.
Inom värdehantering har Securitas länge varit starkt vad gäller transporter Icir bank och handel, samt uttagsautomatser- vice . Volymerna väntas fortsätta att öka i
• •
takt med ökad efterfrågan pä uppräknings- f
tjänster och depäverksamhet.
Utvecklingen av säkerhetssystem med säkerhetsväskor möjliggör utvidgade upp- hämtningsområden och längre körningar på
landsbygden. fl
Marknad och konkurrenter
På den svenska markliaden är seeuritas marknadsledare inom samtliga affårsområ- den - bevakning, larm och värdehantering.
Marknaden beräknas vara värd fem miljar- der kronor och tillväxten är 2-3 pr ocent under 1 995.
Den största konkurrenten är Partena, som under 1995 såldes till den franska catering- och servicekoncernen Sodexho.
Förutom Partena finns ett antal mindre kon- kurrenter.
Inom larm är schweiziska Cerberus och svenska TeleLarm huvudkonkurrenter.
stationärbevakning vid Samjodsfabrik i Malmö.
i
VERKSAM HET S L Ä N DER
-
Norge Stark efterfrågan
- - - -
-
Il " NOR GE
S ecuritas försäljning i Norge ökade iii mycket kraftigt med 13 procent under 1995. Betydande framgångar noterades inom samtliga affärsområden.
Försäljningen på hemlarm ökade med 50 procent.
Bland företag och myndigheter är det nu en mycket tydlig trend att man koncentrerar sig till kärnverksamheten och överlåter servicefunktioner
tillspecialist- företag.
Till den ökade försäljningen- och de goda utsikterna för 1996 - bidrar också Norges starka ekonomiska tillväxt med sjunkande arbetslöshet och ökande inhemsk efterfrågan.
satsning på handem
Intresset för integrerade säkerhetslösningar har ökat bland stora företagskunder.
Under året har en satsning gjorts för att erbjuda handeln bättre service och ökad säkerhet. Den har bland annat innefattat ökad specialutbildning för väktarna. Åtgärderna har givit resultat inom samtliga affårsområ- den, speciellt inom värdehantering.
L.andchef: Tore K. Nilsen
MNOK* 1995 1994
Omsättning
Bevakning 579 547
Larm (inkl. Direct) 208 157
Värdehantering 59 48
Totalt 846 752
Antal anställda 2.123 2.103
• FOrsäljning i SEK, se not 1, sid. 37.
Efterfrågan på hemlarm - seeuritas Direct - har varit stark. Antalet kunder ökade med 50 procent och en forsatt stark ökning förespås för 1996.
TBK Sikkerhet
seeuritas förvärvade TBK Sikkerhet från statligt ägda Telenor 1995, och verksamhe- ten har integrerats väl i Securitas. Tack vare detta förvärv har nya marknader öppnats för Securitas, i synnerhet inom teknik.
seeuritas har stärkt sina positioner inom den offentliga sektorn, inte minst inom försvaret.
19
Kvalitetsarbete
seeuritas har under en följd av år arbetat systematiskt med att säkra och förbättra kvaliteten och hela verksamheten har nu certifierats enligt den internationella stan- darden ISO 9002.
Under året har 10 MNOK investerats i att installera koncernens stöd system Seeuricom för operatörerna vid larmcentra- len i Oslo. Genom systemet kan operatörer- na hantera inkommande larm ännu snab- bare och säkrare.
Marknad och konkurrenter
Den norska säkerhetsmarknaden uppskattas vara värd motsvarande två miljarder SEK och ökade under 1995 med 8 procent.
seeuritas är marknadsledande inom bevakning och värdehantering. Den största konkurrenten är Verdisikring, som tillhör Partena Security. Securitas är marknads- ledande även inom larm, där Cerberus är en betydande konkurrent.
Områdesbevakning -en säkerhetsitisning som skyddar boende.