Patientens upplevelse att vårdas med Methicillin resistent Staphylococcus aureus (MRSA) i slutenvården: En
litteraturstudie
Patients with Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) experience of being cared for in institutional care: A literature study
Georgina Caskey Amanda Johansson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå – 15hp
Handledare: Erica Lillsjö & Hanna Boström Examinerande lärare: Anders Sidenblad Inlämningsdatum: 2020-03-31
Sammanfattning
Titel (svensk): Patientens upplevelse att vårdas med Methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) i slutenvården: En litteraturstudie
Titel (engelsk): Patients with Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) experience of being cared for in institutional care: A literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Georgina Caskey & Amanda Johansson Handledare: Erica Lillsjö & Hanna Boström Sidor: 36
Nyckelord: MRSA, upplevelse, patientperspektiv, slutenvården, isolering.
Sammanfattning:
Introduktion: MRSA är en antibiotikaresistent bakterie som växer på bland annat huden. Det sprids via kontaktsmitta och bakterien kan orsaka svårbehandlade infektioner. MRSA klassas som en allmänfarlig sjukdom. Infektionerna är antingen sjukhusförvärvade eller samhällsförvärvade och kan få allvarliga konsekvenser för patienter och sjukvården. Patienter med MRSA skall idag vårdas isolerat och basala hygienrutiner skall tillämpas. Tidigare forskning speglar sjuksköterskans perspektiv men få studier är gjorda ur ett patientperspektiv. Syfte: Syftet är att belysa upplevelsen av att vårdas med MRSA i slutenvården ur ett patientperspektiv. Metod: Studien är en
litteraturstudie som baserats på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts fram i databaser och sedan kvalitetsgranskat. Utifrån en induktiv ansats valdes relevanta delar av resultatet ut som översattes av författarna från engelska till svenska. Delarna användes för att bygga ett nytt resultat i litteraturstudien. Resultat: Resultatet bygger på tre teman:
Begränsningarnas påverkan, Konsekvenserna av bristande kunskap och information samt Känslan av utanförskap. Till dessa teman framställdes tillhörande subteman. Slutsats: Att vårdas isolerat beskrev större delen av patienterna som en negativ och påfrestande upplevelse. Att vara begränsad och att inte kunna socialisera sig gav upphov till känslor av instängdhet och stigmatisering.
Rädslan för att smitta andra beskrev patienterna var stor. I studien framkom det tydligt att fler åtgärder behövs för att främja MRSA patienters upplevelse av slutenvården.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ………..…….5
2. Bakgrund………5
2.1 Antibiotika & resistensutveckling………..…..5
2.2 MRSA………...6
2.2.1 Vad är MRSA ………...………...…..6
2.2.2 Här växer MRSA… ………..…….6
2.2.3 Så sprids MRSA… ………6
2.2.4 Smittad med MRSA……… ………..6
2.3 Lagar & förordningar………7
2.4 Isoleringsvård………...7
2.5 Hygienrutiner……….………...8
2.6 Sjuksköterskans kunskap och ansvar………....8
2.7 Problemformulering………..9
2.8 Syfte………..9
3. Metod……….10
3.1. Litteraturundersökning………....10
3.2. Urval………11
3.2.1 Urval 1……….11
3.2.2 Urval 2 ………11
3.2.3 Urval 3……….11
3.3. Databearbetning och analys……….13
3.4 Forskningsetiska överväganden………...14
4. Resultat………...15
4.1 Begränsningarnas påverkan …………..………...15
4.1.1 Isoleringsvård – positiva och negativa aspekter……….15
4.1.2 Den social påverkan av begränsningar………...16
4.2 Konsekvenserna av bristande kunskap och information………..16
4.3 Känslan av utanförskap………...18
4.3.1 Att känna sig smutsig ………...…………..18
4.3.2 Orättvist behandlad ………...………….18
5. Diskussion………...20
5.1 Resultatdiskussion………...20
5.1.1 Begränsningens påverkan...…………...……….20
5.1.2 Orättvist behandlad………...…..21
5.2 Metoddiskussion………...22
5.3 Slutsats……….25
5.4 Klinisk betydelse………..25
5.5 Förslag till fortsatt forskning………25
6. Referenser………...26
7. Bilagor – Artikelmatris...……….…………...31
1. Introduktion
Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd
Methicillin-Resistent Staphylococcus Aureus (MRSA) är en antibiotikaresistent bakterie som kan orsaka svåra infektioner. Infektionerna finns som sjukhusförvärvade samt
samhällsförvärvade. I statistiken har MRSA visat påverkan på ca 150 000 patienter årligen i Europa (Köck et. al 2010). Från år 2017 till 2018 såg man en ökning av bakterien med 2,5%.
Antalet MRSA drabbade med kliniska symtom var 44% medans 55% var symtomfria bärare.
Att bakterien är resistens mot vissa antibiotika gör den svårbehandlad och konsekvenserna bli allvarliga såväl för patienterna som sjukvården (Folkhälsomyndigheten 2018). MRSA klassas som en allmänfarlig sjukdom och riktlinjer beskriver att isoleringsvård ska utföras. Tidigare forskning belyser sjuksköterskans perspektiv av slutenvården samt kostnaderna som
följer. Lite forskning har under senaste åren gjorts ur ett patientperspektiv. Litteraturstudien fokuserar därav på hur patienter med MRSA upplever det att vårdas inom slutenvården.
2. Bakgrund
2.1 Antibiotika och resistensutveckling
Antibiotika är ett läkemedel som används vid infektioner orsakade av bakterier.
Antibiotikabehandling är betydelsefullt inom sjukvården för behandling av infektioner samt har en framstående roll vid operationer och transplantationer (Folkhälsomyndigheten 2013).
En överanvändning av antibiotika har med tiden uppmärksammat och en resistens har skapats.
Vid resistens blir bakterierna resistenta mot antibiotikan (Blaser 2016).
Definitionen av antibiotikaresistens är bakterier som utvecklar ett skydd mot antibiotikan de utsätts för. Desto mer antibiotika som används, ju större blir antibiotikaresistensen
(Folkhälsomyndigheten 2017). I EU har man enligt Folkhälsomyndigheten (2013) krav på recept vid antibiotika. Prestinaci et al. (2015) beskriver att antibiotika finns att köpa receptfritt utanför EU vilket ökar risken för överkonsumering och resistens (Prestinaci et al 2015) och att användningen globalt därmed är större (Folkhälsomyndigheten 2013).
Antibiotikaresistens allvarliga konsekvenser försvårar inte bara behandling av
infektionssjukdomar utan påverkar även större kirurgiska ingrepp där antibiotika är väsentligt.
Även transplantationer och vård för immunsupprimerade patienter blir drabbat. Alternativet blir om möjligt andra typer av antibiotika som bakterien inte är resistent mot
(Folkhälsomyndigheten 2013).
Tidigare har nya typer av antibiotika framställts som är verksamma mot bakteriens motståndskrafter, men i takt med ökningen har utvecklingen av nya antibiotika försvåras.
Konsekvenserna för patienterna blir långvariga infektioner, samt en ökad risk för
komplikationer och dödlighet. Konsekvenser för sjukvården i form av ökade vårdkostnader och dyrare antibiotika tillkommer också. Resistens mot bakterier är globalt ett av de främsta hoten för folkhälsan och är ett av de största hälsoproblemen under 2000-talet
(Folkhälsomyndigheten 2013).
2.2 MRSA
2.2.1 Vad är MRSA
Staphylococcus aureus är en bakterie som tillhör människans normalflora
(Folkhälsomyndigheten 2018). MRSA står för Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) och är stammar som skapar en resistens mot antibiotika (Ericson och Ericson 1997). MRSA producerar betalaktamaser som har förmågan att bryta ner antibiotikan och gör den på så vis svårbehandlad (Ericson och Ericson 1997). MRSA är inte resistent mot alla varianter av antibiotika men är resistent mot den variant av antibiotika som den utsätts för och som innehåller betalaktam (Folkhälsomyndigheten 2018). Konsekvenserna av resistens mot antibiotika vid MRSA blir allvarliga. Det finns begränsade alternativ av antibiotika till patienter i behov och och kan leda till bland annat svårbehandlade infektioner som följd (Smittskyddsläkarföreningen 2014).
MRSA finns i två stycken huvudgrupper, nosokomiala infektion och samhällsförvärvad infektion (Skyman 2014). På svenska sjukhus fick spridningen av MRSA sin start under 1990-talet. I dag sker majoriteten av spridningen i samhället (Folkhälsomyndigheten 2018).
Nosokomiala infektioner sprids i sjukhusmiljö, och kan benämnas som en Hospital associated MRSA (HA-MRSA). Samhällsförvärvade infektioner sprids i samhället utanför sjukhusmiljö och kallas Community associated MRSA (CA-MRSA). CA-MRSA drabbar i regel yngre personer som sedan tidigare är friska och orsakar lättare hud- och sårinfektioner. HA-MRSA drabbar ofta äldre, sjuka patienter, och kan ge upphov till svårare infektioner (Skyman 2014).
2.2.2 Här växer MRSA
MRSA kan växa på hud, i slemhinnor, perineum, näsa och svalg. Att ha MRSA på huden ökar om man har öppna sår eller eksem. Detta är ställen där bakterien trivs (Folkhälsomyndigheten 2018). Utöver svårläkta sår kan katetrar och stomier som passerar hud och slemhinnor vara en ingångsport för MRSA (Smittskyddsläkarföreningen 2014).
2.2.3 Så sprids MRSA
MRSA sprids via direkt kontaktsmitta eller indirekt kontaktsmitta. Den direkta kontaktsmittan innebär en fysisk kontakt mellan individer, en som är smittad och en som inte är smittad (Vårdhandboken 2019). Indirekt kontaktsmitta sprids via förorenade föremål, som ytor och dörrhandtag (Smittskyddsläkarföreningen 2014). Att MRSA sprids via kontaktsmitta orsakar att det är den vanligaste förekommande smittvägen för sjukhusinfektioner (Ericson och Ericson 1997). Situationer som kräver kroppskontakt som idrottssammanhang ökar risken för spridningen. Personer som vårdats på vårdinrättningar utomlands har visat en tydlig koppling till att oftare vara bärare av MRSA (Smittskyddsläkarföreningen 2014). Att screena (provta) asymtomatiska patienter med misstänkt MRSA är viktigt för att kontrollera dess spridning (Cookson et al. 2011).
2.2.4 Smittad med MRSA
MRSA är i flera fall asymtomatiskt och kan därmed försvåra smittspridningen. Vid MRSA i sår brukar det vara asymtomatisk (Folkhälsomyndigheten 2018). Om MRSA däremot förvärras i sårinfektioner kan lokala symtom som rodnad, ödem, smärta, värmeökning samt feber uppkomma (CDC 2019). MRSA kan finnas kvar i slemhinnor och hud och risken blir att man på nytt drabbas (Folkhälsomyndigheten 2018). Om man har MRSA i ett sår och inte märker av det eller inte behandlar det, kan det sprida sig och orsaka allvarliga infektioner som sepsis och pneumoni, samt förvärra läkning vid kirurgiska ingrepp (Prestinaci et al 2015).
För att fastställa om en person är smittad med MRSA är screening grundläggande. Enligt riktlinjer screenas patienter som inom senaste året varit inlagda på sjukhus utanför norden eller utom länet, patienter som varit i kontakt med någon känd bärare av MRSA samt
patienter som fått sår i samband med en resa. Ställen du screenar patienter på är i näsa, svalg, perineum samt sårodling om patienten har något sår där bakterier kan växa
(Folkhälsomyndigheten 2017). Tidigare forskning visar på att sjukhus som screenade patienter har minskade MRSA positiva fall (Cookson et al. 2011). För att fastställa att en patient inte längre är drabbad av MRSA tar man återkommande prover. I regel kan läkare avgöra om en patient inte längre är smittbärare, eller om förhållningsregler och begränsningar inte längre behövs när prov påvisar ett negativt resultat. Det bestäms när MRSA inte påvisats i prover tagna vid tre eller fler tillfällen under ett års tid (Smittskyddsläkarföreningen 2014).
2.3 Lagar & förordningar
MRSA är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255) enligt Folkhälsomyndigheten (2020). En smittsam sjukdom under kategorin smittskyddslagen innebär en sjukdom som smittas mellan
människor, och som kan innebära ett ringa hot mot människors hälsa. Smittskyddslagen är utformad för befolkningen och dess behov att skyddas mot och förhindra smittsamma sjukdomar (Smittskyddslagen 2004:168).
MRSA går under kategorin allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020). En allmänfarlig sjukdom klassas som en sjukdom med livshotande karaktär, som kan medföra svårt lidande, långvarig sjukdom och allvarliga konsekvenser (Smittskyddslag 2004:160).
Sjukvården och den drabbade individen som är smittsam eller har en allmänfarlig sjukdom har som skyldighet att följa de åtgärder och riktlinjer som finns för att förhindra och förebygga smittspridning (Smittskyddslagen 2004:168).
2.4 Isoleringsvård
Isoleringsvård för patienter med MRSA är idag en grundrutin (Fätkenheuer et al. 2014).
Isolering innefattar att vårda patienter enskilt från andra patienter för att hindra smittspridning (Gammon et al. 2019). I Sverige skall patienter med MRSA inom slutenvården vårdas isolerat i enkelsal som ska vara utrustade med en tillhörande toalett. Förr rådde riktlinjerna att
vårdandet skulle ske på särskilda isoleringsavdelningar eller infektionsavdelningar men idag använder man sig även av vanliga vårdavdelning (Gammon et al. 2019). I Sverige strävas det efter vård på infektionsavdelningar för MRSA bärare, men det finns inga krav på att de måste utföras där, utan kan utföras på en allmän avdelning där enkelrum finns tillgängligt.
Avdelningen skall om möjligt vara en som är mest lämpligt anpassad för sjukdomstillståndet patienten befinner sig i (Andersson et al. 2016). Isoleringsvård innebär ett ökat behov av sjukhusresurser. Behovet av isoleringsrum har under de senaste 10–15 åren ökat. I takt med ökningen blir behovet av material som exempelvis handskar, förkläde och masker fler (Lee &
Lacerna 2013). Som isolerad patient finns riktlinjer för besök under vårdtiden (Barratt et al.
2011).
2.5 Hygienrutiner
Sjukvårdshygien innebär åtgärder som motverkar smittspridning samt infektioner mellan patienter och personal. Ordet sjukvårdshygien innefattar barriärvård, personlig hygien,
vårdrutiner, desinfektion, rengöring, isoleringsvård och städning (Ericson och Ericson 1997).
Under 90-talet i Sverige började spridningen uppmärksammas och fler patienter testades positivt för bakterien. Patienterna vårdades på infektionsavdelning och hölls isolerade (Skyman 2014). Åtgärder vidtogs kring hur vårdpersonalen skulle sköta omvårdnaden av patienten och vilken utrustning som skulle bäras. Sjukvårdspersonal utrustade sig oavsett avsikt med besöket med långärmade jackor, plastförkläden och handskar som de tog på sig innan besöket hos patienten. Dock fanns inga riktlinjer kring varför dessa skulle bäras eller innebörden av basala hygienrutiner. Patienterna fick använda klorhexidin vid tvätt med avsikt att det var ett bakteriedödande medel. Övrig tvål fick inte användas av patienterna då man ansåg att de miste effekten av klorhexidinet. Behandlingen orsakade torr och skör hud hos patienterna. Riktlinjerna sedan dess har kommit att ändras och är idag evidensbaserade (Skyman 2014).
Idag ska riktlinjer följas för att minska smittspridningen. De hygienrutiner som skall tillämpas av vårdpersonal är noggrann handtvätt med tvål och vatten, användande av handdesinfektion före och efter patientkontakt, skyddsutrustning i form av handskar och förkläde vid
patientkontakt samt vid risk för att kontamineras med kroppsvätskor. Övriga hygienrutiner som finns i vården ska även de följas. Kortärmat, byte av arbetskläder dagligen, inga smycken och korta naglar (Andersson et al. 2016).
2.6 Sjuksköterskans kunskap och ansvar
Hälso- och sjukvård skall utföras så att hygienisk standard uppfylls och vård på lika villkor ges (HSL 2017:30). Som vårdtagare finns riktlinjer för samma medicinsk vård, omvårdnad, samt bemötande. Att vara positiv av multiresistenta bakterier får inte innebära fördröjning av behandling (Vårdhandboken 2019). Sjuksköterskan har ett ansvar att tillämpa detta, att agera professionellt och följa de riktlinjer som finns för att förhindra smittspridning är
grundläggande. Patienterna ska känna sig säkra och bli bemötta med respekt (Andersson et al.
2016). Som sjuksköterska ska likgiltig hjälp ges till alla patienter oavsett sjukdom, ålder, personlighet eller livsstil. Man måste individualisera patienternas behov och välbefinnande så att bästa möjliga omvårdnad kan ges (Finch 2006). Inom slutenvården i Sverige finns det riktlinjer vid omhändertagande av patienter med en smitta. Riktlinjer visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med MRSA inte skall vårda andra patienter där riskfaktorer för att överföra smittan finns. Riskfaktorer innebär bland annat katetrar, stomier eller sår (Andersson et. al 2016).
Sjuksköterskor som vårdade patienter med MRSA har beskrivit att det behövs kunskap för att minska smittspridning. Kunskap om både MRSA samt isolerad vård. Sjuksköterskor beskriver att om de hade fått mer kunskap så hade de behärskat att vårda patienter med MRSA på ett bättre sätt. De sjuksköterskor som hade god kunskap om vad MRSA var, beskrev att de kände sig trygga i att vårda dessa patienter (Andersson et al. 2016).
2.7 Problemformulering
Antalet drabbade patienter som är bärare av MRSA ökar globalt och allt fler behöver vård. Att vara drabbad med MRSA, en bakterie med antibiotikaresistens får lidande konsekvenser i form av svårbehandlade och långvariga infektioner, fördröjda vårdtider och kan i värsta fall leda till infektioner som förknippas med dödlighet. Att vårdas med MRSA innebär
isoleringsvård, sociala begränsningar samt strikta hygienrutiner för att skydda sig själv som patient men även förhindra smittspridning. Alla patienter har oavsett sjukdom eller vårdplats rätt till lika vård. Tidigare forskning som tagits del av har påvisat att vårdas för MRSA med de restriktioner som följer kan ha en negativ påverkan på patienten samt är krävande för sjukvårdspersonal. Forskning visar vikten av att undersöka och screena patienter för att snabbt kunna diagnostisera patienter med MRSA, detta för att förhindra smittspridning. I granskning av tidigare forskning framkom mindre kunskap om hur patienter upplever det att vårdas med MRSA i slutenvården. Genom att belysa hur patienter med MRSA upplever det att vårdas i slutenvården hoppas det ge en ökad kunskap och förståelse men även bidra till vidare forskning inom ämnet.
2.8 Syfte
Att belysa upplevelser av att vårdas med MRSA i slutenvården ur ett patientperspektiv
3. Metod
Arbetet som utförts är en litteraturstudie. En litteraturstudie är en kritisk granskning där tillvägagångssättet är systematiskt och metodiskt. För att utforma en litteraturstudie på ett väl genomfört sätt användes Polit & Beck (2017) nio steg i studien vilket gör att en helhet kan tas fram i arbetet och det gör även studien mer trovärdig och tillförlitlig (Polit & Beck 2017).
Arbetets metodval följer Polit och Becks (2017) nio-steg för litteraturstudier, se figur 1 nedan.
Figur 1. Fritt tolkad och översatt modell från Polit och Beck (2017) nio steg för litteraturstudie
3.1. Litteratursökning
I steg 1 formulerades ett huvudsyfte som utgångspunkt och grund i litteraturstudien. I steg två bestämdes relevanta sökord som användes i de databaser som valdes fram. De databaser som valdes var Cinahl och PubMed. Östlundh (2017) beskriver Cinahl som en databas som innehåller information inom omvårdnadsvetenskap och PubMed som en databas med information om medicin, men även innehåll av omvårdnadsrelaterade artiklar.
Sökorden som användes i sökningarna i Cinahl och PubMed utgick från syftet. I Cinahl (se tabell 1) användes Headings-termerna: Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus, Patient Isolation, Methicillin resistant, Patient attitudes och Patient satisfaction. Som fritext sökningar användes orden: Patients experiences, patient views och experience. I PubMed (se tabell 2) användes Mesh-termerna: Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus, Patient isolation och Patient satisfaction. Som fritextsökning användes orden: Patients experiences, Strict isolation och Experience. I steg tre söktes de valda orden enskilt för att få en uppfattning om dess relevans. Kombinationssökningar gjordes sedan med de valda orden. Kombinationerna sattes ihop med booleska operatorer: AND och/eller OR. Booleska operatorer används för att som 1. Formulera ett
huvudsyfte och frågeställningar
2. Välj strategiskt sökmetod, sökord och nyckelord. Välj
datbas.
3.Sök efter relevant material i valda
databaser.
4. Granska källor, läs titel och abstract och kolla deras relevans
till formulerat syfte 5. Ta bort källor som inte stämmer överens
mot syftet.
6.Läs valda källor i fulltext.
7. Utvärdera och kvalitetsgranska
valda artiklar.
8. Analysera och sammanställ information.
9. Summera och sammanställ allt i sin
helhet till resultatet.
Östlundh (2017) beskriver det att få fram relevanta kombinationer med de valda sökorden samt för att specificera sökningen gentemot syftet. Enskilda sökningar och kombinationer redovisas i tabell 1 och tabell 2.
Inklusions- och exklusionskriterier användes i sökningarna för att avgränsa artiklarna mot syftet. Inklusionskriterierna var att alla artiklar skulle vara Peer-review granskade, språket var engelska och patienterna som artiklarna handlade om skulle vara över 18 år. Artiklarna skulle inte vara äldre än 12 år (2008–2020). Artiklar med patienter som vårdades för andra typer av infektioner som VRE eller Clostridium difficile exkluderades i urvalet.
3.2. Urval
3.2.1 Urval 1I steg 4 lästes titel och abstrakt för att se vilket material som var relevant gentemot syfte utifrån en induktiv ansats. Totalt lästes 61 stycken titel och abstrakt med de sökord som användes, varav 41 stycken i Cinahl och 20 stycken i PubMed. I detta steg gjordes granskning gentemot syftet för att se vilka artiklar som höll till första urvalet. Steg 5. De artiklar som föll bort efter att ha läst titel och abstrakt ansågs inte passa syftet då det inte hade tillräckligt patientfokus eller befann sig inom slutenvården. Man avgränsade även för interna och externa dubbletter (artiklar som förekom i tidigare sökning i samma databas eller i annan databas, dessa redovisas med () samt (()) i tabellerna) så att dessa kunde sorteras bort. Kvar till urval 1 blev det sammanlagt 26 stycken artiklar. 18 stycken artiklar i Cinahl, varav 1 artikel var en intern dubblett och 8 stycken i PubMed, varar 2 stycken var externa dubbletter. Vidare i steg 6 lästes alla artiklar från urval 1 i fulltext för att se om de fortfarande var relevanta utifrån syftet och till vidare resultat, de som inte passade exkluderades.
3.2.2 Urval 2
I urval 2 blev 17 stycken artiklar kvar. De artiklar som föll bort var inte relevanta för syftet.
Vissa artiklar föll bort då de i fulltext fokuserade på andra infektionssjukdomar än MRSA.
Några artiklar föll bort då det speglade ett patientperspektiv men även mycket ur ett närståendeperspektiv som inte ansågs relevant.
3.2.3. Urval 3
I steg 7 kvalitetsgranskades de artiklar som blev kvar för att se om de höll kvalitén och stämde överens med arbetet i sin helhet. För att kvalitetsgranska användes Polit och Becks (2017) ”Guide to an overall critique of qualitative research report och ”Guide to an overall critique of a quantitative research report. Sammanlagt granskades 17 stycken artiklar. Efter noggrann granskning ansågs det vara 7 stycken artiklar som föll bort. De föll bort av olika anledningar. I några artiklar var det en tolkningsfråga då resultatet framställde patientens upplevelse, men det var inte ur ett patientperspektiv. Därav föll de bort då de inte längre passade till syftet. Några artiklar hade välformulerat resultat men ansågs inte vara tillräckligt för att stödja och underbygga ett nytt resultat till litteraturstudien.
Tabell 1 – Databassökning Cinahl
Sökningar gjorda 2020-02-17 - 2020-02-20. S = Sökning, MH=Subject headings
Begränsningar; Artiklar inte äldre än 12 år (2008) endast peer review granskade artiklar, artiklar på engelska, deltagare över 18 år. () = Interna dubbletter
Sökning Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1. MH ”Methicillin- Resistant
Staphylococcus Aureus” 4463 S2. MH ”Patient isolation” 907 S3. MH ”Methicillin resistant” 274 S4. MH ”Patient attitudes” 15 749 S5. MH ”Patient satisfaction” 16 999 S6. ”Patient experience” 1180 S7. ”Patient views” 79 S8. ”Experience” 53 581
S9. S1 AND S2 19 3 2 0
S10. S2 AND S3 10 3 2 2
S11. S3 AND S5 5 2 1 1
S12. S2 AND S3 AND S4 4 2 (1) 2 1
S13. S1 AND S2 AND S8 8 4 2 1
S14. S1 AND S6 OR S7 30 4 3 3
Total 17 12 8
Tabell 2 – Databassökning PubMed
Sökningar gjorda 2020-01-23 - 2020-02-20. S = Sökning, MH= Mesh termer,
Begränsningar; Artiklar inte äldre än 12 år (2008), artiklar på engelska, deltagare över 18 år.
(( )) = Externa dubletter
Sökning Sökord Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1. ”Methicillin- Resistant
Staphylococcus Aureus”
[Mesh]
11991
S2. ”Patient isolation” [Mesh] 999 S3. ”Patient satisfaction” [Mesh] 36 299 S4. ”Patient experience” 5212 S5. ”Strict isolation” 60
S6. S1 AND S2 23 4 ((1)) 2 0
S7. S1 AND S3 10 2 1 1
S8. S1 AND S4 2 1 ((1)) 1 0
S9. S1 AND S5 3 1 1 1
Total 6 5 2
3.3. Databearbetning och analys
I Steg 8 analyserades och sammanställdes information från de 10 artiklarna som valdes efter kvalitetsgranskningen och finns med i urval 3. Det utfördes genom att de först lästes igenom noggrant ett flertal gånger enskilt av författarna, för att sedan läsas tillsammans. Detta för att kunna se artiklarna utifrån olika synvinklar, men även för att kunna se likheter och skillnader i artiklarna. Sedan markerades de delar av information i artiklarna som ansågs vara relevanta mot syftet och som kunde lyfta fram ett nytt resultat. Delarna färgmarkeras för att kunna finna teman som skulle kunna representeras i det nya resultatet. Delarna som markerades var
relevanta till litteraturstudiens syfte. Friberg (2017) beskriver att man kan beskriva
analysarbetet som ett steg från helheten, till delarna och vidare till en ny helhet. Man granskar helheten i artiklarna för att sedan sönderdela dom och välja de bärande delarna för syftet (Friberg 2017). I steg 9 sammanställas de delarna av resultatet som valts ut och översattes av författarna från engelska till svenska. Delarna var utifrån ett patientfokus och innefattade patienter som vårdats inom slutenvården. Genom dessa delar framtogs teman som blev en grund till en ny helhet av presenterade information som kom att användas i resultatet. Delarna resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien framställdes forskningsetiskt. Forsberg och Wengström (2017) beskriver att en systematisk litteraturstudie bör göra etiska överväganden. Valda studier skall blivit granskad av en etisk kommitté, alternativt att etiska överväganden noggrann gjorts i studien.
Man skall presentera alla resultat och inte endast de resultat som stödjer forskarens egna åsikter då detta ses som oetiskt (Forsberg & Wengström 2017).
I litteraturstudien strävades det att alla artiklar skulle varit granskade av etiska kommittéer.
Av de 10 artiklar som använts var det två stycken som inte blivit granskade av en etisk kommitté. Dock fördes diskussionen i studien kring etiska övervägande, och varför det inte granskats av en kommitté där de också garanterade att deltagarna i studien fått beskrivet att anonymitet var utlovad. Det material som valts att granskas har lästs noggrant av båda författarna samt tillsammans. Det har sedan översatts till svenska. Författarna besitter god kunskap i engelska och som hjälp har det även använt översättningsprogram. Allt resultat till syftet presenterades för att skildra patientens upplevelse, såväl positiva som negativa. Som författare arbetades det efter att vara objektiv för att undvika att egna värderingar påverkade resultatet. För att vara så objektiva som möjligt lästes materialet enskilt samt tillsammans för att minska risken för egna värderingar och tolkningar som kunnat påverka resultatet.
4. Resultat
Resultatet framtogs utifrån 10 stycken vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ sort. Utifrån artiklarna formades teman som blev en grund till en ny helhet som kom att presenteras i litteraturstudiens resultat. Teman var beskrivande för hur patienter med MRSA upplevde det att vårdas inom slutenvården. Tre huvudteman utformades: Begränsningarnas påverkan, Konsekvenserna av bristande kunskap och information samt Känslan av
utanförskap. Till dessa huvudteman utformades subteman.
4.1 Begränsningens påverkan
4.1.1 Isoleringsvård - positiva och negativa aspekter
Att vara bärare av MRSA och vårdas isolerat beskrev patienterna väckt blandade känslor och reaktioner. Utifrån patienters beskrivningar kunde några se positiva delar med sin isolerade vårdtid, men majoriteten beskrev en negativ bild (Barratt et al. 2010).
Patienter som upplevde positiva aspekter beskrev fördelar som tyst och lugnt nattetid (Livorsi et. al 2015). Att få egentid och att vara mer privat var vissa beskrivna fördelar. En del
upplevde att de egna utrymme gav tid för eftertanke samt möjligheten att vara ifred.
Patienterna beskrev dock att trots det positiva aspekterna med att vårdas isolerat, så fanns en saknad av socialisering med andra (Barratt et. al 2010).
Negativa aspekter av isoleringsvård som framkom var ett missnöjde av den kvalitén vården erbjöd (Livorsi et al. 2015). Vårdtagarna beskrev att begränsningar och reglerna kändes inskränkande. Patienterna upplevde en tyngdkänsla att inte kunna röra sig fritt utanför rummet, och därmed heller inte kunna socialisera sig (Skyman et al. 2010; Webber et. al 2012). Att ständigt befinna sig på rummen beskrev patienterna gav en känsla av tristess och ensamhet (Barratt et al. 2010; Skyman et al. 2010; Webber et al. 2012). Patienter som först vårdades i vanlig sal på avdelning jämförde med hur det upplevde vården när de flyttades till isolerat rum, och beskrev att de inte upplevde vården som densamma (Bellamy 2008).
Begränsningarnas påverkan:
-Isoleringsvård - postiva och negativa aspekter - Den sociala påverkan av begränsningar
Konsekvenserna av bristande kunskap och information
Känslan av utanförskap -Att känna sig smutsig - Orättvist behandlad
En patient beskriver sin isolerade tid på följande sätt:
It was so difficult. I was isolated and locked in a room with double dividing walls and I did not get to go out, so it was boring…” (Skyman et al. 2010, s.
103).
Att inte kunna duscha, ta något ätbart eller delta på planerade besök var beskrivet av
vårdtagarna. En patient berättade att hen nekades sin tid hos fotvården på grund av sin MRSA (Barratt et al. 2010). Vid måltider fick patienterna inte vistas ute i matsalen och äta
tillsammans med andra, utan fick mat serverad på rummen. Eftersom patienter inte fick socialisera sig utanför rummet fick de heller inte delta i aktiviteter som fanns tillgängliga (Bükki et al 2011). Att vårdas isolerat inom fyra väggar hade en psykisk negativ påverkan.
Patienterna beskrev att ställa dörren på glänt för att höra andra prata utanför eller att ha ett fönster på rummet för att se solen underlättade sin känsla av instängdhet (Barratt et al 2010).
4.1.2 Den sociala påverkan av begränsningar
Att inte få interagera med andra patienter beskrevs som jobbigt och påfrestande. Flera vårdtagare betonade vikten av social kontakt, oavsett om de var med andra patienter eller personal. En patient beskrev att hen kände sig deprimerad och en annan beskrev att isoleringen gjorde hen mer introvert (Webber et al. 2012).
“But I truly don't like being in a room like this, I like being with people… I do like the company… just someone else in the room” (Barratt et al. 2010, s. 56).
Flera berättade att besöken från närstående var det som underlättade vårdtiden, och minskade känslan av att vara instängd (Barratt et al. 2010). En del patienter beskrev att de hellre
undanhöll sin MRSA för närstående, då de var oroliga att inte få besök (Webber et al. 2012).
Vissa var oroliga över att smittan skulle spridas vidare till andra i omgivningen, och till deras närstående som var på besök. En patient beskrev att hon sa till sina vänner som hälsade på att de inte fick röra henne då hon var smittad (Barratt et al. 2010).
“...when they come in they want to give me a kiss or a hug.. I would say’ No, no you can’t touch me cause I might be contaminated or contagious’..and I wasn’t sure how much of that they could do” (Barratt et al. 2010, s. 57).
Patienter som inte fick besök av anhöriga under sin vårdtid beskrev att de kände sig övergivna och ledsna, de upplevde att begränsningarna var anledningen till att ingen hälsade på
(Goldsack et al. 2014).
4.2 Konsekvenserna av bristande kunskap och information
Hur patienterna kom att uppleva sin vårdtid förknippades med den kunskap de hade innan vårdtiden. Majoriteten av vårdtagarna hade en negativ bild av MRSA, vilket byggde upp en rädsla innan vårdtiden (Andersson et al. 2011).
Rätt information om MRSA, varför isoleringsvård var viktigt samt vilka restriktioner och riktlinjer patienter skulle följa i slutenvården var en viktig grund för en trygg vårdtid (Bellamy 2008; Barratt et al. 2010). De patienter som hade avsaknad av denna information beskrev en oro och rädsla, medan patienter som hade fått god information beskrev att det bidrog till en lugnande känsla och en positiv påverkan på vårdtiden (Bellamy 2008; Barratt et al. 2010).
Flera patienter uppgav förvirring över att sjukvårdspersonalen inte kunde bidra med den information som var nödvändig samt att vårdpersonalen inte gav samma information, det bidrog till missförstånd (Lindberg et al. 2009). Vissa patienter uppgav att det inte förstod varför de vårdades i ett isoleringsrum eller varför de inte fick socialisera sig med andra patienter. En patient beskrev en förvirring som uppstod när hen blev flyttad till isoleringsrum.
Personalen ställde in en vagn i rummet med handskar, förkläden samt städartiklar utan att säga någonting. Det enda personalen sade var att patienten inte fick gå utanför rummet, samt inte gå nära någon annan patient (Bellamy 2008). Information om MRSA var och hur man blev smittad saknades, vilket många önskade att de hade fått (Lindeberg et al. 2009; Skyman et al. 2010). Vårdtagarna beskrev också att de ville ha bättre information om sin prognos, om den hade förbättrats eller försämrats. Patienterna beskrev att de önskade denna information dels för deras egna skull men även för kunna förklara för sina närstående (Bellamy 2008). Att inte veta om man alltid skulle vårdas isolerat, eller om det bara rörde sig om en tid var
återkommande funderingar hos vårdtagarna (Barratt et al. 2010). Att inte ha kunskap om situationen ansåg flera patienter vara förvirrande och fick en negativ påverkan (Skyman et al.
2010).
Under tiden patienterna vårdades blev de medvetna om de hygienrutiner som
sjukvårdspersonalen skulle följa för att minska smittspridningen. Patienterna som vårdades i isolering lade märke till att sjukvårdspersonal inte alltid följde riktlinjerna, och att många gjorde olika (Barratt et al. 2010; Bellamy 2008; Skyman et al. 2016). Patienterna beskrev hur viss personal inte arbetade utefter riktlinjerna alls, de hade varken handskar eller förkläde på sig, medan andra hade heltäckande overaller. Detta sågs som frustrerande och vilseledande, och påverkade patienternas förtroende. Att personalen inte visste riktlinjerna för isolerad vård gav oroliga känslor (Barratt et al. 2010; Skyman et al. 2016).
“She put a bandage on me, believe it or not, without protective clothing; she wore a filthy long-sleeved top. I cannot tell you how I felt - I was totally shocked!” (Skyman et al 2010, s. 104).
Sjukvårdspersonalen upplevdes som okunniga till vården enligt patienterna. En patient blev liggandes i korridoren på en avdelning trots att hen var MRSA smittad. När hen försökte berättade det för personalen så möttes hen av en ignorans (Skyman et al. 2016).
“ The staff didn’t know how to behave. I was put in a bed in the corridor and told them that this is not how it is supposed to be, I told them to contact the department of infectious diseases but they didn’t….. I am worried about their competence” (Skyman et al. 2016, s. 817).
4.3 Känslan av utanförskap
4.3.1 Att känna sig smutsigAtt känna sig “oren” och smutsig var återkommande ord om hur vårdtagarna kände sig (Andersson, et al 2010; Barratt et al. 2010; Lindberg et al. 2009; Skyman et al. 2010; Skyman et al. 2016; Webber et al. 2012). Patienter beskrev sin situation med en rädsla att smitta andra, vilket bidrog till känslor av skuld och skam (Skyman et. al 2010; Skyman et al 2016).
“Somehow, I feel guilty; you feel unclean and you do not want to spread it to others” (Skyman et al. 2010, s. 104).
Vårdpersonalens klädsel gjorde att patienterna kände sig smutsiga och ”orena”. Detta i sig ledde till en känsla av stigmatisering. En patient beskrev hur personalen fick hen att känna sig nedvärderad och smittsam.
“It feels like that your are contaminated... To see them dressed in protective gear, you feel downgraded” (Barratt et al. 2010, s. 55).
En patient berättade om personal som undvek att ta i hand vid första mötet, medans en annan patient berättade om sin besvikelse när personalen valde att prata med hen genom en springa i dörren, istället för att ta på sig utrustning och gå in i rummet (Barratt et. al 2010).
“...Sometimes the doctors would come and open the door a crack and talk to me through the crack in the door, rather than having to put on the apron, and mask and gloves...I would have preferred them to have come in and had their
discussion” (Barratt et al. 2010, s. 57).
Vårdtagarna upplevde stigmatisering i samband med vårdtiden. Några förklarade att det grundade sig i begränsningarna som fanns när man vårdades isolerat, medans andra beskrev att det var känslan av att vara smutsig och smittsam. Patienterna berättade att de kände sig utanför vilket bidrog till stigmatiseringen (Goldsack et al. 2014; Webber et al 2012). Under vårdtiden blev patienterna tillsagda att de inte fick sitta i väntrum vid besök då man var smittsam (Skyman et al. 2010). En del patienter beskrev även att det kändes som att de var smittade av pesten (Andersson et al 2010; Lindberg et al. 2009; Skyman et al. 2016).
De flesta patienter förstod meningen med att personalen skulle använda skyddsutrustning för att förhindra smittspridningen och för att skydda dom själva. Dock påpeka flera patienter att klädseln som sjukvårdspersonalen bar var skrämmande. Att de från topp till tå var helklädda i skyddsutrustning (Skyman et. al 2016).
4.3.2 Orättvist behandlad
Att vårdas isolerat samt vara smittad med MRSA upplevde patienter bidrog till en negativ påverkan på bemötandet och relationen man fick med sjukvårdspersonalen. Patienter beskrev att vården blev drabbad (Barratt et al. 2010; Goldsack et al. 2014). Flera patienter beskrev att sjuksköterskorna var undvikande. Att känna sig obekväma och förbisedda var återkommande upplevelser av patienterna (Andersson et al. 2014). En patient beskrev även att det kändes som att personalen såg ner på hen och tittade på ett nedvärderande sätt (Webber et al. 2012).
“I couldn’t touch anybody, I couldn’t go into anyone’s room…, they (healthcare staff) looked at you as if your were a piece of dirt” (Webber et al. 2012, s. 45).
Patienterna uttryckte att personalens respektlösa bemötande gav en känsla av utanförskap. En beskrev hur personalen pratade över huvudet på hen om hur man skulle gå tillväga när hen skulle flyttas till ett annat sjukhus (Skyman et al 2016).
Spontana och frekventa besök från vårdpersonalen var något som minskades vid den isolerade vården. Vårdtagarna berättade att besöken enbart skedde när någonting skulle utföras. Sådana besök kunde vara när personalen skulle servera mat eller om läkemedel skulle ges (Skyman et al. 2010). En del patienter upplevde att majoriteten av sjuksköterskorna tog längre tid på sig att svara när man tryckte på larmknappen, därmed tog det längre tid att få hjälp (Andersson et al. 2014; Goldsack et al. 2014; Livorsi et al. 2015). Vårdtagarna som beskrev att de blev orättvist behandlade upplevde utanförskap (Goldsack et al. 2014; Skyman et al. 2016).
Vissa patienter beskrev dock att de inte upplevde några större eller endast små skillnader av bemötandet vid isolerad vård gentemot att inte var isolerad. De ansåg att sjuksköterskan lyssnade på dom och visade förståelse. De tyckte även att sjuksköterskan var behjälplig när behovet fanns (Livorsi et al. 2015).
5. Diskussion
5.1. Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att patienter med MRSA i slutenvården upplever en besvikelse i vårdandet och bemötandet. De beskrev en påfrestning som ligger till grund för de
begränsningar som tillkom vid isolerad vård, samt att inte kunna socialisera sig. Patienterna upplevde även att brist på information bidrog till en ovisshet. Utanförskap var beskrivet av patienterna där känslor av att vara smutsig och “oren” uppkom, samt att man blev orättvist behandlad på grund av sin smittsamma sjukdom. I resultatdiskussionen lyfts begränsningarnas påverkan samt orättvist behandlad i jämförelse till andra studier.
5.1.1 Begränsningens påverkan
I begränsningens påverkan beskrevs patientens positiva och negativa aspekter vid
isoleringsvård. Majoriteten beskrev negativa upplevelser. Patienterna kände sig begränsade, vilket ledde till känslor av ensamhet och tristess. En känsla av instängdhet gav en negativ psykisk påverkan och att inte kunna socialisera sig upplevdes som påfrestande. Patienternas upplevelse är från varierad tidsperiod mellan 2008–2015.
Efter att ha tagit del utav tidigare forskning inom samma område har man kunnat se att lite eller ingen förändring skett i hur patienters upplevelse av isoleringsvård i slutenvården är..
Två artiklar som granskats är från år 2001 respektive 2006 och speglar patienter med MRSA upplevelse av isoleringsvård.
Newton et al. (2001) beskriver positiva och negativa delar med att vårdas isolerat för MRSA.
Fördelarna som patienterna beskrev var huvudsakligen att vara ifred i rummet. De negativa aspekterna som framkom var ensamhet och saknad av spontana besök från sjukvårdspersonal, något som patienter som inte var isolerade fick (Newton et al. 2001). Criddle och Potter (2006) beskrev i deras studie att patienterna berättade vissa fördelar med isolerad vård som MRSA bärare, men majoriteten hade en negativ bild. Patienterna kände sig instängda och exkluderade vilket gav upphov till känslor av stigmatisering (Criddle & Potter 2006).
Patienterna beskrev att de hade lite kunskap om situationen de befann sig i och lite förståelse till varför de skulle vårdas isolerat. Att patienterna var i ovisshet gav en känsla av förvirring och osäkerhet (Newton et al. 2001). Vidare i Criddle och Potter (2006) beskrev patienterna att informationen var bristande från sjukvårdspersonal samt att personalen var undvikande.
Patienterna beskrev att de upplevde sjukvårdspersonalen som okunniga om MRSA, samt rutinerna som skulle följas för att förhindra smittspridning. Att ha lite förståelse i situationen gjorde att patienterna kände sig bortglömda och otrygga (Criddle och Potter 2006).
Artiklarna Newton et al. (2001) samt Criddle och Potter (2006) jämfördes med det resultat som framkom i denna litteraturstudie. I jämförelsen visas ett resultat som inte skiljer sig mycket från patienters upplevelser i artiklarna i litteraturstudiens resultat. Patienterna beskrev liknande eller samma känslor kring att vara isolerad och att ha en ovisshet om situationen år 2001 gentemot senare forskning som användes i litteraturstudien. I litteraturstudiens resultat beskriver patienter att de upplevde en tyngdkänsla att inte kunna röra sig fritt utanför rummet, de kände sig ensamma, och upplevde påfrestning vid att inte kunna socialisera sig. Detta från Webber et al. (2012) studie som framställdes i resultatet. Efter granskning kunde man se att samma eller liknande känslor beskrevs i Newton et al. (2001) studie.
Hur patienter upplever det att vårdas isolerat, att vara begränsade och de konsekvenser det fick visar enligt de studier som granskats inga signifikanta skillnader under de två senaste decennierna. Patienter med MRSA upplevelse av att vårdas inom slutenvården har stora
likheter på senare år gentemot år 2001. De kan anses som bristande inom vården att patienter fortfarande flera år senare känner samma negativa upplevelse kring isoleringsvård med MRSA. Samtidigt som att behovet av isoleringsvård ökar globalt. Det kan ses som ett behövligt förbättringsområde inom slutenvården och att åtgärder behöver göras för att patienternas skall få en bättre upplevelse vid vårdandet med MRSA.
5.1.2 Orättvist behandlad
I resultatet orättvist behandlad under temat “Känsla av utanförskap” framkom det att patienter som vårdades isolerat med MRSA upplevde skillnad i vården de fick gentemot patienter som inte var isolerade. De upplevde att de blev orättvist behandlade och beskrev vårdpersonalen som undvikande, dåligt bemötande och undvek besök.
Med utgångspunkt i litteraturstudiens resultat gjordes en jämförelse med en artikel som handlade om patienter som var isolerade för en smittsam infektion, samt en artikel där immunsupprimerade patienter var isolerade, alltså inte smittsamma. Detta för att se om skillnader fanns mellan patientgrupper i isoleringsvård.
Siddiqui et al. (2019) utförde en studie där jämförelse gjordes med patienter som var isolerade för någon smittsam infektion med resistens gentemot patienter som inte vårdats isolerat. De framkom här att patienter var missnöjda med den vård de fick i samband med isolering.
Statistiskt visades lägre siffror av nöjda patienter i isoleringsvård än för patienterna som inte vårdats isolerat. Patienterna i isolering upplevde bemötandet från sjuksköterskor som
bristande, då de ansåg att de inte lyssnade eller tog sig tid att förklara. De upplevde dessutom att sjuksköterskor tog längre tid på sig vid behov av hjälp, såsom vid toalettbesök (Siddiqui et al. 2019).
Biagioloi et al. (2016) utförde en studie där man undersökte patienters upplevelse att vårdades isolerat för pågående allogen hematopoetisk stamcellstransplantation. Patienterna beskrev att sjuksköterskor bemötte dem med respekt, och att de var hjälpsamma. De upplevde att vården var av hög standard, och att sjuksköterskor gjorde sitt yttersta för att de skulle känna sig trygga. Som patient kände man en tacksamhet för den vård som gavs och behandlad med värdighet (Biagioli et al. 2016).
I litteraturstudien resultat framkom de tydligt att majoriteten av patienter med MRSA upplevde orättvisa i deras isoleringsvård. Patienterna med MRSA led av en smittsam
infektion, vilket enligt patienterna gjorde personalen undvikande. I Siddiqui et al. (2019) led även dessa patienter av någon smittsam infektion som de vårdades isolerat för. Patienterna i Siddiqui et al. (2019) studie beskrev samma typer av negativa känslor som framställts utifrån litteraturstudiens resultats. Båda studierna visar på missnöjdhet i bemötandet från
sjukvårdspersonal.
I Biagioloi et al. (2016) vårdades patienter inte för någon smittsam infektion, utan hade en pågående behandling, samt var immunsupprimerade, alltså var de inte smittsamma men behövde isolerad vård.
En tydlig skillnad framställs när man jämför dessa patientgrupper. Efter granskning och jämförelse av litteraturstudiens resultat samt artiklarna såg man att patienter som hade en smittsam infektion och vårdades isolerat upplevde orättvisa och sämre vård, samt att de blev bemötta med ignorans av sjukvårdspersonalen. Patienterna som inte hade någon smittsam sjukdom och vårdades isolerat upplevde god vård och att sjuksköterskor gav ett bra
grupperna. Orsaken till detta skulle kunna vara brist på kunskap hos sjukvårdspersonalen vid vård av smittsamma patienter, som påverkar bemötandet till patienten.
Andersson et al. (2016) beskriver att sjuksköterskor tidigare beskrivit en rädsla att behandla patienter som lider av en smittsam infektion, då rädslan att själva bli smittade varit stor
(Andersson et al. 2016). Detta är något som kan styrkas i jämförelsen av dessa patientgrupper.
Alla patienter har rätt till lika vård oavsett sjukdomstillstånd eller vårdplats. Att två olika patientgrupper med olika hälsotillstånd vårdas isolerat men upplever sin tid i slutenvården och isolerat på olika sätt kan ses som oroväckande. Patienter med en smittsam infektion upplevde att de blir bemötta på ett annat sätt gentemot patienter som inte led av en smittsam infektion.
Detta kan ge bidragande känslor till utanförskap och stigmatisering.
5.2 Metoddiskussion
Arbetet är en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa artiklar använts för att kunna framställa ett nytt resultat. En litteraturstudie innefattar ofta både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att kunna få en bred kunskap (Segesten 2017).
Under metoddelen är tillvägagångssättet för litteratursökning, urval, databearbetning och analys förklarat noggrant för att läsaren skall ha möjligheten att följa de steg som gjorts.
Friberg (2017) beskriver att en litteraturstudie förutsätter ett systematiskt tillvägagångssätt samt en noggrann redovisning av tillvägagångssättet. Litteratursökningen, urvalet och databearbetningen skall även diskuteras (Friberg 2017). Litteraturstudiens tillvägagångssätt baserades på Polit och Becks (2017) nio-stegs om hur man skall gå tillväga för att utforma en välgjord studie. De nio-steg tolkades och översattes fritt av författarna och förklarades i metoddelen.
Inklusions- och exklusionskriterier användes och begränsningar sattes i sökningarna för att få fram relevanta artiklar gentemot det valda syftet. Författarna började med att söka artiklar som äldst var 10 år gamla. Dock upplevdes antalet artiklar vara snävt. Man breddade därför sökningarna till begränsningen 12 år (2008–2020), det resulterade i fler artiklar. Hade man valt att gå ännu längre bak i tiden hade antalet artiklar kanske ytterligare blivit fler. Att artiklarna skulle vara på engelska var också en begränsning eftersom det är ett internationellt språk samt att författarna behärskar språket. Som inklusionskriterie skulle även alla artiklar vara peer-review granskade. Willman et al. (2016) beskriver definitionen av peer-review som artiklar som blivit granskade av expertis inom området innan artikel granskats. Det gör att artiklarnas trovärdighet och pålitlighet ökar (Willman et al. 2016).
Vart studierna utfördes lades ingen vikt på i sökningarna då det inte ansågs som relevant när man undersökte patients upplevelses samt att det kunde begränsa antalet i sökningarna. Hade man dock begränsat sökningarna till endast i Europa eller till ett antal länder är det möjligt att fler artiklar som var specifika mot syftet uppkommit. Möjligtvis hade man även då fått en större bild över hur MRSA spridningen ser ut i världen.
Sökorden som användes valdes utifrån syftet med studien och söktes först upp i databasens egna uppslagsverk. Willman et al. (2016) beskriver att man på så sätt kan se ordets innebörd samt den definition som databasen använde sig av (Willman et al 2016). I Cinahl kallades dessa för ”Subject headings” och i PubMed för ”MeSH-termer”. Övriga sökord söktes på i fritext. Inledningsvis var antalet sökord fler men minskades sedan ner när man kunde se relevansen i artiklarna gentemot syftet.
I kombinationssökningarna användes alla booleska söktermer men AND och OR var det som resulterade i flest träffar och visas upp i tabell 1 och 2. Om sökningarna hade varit booleska söktermer tillsammans med trunkeringar skulle det kunnat ge ett bredare resultat av antal artiklar då sökordet med trunkering kunde böjts och man då möjligtvis hade fått ett större antal träffar.
Att man ibland inte får träffar på de ord man söker på eller att det man får fram är snävt kan bero på felstavningar men även fel valda ord i de olika databaserna (Östlundh 2017).
Sökorden sågs över i både Cinahl och PubMed. I tabell 1 och tabell 2 kan man se att man fann fler artiklar i Cinahl än i PubMed samt att fler sökningar var gjorda i Cinahl. När sökorden sattes ihop till kombinationssökningar i databaserna kom man fram till att flest träffar med de sökord som var relevanta att använda fanns i Cinahl. De fanns även fler artiklar i Cinahl som var passande gentemot.
Författarna gjorde antagandet att det skulle kunna vara så på grund av att Cinahl var den databas som börjades med vid sökningarna och man i sedan i PubMed fick fram externa dubbletter alternativ inte lika många relevanta artiklar. Även för att Cinahl är en databas som fokuserar mer på omvårdnad. I början av sökningsprocessen prövades databasen PsycInfo, dock gav den få träffar samt flera externa dubbletter.
Sökningar som ”Patient attitudes” och ”Patient views” har medvetet valts bort i PubMed sökning då de inte genererade i många antal artiklar vid kombinationssökningar. Att “Strict isolation” inte beskrivs i Cinahl tabellerna var även det för att det inte genererade några eller tillräckligt relevanta artiklar. I efterhand har funderingar om ytterligare sökord kunde varit relevanta för sökningarna. “Hospital Care” är ett ord som inte användes i någon
kombinationssökning. Hade man använt detta ord med kombinationer kanske fler artiklar hade uppkommit.
En del av kombinationssökningarna förvånade författare då innehåll från sökord som antogs skulle generera i många inte gav utdelning. Ett exempel på sådant var sökningen i Cinahl: MH
”Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus” AND MH ”Patient isolation” då vi med våra begränsningar endast fick fram 19 stycken artiklar varav ingen kom till användning i vårt resultat. Denna sökning skrevs ändå i tabellen då den ansågs relevant att redovisas.
Under sökningsprocessen framkom det tydligt att mer forskning var gjord tidigare än 2008 och om man hade breddat årtalen i sökningarna ytterligare är det möjligt att antalet relevanta artiklar varit fler. Författarna ansåg dock att mycket förändring kan ha skett inom
slutenvården under denna tidsperiod och valde därför ha kvar begränsningen på 12 år.
Litteraturstudien som framställts kan på grund av äldre artiklar och den tidsbegränsning som användes i sökningarna därför vara lite föråldrad. Dock ansågs relevansen av att utföra denna litteraturstudie styrkas då det inte finns mycket ny forskning gjord utifrån syftet.
Totalt kvalitetsgranskas 17 stycken artiklar och 10 stycken ansågs av författarna hålla god kvalitet. De 7 artiklar som föll bort gjorde det på grund av det inte var beskrivet helt ur patientens perspektiv samt att resultatet i några visade sig vara för magert till syftet i denna litteraturstudie. Några artiklar utformades inte inom slutenvården, då föll de bort. Att dessa artiklar föll på kvalitetsgranskningen ansåg författarna som bra dock har man
uppmärksammat att det är möjligt att författarna möjligtvis kunde upptäckt detta tidigare än vid kvalitetsgranskning i några av artiklarna. Artiklarna som granskades lästes ett flertal gånger av båda författarna, både tillsammans och enskilt för att få en bred synvinkel och för
att kunna vara objektiva. Dock finns förståelse för svårigheten att vara konstant objektiv.
Efter granskning av arbetet ansågs det ha gjorts på ett så objektivt sätt som möjligt.
5.3 Slutsats
Varierande upplevelser och känslor av att vårdas inom slutenvården beskrevs av patienter drabbade med MRSA. Att vårdas isolerat beskrevs av majoriteten som en negativ och påfrestande upplevelse. Att vara begränsade till sin isolering och att inte ha samma
valmöjligheter som patienter som inte vårdas isolerat hade visade sig ha en stor påverkan. Att inte kunna ha friheten att socialisera beskrevs ha en stark påverkan på såväl relation med närstående som med personal. Patienter uppgav att de kände sig orättvist behandlade i samband med sin vård av sjukvårdspersonalen. Bemötandet beskrevs som bristande och kvaliteten på vården ansågs blev lidande. Patienter upplevde att det var brist på information från sjukvårdspersonal om situationen de befann sig i, något som ledde till starka känslor av ovisshet. Upplevelsen av att vårdas inom slutenvården gav upphov till känslor av
stigmatisering och utanförskap hos patienterna.
5.4 Klinisk betydelse
Sammanfattningsvis framkom det i litteraturstudiens resultat att patienter återkommande kände sig underförstådda samt ovisshet på grund av avsaknad av information. Det framkom även att sjuksköterskor arbetade på olika sätt och enligt olika rutiner vilket ledde till en rädsla hos patienterna. Det visar att man vid isoleringsvård och vårdande av MRSA patienter
behöver ge bättre förutsättningar till sjukvårdspersonal samt bidra till mer kunskap för att kunna bedriva en vård på lika villkor, samt för att de skall förebygga patienters upplevelser av negativa känslor av slutenvården. Vårdavdelningar behöver se över riktlinjer och undervisa personal kring dessa delar så att alla arbetar på lika sätt och efter samma rutiner. Om hygienrutiner tillämpas lika av all vårdpersonal förebygger man ytterligare smittspridning.
Mindre utbildningar och workshops skulle kunna tillämpas internt på avdelningar för att fortsätta uppdatera kring vården som skall bedrivas för en patient som har MRSA. Att som sjukvårdspersonal besitta kunskap om det arbete man skall utföra bidrar till en ökad förståelse för patientens behov.
5.5 Förslag till fortsatt forskning
I utvecklingen av litteraturstudie framkom det tidigt i sökningarna att mängden forskning utifrån ett patientperspektiv i nutid var bristande. Det framgick att det fanns äldre forskning gjord men att man belyst det mindre under de senaste åren. Forskning som sågs har fokuserats på MRSA ur sjuksköterskeperspektiv samt ur ett kostnadsperspektiv men lite ur ett
patientperspektiv. Att forska vidare ur ett patientperspektiv anses vara behövande för att fortsätta bidra till en förbättring inom vården, då man tydligt kan se att fler åtgärder behöver vidtas.
Det framkom även i forskning att det isolerade rummet i sig hade för majoriteten av vårdtagarna en negativ upplevelse. Förslag till vidare forskning är att undersöka skillnader mellan olika enkelsalar och isoleringsrum, om de skiljer sig åt, samt vilken påverkan det har på patienten. Förslag är att jämföra patienter som vårdas i ett isoleringsrum gentemot en grupp som vårdas i ett annat isoleringsrum för att se om rummets utrustning har någon betydelse för upplevelse och vad man i sådana fall kan implementera för att förbättra patienternas negativa känslor av att vårdas isolerat i slutenvården.
6. Referenslista
* Resultatartiklar
* Andersson, H., Lindholm, C. & Fossum, B. (2011). MRSA – global threat and personal disaster: patients' experiences. International nursing review. 58 (1). ss. 47- 53. https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C. & Fossum, B. (2016). Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus
aureus. International Nursing Review. 63 (2). ss. 233-241.
Doi:10.1111/inr.12245
* Barratt, R.L., Shaban, R. & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patients’ perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA).
Australian journal of advanced nursing. 28 (2).
https://www.ajan.com.au/archive/ajan_28.2.html
Barratt, R.L., Shaban, R.Z. & Moyle, W. (2011). Patient experience of source isolation:
Lessons for clinical practice. Contemporay nurse: a journal for the Australian nursing profession. 39 (2). ss. 180-193. doi: 10.5172/conu.2011.180
* Bellamy, E. (2008). An evaluation of patient satisfaction regarding the care and information provided by infection control nurses relating to MRSA. Journal of infection prevention. 9 (3). ss. 6-10. https://doi.org/10.1177/1469044607088373 Biagioli, V., Piredda, M., Mauroni, M.R., Alvaro, R., Grazia De Marinis, M. (2016). The
lived experience of patients in protective isolation during their hospital stay for allogeneic haematopoietic stam cell transplantation. European journal of oncology nursing. 24. ss. 79-86. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2016.09.001
Blaser, M. (2016). Maktlös medicin: Antibiotikaresistens och år hotande överlevnad. Uppl:
1.1 Fri tanke förlag.
* Bükki, J., Klein, J., But, L., Montag, T., Wenchel, H-M., Voltz, R. & Ostgathe, C. (2011).
Methicillin resistant staphylococcus aureus (MRSA) management in palliative care units and hospices in Germany: A national survey on patient isolation policies and quality of life. Palliative medicine. 27 (1). ss. 84-90.
https://doi.org/10.1177/0269216311425709 CDC (2019). Methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA).
https://www.cdc.gov/mrsa/community/index.html [2020-03-04]
Criddle, P. & Potter J. (2006). Exploring patients’ views on colonosation with meticillin resistant staphylococcus aureus. British journal of infection control. 7 (2). ss.
24-28. https://doi.org/10.1177/14690446060070020701
Cookson, B., Bonten, J.M.M., MacKenzie, F.M., Skov, R.L., Verbrugh, H.A. & Tacconelli,
E. (2011). Meticillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA): screening and decolonisation. International journal of antimicrobial agents. 37 (3). ss. 195-201.
https://doi.org/10.1016/j.ijantimicag.2010.10.023
Ericson, E. & Ericson, T. (1997). Klinisk mikrobiologi: Infektioner, immunologi och sjukvårdshygien. Uppl 2:1. Stockholm: Liber AB
Finch, L. (2006). Patients communication with nurses: relational communication and prefered nurse behavior. Diss. USA: The university of Memphis.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Uppl 3:4. Lund: Studentlitteratur AB.
ss.129-139
Folkhälsomyndigheten (2013). Samhällsekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b3908747247c41949e6f702 5f42612ca/slutrapport-berakningsmodell-amr.pdf [2020-03-04]
Folkhälsomyndigheten (2017). Antibiotika och antibiotikaresistens
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och- antibiotikaresistens/ [2020-02-26]
Folkhälsomyndigheten (2017). Screening för antibiotikaresistenta bakterier.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/screening-for-antibiotikaresistenta-bakterier/
[2020-03-04]
Folkhälsomyndigheten (2018). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a- o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ [2020-03-04]
Folkhälsomyndigheten (2018). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
[2020-03-04]
Folkhälsomyndigheten (2020). Anmälningspliktiga sjukdomar
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/overvakning-och- rapportering/anmalningspliktiga-sjukdomar/ [2020-02-05]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier. Uppl: 4:2.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fätkenheuer, G., Hirschek, B. & Harbarth, S. (2014). Screening and isolation to control methicillin-reistant Staphylococcus aureus: sense, nonsense and evidence. The Lancet. 385 (9973) ss. 1146-1149. Doi: 10.1016/S0140-6736(14)60660-7 Gammon, J., Hunt, J. & Musselwhite, C. (2019). The stigmatisation of source isolation:
a literature review. Journal of research of nursing. 14(8). ss 677-693.
https://doi.org/10.1177/1744987119845031
*Goldsack, J., De Ritter, C., Power, M., Spencer, A. Taylor, C-L., Kim, S-F., Kirk, R. &
Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units. American journal of infection control. 42 (10). ss. 1039-1043.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2014.07.011
Köck, R., Becker, K., Cookson., B., Van Gembert-Pijnen, J.E., Harbarth, S., Kluytmans, J., Mielke, M., Peters, G., Skov, R.L., Struelens, M.J., Tacconelli, E., Navarro Torne, A., Witte, W. & Friedrich, A.W. (2010). Methicillin-Resistant
Staphylococcus aureus (MRSA): burden of diseases and conroll challenges in Europé. Eurosurveillance. 15 (41). https://doi.org/10.2807/ese.15.41.19688-en Lee, K.K. & Lacerna, C. (2013). Patient-days used for isolation in community hospital.
American journal of infection control. 41 (7). Ss. 612-616.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.07.011
* Lindberg, M., Carlsson., M., Högman., M. & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin reistant Staphylococcus aureus: experience and understanding of colonisation.
Journal of hospital infection. 73 (3). ss. 271-277.
Doi: https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.07.002
* Livorsi, D.J., Kundu, M.G., Batteiger, B. & Kressel. A.B. (2015). Effect on contact precautions for MRSA on patient satisfaction scores. Journal of hospital infection. 90 (3). ss. 263-266. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2015.02.007
Newton, J.T., Constable, D. & Senior, V. (2001). Patients’ perception of methicillin-resistant staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source- isolated patients. The journal of hospital infection. 48 (4). ss. 275-
280. https://doi.org/10.1053/jhin.2001.1019
Prestinaci, F., Pezzotti, P., Pantosti, A. (2015). Antimicrobial resistance: a global multifacered phenomenon. Pathogens and gloabal health. 109 (7). ss. 309-318. Doi:
10.1179/2047773215Y.0000000030
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing in practice. 10th ed. Philadelphia. Wolter Kluwer.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Uppl 3:4.
Lund: Studentlitteratur AB. ss. 105-108 SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag
