• No results found

Kamp för rättvisa i praktiken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kamp för rättvisa i praktiken"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

14 Röster från Latinamerika #1/2016

Reportage

I oktober förra året åkte tolv studenter från kursen Global Rättvisa på Sörängens folkhögskola på en fem månader lång praktik i Latinamerika. Här berättar de om händelser som präglat deras vistelse hos några av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Paraguay, Ecuador och Argentina.

Kamp för rättvisa i praktiken

I februari deltog vi tillsammans med ungdomar från hela Pa- raguay i Conamuris stora ungdomsläger. Under tre dagar hölls föreläsningar och workshops i bland annat agroekologi, historia, det politiska läget i landet och vikten av att kämpa för en jordre- form och ett mer jämställt samhälle.

Att skapa plattformar för att öka ungdomars medvetenhet kring frågor som dessa, och stärka deras lust och förmåga att or- ganisera sig och föra den sociala kampen vidare, är en viktig del av Conamuris arbete. Under lägret blev det tydligt för oss prakti- kanter hur oerhört viktigt det är för ungdomar att ha utrymmen som dessa, där de får chansen att analysera och diskutera den verklighet de lever i, dess problematik samt alternativa, mer håll- bara levnadssätt.

På landsbygden i Argentina är tillgången till mobiltäckning och internet begränsad. För att medlem- marna i MNCI ska kunna organisera sig, kommunicera och få nyheter från omvärlden är radion därför ett vik- tigt verktyg. Framtiden för MNCI:s radiostationer är dock osäker i och med förra årets regeringsskifte. Den nuvarande presidenten har lagt fram förslag om att begränsa antalet icke statliga radiostationer. Detta skulle försvåra organisationens fortsatta kamp för småbrukare och urfolks rät- tigheter.

På bilden ses Maria Tomasa Erraz- quin på MNCIs radiostation i Lomita.

– Jag hade hört ordet genus många gånger – nu förstår jag äntli- gen dess betydelse, sa Digna Mereles under vår genusworkshop med kvinnokommittén Mujeres Unidas.

En del av vår praktik har bestått av att hålla workshops om ge- nus och jämställdhet, då Conamuri arbetar aktivt med att stärka kvinnors ställning i Paraguay, där machokulturen är stark. Under dessa workshops uttryckte deltagarna att de gått från att känna sig identitetslösa till att se och uppskatta sitt eget värde, och att de lyckats gå från våldsamma till mer harmoniska förhållanden i hemmen. De säger att de har Conamuri och de fortbildningar som organisationen ordnat att tacka för mycket av denna posi- tiva förändring.

PARAGUAY.

Lotta Palm, Nathaly Mejia och Fanny Rölander har praktiserat hos den kvinnliga småbrukarorganisationen för urfolk, Conamuri, i Paraguay:

ARGENTINA.

Ellen Isakson, Pia Olofsson, Carolina Jeppson och Hana Barraza Olsson

har praktiserat hos den nationella småbrukarorganisationen MNCI i Argentina:

(2)

15 Röster från Latinamerika #1/2016

Den 13 augusti förra året ägde demonstrationer mot regering- en rum runtom i Ecuador. I Puyo urartade det till våldsamheter mellan polis och demonstranter där även militären ingrep. Åtal väcktes och i februari i år dömdes fyra demonstranter till sex månaders fängelse till följd av sitt deltagande i demonstratio- nen. Under rättegången anordnades demonstrationer utanför tingsrätten i Puyo. Conaie solidariserar med de dömda och ser domen som en del i en pågående kriminalisering av deras kamp för urfolkens rättigheter i Ecuador. Vår praktik har präglats av rättsprocessen och rapporteringen kring den. Under rättegången anordnades demonstrationer utanför tingsrätten i Puyo.

Efter många års drogmissbruk har Juan Chavez, 19 år, flyttat från förorten till MNCI:s jordbrukskol- lektiv på landet. En möjlighet han fått genom ett projekt organisa- tionen driver i syfte att stötta just ungdomar som fastnat i missbruk.

Samtidigt som Juan lär sig att bygga hus och få rutiner i sitt liv, utbildar han sig på en av organisa- tionens agroekologiskolor. Under sina tre år på skolan hoppas han få lära sig mer om djuruppföd- ning samt utveckla sitt politiska engagemang. I framtiden ser han sig själv bo på landsbygden i norra Argentina, på ett lugnt och skönt ställe.

Det här vattenfallet är en populär turistattraktion ovanför sta- den Giron, Ecuador. Vattnet som söker sig ner längs vattenfallet från en stor vattenkälla i bergsområdet Kimsakocha bildar en bäck som sedan mynnar ut i en större flod. Floden är en av de tre floder från Kimsakocha som förser småbrukare och urfolk i regio- nen med det viktiga vatten som är en förutsättning för deras liv.

Dessa människor fruktar att deras vatten så småningom kommer att förorenas och sina. Därför för de kampen mot den planera- de gruvan i området Kimsakocha, tillsammans med bland andra urfolksorganisationen Ecuarunari. Deras slagord lyder: ”¡Agua quiero, oro no!” – ”Jag vill ha vatten, inte guld!”

ECUADOR.

Ida Lokamo, Jonas Westling, Disa Leskinen och Kalle Emanuelsson

har praktiserat hos urfolksorganisationen Conaie i Ecuador:

References

Related documents

- En annan viktig fråga vad gäller Trips är att det måste anpassas till FN:s konvention om biologisk mångfald, men inte heller där är jag

Ändå fortsätter priset som bönderna får för sina råvaror vara så lågt att många inte kan fortsätta odla, vilket tvingar många från landsbygden in till storstädernas

I medeltal för- utspår dessa modeller att nederbörden kommer att minska med mellan tio och 20 procent fram till år 2070 i nordvästra och södra Afrika.. Forskarna har sedan

Carlos Perez Guartambel, frontfigur i striden om vattnet, fängs- lades nyligen till en följd av demonstrationerna för beva- randet av vattnet.. Sedan gruvbrytning började planeras

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

För att kunna göra detta på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla kunnandet krävs dock att lärare

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg