Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar
omvårdnaden
- En integrativ litteraturöversikt
Ida Bjärnetoft Idun Billing
Handledare: Martin Jarl
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona, januari, 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari, 2021
Sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar
omvårdnaden
Ida Bjärnetoft Idun Billing
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem. Den som blir utsatt för sexuella trakasserier bestämmer om det är en kränkning, det kan vara kommentarer, blickar eller oönskade komplimanger. Bilden av sjuksköterskan har varit sexualiserad genom historien, vilket beror på medias starka inflytande. Chefen på arbetsplatsen har ett ansvar att motverka sexuella trakasserier med stöd från diskrimineringslagen samt arbetsmiljölagen.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden.
Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ metod genomfördes. Artiklarna granskades med Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall och analyserades medFriberg (2017) analyssteg för en integrativ litteraturöversikt.
Resultat: Analysarbetet resulterade i tre teman: Bristande kommunikation, nedsatt arbetsfunktion och utebliven omvårdnad. Sexuella trakasserier leder till en minskad kommunikation med patienten som trakasserar. Sjuksköterskors arbetsglädje blev negativt påverkad och visades i deras sätt att arbeta. Sjuksköterskorna kunde inte utföra omvårdnad eller akut livräddande uppgifter vilket bidrog till att omvårdnaden uteblev.
Slutsats: Sjuksköterskorna valde att hålla en kortfattad dialog med patienten eller i vissa fall se förbi händelsen för att inte äventyra den personcentrerade omvårdnaden. Arbetssättet påverkades då sjuksköterskorna blev distraherade, mindre effektiva och fick svårt att
bibehålla koncentrationen. Sjuksköterskorna påskyndade även undersökningar för att undvika att bli sexuellt trakasserade vilket bidrog till en negativ inverkan på omvårdnaden.
Nyckelord: omvårdnad, patienter, sexuella trakasserier, sjuksköterskor, upplevelser
Innehållsförteckning
Inledning………....5
Bakgrund………...5
Definition av sexuella trakasserier.………..5
Den sexuella objektifieringen av sjuksköterskan ur ett historiskt perspektiv………..6
Organisationens skyldighet………..6
Personcentrerad vård som teoretisk referensram………....……….7
Problemformulering……….7
Syfte………...8
Metod……….8
Design………...8
Urval………...………...8
Datainsamling...……….9
Kvalitetsgranskning………..10
Analys……….11
Etiska överväganden………...11
Resultat………....12
Bristande kommunikation………..………....13
Nedsatt arbetsfunktion…………..………..14
Utebliven omvårdnad………….……..………..14
Diskussion………....16
Metoddiskussion……….16
Resultatdiskussion………..18
Slutsats……….20
Kliniska implikationer………....20
Fortsatt forskning...………...21
Självständighet……...………...21
Referenser………...22
Bilagor……….…25
Bilaga 1 Databassökningar……….…25
Bilaga 2 Granskningsprotokoll………...26
Bilaga 3 Artikelöversikt………...28
Bilaga 4 Exempel på analysprocessen...30
5
Inledning
Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem. Kvinnor blir i allt större omfattning än män utsatta för sexuella trakasserier, där majoriteten av de som trakasserar är män. Trakasserier av sexuell karaktär har en stark inverkan på människors arbetsliv och utbildning. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter beräknar att ungefär 55% av kvinnorna i de 28 medlemsländerna har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier efter 15 års ålder.
Sexuella trakasserier kännetecknas som oönskade närmanden eller förolämpningar som är associerade med sex (Latcheva, 2017). När det handlar om sexuella trakasserier utmärker vårdyrket sig från andra yrken. Som sjuksköterska är det vanligt förekommande att få ta emot sexuella trakasserier. En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att arbeta nära patienten och exempelvis hjälpa till med avklädning vilket blir problematiskt när patienten uppfattar detta som en sexuell handling (Bronner et al., 2003). De sexuella trakasserierna äventyrar således kvaliteten på sjukhusmiljön och omvårdnaden (Hibino et al., 2006). Sexuella trakasserier medför konsekvenser för sjuksköterskornas psykiska hälsa och bidrar till en ökad frustration, därmed är det viktigt att belysa hur det påverkar omvårdnaden (Valente & Bullough, 2004).
Bakgrund
Definition av sexuella trakasserier
När någon gör något av sexuell natur som förnedrar den andra personens värdighet betecknas det som sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier kan exempelvis vara kommentarer, ord, beröringar, blickar, oönskade komplimanger eller anspelningar med ett sexuellt syfte.
Sexuella trakasserier är en handling som är oönskad hos den som får ta emot trakasserierna, därmed bestämmer den som blir utsatt om det är en kränkande handling (Berlin, 2006).
Diskrimineringslagen (2017) säger att den som har trakasserat behöver ha en förståelse över hur handlingen kan upplevas för den utsatte. På grund av det blir det viktigt att den utsatte markerar och förmedlar det obehag som upplevs för att den som utför handlingen ska kunna bilda en förståelse (Diskrimineringsombudsmannen, 2020). Enligt Diskrimineringslagen (2017) är sexuella trakasserier en typ av diskriminering, vilket innebär att en individ blir sämre behandlad än någon annan. Arbetsmiljölagen (AML, 2020) definierar sexuella
6 trakasserier som en kränkande särbehandling varav lagen syftar till att motverka
diskriminering på arbetsplatsen.
Den sexuella objektifieringen av sjuksköterskan ur ett historiskt perspektiv Det finns en stereotyp bild av vårdyrket som underbyggs av personlig erfarenhet samt den bild sociala medier skapat. Det är känt att populära medier har en inverkan på människans perception om den yttre världen. Media framhäver stereotypa idéer när det handlar om kvinnodominerade yrken, deras framställning av sjuksköterskor blir då den enda
uppfattningen då personlig erfarenhet av vården saknas. Bilden av sjuksköterskor som media byggt upp har dock varierat under historiens gång. Sjuksköterskor har betraktats som både hjältar, tjänarinnor och änglar vilket nedvärderar den kunskap som professionen kräver. I motsats till framställningen om änglar har det funnits en sexuell objektifiering av
sjuksköterskor, framför allt i filmer. Den bilden suddades ut till viss del under 1980-talet på grund av de feministiska vindarna. Valet av karriär inom omvårdnad bemöts ofta med kommentarer och skämt av sexistisk karaktär (Price & McGillis, 2013). Allmänheten har en viss bild av sjuksköterskan som härstammar från reklam och medias framställning, och den bilden kan orsaka en negativ syn på sjuksköterskan. Det i sin tur kan bidra till att färre väljer en karriär inom omvårdnad (Price et al., 2019). Det finns en osäkerhet kring medias
inflytande på framställningen av sjuksköterskan som äventyrar studenters uppfattning om vad yrket innebär (Edberg & Lilja Andersson, 2015).
Organisationens skyldighet
I arbetslivet är vanligtvis sexuella trakasserier ett tabubelagt ämne, trots det är det något chefer bör bli bekant med då klagomål och dålig stämning fortsätter att utvecklas inom vården (Kane-Urrabazo, 2007). Arbetsgivaren har som skyldighet att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Genom att ta stöd av Arbetsmiljölagen (AML, 2020) och Diskrimineringslagen (2017) kan arbetet mot sexuella trakasserier förbättras. Arbetsgivaren har som skyldighet att arbeta utifrån fyra steg för att förhindra sexuella trakasserier på arbetet. De fyra stegen innebär att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp arbetet. All personal ska ha kännedom gällande att arbetsgivaren har nolltolerans mot sexuella
trakasserier på arbetsplatsen. Denna information ska vara tillgänglig som en skriftlig riktlinje och integreras på arbetsplatsen. När personal utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen
7 har arbetsgivaren ett ansvar att utreda och vidta åtgärder. När den som blivit utsatt väljer att göra en anmälan är denne skyddad från att bli bestraffad av arbetsgivaren (Arbetsmiljöverket, 2020).
Personcentrerad vård som teoretisk referensram
Personcentrerad vård innebär att vården tar hänsyn till patientens individuella behov och ser till att patienten får vara delaktig i beslut som tas. Det är ett sätt att organisera vården kring patienten istället för runt sjukdomen. En personcentrerad vårdhandling innebär att patienten uppmuntras att berätta om sig själv, sina upplevelser och uppfattningar. När vårdpersonalen har kännedom kring vad patienten betraktar som viktigt i livet så kan vården utformas efter dennes behov och önskemål, vilket bidrar till att en respektfull omvårdnad utformas för varje patient (Newell & Jordan, 2015). Genom att arbeta personcentrerat främjas ett partnerskap mellan vårdgivaren och patienten samtidigt som patientens behov, värderingar och åsikter tillgodoses. Den personcentrerade vården syftar till humanitet, respekt och en dialog från båda parter (Rossiter et al., 2020). I den personcentrerade vården ingår även patientrelationen, genom att skapa en relation mellan sjuksköterska och patient kan ett partnerskap inledas (Ekman et al., 2012). I kommunikationen behöver det finnas en underliggande förståelse från sjuksköterskans sida. Patientens synpunkter behöver bli validerade för att patienten ska kunna känna ett sammanhang. Den personcentrerade vården kan minska patientens oro och att få vara delaktig leder i sin tur till ett ökat förtroende från patientens sida (Bertakis & Azari, 2011). När sjuksköterskor blir utsatta för sexuella trakasserier kan det leda till negativa reaktioner i form av en ökad frustration. Sjuksköterskan har trots det ett ansvar att förmedla en personcentrerad vård till patienterna (Valente & Bullough, 2004).
Problemformulering
Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem. Det är tabubelagt och tystas därför ned, även om det förekommer i hela vårdbranschen världen över samt har en stor påverkan på de som blir utsatta för sexuella trakasserier (Kane-Urrabazo, 2007). Det är viktigt att
sjuksköterskorna känner sig trygga på arbetsplatsen för att kunna upprätthålla en god
personcentrerad vård och en hög patientsäkerhet. Genom att betona vikten av sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden kan en ökad
8 kunskap inom ämnet skapas. Den ökade kunskapen kan bidra till att sexuella trakasserier från patienter hanteras på ett bättre sätt inom vården.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden.
Metod
Design
En integrativ litteraturöversikt genomfördes för att svara på syftet (Kristensson, 2014).
Sökningar efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ metod samt mixad-metod utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, då dessa databasers innehåll utgörs av en stor mängd omvårdnadsforskning. En integrativ litteraturöversikt innebär att först ställa en specifik och definierad undersökningsfråga och att sedan söka efter litteratur inom det området, för att därefter kritiskt granska och sammanställa denna litteratur. Denna metod grundar sig i att sammanställa andras forskningsresultat för att kunna besvara en specifik fråga och skapa sig en djupare förståelse för att lösa ett visst problem (Kristensson, 2014). En kvalitativ metod används oftast för att beskriva en persons upplevelser kring ett visst fenomen, medan en kvantitativ metod undersöker hur många som utsätts för problemet.
Genom att kombinera både kvalitativ- och kvantitativ metod kan en djupare förståelse för problemområdet skapas då resultatet blir mer omfattande (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017a).
Urval
Syftet avgränsades till sjuksköterskor som upplevt sexuella trakasserier från patienter.
Inklusionskriterierna blev därmed sjuksköterskors upplevelser om händelsen för att kunna svara till syftet med arbetet, artiklar som var skrivna på engelska och att de publicerades mellan år 2000–2020. Kristensson (2014) beskriver att en integrativ litteraturöversikt ska präglas av aktuella studier för att öka studiens trovärdighet. Tidsintervallet blev därmed 20 år för att få fram relevanta artiklar och ett mindre tidsintervall kunde inte väljas eftersom det inte finns tillräckligt med forskning kring sexuella trakasserier. Exklusionskriterierna blev
9 följande, studenter eller annan personal inom hälso- och sjukvårdens upplevelser då det inte är relevant för syftet.
Datainsamling
Sökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. PubMed har ett stort utbud av artiklar om hälsa och medicin medan artiklar om omvårdnad hittas i databasen CINAHL (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017b). Sökord som ansågs matcha syftet togs fram och användes i olika kombinationer. Där sökorden var nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND patient AND experience. De
specifika databassökningarna (se bilaga 1). Sökningen har genomförts med hjälp av fritextord vilket är sökord som finns med i artikelns beskrivning. Det går att välja i vilken del av
artikeln orden får finnas med, exempelvis att fritextorden ska finnas i artikelns titel eller abstrakt. Sökorden sattes sedan ihop med hjälp av booleska ord som AND och OR som instruerar databasen i sökningen. Ordet OR mellan två närliggande begrepp ger databasen instruktion om att söka efter något utav dem. Det booleska ordet AND innebär att databasen ska ta fram minst ett ord ur varje block som måste finnas med. Med hjälp av de booleska orden kan sökningen tydliggöras och få fram mer relevanta sökträffar (SBU, 2017b).
Databassökningarna resulterade i tolv artiklar som sedan gick igenom en kvalitetsgranskning.
PubMed
Tre sökningar med olika sökordskombinationer genomfördes i databasen PubMed (se bilaga 1), samtliga sökningar gjordes med en begränsning på årtal vilket var 2000–2020. Den första sökningen var nurse AND sexual harassment AND experience vilket gav 105 sökträffar, samtliga titlar lästes och de som såg ut att svara till syftet lästes på abstraktsnivå vilket var 19 artiklar. De som fortfarande ansågs vara relevanta för syftet och urvalet lästes i full text vilket gav ett resultat på sex artiklar från den sökningen. Inför andra sökningen ändrades
kombinationen av ord till patient AND sexual harassment AND nurse AND experience vilket resulterade i 40 träffar. Samtliga titlar lästes igenom och ställdes mot syftet samt urvalet vilket gjorde att abstrakten till de 14 artiklarna lästes. Av dem 14 ansågs fem svara till syftet och urvalet men eftersom de redan valts till resultatet i den tidigare sökningen gav den sökningen inga nya träffar som var relevanta. Slutligen genomfördes den tredje sökningen med sökorden nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND experience AND patient för att se om nya artiklar kunde tas fram. Sökningen gav en träff på 74 artiklar
10 som alla lästes på titelnivå, därefter lästes 32 abstrakt som utifrån titlarna verkade matcha syfte och urval. Denna sökning gav tio artiklar som lästes i full text men endast fyra valdes till att bli resultatartiklar. Några av de artiklar som inte blev valda ansågs inte svara till syftet och det urval som bestämts medan andra redan hade valts från tidigare sökningar.
CINAHL
I databasen CINAHL genomfördes också tre sökningar med en begränsning på årtalen 2000–
2020 (se bilaga 1). Den första utgjordes av sökorden nurse AND sexual harassment AND experience vilket gav 74 sökträffar där samtliga lästes på titelnivå. Titlarna som bedömdes att kunna svara till syftet och urvalet plockades ut för att läsas på abstraktnivå. Därefter lästes fem artiklar i fulltext som efter läsningen av abstrakten ansågs vara relevanta. Av de fem valdes en som användes i resultatet. Andra sökningen gjordes med kombinationen nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND experience AND patient som gav en träff på 36 artiklar. Alla lästes på titelnivå och de fyra som ansågs svara till syftet lästes på abstraktsnivå. Tre av dem svarade fortfarande till syftet och urvalet därför lästes de i fulltext, men ingen valdes då de redan hittats i tidigare sökningar. Den sista sökningen i CINAHL gjordes med nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND experience som resulterade i 80 träffar. Samtliga av dem lästes på titelnivå och de titlar som ansågs svara till syfte och urval plockades ut för att läsas på abstraktsnivå vilket var 13 artiklar. Sju lästes sedan igenom i full text varav en blev till som resultatartikel. De artiklar som inte användes valdes bort för att de inte svarade till vare sig syfte eller urval, eller för att de redan valts vid tidigare sökningar.
Kvalitetsgranskning
För att bedöma artiklarnas kvalitet användes Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvalitativ- och kvantitativ metod (se bilaga 2). När kvaliteten skulle avgöras gjordes det på ett systematiskt och konsekvent sätt vilket ger en beräkning av artiklarnas evidens. När resultatet sedan redovisas kan alla artiklarnas resultat användas eller så kan de jämföras mot varandra. Den vetenskapliga kvaliteten beräknas genom vissa kriterier, dessa finns i
bedömningsmallen. Metoden i varje artikel behöver kännas till för att en individuell kvalitetsbedömning av varje artikel ska kunna göras. Samtliga tolv artiklar gick igenom en kvalitetsgranskning där de poängsätts utifrån kriterierna i mallen. Poängen omvandlades till procent som resulterade i gradering I-III, grad I innebär att artikeln är av hög kvalitet medan grad III benämner artikeln som låg kvalitet. För att uppnå grad I behöver artikeln uppnå 80–
11 100%. För att åstadkomma grad II krävs det att artikeln kommer upp i 70–79%. Slutligen för att nå grad III behöver artikeln nå upp till 60–69%. Om artikeln inte klarar att nå upp till gränsen 60% anses den inte som trovärdig eftersom den bedöms som mycket låg vetenskaplig kvalitet (Carlsson & Eiman, 2003). Granskningen gav ett resultat på tolv artiklar, där nio artiklar uppnådde grad I, resterande tre artiklar nådde upp till grad II.
Analys
Artiklarna till detta arbete analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analyssteg för en
integrativ litteraturöversikt. I det första steget lästes artiklarna igenom ett flertal gånger för att få en förståelse kring innehållet och sammanhanget för att kunna förstå helheten. Därefter sammanfattas artiklarna som underlag för analysarbetet, detta för att säkerställa att allt nödvändigt har dokumenterats. I andra steget görs en översiktstabell där exempelvis syfte, metod och resultat kan skrivas in, vilket redovisas i artikelöversikt (se bilaga 3). Tabellen hjälper till att få en översikt för att fortsätta analysen. I det tredje steget ska likheter och skillnader från artiklarnas resultat jämföras, detta görs för att se vad som utmärker den artikeln som analyseras. Sedan sammanställs innehållet för att skapa olika rubriker i
resultatet, under varje rubrik redogörs de artiklar som anses vara relevanta för den rubriken.
Ett sista steg behöver göras i den integrativa analysen vilket är att dra slutsatser och styrka hur innehållet binds samman, detta görs då resultaten ska syntetiseras vilket gör att en ny helhet tas fram. Utifrån detta togs tre teman fram som utgör arbetets resultat. De teman som framkom blev: Bristande kommunikation, nedsatt arbetsfunktion och utebliven omvårdnad.
Etiska överväganden
Enligt Kristensson (2014) ska all forskning präglas av forskningsetiska överväganden, likaså denna integrativa litteraturöversikt. Belmontrapporten (1979) består av rättviseprincipen, göra-gott-principen, autonomiprincipen och människovärdesprincipen. Rättviseprincipen innebär att alla som väljer att delta i forskning ska behandlas rättvist och med lika villkor.
Göra-gott principen handlar inte bara om att respektera och skydda deltagarna från skada utan också att tillgodose deras hälsa och välbefinnande. Autonomiprincipen innebär respekt för individens självbestämmande och att skydda personer med nedsatt autonomi. Det betyder även att all medverkan ska vara frivillig och att personer när som helst under studiens gång har rätt att lämna. Människovärdesprincipen handlar om alla människors lika värde och rätten till liv, frihet, säkerhet och värdighet. Lagen om etikprövning av forskning som avser
12 människor (2019) består av bestämmelser om samtycke vid forskning, samt att skydda och respektera individen i samband med forskning. Efter att ha kritiskt granskat artiklarna så var tio artiklar etiskt godkända. Två artiklar var inte granskade av en etisk kommitté. Artiklarna utan etiskt godkännande valdes att inkluderas då dessa studiers upplägg var i
överensstämmelse med övriga etiskt godkända artiklar.
Resultat
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden. Genomförd analys resulterade i tre teman: bristande
kommunikation, nedsatt arbetsfunktion och utebliven omvårdnad (se figur 1). Resultatet visar att kommunikationen blir bristande. På grund av att sjuksköterskorna blir obekväma när de blir sexuellt trakasserade väljer de att prata till patienten på ett annat sätt genom kortare samtal eller avbryter kontakten. Sjuksköterskorna beskrev att deras arbetssätt ändrades efter de sexuella trakasserierna. De förlorade sin arbetsglädje och hade svårt att bibehålla sin professionella sida. Vidare belyser resultatet att omvårdnaden uteblir till följd av de sexuella trakasserierna. Sjuksköterskorna påskyndade undersökningar vilket gjorde att flera
arbetsuppgifter glömdes bort. De undvek också att utföra vissa arbetsuppgifter där det fanns en risk att sexuella trakasserier kunde uppstå.
Figur 1. Teman
Sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden
Bristande kommunikation
Nedsatt arbetsfunktion
Utebliven omvårdnad
13
Bristande kommunikation
Sexuella trakasserier från patienter är något som sjuksköterskor dagligen utsätts för och betraktades vara en del av jobbet. Detta bidrar inte bara till känslor av förnedring och osäkerhet, utan också till en minskad kommunikation med den som trakasserar. Många av sjuksköterskorna valde att hantera de sexuella trakasserierna genom att försöka undvika patienten som ofredar dem, emellertid behövde de utifrån deras yrkesroll en kontinuerlig dialog med patienten. Om sjuksköterskor som utsätts för sexuella trakasserier är tvungna att anpassa sig efter patienten för att kunna utföra sitt arbete, ökar inte bara sannolikheten för fler incidenter, utan även hur de väljer att undvika patienterna kommer troligen ha en negativ påverkan på patientvården (Cogin & Fish, 2009). Den vanligaste strategin för att hantera de sexuella trakasserierna var att avbryta all kontakt med patienten. Vidare uppgav vissa att de hade uppfört sig som om ingenting hade hänt och en del valde att verbalt avvisa patienterna.
En del sjuksköterskor använde sig av humor, skämt eller försökte vända konversationen till ett annat ämne (Scholcoff et al., 2020; Ulusoy et al., 2011).
“I awkwardly laughed … Because I didn’t really know what else to do” (Scholcoff et al., 2020, s. 2965).
Sexuella trakasserier har en negativ inverkan på mötet eftersom sjuksköterskan väljer att vara mindre personlig och mer tillbakadragen från dessa patienter, exempelvis valde
sjuksköterskorna att tilltala patienten genom att använda sig av bara efternamn (Scholcoff et al., 2020). Dessa negativa upplevelser kan ha en inverkan på patientrelationen och kan medföra att sjuksköterskan spenderar mindre tid på att ta hand om patienter och blir mindre lyhörd till patienternas behov (Celik & Celik, 2007; Ulusoy et al., 2011). De sjuksköterskor som utsattes för sexuella trakasserier upplevde en försämrad kontakt med patienten som visade sig ha en negativ inverkan på kommunikationen mellan sjuksköterska och patient (Magnavita et al., 2020). Sjuksköterskorna hanterade även sexuella trakasserier genom att vara uppmärksam på egen verbal och icke-verbal kommunikation för att undvika att trakasserierna sker igen. Sjuksköterskorna valde att hålla kommunikationen så kort som möjligt och undvek direkt ögonkontakt i mötet med patienten (Ulusoy et al., 2011).
14
Nedsatt arbetsfunktion
Många sjuksköterskor upplevde att de gick in till patienten som en professionell person men att detta suddas ut då dem blir sexuellt trakasserade vilket har en inverkan på sjuksköterskans arbetssätt (Gabay & Shafran Tikva, 2020; Nielsen et al., 2017).
“It is a professional person who enters the room but you turn into the human behind the external exterior, because it is hard to maintain the professional distance, when it is unclear what you should do as a professional. The blanket is swept away under your feet.” (Nielsen et al., 2017, s. 126)
Sjuksköterskor som blivit sexuellt trakasserade av patienter kan drabbas av ett försämrat mående, likaså påverkar de sexuella trakasserierna också sjuksköterskors arbetsglädje. Vilket i sin tur kan ha effekter på deras arbetsförmåga (Vincent-Höper et al., 2020; Spector et al., 2013). Sexuella trakasserier har en skadlig påverkan på omvårdnaden då det blir svårare för sjuksköterskor att utföra omvårdnad. Det förknippas även med låg arbetsnöjdhet och engagemang för arbetet (Spector et al., 2013). Sjuksköterskornas motivation för arbetet minskade samtidigt som de fick svårigheter i att bibehålla koncentrationen. Det resulterade i dålig uppmärksamhet för arbetsuppgifterna, den bristande uppmärksamheten bidrog till att sjuksköterskorna arbetade mindre effektivt (Adams et al., 2019; Celik & Celik, 2007; Cogin
& Fish, 2009; Maghraby et al., 2020; Spector et al., 2013). På grund av de sexuella
trakasserierna kände många sjuksköterskor ett obehag över att gå till sitt arbete (Zeng et al., 2020). De som blivit utsatta kunde även ha ett sämre bemötande mot patienterna eftersom de var missnöjda på grund av de sexuella trakasserierna. Sjuksköterskorna bar på en oro över att inte kunna bibehålla deras professionella sida om sexuella trakasserier skulle uppstå. De sexuella trakasserierna gjorde också att sjuksköterskorna var frånvarande i form av sjukskrivning då de inte klarade av att utföra sina arbeten (Nielsen et al., 2017). Det fanns sjuksköterskor som till och med valde att avsluta sin karriär inom omvårdnad till följd av de sexuella trakasserierna (Gabay & Shafran Tikva, 2020).
Utebliven omvårdnad
Sexuella trakasserier från patienter kränker sjuksköterskor vilket hämmar deras förmåga att utföra omvårdnad av god kvalitet (Gabay & Shafran Tikva, 2020). Sjuksköterskorna upplevde att sexuella trakasserier hade en negativ påverkan på omvårdnaden de utförde
15 (Celik & Celik, 2007; Scholcoff et al., 2020; Zeng et al., 2020). Sjuksköterskorna blev osäkra på hur de skulle reagera när de blev sexuellt trakasserade. Utvägen blev att avsluta
undersökningen så snabbt de kunde för att kunna lämna rummet. Efteråt uppmärksammades det att sjuksköterskorna glömde utföra vissa uppgifter på grund av att de påskyndat
undersökningen (Gabay & Shafran Tikva, 2020).
“I hesitated: “Should I stop? Should I call another nurse?” But I didn’t. I finished the examination quickly and left the room. In retrospect, I discovered that I had forgotten to do some things I should have done.” (Gabay & Shafran Tikva, 2020, s. 1883).
De sexuella trakasserierna inträffade ofta vid intimvård vilket gjorde att sjuksköterskorna som blivit utsatta undvek att utföra intimvård efter en sådan händelse. En del sjuksköterskor var inte kapabla till att utföra arbetsuppgifterna överhuvudtaget, det resulterade i en oro över att förlora arbetet (Nielsen et al., 2017). En annan vanlig strategi för att undvika att bli utsatt var att välja att inte utföra omvårdnad vilket hade en negativ påverkan på patientvården (Cogin & Fish, 2009). Sjuksköterskorna var distraherade i arbetet efter att de blivit sexuellt trakasserade vilket gjorde att de inte kunde utföra omvårdnaden (Cogin & Fish, 2009;
Magnavita et al., 2020). De sexuella trakasserierna gav sjuksköterskorna lägre självkänsla, vilket gjorde det svårare för sjuksköterskorna att utföra omvårdnad. Sjuksköterskorna blev mindre öppna för att se tecken på försämring hos patienterna och gjorde fler medicinska fel.
En del sjuksköterskor kunde inte tillhandahålla omvårdnad och utföra akuta livräddande arbetsuppgifter, exempelvis missade sjuksköterskorna att dela ut läkemedel till de patienter som trakasserade, vilket bidrog till att behandlingen inte kunde genomföras (Cogin & Fish, 2009; Maghraby et al., 2020).
”At night, we had to give the night dose of medicine, sometimes through the existing IV in the hand. When we went to do that, the patient would stroke you and get vulgar.
They would touch you and try to get physical and they put their phone numbers into the books that we carry. In orthopaedics you get patients who are there for a long time, and they say to you, “I haven’t had a body wash in a real long time”. They come onto you really strong and touch you inappropriately. They make dirty, vulgar,
comments. They say “I was waiting for you to do this and that for me”. Make disturbing comments like that.” (Adams et al., 2019, s. 3).
16 I vissa fall uteblev omvårdnaden helt då sexuellt trakasserande patienter blev utskrivna från avdelningen oavsett i vilket ohälsotillstånd de var i (Ulusoy et al., 2011). Många
sjuksköterskor undvek att gå in till de patienter som de blev sexuellt trakasserade av. De flyttade runt patienterna på avdelningen för att undvika de som sexuellt trakasserar eller gick in i par om två till patienter som trakasserade (Adams et al., 2019; Scholcoff et al., 2020;
Ulusoy et al., 2011). När sjuksköterskorna var inne hos patienterna valde de att lämna dörren öppen, då kunde andra kollegor träda in om sexuella trakasserier skulle uppkomma. Detta gjorde att sjuksköterskorna kände en större trygghet på arbetsplatsen (Scholcoff et al, 2020).
Slutligen var en annan vanlig lösning var även att manliga kollegor fick ta hand om de trakasserande patienterna istället (Nielsen et al., 2017).
“We talk about it, and then we switch. We have a culture where it is ok to say that I cannot manage that patient, so some else has to go. The new ones are also good at using the old ones and to get advice on how to manage the situation” (Nielsen et al., 2017, s. 127).
Diskussion
Metoddiskussion
Metoddiskussionen går ut på att belysa styrkor och svagheter med metoden som använts för att besvara syftet. I en integrativ litteraturöversikt ska sökstrategin, granskningsprocessen och artiklarnas kvalitet och relevans diskuteras. Inom kvalitativ metod användes även
trovärdighetsbegreppet för att bedöma studiernas kvalitet. Trovärdighetsbegreppet utgörs av studiens tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet. Det innebär också att läsaren ska få en inblick i hur författarna har gått tillväga under arbetets gång (Kristensson, 2014). I den integrativa litteraturöversikten användes trovärdighetsbegreppet för att granska andras studier och för att beskriva varje avsnitt i metoden.
Den integrativa litteraturöversikten kan styrkas med att sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i PubMed och CINAHL vilket är databaser som fokuserar på
omvårdnadsforskning (SBU, 2017b). Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000–2020 vilket kan ses som en svaghet eftersom det kan se annorlunda ut idag än vad det gjorde för tjugo år sen. Sexuella trakasserier är ett ämne som det inte finns tillräckligt med forskning kring och därmed kunde inte ett mindre tidsintervall väljas. Tolv vetenskapliga artiklar skapade resultatet, sex var kvalitativa, fem var kvantitativa och en var mixad-metod vilket
17 redogörs i artikelöversikten (se bilaga 3). En review artikel valdes att användas vilket kan ses både som en styrka och en svaghet eftersom det är en sammanställning av andras
forskningsresultat. Däremot var den väsentlig att ha med då den besvarade syftet, likaså att artiklar som motsvarade syftet var svåra att få fram. Kvalitativa artiklar kan ses som en styrka eftersom de beskriver en persons upplevelser kring ett visst fenomen, dock kan det också ses som en svaghet då det omfattar ett mindre urval. Kvantitativa artiklar undersöker hur många som utsätts för problemet vilket har varit till stor nytta i resultatet då det kan generaliseras till ett större urval. Dock kan kvantitativa artiklar ses som en svaghet då de oftast inte belyser en persons upplevelser (SBU, 2017a). En svaghet kan vara att artiklarnas innehåll har översatts från engelska till svenska vilket kan leda till en feltolkning av texten (Kristensson, 2014). För att styrka resultatet granskades artiklarnas kvalitet med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analyssteg för en integrativ litteraturöversikt vilket stärker den integrativa litteraturöversikten. Eftersom det var två personer som deltog i analysprocessen ökade tillförlitligheten för studien. Innan den integrativa litteraturöversikten påbörjades fanns en förförståelse för ämnet, detta kan både ses som en styrka och en svaghet. En styrka kunde vara att det redan fanns kunskap kring ämnet och egna erfarenheter och en svaghet kunde vara att förförståelsen kring ämnet kunde ha en påverkan på studiens resultat (Kristensson, 2014).
Sökningarna kunde styrkas genom att samma fritextord användes i båda databaserna. Sökord som motsvarade syftet togs fram och användes i olika kombinationer, där sökorden var nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND patient AND experience. För att styrka sökningen användes sökordet patient, det för att exkludera trakasserier från kollegor och anhöriga. Sökordet healthcare professionals ingick i sökningen då sjuksköterskan är en del av vårdpersonalen och sökordet nurse togs med då det var specifikt sjuksköterskor som skulle undersökas. För att inte gå miste om relevanta artiklar gjordes sökningar efter vetenskapliga artiklar enskilt i både PubMed och CINAHL. Studierna utfördes i Israel, Tyskland, Storbritannien, Sri Lanka, Australien, Danmark, Turkiet, USA, Italien, Egypten och Kina vilket lyfter fram sjuksköterskors upplevelser internationellt. Resultatet beskriver att sexuella trakasserier sker världen över vilket stärker den integrativa litteraturöversiktens överförbarhet. En svaghet kan dock vara att sjukvården kan se olika ut i olika kulturer.
Artiklar som var etiskt godkända stärkte resultatet. Tio artiklar var etiskt godkända och två artiklar var inte granskade av en etisk kommitté. Artiklarna som inte var etiskt godkända
18 valdes att användas då dessa studiers upplägg var i överenstämmelse med andra etiskt
godkända resultatartiklar.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen ska ta upp fynden i resultatet och diskuteras utifrån tidigare kunskap och belysa resultatets värde (Kristensson, 2014). Det framkom att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient påverkades negativt vilket äventyrade den viktiga patientrelationen (Celik & Celik, 2007; Cogin & Fish, 2009; Magnavita et al., 2020; Scholcoff et al., 2020;
Ulusoy et al., 2011). En del sjuksköterskor reagerade med att se förbi trakasserierna och uppträda som om det aldrig hänt, medan de andra sjuksköterskorna ändrade sitt sätt att kommunicera med patienten genom att avbryta kommunikationen helt eller avvisa patienten verbalt (Scholcoff et al., 2020; Ulusoy et al., 2011). Även Hibino et al. (2006) skriver om att några av de sjuksköterskorna som blivit utsatta ser förbi händelsen, några sjuksköterskor visar ett verbalt avvisande och att andra reagerar i sitt sätt att kommunicera. En anledning till att sjuksköterskor agerar passivt vid sexuella trakasserier från patienter kan vara för att patientrelationen är väldigt viktig för den personcentrerade omvårdnaden, sjuksköterskor förväntas vara sympatiska mot patienter vilket kan försvåra det för sjuksköterskor att reagera på andra sätt. Hibino et al. (2006) skriver att det även kan bero på könsrollerna som säger att kvinnliga sjuksköterskor bör stå ut med sådana händelser och därför reagera passivt i en sådan situation. Vidare framkommer det i resultatet att sjuksköterskorna använde sig av humor, skämt eller försökte styra konversationen till ett annat ämne för att inte låta den personcentrerade omvårdnaden påverkas (Scholcoff et al., 2020; Ulusoy et al., 2011).
Tidigare forskning nämner att personcentrerad omvårdnad handlar om att ha respekt och föra en öppen dialog från både sjuksköterskans och patientens sida (Rossiter et al., 2020). I resultatet framgår det att sjuksköterskorna gärna undvek patienten som trakasserade dem, däremot var de tvungna att upprätthålla en kontinuerlig dialog med patienten för att förhindra att den personcentrerade omvårdnaden tar skada (Cogin & Fish, 2009).
Flera av artiklarna i resultatet tog upp sjuksköterskors förmåga att utföra sitt arbete då de förlorade glädjen och engagemanget till sitt arbete (Spector et al., 2013). Sjuksköterskorna hade svårare att utföra omvårdnad. Minskad motivation och koncentration försvårade arbetsuppgifterna då de blev mindre observanta på sina uppgifter vilket bidrog till felmedicineringar. Effektiviteten sviktade även hos de sjuksköterskor som blivit utsatta (Adams et al., 2019; Cogin & Fish, 2009; Maghraby et al., 2020; Spector et al., 2013). Andra
19 sjuksköterskor bytte karriär på grund av händelser av sexuella trakasserier (Gabay & Shafran Tikva, 2020). Valente & Bullough (2004) styrker att sjuksköterskors koncentration och effektivitet påverkas av sexuella trakasserier från patienter. De kan därför inte utföra en säker vård med rätt kunskap vilket i sin tur leder till att sjuksköterskorna fick svårare att utföra en personcentrerad omvårdnad. Tidigare forskning säger att sexuella trakasserier påverkar det psykiska måendet, då sexuella trakasserier kan påverka sjuksköterskor psykologiskt i form av ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom, missbruk (Valente & Bullough, 2004;
Hibino et al., 2006), avsky och ilska (Hibino et al., 2006). Tidigare forskning visar således att de sexuella trakasserierna på arbetsplatsen bidrar till ett sämre mående hos sjuksköterskan vilket påverkar deras sätt att arbeta som resultatet belyser (Valente & Bullough, 2004).
Slutligen visade resultatet att sjuksköterskorna valde att inte utföra omvårdnad vilket gjorde att många moment uteblev (Gabay & Shafran Tikva, 2020). Det fanns de sjuksköterskor som inte kunde utföra arbetsuppgifterna vilket gjorde att de ständigt bar på en oro över att förlora arbetet (Nielsen et al., 2011). Det framgick även att sjuksköterskor blev mindre observanta på försämring hos patienterna och de gjorde medicinska fel (Cogin & Fish, 2009; Maghraby et al., 2020). Många av sjuksköterskorna utvecklade ett undvikande beteende då de inte ville gå in till patienter som trakasserar, i vissa fall kunde manliga kollegor ta över patienterna annars fick de flytta patienterna (Adams et al., 2019; Nielsen et al., 2011; Scholcoff et al., 2020;
Ulusoy et al., 2011). Tidigare forskning menar på att sexuella trakasserier är ett hot för sjukhusmiljön och kan påverka omvårdnaden negativt vilket styrker resultatet (Hibino et al., 2006). Patientrelationen ingår i den personcentrerade omvårdnaden, men även Joyce
Travelbee (1971) belyser vikten av den i sin omvårdnadsteori ‘the human to human relationship-model’. Relationen mellan sjuksköterska och patient är mycket viktig för att upprätthålla en god omvårdnad. Travelbee menade på att omvårdnad skulle utföras genom mänskliga relationer som börjar i ett första möte med en utveckling av empati och sympati.
Patientrelationen bildas genom en interaktionsprocess som sker i fem steg: det första mötet, att se personliga identiteter, empati, sympati samt grundande av en förståelse från båda parter och en rapport. I resultatet framgår det att omvårdnaden blir påverkad på grund av den äventyrade patientrelationen. De sexuella trakasserierna från patienterna bidrar till att sjuksköterskorna väljer att inte gå in till den trakasserande patienten och de missar utföra uppgifter då de blir stressade och endast vill lämna rummet. Dessa faktorer orsakar en belastning på den viktiga patientrelationen (Gabay & Shafran Tikva, 2020; Adams et al., 2019; Scholcoff et al., 2020; Ulusoy et al., 2011). Ett annat mål med en personcentrerad vård
20 är att inkludera patienten till att vara med i beslutstagande kring omvårdnaden (Newell &
Jordan, 2015). I resultatet framgår det att sjuksköterskorna blir mindre lyhörda för försämring hos patienten och därmed mindre öppen för att se patienten behov. Det hände även att
sjuksköterskor inte kunde genomföra behandlingar därför att det missades att ge patienten de läkemedel som var ordinerade (Cogin & Fish, 2009; Maghraby et al,, 2020), vilket leder till att den personcentrerade vården äventyras eftersom den syftar till att tillgodose patientens behov där det finns en grundläggande respekt från båda parter (Rossiter et al., 2020).
Slutsats
Resultatet visar på att omvårdnaden blev påverkad av de sexuella trakasserierna. Det fanns en tydlig påverkan på kommunikationen, då sjuksköterskorna valde att undvika kontakten med patienten genom att svara mer kortfattat eller avbryta dialogen helt. En del sjuksköterskor hanterade de sexuella trakasserierna genom att använda sig av humor, skämt eller avleda patienten genom att byta samtalsämne. Andra sjuksköterskor valde att uppträda som om ingenting hade hänt och undvek direkt ögonkontakt med patienten. Sjuksköterskorna blev mindre personliga med patienten efter att ha blivit sexuellt trakasserade vilket hade en påverkan på den personcentrerade omvårdnaden. Vidare beskriver resultatet att
sjuksköterskorna förlorade sin arbetsglädje vilket gjorde att de blev mindre effektiva och hade svårare att koncentrera sig. Det medförde i att arbetsuppgifterna blev åsidosatta och i vissa fall avslutade sjuksköterskorna sin anställning. Sjuksköterskorna kunde bemöta patienten sämre på grund av att de blev missnöjda med sitt arbete vilket gjorde att de fick svårare att agera professionellt. Slutligen belyser resultatet att sjuksköterskorna undvek att ta hand om de patienter som trakasserat dem. Eftersom det ofta inträffade i samband med intimvård var detta något som sjuksköterskorna avstod från att utföra. Sjuksköterskorna gjorde även fler medicinska fel vilket bidrog till att behandlingen inte kunde fullföljas. Det uppmärksammades även att sjuksköterskorna påskyndade undersökningar som bidrog till att flera moment missades. Trots att omvårdnaden påverkades negativt på flera sätt försökte sjuksköterskorna upprätthålla patientrelationen och den personcentrerade omvårdnaden genom att se förbi de sexuella trakasserierna.
Kliniska implikationer
Resultatet kan användas som stöd för sjuksköterskor som blivit utsatta för sexuella
trakasserier då de inte är ensamma om upplevelsen. Genom att belysa att sexuella trakasserier
21 från patienter inträffar kan en djupare förståelse för problemet skapas. Det uppmärksammas också att det har en negativ påverkan på omvårdnaden för patienten. Resultatet bidrar också till att tystnadskulturen bryts vilket kan leda till att fler vågar prata om det och vågar anmäla händelsen.
Fortsatt forskning
Det behövs vidare forskning kring problemområdet för att det ska kunna ske en förändring kring den tystnadskultur som föreligger nu. Det behöver öppnas upp en diskussion kring ämnet vilket den fortsatta forskningen kan bidra till. Därför behövs det forskas mer om vilka konsekvenser det har för sjuksköterskorna, omvårdnaden och organisationen.
Självständighet
Författarna till denna integrativa litteraturöversikt har gemensamt deltagit genom hela arbetet.
Inledningen skrevs gemensamt sedan delades bakgrunden upp. Problemformulering och syfte formulerades också tillsammans. Ida hade mer kunskap om olika metoder, därför skrev hon om valet av metod och analys. Medan detta gjordes påbörjade Idun en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar och skrev därefter om datainsamling samt urval. Analysprocessen och kvalitetsgranskningen genomfördes däremot gemensamt. Resultatet fördelades lika mellan författarna. Sedan delades diskussionen upp där Ida skrev metoddiskussion och Idun om resultatdiskussion. Slutligen lästes arbetet igenom och skrevs om tillsammans.
22
Referenser
(*) = Resultatartiklar
*Adams, E., Darj, E., Wijewardene, K., & Infanti, J. (2018). Perceptions on the sexual harassment of female nurses in a state hospital in Sri Lanka: a qualitative study. Global health action, 12(1). 10.1080/16549716.2018.1560587
Arbetsmiljölag (SFS 2020:476). Arbetsmarknadsdepartementet ARM.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Arbetsmiljöverket. (2020). Förebygg sexuella trakasserier. https://www.av.se/halsa-och- sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/sexuella-trakasserier/#3
Belmontrapporten. (1979). Human subjects of research. Department of Health, Education, and Welfare. https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the- belmont-report/index.html#xrespect
Berlin, L. (2006). Sexual harassment. The practice of radiology, 187(2), s. 288-293.
10.2214/AJR.06.0272
Bertakis, K., & Azari, R. (2011). Patient-centered care is associated with decreased health care utilization. The journal of the american board of family medicine, 24(3), s. 229-239.
https://doi.org/10.3122/jabfm.2011.03.100170
Bronner, G., Peretz, C., & Ehrenfeld, M. (2003). Sexual harassment of nurses and nursing students. Journal of advanced nursing, 42(6), s. 637-644. 10.1046/j.1365-2648.2003.02667.x Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=8B99D78B8F DDCA7EE456F4C991E732F8?sequence=1
*Celik, Y., & Celik, S. (2007). Sexual Harassment Against Nurses in Turkey. Journal of nursing scholarship, 39(2), s. 200-206. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1547- 5069.2007.00168.x
*Cogin, J., & Fish, A. (2009). Sexual harassment – a touchy subject for nurses. Journal of Health Organization and Management, 23(4), s. 442-462. 10.1108/14777260910979326 Diskrimineringslag (SFS 2017:1128). Arbetsmarknadsdepartementet MRB.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Diskrimineringsombudsmannen. (2020). Trakasserier och sexuella trakasserier.
https://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/trakasserier-och-sexuella- trakasserier/
23 Edberg, A-K., & Lilja Andersson, P. (2015). The shift from a medical to a nursing
orientation: a comparison of swedish nursing students’ expectations when entering the nursing degree programme in 2003 and 2013. Nurse education today, 35(9), s. 78-83.
10.1016/j.nedt.2015.06.015
Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L-E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., & Swedberg, K.
(2012). Effect of person-centered care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. European heart journal, 33(9), s1112-1119. 10.1093/eurheartj/ehr306
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (upplaga 3:3., s. 141-152).
Studentlitteratur.
*Gabay, G., & Shafran Tikva, S. (2020). Sexual harassment of nurses by patients and missed nursing care- a hidden population study. Journal of nursing management, 28(8), s. 1881- 1887. 10.1111/jonm.12976
Hibino, Y., Ogino, K., & Inagaki, M. (2006). Sexual harassment of female nurses by patients in japan. Journal of nursing scholarship, 38(4), s. 400-405. 10.1111/j.1547-
5069.2006.00134.x
Joyce Travelbee. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2 uppl.). Davis.
Kane- Urrabazo, C. (2007). Sexual harassment in the workplace: is it your problem. Journal of nursing management, 15(6), s. 608-613. 10.1111/j.1365-2834.2007.00725.x
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap (1 uppl.). Natur & Kultur.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2019:1144).
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Latcheva, R. (2017). Sexual harassment in the european union: a pervasive but still hidden form of gender-based violence. Journal of interpersonal violence, 32(12), s. 1821-1852.
10.1177/0886260517698948
*Maghraby, R., Elgibaly, O., & El-Gazzar, A. (2020). Workplace sexual harassment among nurses of a university hospital in Egypt. Sexual & Reproductive Healthcare, 25(2020).
https://doi.org/10.1016/j.srhc.2020.100519
*Magnavita, N., Heponiemi, T., & Chirico, F. (2020). Workplace Violence Is Associated With Impaired Work Functioning in Nurses: An Italian Cross‐Sectional Study. Journal of nursing scholarship, 52(3), s. 281-291. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/jnu.12549 Newell, S., & Jordan, Z. (2015). The patient experience of patient-centered communication with nurses in the hospital setting: a qualitative systematic review protocol. JBI evidence synthesis, 15(13), s. 76-87. 10.11124/jbisrir-2015-1072
*Nielsen, M B., Susie Kjær., Aldrich, P., Madsen, I., Friborg., M., Rugulies, R., & Folker, A.
(2017). Sexual harassment in care work – Dilemmas and consequences: A qualitative
24 investigation. International Journal of Nursing Studies, 70(2017), s. 122-130.
10.1016/j.ijnurstu.2017.02.018
Price, S L., & McGillis Hall, L. (2013). The history of nurse imagery and the implications for recruitment: a discussion paper. Leading global nursing research, 70(7), s. 1502-1509.
10.1111/jan.12289
Price, S., MacMillan, K., Awad, C., & Paynter, M. (2019). Promoting recruitment by
rebranding the image of nursing. Nursing standard, 35(11), s. 24-28. 10.7748/ns.2019.e10937 Rossiter, C., Levett-Jones, T., & Pich, Jacqueline. (2020). The impact of person-centred care on patient safety: an umbrella review of systematic reviews. International journal of nursing studies, 109(2020), s. 3-20. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2020.103658
*Scholcoff, C., Farkas, A., Machen, J., Kay, C., Nickoloff, N., Fletcher, K., & Jackson, J.
(2020). Sexual Harassment of Female Providers by Patients: a Qualitative Study. Journal of general internal medicine, 35(10), s. 2963-2968. 10.1007/s11606-020-06018-3
*Spector, P., Zhou, Z., & Che, X. (2014). Nurse exposure to physical and nonphysical violence, bullying, and sexual harassment: a quantitative review. International Journal of Nursing Studies, 51(1), s. 72-84. 10.1016/j.ijnurstu.2013.01.010
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017a). Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017b). Litteratursökning.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel04.pdf?fbclid=IwAR1z
*Ulusoy, H., Swigart, V., & Erdemir, F. (2011). Think globally, act locally: understanding sexual harassment from a cross-cultural perspective. Medical education, 45(6), s. 603-612.
10.1111/j.1365-2923.2010.03918.x
Valente, S., & Bullough, V. (2004). Sexual harassment of nurses in the workplace. Journal of nursing care quality, 19(13), s. 234-341. 10.1097/00001786-200407000-00010
*Vincent-Höper, S., Adler, M., Stein, M., Vaupel, C., & Nienhaus, A. (2020). Sexually harassing behaviors from patients or clients and care workers’ mental health: development and validation of a measure. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(7), s. 2-17. 10.3390/ijerph17072570
*Zeng, L-N., Lok, K-I., An, F-R., Zhang, L., Wang, D., Ungvari, G., Bressington, D., Cheung, T., Chen, L., & Xiang, Y-T. (2020). Archives of Psychiatric Nursing, 34(5), s. 394- 397. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2020.07.016
25
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i PubMed
Sökordskombinationer Datum Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar i fulltext
Valda artiklar
nurse AND sexual harassment AND experience
Limits: 2000-2020 19/11-20 105 19 6 6
patient AND sexual harassment AND nurse AND experience
Limits: 2000-2020 19/11-20 40 14 5 0
nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND experience AND patient
Limits: 2000-2020 19/11-20 74 32 10 4
Sökningar i CINAHL
Sökordskombinationer Datum Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar i fulltext
Valda artiklar
nurse AND sexual harassment AND experience
Limits: 2000-2020 20/11-20 74 10 5 1
nurse OR health professionals AND sexual harassment AND experience AND patient
Limits: 2000-2020 20/11-20 36 4 3 0
nurse OR healthcare professionals AND sexual harassment AND experience
Limits: 2000-2020 20/11-20 80 13 7 1
26
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
27
28
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare/år/land Titel Metod Urval Kvalitet
Adams, E., Darj, E., Wijewardene, K.
(2018).
Sri Lanka.
Perceptions on the sexual harassment of female nurses in a state hospital in Sri Lanka: a qualitative study
Kvalitativ metod.
Djupintervjuer, fokusgruppsdiskussi on.
33 sjuksköterskor Grad II, 70%=34p
Celik, Y., & Celik, S. (2007).
Turkiet.
Sexual harassment against
nurses in turkey. Kvantitativ metod.
Frågeformulär. 622 sjuksköterskor på 8
hälsodepartementets sjukhus i Turkiet
Grad I, 82%=39p
Cogin, J., & Fish, A. (2009).
Australien.
Sexual harassment - a touchy subject for nurses.
Mixad metod.
Frågeformulär.
Sjuksköterskor på olika sjukhus i
Australien Grad II, 70%=34p Grad II, 76%=36p
Gabay, G., &
Shafran, S. (2020).
Israel.
Sexual harassment of nurses by patients and missed nursing care—A hidden population study.
Kvalitativ metod.
Dold
befolkningsstudie.
Respondentdrivna urval, 30
sjuksköterskor på ett sjukhus i Israel.
Grad I, 83%=40p
Maghraby, R., Elgibaly, O., El- Gazzar, A. (2020).
Egypten.
Workplace sexual harassment among nurses of a university hospital in Egypt.
Kvantitativ metod.
Tvärsnittsstudie, frågeformulär.
296 sjuksköterskor som arbetar vid Sohag
universitetssjukhus
Grad I, 91%=43p
Magnavita, N., Heponiemi, T., &
Chirico, F. (2020).
Italien.
Workplace Violence Is Associated With Impaired Work Functioning in Nurses: An Italian Cross‐
Sectional Study.
Kvantitativ metod.
Tvärsnittsstudie.
275 sjuksköterskor på ett sjukhus i Italien.
Grad I, 82%=39p
Nielsen, M B., Kjær, S., Aldrich, P., Madsen, I., Friborg, M., Rugulies, R., Folker, A. (2017).
Danmark.
Sexual harassment in care work - dilemmas and consequenses: a qualitative investigation.
Kvalitativ metod.
Gruppintervjuer. 39 vårdpersonal, majoriteten sjuksköterskor
Grad I, 87%=42p
Scholcoff, C., Farkas, A., Machen, J., Kay, C.,
Nickoloff, S.,
Sexual Harassment of
Female Providers by Kvalitativ metod.
Halvstrukturerade intervjuer.
20 kvinnor som blivit utsatta av patienter, med blandade yrken
Grad II, 79%=38p
29 Fletcher, K., &
Jacksson, J. (2020).
USA.
Patients: a Qualitative
Study. inom omvårdnad på
ett sjukhus i USA
Spector, P., Zhou, Z., & Xuan Che, X.
(2014).
Anglo, Asien, Europa &
mellanöstern.
Nurse exposure to physical and nonphysical violence, bullying, and sexual harassment: a quantitative review.
Kvantitativ granskning.
Litteraturstudie.
Sjuksköterskor som blivit utsatta för fysiskt, icke-fysiskt våld, mobbning och sexuella
trakasserier.
Grad I, 82%=39p
Ulusoy, H., Swigart, V., Erdemir, F. (2011).
Turkiet.
Think globally, act locally:
understanding sexual harassment from a cross- cultural perspective.
Kvalitativ metod.
Frågeformulär.
Sjuksköterskor som blivit utsatta av patienter och patienters anhöriga
Grad I, 83%=40p
Vincent-Höper, S., Adler, M., Stein, M., Vaupel, C., &
Nienhaus, A.
(2020).
Tyskland.
Sexually Harassing Behaviors from Patients or Clients and Care Workers’
Mental Health:
Development and Validation of a Measure.
Kvalitativ metod.
Litteraturöversikt, gruppdiskussion och intervjuer.
320 vårdpersonal Grad I, 80%=38p
Zeng, L-N., Lok, K- I., An, F-R., Zhang, L., Wang, D., Ungvari, G., Bressington, D., Cheung, T., Chen, L., & Xiang, Y-T.
(2020).
Kina.
Prevalence of sexual harassment toward psychiatric nurses and its association with quality of life in China
Kvantitativ metod.
Tvärsnittsstudie. 2 124
Sjuksköterskor på 10 psykiatriska sjukhus i Kina.
Grad I, 82%=39p
30
Bilaga 4 Exempel på analysprocessen
Artikel Innehåll Likheter/skillnader Underrubrik Huvudområde Adams, E., Darj,
E., Wijewardene, K. (2018).
Lägre effektivitet, uppmanar varandra att inte gå in till patienten, minskad trygghet
Tar hjälp av kollegor Sämre arbetsförmåga
Nedsatt
arbetsfunktion och utebliven
omvårdnad
Sjuksköterskors upplevelser om hur omvårdnaden påverkas negativt Celik, Y & Celik,
S. (2007). Patientrelation, minskad
produktivitet, inte lägga ned tid hos patienten
Förändrat bemötande Sämre arbetsförmåga
Bristande kommunikation, nedsatt
arbetsfunktion och utebliven
omvårdnad
Sjuksköterskors bemötande mot patienter som sexuellt trakasserar
Cogin, J & Fish, A. (2009).
Effekter på patientvården, minskad kommunikation
Förändrad
kommunikation/bemötande Sämre arbetsförmåga
Bristande kommunikation, nedsatt
arbetsfunktion, utebliven omvårdnad
Sjuksköterskors upplevelser om hur omvårdnaden och deras
arbetsprestanda blir påverkad
Ulusoy, H., Swigart, V., &
Erdemir, F.
(2011).
Undviker patienten, utebliven vård
Förändrad kommunikation Patient skrivs ut utebliven vård
Bristande kommunikation och utebliven omvårdnad
Sjuksköterskors upplevelser kring hur de hanterar sexuella trakasserier och dess påverkan på omvårdnaden
