Överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen om och planavgift och bygglovsavgift avseende beviljat bygglov för nybyggnad av förråd/lagerhall på fastigheten Stäflö 1 i Hörby kommun

Kontakt

Rättsenheten

010-224 16 60 (exp.)

HB Liedholms Grus och Åkeri c/o Krister Liedholm

Svanvägen 4 242 32 Hörby

Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier

205 15 Malmö Södergatan 5 010-224 10 00 vx 102-2847 skane@lansstyrelsen.se Facebook: lansstyrelsenskane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 010-224 11 10 www.lansstyrelsen.se/skane Twitter: @lstskane

Överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen om och planavgift och bygglovsavgift avseende beviljat bygglov för nybyggnad av förråd/lagerhall på fastigheten Stäflö 1 i Hörby kommun

Beslut

Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet endast såvitt avser i beslutet uttagna avgifter och återförvisar ärendet i denna del till Bygg- och miljönämnden i Hörby kommun för fortsatt handläggning.

Beskrivning av ärendet

Bygg- och miljönämnden i Hörby kommun (nämnden) gav genom delegationsbeslut den 22 oktober 2019 (beslutsnummer BMN-2019-668, ärende dnr B-2019-282) bygglov för nybyggnad av förråd/lagerhall på rubricerad fastighet. Nämnden tog i samband därmed ut en avgift för ärendets handläggning om 55 863 kronor, enligt för Hörby kommun gällande taxa.

HB Liedholms Grus och Åkeri har överklagat beslutet såvitt avser de påförda

bygglovs- och planavgifterna och yrkar, som det får förstås, att de ska upphävas eller nedsättas till skäligt belopp.

Skäl för beslutet

Fastigheten omfattas av detaljplan 1266-P29, som vann laga kraft den 31 mars 1989,

med 15 års genomförandetid. Det område på rubricerad fastighet som tas i anspråk

för den aktuella åtgärden är planlagt för industri.

Tillämpliga bestämmelser

Av 9 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL) framgår att ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden Av 12 kap. 8 § PBL framgår att byggnadsnämnden får ta ut avgifter för bl.a. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, beslut om lov, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, framställning av arkivbeständiga handlingar, expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§ PBL samt andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.

Av 12 kap. 9 § PBL framgår att byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och andra kostnader för andra åtgärder som behövs för att

upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om

1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller

områdesbestämmelserna.

Av förarbetena till motsvarande lagrum i den numera upphävda äldre plan- och bygglagen (1987:10), vilka fortsatt får anses tillämpliga, framgår att sådan nytta i regel torde föreligga om bygglov lämnas för ny-, om- eller tillbyggnad som medges i planen (prop. 1985/86:1 s. 797).

Av 12 kap. 10 § PBL framgår att en avgift enligt 12 kap. 8 eller 9 §§ PBL inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Av 12 kap. 11 § PBL framgår att en avgift enligt 12 kap. 8 § eller 9 § PBL ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott.

Länsstyrelsen gör följande bedömning.

Av det överklagade beslutet framgår att klaganden inkommit med (en komplett) ansökan om bygglov för den aktuella åtgärden den 8 oktober 2019. Utgångspunkten är därmed att grund har förelegat för att ta ut för sådana avgifter som omnämns i 12 kap. 8 § PB och som aktualiserats i anledning av handläggningen av ansökan ifråga.

Enligt det överklagade beslutet har den aktuella åtgärden bedömts stämma överens

med gällande detaljplan. Åtgärden har vidare enligt beslutsmotiveringen tidigare

beviljats tidsbegränsat bygglov, då det dåvarande fasadmaterialet inte bedömts

uppfylla kraven för ett permanent bygglov. Fasaden har nu ändrats till svart plåt, varför nämnden bedömer att åtgärden nu uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kap.

PBL och permanent bygglov kan ges.

Likt klaganden har anfört och kommunen vidgått i en till länsstyrelsen under ärendets handläggning ingiven skrivelse rubricerad ”beslut om reducering av avgift BMN-2019-752” så uppfördes den aktuella byggnaden 1996. Klaganden har enligt nämnden tidigare erhållit sammanlagt tre tidsbegränsade lov för den uppförda byggnaden. Det senaste av dessa lov gick ut 2012, utan möjlighet att förlänga, varvid klaganden i samband med en påminnelse från nämnden inkom med en ansökan om permanent bygglov för byggnaden. Av vad som framkommit i ärendet är den enda ändring av byggnaden som har gjorts sedan uppförandetidpunkten en fasadändring såtillvida att byggnaden har klätts i plåt istället för plastduk. Fasadändringen har som nämnts medfört att nämnden bedömt att ett permanent bygglov i enlighet med det överklagade beslutet kan beviljas.

Av 2 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) framgår att kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. I 2 kap. 6 § kommunallagen återfinns den s.k. självkostnadsprincipen, som innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än motsvararande kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. För tjänster eller

nyttigheter som kommunen är skyldig att tillhandahålla, får dock avgift tas ut endast om det är särskilt föreskrivet. Självkostnadsprincipen syftar på det totala

avgiftsuttaget för en verksamhet, varför kostnaderna i det enskilda fallet i princip är utan betydelse för principens tillämpning. Principens innebär närmast att

verksamhetens syfte inte får vara att ge vinst, varför det totala avgiftsuttaget under en längre tid får inte överstiga de totala kostnaderna för den aktuella verksamheten.

Vid uttagande av en ev. avgift har kommunen att behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat (2 kap. 3 § kommunallagen). I 12 kap. 8 § PBL föreskrivs att nämnden bl.a. får ta ut avgifter för beslut om lov, startbesked och vissa andra till handläggningen hänförliga åtgärder. Någon ändring i sak avsågs inte i samband med PBL:s ikraftträdande. I lagens förarbeten uttalas att den äldre plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL) gav kommunerna stöd för att skaffa sig

kostnadstäckning för alla åtgärder som normalt ingår i lovärenden (se prop.

2009/10:170 s. 351 och 501).

Enligt 12 kap. 10 § PBL får en avgift inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av beslut som avgiften avser. Vidare framgår att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 5 § tredje stycket ÄPBL. Av förarbetena till ÄPBL

framgår att bestämmelsen innebär att kostnadsuttaget ska grundas på den ovan

nämnda självkostnadsprincipen (jfr 2 kap. 6 § kommunallagen). Bestämmelsen vilar

även på den ovan nämnda likställighetsprincipen (jfr 2 kap. 3 § kommunallagen),

som i detta sammanhang innebär att kommunen ska fördela avgifterna mellan berörda bygglovssökande efter objektiva grunder – för lika fall ska samma avgift betalas (prop. 1985/86:1 s. 797. Se även bl.a. RÅ 1997 ref 66 och RÅ 1990 ref 109).

Det åligger överprövande instans, dvs. länsstyrelse respektive mark- och miljö- domstol, att reda ut frågan om vad som gäller enligt tillämplig taxa vid överklagande av beslut om påförande av avgift enligt PBL (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 oktober 2016 i mål P 4177-16). Kommunfullmäktige i Hörby kommun har, såvitt nu är av intresse, med upphävande av den tidigare gällande taxan för

byggnadsnämndens verksamhet (Kf beslut 2011-04-26, § 43), antagit en taxa för bygg- och miljönämndens verksamhet enligt plan- och bygglagen för ärenden anhängiggjorda från och med den 1 juli 2019 (Kf beslut 2019-06-17, § 155). Denna taxa har dock, i anledning av avsaknad av inledande bestämmelser och allmänna bestämmelser som reglerar t.ex. hur avgiften kan justeras eller reduceras, sedermera genom kommunfullmäktige i Hörby kommuns beslut den 28 oktober 2019 (§ 220) kommit att kompletteras. Taxan inbegriper därefter även möjlighet för nämnden att höja eller sänka en avgift, om det finns skäl för det.

Det förefaller emellertid som att kommunen, genom sin i ärendet ingivna skrivelse per den 21 november 2019 (BMN-2019-751), med innebörden att det överklagade beslutet ersätts i den del som avser beslut om uttagande av avgift (varvid tidigare meddelad avgift sätts ned till 35 863 kr), har förbisett att ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § förvaltningslagen (2017:900, FL) och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet (39 § FL). Bestämmelsen ger uttryck för en förvaltningsrättslig regel om litispendens vid överklagande. Med litispendens avses det förhållandet det redan pågår en rättegång mellan samma parter gällande samma fråga vid den tidpunkt då ett (nytt) mål (eller ärende) rörande den ifrågavarande saken anhängiggörs vid en domstol (eller en förvaltningsmyndighet).

Av 39 § FL följer att intill dess att myndigheten har lämnat över överklagandet och övriga handlingar till den högre instans som ska pröva överklagandet har den kvar sin skyldighet enligt 38 § FL att ändra vissa uppenbart oriktiga beslut, om detta kan ske snabbt, enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. I övriga fall ankommer det dock endast på den högre instansen att pröva om beslutet ska ändras.

Med hänsyn härtill har nämnden, då överklagandet och övriga handlingar i ärendet

med rättidsprövning inkom till länsstyrelsen såsom överprövande instans den 30

oktober 2019, i strid med litispendens-regeln i 39 § FL, ändrat och ersatt det

överklagade beslutet i den del som avser påförande av avgift.

Vidare framgår av nämndens skrivelse (ersättningsbeslut) att nämnden är av uppfattningen att den regel i kommunens nu gällande PBL-taxa rörande möjlighet till nedsättning av avgift som tillkommit först efter det att det överklagade beslutet fattades kan tillämpas såvitt avser det överklagade beslutet, trots avsaknaden av för ärendet tillämpliga övergångsbestämmelser (jfr andra stycket under rubriken

”Gällande taxa” i 2 § i den kompletterade PBL-taxan). Med hänsyn till taxans konstruktion vid respektive efter det att det överklagade beslutet fattades torde enligt länsstyrelsens bedömning utgångspunkten vara att det saknas möjlighet att sätta ned den i det överklagade beslutet påförda avgiften med stöd i den justerade och av kommunfullmäktige sedermera antagna PBL-taxan inom ramen för en överprövning av det överklagade beslutet.

Därutöver framgår av nämndens bedömning att nämnden, med hänsyn till att den aktuella byggnaden har funnits på platsen sedan 1996, har funnit skäl för att (med stöd av den senare antagna PBL-taxan) sätta ned påförda avgiften på så sätt att den återstående delen av avgiften motsvarar avgift för fasadändring (8 188 kr) samt en planavgift som inte tidigare har tagits ut av klaganden (27 645 kr, se B 3.2 i taxan).

Av i ärendet aktuell PBL-taxa, såväl före som efter den kompletterande ändringen av densamma, framgår att ”planavgift i enlighet med B2-B3 tas ut i samband med bygglov för nybyggnation eller tillbyggnad inom de planer som vunnit laga kraft efter den 1 juli 1987, och som inte har tagits fram med ett planavtal”. Nämnden har således, såväl i det överklagade beslutet som i skrivelsen vilken har utformats som ett ersättningsbeslut, påfört klaganden en planavgift som motsvarar vad som anges under rubriken ”nybyggnad 101–1000 kvm (BTA+OPA)” i båda versionerna av PBL-taxan. Emellertid framgår inte av nämndens bedömning i skrivelsen per den 21 november 2019 varför nämnden anser att den ifrågavarande åtgärden endast ska betraktas som en fasadändring och inte en nybyggnad såvitt gäller påförande av avgift för själva bygglovet men, i motsats härtill, som en nybyggnad såvitt beträffar

påförande av planavgift (med nybyggnad avses i plan- och bygglagen ”uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats”, se 1 kap. 4 § PBL). Enligt länsstyrelsens bedömning saknas en klargörande motivering till varför nämnden anser att åtgärden ska betraktas såsom nybyggnad i det ena men inte andra fallet – trots att det är fråga om en och samma åtgärd. Detta är av betydelse i sammanhanget såtillvida att taxeenligt uttag av planavgift uttryckligen (och endast) anges avse just ”nybyggnad”.

Nämndens bedömning i dess skrivelse per den 21 november 2019 är till sitt innehåll

gynnande för klaganden, i förhållande till den bedömning som nämnden gjort i det

överklagade beslutet. Med hänsyn till de brister i det överklagade beslutet som ovan

anförts ska enligt länsstyrelsen det överklagade beslutet upphävas såvitt avser i

beslutet uttagna avgifter och i denna del återförvisas till nämnden för fortsatt

handläggning.

Beslutet kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan.

Marcus Norlin

Detta beslut har fattats av länsassessorn Marcus Norlin, rättsenheten. Beslutet har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift.

Exp. till:

Hörby kommun, Bygg- och miljönämnden

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Om ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas till

skane@lansstyrelsen.se eller till Länsstyrelsen Skåne, Rättsenheten, 205 15 Malmö.

Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta.

Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Överklagande från part som företräder det allmänna ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Om förenklad delgivning tillämpas gäller istället de regler som informerats om i samband med bekräftelsen på överklagandet.

Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta länsstyrelsen, tfn 010-224 16 60 (exp.).

För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se

www.lansstyrelsen.se/dataskydd