Prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av sexualitet efter prostatektomi

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av sexualitet efter prostatektomi

Författare: Handledare :

Nasrien Musleh Afsaneh Roshanai

Chirin Safi Examinator:

Cecilia Arving

Examensarbete i Vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp 2012

(2)

SAMMANFATTNING

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av

prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi. Litteraturstudie användes som metod och 13 vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet sammanställdes. Resultatet tyder på att patienterna känner ångest, och har problem med identiteten då manligheten hotas vid sexuell dysfunktion. Många drar sig från interaktion med kvinnor och undviker sexuell kontakt på grund av rädsla för att inte kunna tillfredsställa sin partner. Kvinnor däremot lägger större vikt vid att cancern är borttagen och är mer oroade över männens känslor inför problemet än vad de är bekymrade för sin egen skull. Det finns ett stort behov av stöd hos patienterna, både professionell och av partners. Slutsats: Sexuella problem behöver adresseras i större

utsträckning inom sjukvården då männen påverkas, inte bara fysiskt utan även känslomässigt, av sexuell dysfunktion.

Nyckelord: Prostatacancer, sexualitet, partner, erektil dysfunktion, prostatektomi

(3)

ABSTRACT

Prostate cancer is one of the most common forms of cancer in the world. Cancer treatment, such as prostatectomy, often causes erectile dysfunction. The sexual dysfunction that follows the erectile dysfunction has great effect on men‟s health, self esteem and relationships.

Sexuality in general is an issue that is rarely discussed in health care. Nurses express discomfort and embarrassment about addressing the subject. The aim of this study was to examine prostate cancer patients‟ and their partners‟ experiences of the sexual dysfunction that follows prostatectomy. Literature review was used as method, and 13 scientific articles were analyzed. The result indicates that men feel anxious and experience problems with their identity due to affects that sexual dysfunction has on masculinity. Men also express a great need of professional support and support from partners. They more or less avoid interaction and sexual contact with women due to fear of not being able to satisfy their partner. However, women put greater weight in the fact that the cancer is removed and worry more about their men‟s feelings about the erectile dysfunction than they worry for their own sake. In

conclusion, sexual problems need to be addressed more often in health care facilities since men are affected by sexual dysfunction, not only physically, but also emotionally.

Keywords: Prostate cancer, sexuality, partner, erectile dysfunction, prostatectomy

(4)

1

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ... 2

Problemformulering ... 4

Syfte ... 4

Frågeställningar ... 4

METOD ... 4

Design ... 4

Urval ... 4

Sökstrategi ... 5

Kvalitetsanalys ... 6

Resultatanalys ... 7

Etiskt övervägande ... 7

RESULTAT... 7

Hur upplever prostatacancerpatienter sin erektila funktion och sexualitet efter prostatektomi? ... 7

Hur upplever par den sexuella relationen efter prostatektomi? ... 9

DISKUSSION ... 12

Resultatdiskussion ... 12

Metoddiskussion ... 13

Kliniska implikationer ... 14

Slutsats ... 14

REFERENSER ... 15

Bilaga 1, Tabell 2.

Bilaga 2, Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Bilaga 3, Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod

(5)

2

INTRODUKTION

Prostatacancer utgör den femte vanligaste cancerformen i världen och är den näst vanligaste cancerformen bland män (Kamangar, Dores & Anderson, 2006). Cancer i prostata uppstår då en elakartad tumör bildas i prostatan. I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen bland män och drabbar oftast män över 50 år. Årligen drabbas 10 000 män i landet

(Cancerfonden, 2010). Hälften av patienterna som diagnostiseras med prostatacancer är över 70 år på grund av att sjukdomen i tidigt skede saknar symtom. Symtom kan vara problem med vattenkastning, smärtor i rygg eller höfter, viktminskning, blodbrist och/eller tillfällig

bensvullnad (Cancerfonden, 2010). Diagnos ställs med hjälp av bland annat klinisk

undersökning av prostata genom ändtarmen samt med hjälp av blodprov. Ett förhöjt värde av prostataspecifikt antigen (PSA) i samband med hård och knölig prostata kan räcka för

diagnos. I dagsläget behandlas prostatacancer med operation och/eller strålbehandling. I vissa fall avvaktas behandling då tumören kan växa så långsamt att patienten hinner avlida av andra orsaker än av cancern (Cancerfonden, 2010).

I Sverige är den ledande behandlingsformen operation, prostatektomi, där prostatakörteln samt sädesblåsorna tas bort (Cancerfonden, 2010). Denna operation är en botande behandling av cancern (Khoder, Trottmann, Stuber, Stief & Becker, 2011), men har en rad olika

biverkningar, såsom exempelvis erektil dysfunktion och urininkontinens (Cancerfonden, 2010). Definitionen av erektil dysfunktion är en oförmåga att erhålla eller upprätthålla erektion (National Institute of Health, 1993). Då utvecklingen går framåt mot bättre behandligsresultat och därmed ett ökat antal personer som lever med bieffekterna efter

behandling är det viktigt att adressera problemen som uppstår efter till exempel prostatektomi (Couper, Bloch, Love, Macvean, Duchesne & Kissane, 2006). En studie där status på

nervfunktion beskrivits efter prostatektomi visade att 50 % av patienterna inte hade tillräckligt med erektil funktion för att utföra sexuellt samlag (Mazzola & Mulhall, 2011). Den sexuella funktionen efter prostatektomi påverkas inte enbart utav operationen i sig utan även av ålder, tidigare funktion samt av rehabilitering efter operation (Junuzovic, Hasanbegovic,

Omerbegovic & Smajlovic, 2011). Sexuell funktion hos patienter som genomgått prostatektomi kan förbättras över tid, men erektil dysfunktion som är kvar ett år efter operation ses som permanent (Korfage et al., 2005). Prevalensen av erektil dysfunktion är densamma hos patienter som behandlats med strålning som hos patienter som genomgått prostatektomi. Patienter som inte genomgått behandling har mindre förlust av den erektila

(6)

3 förmågan (Siegel, Moul, Spevak, Alvord & Costabile, 2001). Urininkontinens, som kan ses hos 96 % av patienter efter operation (Khoder et al, 2011), förekommer hos somliga speciellt i samband med förspel och/eller orgasm (Guay & Seftel, 2007).

Ett fungerande sexliv är viktigt för en hälsosam relation och även för patientens välbefinnande (Medline, 2011). Då patienten står inför bieffekterna efter prostatektomi, till exempel erektil dysfunktion, kan känslan av manlighet hotas. Detta påverkar patientens sexualitet och relationen till partnern (Beck, Robinson & Carlson, 2007). I en studie där livskvalitén hos partners till prostatacancerpatienter efter prostatektomi sätts i relation till den sexuella funktionen, kommer Perez och hans medarbetare (2002) fram till att det finns en korrelation mellan dessa två faktorer. Många anser att en relation innebär en pålitlig källa till sexuell tillfredsställelse och därför är den sexuella delen av en relation väldigt viktig för ett hållbart förhållande (Amidu, Owiredu, Gyasi-Sarpong, Woode & Quaye, 2011).

I en översiktsartikel av Couper och medarbetare (2006) redovisas resultat från 44 studier där psykosocial anpassning hos kvinnliga partners till män med prostatacancer undersökts. I studien kommer författarna bland annat fram till att kvinnorna oroar sig över smärta och fysiska obehag hos sina män i samband med prostatacancerbehandlig medan männen oftare oroar sig över sexuell dysfunktion. Till en början kommer prostatacancerdiagnosen som en chock för par men allteftersom minskar chocken och många par känner då ett förnyat engagemang i relationen. Partners anser inte att den erektila dysfunktionen som följer operation påverkar deras relation negativt.

Ett behov som patienter har efter prostatektomi är stöd från sjukvården angående den erektila dysfunktionen (Moore & Estey, 1999). Enligt International Council of Nursing:s etiska kod för sjuksköterskor (2005), är sjuksköterskans ansvarsområden främst att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande samt återställa hälsa. Sexualitet är en del av hälsan, men är ett ämne som sjuksköterskor drar sig från att diskutera med patienter på grund av bristande utbildning och på grund att det upplevs obekvämt och genant (Guthrie, 1999; Haboubi, &

Lincoln, 2003). Läkare är den professionen inom sjukvården som adresserar sexuella problem mest (Haboubi, & Lincoln, 2003).

PLISSIT, som står för ”Permission”, ”Limited Information”, ”Specific Suggestions” och

”Intensive Therapy” är en interventionsmodell framtagen av Annon (1976) som underlättar diskussion angående sexualitet. Modellen tillåter patienten att uttrycka sina bekymmer

(7)

4 angående sexualitet och därefter få bekräftelse på att känslorna är normala och en del av tillfrisknandet. Information som anses vara till behov för patienten ges och specifika åtgärder samt mål utarbetas efter patientens individuella problem. Om behov av speciell intervention finns erhåller patienten denna hjälp.

Problemformulering

Prostatektomi har många långsiktiga bieffekter. Det är inte enbart fysiska problem som följer operationen utan även psykologiska problem då bieffekterna av operationen kan påverka det dagliga livet samt patientens relationer, vilket i sin tur drabbar välbefinnandet. Det är därför viktigt att känna till prostatacancerpatienters upplevelser efter prostatektomi, då detta

underlättar den fortsatta vård som patienten får efter operationen. I denna studie låg fokus på den erektila förmågan och prostatacancerpatienters samt deras partners upplevelser av sexualiteten efter prostatektomi sammanställdes.

Syfte

Syftet med detta examensarbete var att undersöka prostatacancerpatienters upplevelser av sin sexualitet efter prostatektomi samt vad par hade för upplevelser gällande den sexuella

relationen efter operation.

Frågeställningar

1. Vad har prostatacancerpatienter för upplevelser gällande erektil funktion och sexualitet efter prostatektomi?

2. Hur upplever par den sexuella relationen efter prostatektomi?

METOD

Design

Den valda designen var en systematisk litteraturstudie, utan metasyntes/metaanalys, där ingående studier kvalitetsgranskades.

Urval

(8)

5 Inklusionskriterier var studier skrivna på engelska som handlade om upplevelser hos

prostatacancerpatienter samt heterosexuella par angående sexuell funktion efter prostatektomi.

Studierna var originalpublikationer och var tillgängliga genom Uppsala Universitets elektroniska databas. Både studier med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Krav ställdes på att ingående studier hade ett etiskt resonemang eller tillstånd från en etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2008). Exklusionskriterier var studier med låg kvalitet (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2011). Dock var alla 13 valda studier av medel eller hög kvalitet, vilket medförde att alla inkluderades.

Sökstrategi

Databasen PubMed användes för sökning av artiklar med sökorden ”prostate cancer”, ” patient information”, ”erectile dysfunktion”, ”needs”, ”prostatectomy”, ”sexuality”,

”intimacy”, ”couples”, ”wife”, ”relationship” och ”nursing”. Artiklar som, efter läsning av abstrakt, inte passade frågeställningarna eller var elektroniskt otillgängliga valdes bort.

Sökproceduren presenteras i tabell 1. Artiklarna söktes den 26 oktober 2011 och samtliga titlar under antal träffar lästes.

(9)

6 TABELL 1. Litteratursökningsprocedur.

Databas Sökning Sökord Antal träffar Lästa abstrakt

Antal valda artiklar

Pubmed #1 Prostate

cancer patient information needs

174 47 3

Pubmed #2 Erectile dysfunction prostatectomy nursing

37 11 3

Pubmed #3 Erectile dysfunction prostate cancer sexuality

140 24 1

Pubmed #4 Information

erectile dysfunction prostate cancer

120 15 1

Pubmed #5 Information

sexuality prostate cancer

60 6 1

Pubmed #6 Prostatectomy couples erectile dysfunction

20 6 1

Pubmed #7 Partners

prostate cancer sexuality

56 8 3

Kvalitetsanalys

Kvantitativa studier kvalitetsgranskades med hjälp utav ” protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod” och kvalitativa studier med hjälp av ”protokoll för

kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod” (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2011).

Protokollen är modifierade exempel av Willman och hans medarbetares modell (2011) (bilaga 2 och 3). Enbart studier som bedömdes vara av hög eller medel kvalitet inkluderades.

(10)

7 Resultatanalys

Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna och gemensamma teman bestämdes och blev underrubriker till frågeställningarna. Likheter och eventuella skillnader beskrevs under varje rubrik. Översiktstabellen presenteras som tabell 2 i bilaga 1.

Etiskt övervägande

Då detta är en litteraturstudie krävdes ingen etisk prövning utan enbart en personlig

bedömning angående vilka studier som skulle ingå i arbetet. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ska alla använda artiklar i studien redovisas. Resultat från artiklarna får inte förvrängas för att bättre stödja eventuell hypotes och ska ha ett etiskt godkännande eller resonemang (Forsberg et al., 2008). Dessa rekommendationer har följts i arbetet.

RESULTAT

Av de 13 analyserade artiklarna var åtta kvalitativa och av dessa bedömdes fem artiklar ha hög kvalitet. Fem artiklar var kvantitativa och av dessa hade tre artiklar hög kvalitet.

Resultaten i artiklarna sammanställdes under olika teman rörande hur prostatacanerpatienter och deras partners upplever erektil dysfunktion. Dessa teman var ”negativa känslor”,

”relationen till kvinnor”, ”förändringar i identiteten”, ”svårigheter att diskutera känslor och be om professionellt stöd”, ”olika perspektiv och prioriteringar”, ”fokus på hälsa”, ”behov av stöd från partnern”, ”störningar i relationen” och ”kommunikation”.

Hur upplever prostatacancerpatienter sin erektila funktion och sexualitet efter prostatektomi?

En av de viktigaste punkterna som män bekymrar sig över postoperativt är skillnaden i sexualiteten som följer den erektila dysfunktionen (Bokhourt, Clark, Inui, Silliman & Talcott, 2001; Burt, Caelli, Moore, & Anderson, 2004; Rivers et al., 2010; Walsh & Hegarty, 2009).

Prostatacancerpatienter har i stor grad otillräcklig erektil förmåga för penetration (Bokhourt et al., 2001; Milne et al., 1991; Petry et al., 2003; Rivers et al., 2010; Soloway, Solway, Kim, &

Kava, 2005). Till en början är borttagandet av cancern och överlevnaden det viktigaste för männen (Burt et al., 2004; Petry et al., 2003; Walsh et al., 2009). Dock blir de sexuella

(11)

8 problemen alltmer störande allteftersom återhämtningen efter operationen fortskrider (Burt, et al., 2004). Det finns ett stort samband mellan den sexuella funktionen och upplevelsen av generell hälsa (Litwin, Nied & Dhanani, 1998).

Negativa känslor

Den mest dominanta känslan efter förlusten av den normala erektila funktionen är ångest (Burt et al., 2004; Iyigun et al., 2009; Milne et al., 2007). Rädslan för permanent impotens skapar en stor osäkerhet om framtiden och hur denna ska hanteras (Petry et al., 2003). Många känner sig direkt olyckliga (Burt et al., 2004; Hedestig, Sandman, Tomic & Widmark, 2005;

Milne et al., 2007; Soloway et al., 2004). De flesta är ändå hoppfulla (Burt et al., 2004;

Hedestig et al., 2005; Iyigun, Ayhan & Tastan 2009; Petry et al., 2003) och tror att de ska bli återställda och få tillbaka den erektila funktionen (Burt et al., 2004; Iyigun et al., 2009; Petry et al., 2003). De väntar, testar samt tittar efter tecken på eventuella funktionsförbättringar (Burt et al., Milne et al., 1991, & Burt et al., 2004).

Patienterna upplever att användandet av mediciner och av vakuumpump för att förbättra den erektila förmågan kräver tid och planering (Burt et al, 2004), vilket hindrar upphetsning, prestation (Hedestig et al., 2005) och spontanitet i sexlivet (Burt et al., 2004). Detta är inte bara frustrerande (Burt et al., 2004), utan ger även en känsla av sårbarhet och upplevs som genant (Bokhour et al., 2001).

Relationen till kvinnor

Efter prostatektomi känns närmanden till kvinnor meningslösa då en sexuell relation inte är möjlig eller på grund av rädslan för att inte kunna prestera sexuellt. Att fantisera om kvinnor och sex slutar även det att vara en njutning då män på grund av dysfunktionen inte längre kan se sig själva som potentiella partners till någon, inte ens i en fantasivärld (Bokhourt et al., 2001).

Förändringar i identiteten

(12)

9 Sexualiteten ses ofta som en betydande del i vad som definierar manlig identitet och förlusten av erektil funktion utmanar manligheten (Bokhourt et al., 2001). Detta leder då till

förändringar i identiteten (Bokhourt et al., 2001; Hedestig et al., 2005; Rivers et al., 2010).

Känslor av att vara en svag, stympad och halv man är vanliga (Hedestig et al., 2005).

Självförtroende och självkänslan påverkas negativt (Bokhourt et al., 2001; Hedestig, et al., 2005; Rivers et al., 2010). Förändringar i hur män tänker sig att de interagerar med potentiella partners leder till ifrågasättning av identiteten som man. De ser inte längre sig själva som samma man som de var då de hade normal erektil funktion (Boukhourt et al., 2001).

Svårigheter med att diskutera känslor och be om professionellt stöd

Ett problem som prostatacancerpatienter upplever är svårigheter med att prata om den erektila dysfunktionen samt be om hjälp av vårdpersonal trots att professionell hjälp är ett behov hos dem (Iyigun et al., 2009; Milne et al., 1991; Walsh et al., 2009). Dessa svårigheter beror bland annat på känslor av skam hos patienten (Iyigun et al., 2009) och upplever av att läkare

koncentrerar sig på medicinska och tekniska lösningar på problemet. Tillfällen till att prata om känslor och coping-metoder ges oftast inte. Detta resulterar i att enbart det sexuella problemet adresseras, och inte männens alla behov (Burt et al., 2004; Milne et al., 1991).

Hur upplever par den sexuella relationen efter prostatektomi?

Partnerns attityd spelar en stor roll i att återfå en normal relation efter operation, både fysiskt och psykosocialt (Petry et al., 2003). Till en början är det svårt för somliga att hantera tanken på att partnern kan komma att förlora sin erektila förmåga (Petry et al., 2003). De flesta känner av den minskade sexlusten hos sina män men vet inte orsaken till denna (Rivers et al., 2010). För en del par, speciellt äldre, är den sexuella relationen nästintill obefintlig redan innan operation. I dessa fall gör förändringen av den erektila förmågan inte en stor skillnad i förhållandet för kvinnans del. Många kvinnor anser att sex inte är den viktigaste delen av ett förhållande samt att relationen till partnern kan överleva alla svårigheter (Petry et al., 2003;

Rivers et al., 2010). Även då kvinnor har en avslappnad attityd inför problem i den sexuella relationen förstår de att detta är ett stort problem för männen och känner av männens oro och svårigheterna de kämpar med (Petry et al., 2003). De är oftast mer oroade över männens sorger över förlusten av den erektila funktionen än vad de är oroade för sig sin egen skull

(13)

10 (Rivers et al., 2010). Män anser i större grad att sex är en viktig del i en relation och då

problem uppstår i sexlivet kan detta medföra att sex blir den allra viktigaste delen i relationen (Burt et al., 2004; Iyigun et al., 2009; Milne et al., 1991).

Olika perspektiv och prioriteringar

Kvinnor i relation med män som genomgått prostatektomi har högre sexuell självkänsla och anser sig prestera bättre sexuellt än vad männen gör (Garos, Kluck & Aronoff, 2007; Soloway et al., 2005). Partners rankar ofta patientens erektionsförmåga och den sexuella prestationen sämre än vad patienterna själva gör (Soloway et al., 2005). Över lag minskar initiativtagandet till sex hos båda parterna efter prostatektomi (Tsivian, Mayes, Valdimir Mouraviev,

Donatucci & Polascik, 2009). Resultaten i detta stycke kommer från kvantitativa studier.

En del män upplever att kvinnorna är glada över faktumet att de har mindre sexuell lust samt minskad erektil förmåga. Detta minskar dock inte problemet för männen utan de fortsätter att söka lösningar (Iyigun et al., 2009; Tsivian et al., 2009).

Fokus på hälsa

Trots att män kopplar ihop sexuell prestation med självförtroende och manlighet, noterar de att kvinnor har en annan syn på problemet och är mer fokuserade på hälsan och att cancern har tagits bort (Iyigun et al., 2009; Milne et al., 2007). Kvinnornas största angelägenhet är att operationen varit lyckad (Iyigun et al., 2009; Petry et al., 2003). Trots att sexuell funktion är ett orosmoment för kvinnor så är männens överlevnad den viktigaste punkten (Guay et al., 2009; Rivers et al., 2010).

Behov av stöd från partnern

Stöd av partnern upplevs vara en väldigt viktig del under hela sjukdomsprocessen. Männen spekulerar över hur den sexuella dysfunktionen upplevs av deras partner (Rivers et al., 2010).

Det är även viktigt för männen att inkludera partners i eventuell professionell rådgivning eller intervention då kvinnor ofta har ett annat perspektiv på erektil dysfunktion (Milne et al.,

(14)

11 2007). De som får mer stöd av partnern upplever dysfunktionen som ett mindre problem än de som inte får tillräckligt med stöd (Rivers et al., 2010).

Störningar i relationen

Det finns ett samband mellan sexuell funktion och sexuell interaktion (Litwin et al., 1998).

Trots att männen tycker att kvinnorna är förstående gällande den negativa effekten erektil dysfunktion har på deras sexliv (Burt et al., 2004; Iyigun et al., 2009) är negativ påverkan på relationen ett vanligt problem som upplevs efter prostatektomi (Milne et al., 2007). Problem uppstår även då vissa män anser att sex inte är allt (Petry et al., 2003), utan att intimiteten i en relation, att ta på varandra och vara fysiskt nära, är minst lika viktigt (Milne et al., 2007).

Många män drar sig trots detta från att närma sig sin partner eller andra kvinnor på samma sätt som tidigare på grund av rädslor för att inte kunna tillfredsställa sin partner/kvinna (Bokhour et al., 2001). Oro över att inte tillfredsställa partnerns behov leder till att många även oroar sig över att partnern ska söka sig till någon annan man. Även om partnern inte klagar så känner sig mannen vara orsaken till problemet (Burt et al., 2004).

Förutom den erektila dysfunktionen påverkas sexualiteten negativt av urininkontinens, vilket är ett annat problem som drabbar en del män efter prostatektomi. För en del orsakar detta dropp av urin i samband med förspel (Guay et al., 2008), vilket leder till att de flesta avstår från sexuellt umgänge och/eller undviker helt sexuell kontakt på grund av skam och oro över att detta ska störa deras partner (Guay et al., 2008; Iyigun et al., 2009). Detta leder i många fall till en del relationsproblem (Guay et al., 2008). Kvinnor märker sällan av

urininkontinensen men i de fall där detta märks av så upplever en del kvinnor sig störda av situationen (Tsivian et al., 2009).

Kommunikation

Par som kommunicerar mer om sex har även mer sexuell kontakt (Garos et al., 2007). Män kommunicerar inte i tillräckligt stor grad med sina respektive angående erektil dysfunktion och dess påverkan på deras sexliv (Hedestig et al., 2005, Rivers et al., 2010). Många par upplever svårigheter med att diskutera sexlivet och därför undviks ämnet ofta, vilket leder till brister i kommunikationen. Många kvinnor vet då inte hur männen känner inför problemet

(15)

12 (Rivers et al., 2010). Kvinnorna är dock mer positiva då det gäller att kommunicera om den sexuella biten i relationen (Soloway et al., 2004).

DISKUSSION

Resultatet visar att män ofta känner ångest angående den erektila dysfunktionen som följer prostatektomi. Även känslan av manlighet hotas vid erektil dysfunktion. Följder till detta blir negativ påverkan på självkänsla och självförtroende.

Stöd, både professionell och av partners, visade sig vara av stor betydelse för männens välbefinnande. Många anser sig få för lite stöd i form av samtal och känslomässig hjälp. I många relationer brister kommunikationen då män sällan talar om sina känslor och inte är lika öppna för att diskutera den sexuella relationen som kvinnorna är.

Resultatdiskussion

En viktig del som män poängterar är behovet av stöd, både av sjukvården (Iyigun et al., 2009;

Milne et al., 2007; Walsh et al., 2010) och av partnern (Rivers et al., 2010). Stöd ökar männens välbefinnande (Iyigun et al., 2009; Milne et al., 2007; Rivers et al., 2010; Walsh et al., 2010), vilket i sin tur blir påverkat av hur sexlivet fungerar (Medline, 2010). Många upplever att det är genant att ta upp problemen med den erektila förmågan med sjukvården (Iyigun et al., 2009), men anser att behovet finns av att adressera problemet (Iyigun et al., 2009; Milne et al., 2007; Walsh et al., 2010), speciellt de känslomässiga aspekterna (Burt et al., 2004; Milne et al., 2007). Då sjuksköterskans ansvarsområde bland annat är att lindra lidande (ICN:s etiska kod, 2005), ligger det i hans/hennes ansvar att förstå var det finns ett behov av stöd och se till att männen som behöver stöd får detta. Då det upplevs som genant att ta upp sexuella problem (Iyigun et al., 2009), är det viktigt att i tidigt skede under

vårdkontakten skapa en god tillit och öppna upp en diskussion. Partnern behöver inkluderas i diskussionen för att underlätta kommunikationen paret emellan, då denna kommunikation ofta är bristande (Hedestig et al., 2005; Rivers et al., 2010).

Läkare diskuterar sexuella problem i större grad än andra professioner inom sjukvården (Haboubi, & Lincoln, 2003), dock har läkare en medicinsk utgångspunkt i dessa diskussioner, vilket många män anser inte tillmötesgår alla deras behov (Burt et al., 2004; Milne et al.,

(16)

13 2007). Då är det sjuksköterskan som med sitt ansvar av att främja hälsa (ICN:s etiska kod, 2005), bör gå in och hjälpa patienten.

För att underlätta för sjuksköterskan att diskutera sexuella problem hos patienterna kan

PLISSIT-modellen användas som hjälp och stöd. Arbetsledare kan då se till att personalen har kunskap om och tillgång till modellen på avdelningen.

Metoddiskussion

Då många studier redan utförts angående upplevelser hos män och par gällande erektil dysfunktion efter prostatektomi, var litteraturstudie den design som valdes som metod för att besvara frågeställningarna.

Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Under artikelanalys och

resultatsammanställning framkom det att kvalitativa studier bättre lämpade sig för att besvara frågeställningarna då kvantitativa studier inte gav specifik information. Detta kan påverka resultatet då informationen som inhämtats från kvantitativa artiklar inte adresserar upplevelser på samma djupgående sätt som kvalitativa. Detta leder till att huvudinformationen till största del inhämtades utav de kvalitativa studierna. Därför bör informationen till framtida

litteraturstudier av upplevelser av den erektila förmågan hos män efter prostatektomin till större del inhämtas genom kvalitativa studier.

En annan aspekt som kan påverka resultatet är att studievalet begränsades till artiklar som fanns inom databasen PubMed samt fanns att inhämta elektroniskt. Detta medförde att en del artiklar som hade kunnat vara passande till studien inte kunnat granskas. Dessa hade kunnat visa andra resultat och påverka svaret på frågeställningarna. Nästintill samtliga artiklar visade i huvuddrag lika resultat, vilket ökar studiens tillförlitlighet. Dock var samtliga studier, med ett undantag, utförda i Nordamerica eller Europa. Studier från östvärlden kan visa andra resultat och därför kan resultatet inte generaliseras till hela världen. Resultatanalysen resulterade i flera gemensamma teman som användes som underrubriker, vilket underlättar förståelsen för svaren och visar likheter och olikheter inom varje tema.

Inkluderade studier kvalitetsgranskades enligt en modifiering av ett etablerat protokoll av Willman et al. (2011) och samtliga studier visade vara av hög eller medel kvalitet, vilket var ett krav för att inkluderas i studien. Detta för att öka trovärdigheten. Ytterligare styrkor med studien är att artiklar som inkluderats varit från sex olika länder samt haft ett etiskt

(17)

14 resonemang eller godkännande, vilket enligt Forsberg och hans medarbetare (2008) är ett krav för studier då man gör litteraturgranskningar.

Kliniska implikationer

För att underlätta för patienter och deras partners att diskutera sina känslor angående den erektila dysfunktion samt hur detta påverkar deras sexuella liv behöver sjuksköterskan inbjuda till en diskussion och visa att hon/han är bekväm med att prata om problemet och att

sjukvårdspersonal finns tillhands i sådana situationer. Med tanke på att känslomässiga

aspekter ibland glöms bort av vårdpersonal är det viktigt att det finns utarbetade riktlinjer och strategier för att diskutera dessa problem, samt att diskussionen ingår som en del av

rehabiliteringen.

Slutsats

Vetskapen om hur prostatacancerpatienter och deras partners upplever sin sexualitet efter prostatektomi kan belysa problemets påverkan på självförtroende, hälsa och livskvalitet.

Många patienter lider av problemet i sitt dagliga liv och behovet av hjälp och stöd är stort.

Detta sätter press på sjukvården och dess personal som har som uppgift att främja hälsa och minska lidande.

(18)

15

REFERENSER

Amidu, N., Owiredu, W., Gyasi-Sarpong, C.K., Woode, E. & Quaye, L. (2011). Sexual dysfunction among married couples living in Kumasi metropolis, Ghana. BMC Urology, 2011: 11(3). DOI: 10.1186/1471-2490-11-3.

Annon JS. The PLISSIT model: a proposed conceptual scheme for the behavioral treatment of sexual problems. Journal of Sexual Education Therapy, 2(1976), 1-15.

Beck, A.M., Robinson, J.W. & Carlson, L.E. (2007). Sexual intimacy in heterosexual couples after prostate cancer treatment: What we know and what we still need to learn. Urologic Oncology: Seminars and Original Investigations, 27(2009), 137–43. DOI:

10.1016/j.urolonc.2007.11.032.

Bokhourt, B.G., Clark, J.A., Inui, T.S., Silliman, R.A. & Talcott, J.A. (2001). Sexuality after treatment for early prostate cancer. Journal of General Internal Medicine, 16, 649-55. DOI:

10.1111/j.1525-1497.2001.00832.x

Burt, J., Caelli, K., Moore, K. & Anderson, M. (2004). Radical prostatectomy: men´s experiences and postoperative needs. Journal of Clinical Nursing, 14, 883-90. DOI:

10.1111/j.1365-2702.2005.01123.x

Cancerfonden. (2010). Prostatacancer. Hämtad 28 februari, 2011, från

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Prostatacancer/?gclid=CKPkq9LPqq cCFdHwzAodmAHYBw

Couper, J., Bloch, S., Love, A., Macvean, M., Duchesne, G.M. & Kissane, D. (2006).

Psychosocial adjustment of female partners of men with prostate cancer: A review of the literature. Psychological Oncology, 15, 937–53. DOI: 10.1002/pon.1031.

(19)

16 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier – värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.

Galbraith, M.E., Ramirez, J.M. & Pedro, L.W. (2001). Quality of life, health outcomes, and identity for patients with prostate cancer in five different treatment groups. Oncology Nurse Forum, 28(3), 551-60.

Garos, S., Kluck, A. & Aronoff, D. (2007). Prostate cancer patients and their partners:

Differences in satisfaction indices and psychological variables. International Society for Sexual Medicine, 4, 1394-403. DOI:10.1111/j.1743-6109.2007.00545.x

Guay, A. & Seftel, A.D. (2007). Sexual foreplay incontinence in men with erectile dysfunction after radical prostatectomy: a clinical observation. International Journal of Impotence Research, 20, 199-201. DOI:10.1038/sj.ijir.3901609

Guthrie, C. (1999). Nurses´ perceptions of sexuality relating to patient care. Journal of Clinical Nursing. 8, 313-21.

Haboubi, N. H. J. & Lincoln, N. (2003). Views of health professionals on discussing sexual issues with patients. Disability and rehabilitation. 25(6), 291-6.

Hedestig, O., Sandman, P.O., Tomic, R. & Widmark, A. (2005). Living after radical

prostatectomy for localized prostate cancer: A qualitative analysis of patient narratives*. Acta Oncologica, 44, 679-87. DOI:10.1080/02841860500326000

Iyigun, E., Ayhan, H. & Tastan, S. (2009). Perceptions and experiences after radical

prostatectomy in Turkish men: a descriptive qualitative study. Applied Nursing Research, 24, 101-9. DOI:10.1016/j.ap.nr.2009.04.002

(20)

17 Junuzovic, D., Hasanbegovic, M., Omerbegovic, D. & Smajlovic, F. (2011). Factors affecting erectile function after radical prostatectomy. Medical Archives, 65(5), 306-7. DOI:

10.5455/medarh.2011.65.306-307

Kamangar, F., Dores, M. & Anderson, F. (2006). Patterns of Cancer Incidence, Mortality, and Prevalence Across Five Continents: Defining Priorities to Reduce Cancer Disparities in Different Geographic Regions of the World. Journal Of Clinical Oncology, 24(14), 2137-50.

DOI: 10.1200/JCO.2005.05.2308.

Khoder, W.Y., Trottmann, M., Stuber, A., Stief, C.G. & Becker, A.J. (2011). Early

incontinence after radical prostatectomy: A community based retrospective analysis in 911 men and implications for preoperative counseling. Urologic Oncology, 2011, Nov 17. DOI:

10.1016/j.urolonc.2011.10.003

Korfage, I.J., Essink-Bot, M-L., Borsboom, G.J.J.M., Madalinska, J.B., Kirkels, J.D.F., Schröder, F.H. & Koning, H.J. (2005). Five-year follow-up of health-related quality of life after primary treatment of localized prostate cancer. International Journal of Cancer, vol 116(2), 291-6. DOI: 10.1002/ijc.21043

Lev, E.L., Eller, L.S., Gejerman, G., Kolassa, J., Colella, J., Pezzino, J., Lane, P., Munver, R., Esposito, M., Sheuch, J., Lanteri, V. & Sawczuk, I. (2009). Quality of life of men treated for localized prostate cancer: outcomes at 6 and 12 months. Support Care Cancer, 17(5), 509-17.

DOI: 10.1007/s00520-008-0493-2

Litwin, M.S., Nied, R.J. & Dhanani , N. (1998). Health-Related quality of life in men with erectile dysfunction. Department of Urology, 13, 159-66. DOI:10.1046/j.1525-

1497.1998.00050.x

Mazzola, C. & Mulhall, J.P. (2011). Penile rehabilitation after prostate cancer treatment:

outcomes and practical algorithm. The Urological Clinics of North America, 38(2), 105-18.

(21)

18 DOI:10.1016/j.ucl.2011.03.002.

Milne, J., Spiers, J.A. & Moore, K.N. (1991). Kanada Men‟s experiences following

laparoscopic radical prostatectomy: A qualitative descriptive study. International journal of Nursing Studies, 45, 765-74. DOI:10.1016/j.ijnurstu.2007.01.006.

Medline. (2011). Sexual Health. Hämtad 10 oktober, 2011, från http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/sexualhealth.html

Moore, K.N. & Estey, A. (1999). The early post-operative concerns of men after radical prostatectomy. Journal of Advanced Nursing, 29(5), 1121-9. DOI: 10.1046/j.1365- 2648.1999.00995.x

National Institute of Health, NIH. (1993). Impotence. JAMA, 270(1), 83-90.

Perez, M.A., Skinner, E.C. & Meyerowitz, B.E. (2002). Sexuality and intimacy following radical prostatectomy: Patient and partner perspectives. Health Psychology, 21, 288–93. DOI:

10.1037/0278-6133.21.3.288.

Petry, H., Berry, D., Spichiger, E., Kesselring, A., Gasser, T. & Sulser, T. (2003). Responses and experience after radical prostatectomy: perceptions of married couples in Switzerland.

International Journal of Nursing Studies, 41, 507-13. DOI:10.1016/j.ijnurstu.2003.11.005

Rivers, B.M., August, E.M., Gewede, K.C., Hart, A., Donovan, K.A., Pow-Sang, J.M. &

Ouinn, G.P. (2010). Psychosocial issues related to sexual functioning among African- American prostate cancer survivors and their spouses. Psycho-Oncology, 20, 106-10.

DOI:10.1002/pon.1711

(22)

19 Siegel, T., Moul, J.W., Spevak, M., Alvord, W.G. & Costabile, R.A. (2001). The development of erectile dysfunction in men treated for prostate cancer. Journal of Urology, 165(2), 430-5.

DOI:10.1097/00005392-200102000-00019

Soloway, C.T., Solway, M.S., Kim, S.S & Kava, B.R. (2005). Sexual, psykological and dyadic qualitites of the prostate cancer „couple‟. Deparment of Urology, 95, 780-5.

DOI:10.1111/j.1464-410X.2005.05400.x

Svensk sjuksköterskeförening. (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 30 november, 2011, från

http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf

Tsivian, M., Mayes, J.M., Valdimir Mouraviev, K., Donatucci, C.F. & Polascik, T.J. (2009).

Altered male physiologic function after surgery for prostate cancer: Couple perspective.

International Braz J Urology, 35, 673-82. DOI:10.1590/S1677-55382009000600006

Walsh, E. &Hegarty, J. (2009). Men‟s experiences of radical prostatectomy for prostate cancer. European Journal of Oncology Nursing, 14, 125-13. Doi:10.1016/j.ejon.2009.10.003

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

(23)

BILAGA 1.

Tabell 2. Artikelöversikt.

Författare, År, Land

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall

Resultat Kvalitet

Typ Bokhour et

al., 2001, USA

Sexuality after treatment for early prostate cancer

Undersöka den erektila dysfunktionens påverkan på män som genomgått tidig behandling på icke- metastaserad

prostatacancer.

Design

Kvalitativ deskriptiv studie Utfallsmått

Erfarenheter av den erektila dysfunktionen och dess påverkan.

Datainsamlingsmetod Fokusgruppsintervjuer.

Dataanalys

Transkribering samt innehålls- och temaanalys.

Inklusionskriterier

Män med prostatacancer som erhållit tidig behandling på två olika sjukhus i USA samt som blivit behandlade mellan 12 till 24 månader innan studiens start.

Exklusionskriterier -

Deltagare

48 män i åldrarna 50-79 år.

Bortfall Inga bortfall

Männens livskvalitet påverkades i hög grad av den sexuella dysfunktionen. Fyra olika huvudpunkter som männen tog upp var påverkan på den sexuella intimiteten, deras vardagliga interaktion med kvinnor, fantasier och sexuella tankar samt upplevelsen av sin egen manlighet. Temarubriker som användes i resultatet var

“Sexual intimacy”,

“Relationship with woman”

och “Sexual imaginings”.

Kvalitet Hög Typ Deskriptiv studie

Burt et al., 2004, Kanada

Radical prostatectomy:

men´s

experiences and postoperative needs

Undersöka erfarenheter hos män efter radikal

prostatektomi samt om informationen preoperativt upplevts som tillräcklig för att hantera den

postoperativa återhämtningen.

Design

Erfarenheter efter radikal prostatektomi samt upplevelser av den

preoperativa informationen.

Datainsamlingsmetod Semistrukturella intervjuer Dataanalys

The Ethnograph,

transkribering samt innehålls- och temaanalys.

Män med prostatacancer som genomgått radikal

prostatektomi på ett sjukhus i Alberta (Kanada), ville delta i studien samt kunde tala och skriva engelska.

Deltagare

17 män i åldrarna 55-70 år.

Bortfall Inga bortfall

Trots att patienter erhållit information pre- och postoperativt upplevde dessa svårigheter med att hantera de postoperativa

konsekvenserna. Uppföljning via telefon (som var en del av datainsamlingsmetoden i studien) upplevdes minska ångest som berodde på sidoeffekterna efter operationen.

Kvalitet Medel Typ Deskriptiv studie

(24)

Hedestig et al., 2005, Sverige

Living after radical

prostatectomy for localized prostate cancer: A qualitative analysis of patient narratives*

Lyfta erfarenheterna hos prostatacancerpatienter efter radikal prostatektomi.

Design

Erfarenheter efter radikal prostatektomi

Datainsamlingsmetod Intervjuer

Dataanalys

Transkribering samt innehålls- och temaanalys.

Patienter mellan 60 och 69 år som blivit diagnostiserade med lokaliserad

prostatacancer samt genomgått radikal prostatektomi, bosatta i Västerbotten, talar svenska, inte har någon annan kronisk sjukdom samt blivit

opererade för mer än 6 månader men inte mer än 3 år sedan.

Exklusionskriterier Patienter som är släkt eller bekanta med intervjuaren.

Deltagare 10 patienter.

Bortfall -

Männen led utav oro, ångest samt saknade livet de hade innan diagnosen. Gällande kroppsfunktioner efter prostatektomi påverkades patienterna av problem med urininkontinens samt sexuell funktion och upplevde att det sexuella livet blivit förlorat.

De upplevde även förändringar i den intima relationen inom sina äktenskap. Temarubriker som användes i resultatet var

”Becoming a changed man”,

”Striving to gain a sense of control in a new life

situation”, ”Managing a new life situation” och ”Striving to become reconciled in a new life situation”.

(25)

Iyigun et al., 2009, Turkiet

Perceptions and experiences after radical

prostatectomy in Turkish men: a descriptive qualitative study

Undersöka erfarenheter och upplevelser hos turkiska män som undergått radikal prostatektomi.

Design

Upplevelser hos turkiska män efter radikal prostatektomi Datainsamlingsmetod Semistrukturella intervjuer Dataanalys

Män som genomgått radikal prostatektomi för över 3 månader sedan samt ville deltaga och kunde tala och förstå turkiska.

Deltagare

15 turkiska män med medelåldern 62,60 år.

Bortfall Inga bortfall

Efter radikal prostatektomi hade urininkontinens samt erektil dysfunktion en negativ effekt på männens dagliga liv. Att bli utskriven från sjukhuset utan att erhålla information angående urininkontinens,

kateteranvändning i hemmet samt erektil dysfunktion upplevdes ge större svårigheter med att hantera dessa problem. Temarubriker som användes i resultatet var

”Emotions regarding the loss of sexual function”, ”Effects of ED on married life” och

”Effects of UI on sexual life”.

Milne et al., 2007, Kanada

Men‟s experiences following laparoscopic radical

prostatectomy: A qualitative descriptive study

Undersöka mäns upplevelser efter laparoskopisk

prostatektomi samt om deras pre- och

postoperativa behov har blivit tillgodosedda.

Design

Upplevelser hos män efter laparoskopisk prostatektomi Datainsamlingsmetod Individuella intervjuer samt gruppintervjuer

Dataanalys

Transkribering samt innehålls- och temaanlys.

Inklusionskriterier Patienter som genomgått laparoskopisk prostatektomi under de senaste tre åren, hade varierande

postoperativa upplevelser samt ville delta och kunde uttrycka sina erfarenheter.

Deltagare

19 män mellan 48-76 år.

Männen var, trots information preoperativt, oförberedda på den grad av inkontinens och obehag de upplevde efter operationen.

De värdesatte speciellt diskussionsmöjligheter med andra prostatektomipatienter.

Den erektila dysfunktion var ett stort problem och de flesta visste inte vart de skulle vända sig för att få hjälp med detta.

Kvalitet Hög Typ Deskriptiv studie

(26)

Petry et al., 2003, Schweiz

Responses and experience after radical

prostatectomy:

perceptions of married couples in Switzerland

Undersöka upplevelserna hos schweiziska män och deras partners efter radikal prostatektomi.

Design

Kvalitativ deskriptiv studie.

Utfallsmått Upplevelser och copingstrategier.

Datainsamlingsmetod Parintervjuer samt individuella intervjuer.

Dataanalys

Patienter med partners som genomgått prostatektomi samt talar och skriver schweizisk tyska.

Deltagare 10 par.

Bortfall En deltagare.

Män fokuserade på att återfå kontroll över sina liv samt den erektila förmågan och urininkontinensen som följde operationen. Kvinnornas huvudfokus var att finnas där för partnern. Temarubriker som användes i resultatet var

”Dealing with sexual activity”, ”Wives: being there” och ”Placing erectile dysfunction into

perspective”.

Rivers et al., 2010, USA

Psychosocial issues related to sexual

functioning among African- American prostate cancer survivors and their spouses

Beskriva de mest

framträdande psykosociala bekymmer relaterade till sexuell funktion hos afroamerikanska

prostatacancerpatienter och deras partners.

Design

Sexuell funktion,

kommunikation, socialt stöd, copingstrategier, äktenskapets roll.

Datainsamlingsmetod Semistrukturella individuella intervjuer.

Dataanalys Tanskribering samt innehållsanalys.

Gifta, heterosexuella par där prostatacancerpatienterna är mellan 40 och 70 år, har behandlats någon gång under de senaste fem åren samt är fria från återfall och annan cancertyp.

Deltagare 12 par.

Bortfall -

Då partners främsta angelägenhet var mannens tillfrisknande kände männen mest bekymmer angående livskvalité samt den sexuella dysfunktionen, såsom erektil dysfunktion och nedsatt sexuell lust, som följde cancerbehandlingen.

Temarubriker som användes i resultatet var

”Males´perceptions of sexual functioning” och

”Females´perceptions of sexual functioning”.

(27)

Walsh et al., 2009, Irland

Men‟s experiences of radical

prostatectomy for prostate cancer

Undersöka mäns

synpunkter på resan från att ha fått diagnosen

prostatacancer fram till operation och tiden därefter.

Design

Upplevelser och synpunkter.

Datainsamlingsmetod Semistrukturella intervjuer Dataanalys

Transkribering samt innehålls- och temaanalys.

Inklusionskriterier Patienter som genomgått radikal prostatektomi samt talade engelska.

Exklusionskriterier Patienter som drabbats av postoperativa komplikationer samt samt blivit behandlade genom andra metoder än operation.

Männen hade ett högt informationsbehov samt beskrev olika delar i sjukdomsprocessen och hur upplevelserna kring resan hade varit.

(28)

Kvantitativa Garos et al., 2007, USA

Prostate cancer patients and their partners:

Differences in satisfaction indices and psychological variables

Undersöka hur pars anpassningsförmåga påverkar

prostacancerpatienters förmåga till att anpassa sig.

Design

Kvantitativa deskriptiv studie Utfallsmått

Sexuell depression, tillfredsställelse med relationen, kvalitén av den sexuella kommunikationen, sexuell tillfredsställelse, tillfredsställelse med livet.

Datainsamlingsmetod BDI-II,LSI-Z, ISS, RAS, DSCS, The Sexuality Scale, Likert Scale, CSQ-8.

Dataanalys

Envägs-ANOVA, post-hoc analys, t-test.

Prostatacancerpatienter som diagnostiserats någon gång under de senaste 10 åren samt erhållit behandling och har en partner som vill delta.

Deltagare 57 par.

Bortfall Inga bortfall.

Patienterna och deras partners upplevde högre grad av dåligt sexuellt

självförtroende, sexuell depression, sexuell preockupation samt sämre livskvalité än den generella befolkningen. Temarubriker som användes i resultatet var

”Descriptive statics and patient-partner comparison”

och ”Patient and partner psycological variables compared to relevant noming samples”.

Guay et al., 2007, USA

Sexual foreplay incontinence in men with erectile dysfunction after radical

prostatectomy: a clinical

observation

Undersöka prevalensen av män med urininkontinens i samband med sexuellt förspel efter radikal prostatektomi.

Design

Kvantitativ deskriptiv studie Utfallsmått

Prevalensen av urininkontinens.

Datainsamlingsmetod Frågeformulär och journalgranskning.

Dataanalys Deskriptiv analys.

Inklusionskriterier Män som genomgått nervsparande samt icke- nervsparande öppen prostatektomi.

Exklusionskriterier Patienter som genomgått laparoskopisk prostatektomi samt män som led av inkontinens under dagtid.

Bortfall Inget bortfall

38% av männen led utav urininkontinens i samband med sexuellt förspel. Detta upplevdes som pinsamt och ledde till problem i relationer samt till undvikande av sexuell kontakt.

Kvalitet Medel Typ Deskriptiv studie