T[ndratrollsliindan Somatochlora sahlbergi funnen i nordligaste Sverige

T[ndratrollsliindan Somatochlora sahlbergi funnen i nordligaste Sverige

GORAN SAHLEN

Inledning

Av alla trollsliindearter som finns i viirlden anses tundratrollsldndan, S o ma toc hl o ra sa hlbe r g i, v ara den nordligaste (Cannings & ^{Cannings 1985).}

Denna mtirka glanstrollsliinda har i ^{Europa ett}

rykte om sig att ^vara svlrfunnen (Butler 1992), detta beroende pA dess fcirekomst precis vid triid- grdnsen i fjiillomrAden med allt vad detta innebiir niir det gZiller dAliga viiderfdrhillanden och svAr- tillgiinglighet. S. sahlbergi iir en cirkumboreal art som fcirekommer i Kanada, Alaska och norra Sibi- rien (Belyshev 1968, 1973, Cannings & Cannings 1985, Kosterin1992). Valle (1931, 1952) rappor- terade arten frAn nAgra fA lokaler i Pechenga-om-

ridet i nordligaste Ryssland. Det drdjde fram till

1966 innan arten hittades innanfdr nuvarande fin- ska griinser, en ensam hane 14 km <ister om Ka- rigasniemi, Inari Lapland (HiimiilAinen 1967\. lag sjiilv Aterfann arten i InL 1986,2 hanar flygande civer en liten fjiillsj6 omgiven av fjiillbjcirkar niira Kevo Subarctic Research Institute (Sahl6n 1987).

Detta satte fart pi en del inventerare av trollsliin- dor och under de niirmaste lren besdktes lokalen av ett flertal personer. Butler (1992) fann larver

Sahl6n, C.: Tundratrollsliindan Somatochlora sahlbergi funnen i nordligaste Sverige _[The dragonfly Somatochlora sahlbergi Trybom 1889, found in northern Sweden ^(Odonata, Corduliidae)l - Ent. Tidskr. l15 (4): 137-142. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 0013-886x.

The first Swedish breeding population of the circumpolar dragonfly Somatochlora sahlbergi Trybom is reported. At least l0 males and 3 females were observed in an area of small bog

tams, 50 km W Karesuando, Tome Lappmark, July 3l and August l, 1994. The area is located

approx. 240 km W of the nearest Finnish locality. Patrolling males were sturdy fliers, constantly alert to any attempt in catching them. Females deposited their eggs by "hamring"

them into the vetetation at the edge of the water or into the water itself in the same manner as

the common S. metallica (Lind.). At night the species seemed to rest in the mountain birch forest covering a nearby hill. Means of separating the species from the related S. alpestris (Selys) is provided.

G. Sahlin, Entomologiska avdelningen,Zoologiska institutionen, Uppsala universitet, Villaviigen 9, 5-752 36 Uppsala, Sweden.

och exuvier (larvskinn) av arten i fem smAsjciar, alla beliigna i niirheten av Kevo. I och med dessa fynd fastslogs det att arten verkligen var bofast i omrAdet och att den dessutom kunde finnas i ett flertal olika slags sjdar. Pedersen (1992) rapporte- rade arten frin cistra Finnmark, Norge, baserat pl

observationer av flygande exemplar. Detta fynd refereras av Olsvik & Dolmen (1992). Sommaren 1992 unders<iktes vidare ett stort antal lokaliteter i ostligaste Nordnorge varvid larver av S. sahlbergi hittades i sju smisjciar (Olsvik in press). Arten finns alltsA, om an sparsamt, i norra InL respektive F(o).

En svensk lokal

Med utseendet av lokalen vid Kevo i minnet bdr- jade jag _fundera pl om nAgra liimpliga miljiier fdr arten kunde tiinkas finnas i Sverige. DA det iir lAngt frAn den viistligaste lokalen i Finland till niir- mast mdjliga svenska omrAde besltit jag _{att bdrja} scikandet i de nordostligaste fjiillen i Torne lapp- mark. I slutet av juli och bcirjan av augusti 1994 underscikte jag ett omrAde kring sjcin Ddvvaj6vri,

t3't

Gdran Sahl6n

omkring 50 km SSO Treriksrdset och 50 km v6s- ter om Karesuando. En bilviig leder hiir in i ett raketskjutftilt (fdr uppskjutningar frAn Esrange)

till ett rengiirde vid sjcin Vuomajdvri, och hiirifrin

kunde man vandrande ^ta sig vesterut omkring fyra km till D6vvaj6vris norra strand. Naturen hiir bjtid som alltid i fjiillviirlden p[ storartade scenerier med palsar (pl nigra stiillen upp till 4 meter hd,ga)

och vidstriickta vAtomrAden. Triidgriinsen gick precis genom omrAdet, vilket bestod av kalfjiill med smA fliickar av fjiillbjdrkskog och dviirg- bjd rkshedar. En me r s amm anhiin gande fj iillbjtirk- skog teckte det lilla berget Silki, NV om D6v- vaj6vri. Viidret var soligt med en del smdrre moln under hela perioden. Dagstemperaturer pi dver 25"C rAdde samtliga dagar. Sommaren 1994 var mycket varm och torr ocksl i ^{detta omrede.}

SMHI:s miitviirden frln Ovre Soppero, ca 50 km At sydost, ger vid handen att dagstemperaturer pA runt 20"C och diirdver varit fcirhtirskande i mer dn tvA veckor. Under denna period hade endast 4,5 mm regn fallit, i ^sanning ovanligt fcir svenska fjiillftirhAllanden.

I frlga om trollsliindor hade jag inte sett speci- ellt mlnga vid nAgon lokal f<irriin jag kom till ^en

serie smt tjiirnar beliigna i ett sammanhiingande strAk av gungflyn NO om Silki ^(Fig. l). Det fdll sig diirfcir naturligt att koncentrera mina observa- tioner hit. Genom att den torra sommaren ockse tycktes ha haft effekt i fjiillviirlden var det mdjligt att vandra 6ver delar av gungflyet och diirmed ta sig niirmare kanten av de ^smA sjiiarna iin vad som torde giilla en normal sommar. Vegetationen i och kring de sml diirnarna dominerades av vitmossor (Sphagnum-arter) vilka utgiorde huvuddelen av gungflyet. I tivrigt viixte det bl. a. iingsull (Erio- phorum angustifulium), tuvull (E. vaginatum), rostull (8. russeolum) flaskstarr (Carex rostrata), sumpstarr (C. magellanica) och myrstar (C. hel- eonastes).

Svirfingad art

Den 31 juli sAg jag nigonting som liknade en mdrk Somatochlora flyga liings kanten av en av smAsjciarna. Trots konstant "vakthillning" hela ef- termiddagen Aterkom inte djuret. Ovriga trollsliin- dor som observerades hdr var Aeshna caerulea (Strtim), A. juncea (L.) och Leucorrhinia dubia (Lind.). PA kviillen tog jag med hAven pA en pro- menad i fjiillbjrirkskogen pA Silkis nordsluttning 138

Ent. Tidskr. 115 (1994) och flngade hiirvid en ^hona av Somatochlora sahlbergi som flcig upp frin sin nattkvist i ^l6v-

verket. Det var en mycket gammal hona med tra- siga vingar och som niistan upphdrt att liigga iigg.

Niista dag (l aug.) beslutade jag mig fcir aft eter kontrollera raden av smAsjciar. Jag observerade dA

(vid niotiden) hur minst tvA hanar av en miirk Somatochlora-art flOg lengt ute dver vattnet i den ostligaste sjiin. Dl det inte gick att komma niir- mare iin tio meter frAn djuren fdrflyttade jag mig et vester till niista lilla sjci, och fann diir likaledes 2 eller 3 hanar av den mdrka arten patrullerande langt ute 6ver vattnet. Om de nagon gAng svepte in civer strandvegetationen var det alltid pl den mot- satta sidan mot diir jag _stod. Vid den tredje lilla sjdn patrullerade 3 eller ibland 4 hanar och hiir kunde man komma sil pass ndra dem att alla de

"vanliga" svenska Somatochlora-arterna kunde uteslutas. Gungflyet runt strenderna hindrade mig, det l[ga vattenstindet till trots, frln att fAnga ni-

gon hane (iiven om en 4-meters teleskophAv hiills i ett sAkert grepp), men strax efter lunch lyckades jag fl ^{tag i} en Aggliiggande hona, vilken bekriif- tade att det verkligen rcirde sig om S. sahlbergi.

Detta exemplar var betydligt yngre med hela vingar. Aven denna kviill observerades ett flertal exemplar i fjiillbjdrkskogen men inget flngades.

Bide hanar och honor verkade ta sin nattvila i bjcirkarna (Fig. 2). En nykliickt hona av Soma- tochlora arctica (Zett.) fAngades dock, ovanligt lAngt norrut f6r denna art.

Observerat beteende

De patrullerande hanarna av arten flcig pAfallande

kraftfullt och var ordentligt vaksamma till skill- nad frfln de hanar jag tidigare sett i ^Finland

(Sahl6n 1987). Det varna sommarviidret kan i detta fall ha en viss betydelse dA de finska obser- vationema giordes den fcirsta soliga dagen efter en tids regn. Rimligen bcir djuren dA vara skiare iin efter flera veckors vackert viider. Efter att ha sett de patrullerande hanarna vid den svenska lokalen

vill jag beteckna arten som en kraftfull flygare, precis som den i resten av landet allmiinna S. rre- tallica ^(Lind.).

Honornas iiggltiggning skedde iiven den som

hos S. metallica. Honan flyger tett dver vattnet el-

ler bland de vattenviixter som sticker upp precis i

kanten av gungflyet och "hamrar" ner tiggen genom

att slA med bakkroppen sA att hennes valvula kom-

6tt

'ulof

puD t

UawSas Z

lDultuoPqD aDqM aurl

attll,r

puD D

suo4 uo sSupHDw MoilaK

o41J

fiazxa 'pDlq

Sututtls

noloc {.pog

'1ryr5

sadols lo

utaquou aqt

$a uo _{'g alouat} ftaqlqos Suysat u1 utottnou >4t ^t1ct1q -tol y

'u?tqDS UDtQC 3utu4ca1'uapalsddotqqoq :

atpatl qco DtpuD

uDllaw uasupt8tuaw?as

suuTf 1

afut1 ttn

qco 'toqcpl[ ua

oBtt4o1n3

lDtl o^t

suotl

'ttDAS

apuosrtolS ttDtsDu

)D uafuolsddotq

q)o'pDul)at Dltout

p1t{.w

tp

uatrv 'tappiluoepDru)D^

uptt talaw otpunq

otSort 'Surulfilspiou sullts

nfuaq

o11t1

gd op

uaSotls

ilA[qilp$

I DutailDu apo8ultqllt touoll

tDuDq q)o

appg

'13taqlqos

uDpuplsl1otlDlpunt 'S

Duotl ^D

apuo1ttr'7'3tg

'fioq1qos otoltlcolowog

uoltolndod to

qsryaMS aqt to{ tottqog

'u?lqDs uDroD :oloC '(sa$Duoapq

'd

ttqstKru qto (oc1uo11a3ow

'3) ttotsdwns'(otorrsor xatoX)

ttots:1soyf

(unloassnrg) lptsot'(un1ou1go,r'g) iln^nt'(un11otpsnguo

wntoqdoltg) llns8uo

tauuo^ ^D

1uataq?11$oa sotau

-rwop (dds unuSotldg)

tossouttt^

tuotn4r!'fitaq1qos oJolrlJotowos uDpuDlsllortDtpunt

uauottDlndod olsuans ^o

tottsu,wag'TtorutldoT uap

autol'ttlofou.g1'N'apDtuo{.7[3un8

t 11a

toutph auas apuo?uptluDtatuDs

ug'1 '3r7

aE

t

g t at

auun{ u

uopuoT

lortDrpunl sl

(t6Ot)

.r{spu.luA Ett

Gdran Sahlin Ent. Tidskr. ¹¹⁵ (1994)

Fig. 3. S. sahlbergi, a) analbihang hane, b) valvula hona. S. alpestris, c) analbihang, hane, d) valvula hono . Den

senare artens valvula verierar mellan att vara ndstan heh rundad i spetsen till att ha en tydlig insktirning sctm pd

bilden. S. sahlbergi har dock alltid en ntycket kraftig,ore insktirning som ttistdn ser ut ott dela pldten.

S. sahlbergi, a) ana! appendages, male, b) vulvor scale,femole. S. alpestris, c) anal appendages, male, d) vulvar scale,female. lncision at tip ofS. alpeslris vulvar scale somelimes absent.

mer i kontakt med vattnet eller vitmossan i gung- flyet varvid ett antal agg sliipps. Endast en parning observerades pt lokalen och de biigge djuren fl<ig dA nigon meter civer marken upp mot fjdllbjcirk- skogen i pamingshjul. Trots upprepade hAvningar i vattnet hittades ingen trollsliindelarv i tjarnama.

140

Artkaraktdrer

Somatochlora sahlbergi iir en liittidentifierad art niir det giiller hanama, och tydliga bilder finns i

Sahl6n (1985) och Sandhall (1987) ^(2iven Fig. 3).

Honorna skiljs enkelt frln S. alpestris, som dr den

i Sverige mest niirstAende arten, genom utseendet

Ent. Tidskr. I 15 (1994) Tundratroll s ltind an fu ^nne n i Sve r i ge

Fig. 4. Den kdnda utbredningen av S. sahlbergi i Europa. Varje prick motsvorar ibland flera ndrliggande lokaliteter.

Known distribution ofS. sahlbergi in Europe. Each dot sometimes represent several close-by localities.

pA sin valvula. Hos S. alpestris 6r spetsen rundad eller svagt inkrcikt medan den hos S. sahlbergi ar kraftigt inskuren vilket syns tydligt redan ner man hAller ett exemplar i handen (Fig. _3). I litteraturen uppges det ibland att valvulan dr utstAende hos den ena eller ibland hos biigge arterna. Detta sak- nar betydelse eftersom den ?ir rcirlig ftir iiggliigg- ningens skull. Om valvulan ster ut eller ej beror alltsA pi i vilket l2ige den fastnar niir exemplaret torkar, och ej pf, vilken art det iir.

Miijlig utbredning i Norden

Den svenska lokalen ligger hela 240 km liingre vesterut 2in det viistligaste finska fyndet (Fig. 4).

Detta betyder att arten bcir fiirekomma i mellanlig- gande omraden, d. v. s. EnL i Finland och liimp- liga dalgAngar i F (l) i Norge. Arten ar funnen liingre sciderut pi ^en lokal i Sibirien (Belyshev 1973) och en ^pA Kolahalvcin (Valle 1952, jfr. Fig.

4), men i ^{huvudsak mellan 68' 25' och 69' 50'}

nordlig bredd(Valle 1952, Butler 1992).1 Sverige

kan vi, om dessa grdnser iiven giiller hos oss, fcir- viinta oss arten ocksA ldngre viisterut i Tome lapp- mark.

Litteratur

Belyshev, B. F. 1968. Contribution to the knowledge of the fauna of dragonflies (Odonata) of Siberia. IV.

Geography of the dragonflies of Siberia. - ^Fragm.

faun. Warszawa 14:. 407 -536.

- 1973. The dragonflies of Siberia (Odonata). Nauka, Novisibirsk.

Butler, S. G. 1992. Notes on the collection and rearing out of the larva of Somatochlora sahlbergi Trybom from Finland (Odonata: Corduliidae). - Opusc. zool.

flumin. 84: l-5.

Cannings, S. C. & R. A. Cannings 1985. The larva of Somatochlora sahlbergi Trybom, with notes on the species in the Yukon territory, Canada (Anisoptera:

Corduliidae). - Odonatologica l4: 319-330.

Hiim?ilZiinen, M. 1967. Somatochlora sahlbergi Trybom

(Odon., Corduliidae) Utsjoelta (lnl-). - Luonnon Tut- kija 71: 25.

Kosterin, O. 1992. New distribution records of Soma-

l4l

Giiran Sahl6n

tochlora sahlbergi Trybom (Odonata, Corduliidae). - Acta Hydroent. Latvica 2: 22-26.

Olsvik, H. & ^D. Dolmen 1992. Distribution, Habitat and conservation status of threa!ened odonata in Norway.

- Fauna norv. Ser. B 39: l-21.

Pedersen, H. 1992. Somatochlora sahlbergi ^Trybom, 1889 (Odonata: Corduliidae) - a new species to Norway. - Fauna norv. Ser. B 39:.22.

Saht6n, G. 1985. Sveriges trollsliindor ^(Odonata).

Fiiltbiologema, Sol lentuna.

Ent. Tidskr. 115 (1994)

Sahl6n, C. 1987. A new site for Somatochlora sahlbergi

Trybom in Inari Lapland ^(Odonata, Corduliidae). - Notul. entomol. 67 : 3-4.

Sandhall, A. tSAZ. Trollsliindor i ^Europa. Interpublis- hing, Stockholm.

Valle, K. J. 1931. Materialen zur Odonatenfauna Finn- lands. II. Somatochlora sahlbergi Trybom. - Notul.

entomol. ll:. 4l-57.

- 1952. Die Verbreitungsverhiiltnisse der ostfennoskan- dischen Odonaten. - Acta ent. fenn. 10: l-87.

Fiirgguide till blomflugelarver

Rotheray, G. E. 1993 Colour Guide to

Hovefly Larvae (Diptera, Syrphidae).

Dipterists Digest No. 9. 155 sidor. f ¹² + porto. Kan best?illas av Derek Whitely, l7

Rustlings Road, Sheffield Sll 7AA, U.K.

Blomflugorna dr fArggranna, vackra och eleganta i sin flykt. Detta kan inte siigas om deras larver -

beniimningen "den fula ankungen" passar in biittre. Blomflugorna ir viinliga och iilskviirda i dagens solsken. Om de flr representera Mr Jekyll si representerar larverna fcir sig hiilften av arterna Mr Hyde niir de glufsar i sig miingder med blad- l6ss eller mindre larver om natten. Ovriga arters larver lever pa vitt olika sett, men i ^princip alltid inuti nlgot - blad, stAnglar, <irtet lcikar, slam och gegga, sav, ruttnande vdxtdelar eller multnande fuktig eller vAt ved. Blomflugomas larver iir vAl anpassade till respektive Iivsmiljci och har diirmed mycket olika utseende - frAn snigelliknande till prinskorvar med och utan det rlttsvanslika andningsrciret.

Det i oktober 1994 utkomna glansnumret av tid- skriften Dipterist Digest cippnar denna viirld fcir oss. Nybcirjaren fAr en chans att pA ett trevligt siitt bekanta sig med ett fascinerande omrAde med t42

mycket kvar att upptiicka och mAnga fragetecken att reta ut. Den som intresserar sig fcir mAngfalden av liv i nAgon av de ovan angivna livsmiljcierna -

t.ex. i d6d ved - ^{har nytta av hiiftet.} Experten fAr veta det senaste och fir en vdlkommen tiverblick.

Larvens principiella uppbyggnad och funktion beskrivs. PA 96 smi ftirgbilder av utmiirkt kvalitet visas larver och deras livsmilj6. Kombinerad med bestZimningsnyckel och tydliga skisser civer vii- sentliga detaljer mtijliggdrs bestiimning till sl2ikte

eller art. Beskrivning och biologi fiir respektive sliikte anges samt <iversiktliga uppstiillningar civer livsmiljd samt henvisningar till speciallitteratur.

Ett kapitel handlar om biologisk bekdmpning (av exempelvis bladkiss respektive tistlar) genom blomflugelarver samt ger exempel pA biotop- skdtsel fcir att gynna en hotad arts framtid.

Hiiftet behandlar den engelska faunan och ytter- ligare nlgra arter. Den tacker dermed utmiirkt iiven skandinaviska fcirhAllanden. Engelskan iir liittillgiinglig och fackuttryck fcirklaras. Jag saknar dock mAttskala pl fotografierna.

Vid niirmare piseende stemmer begreppet "fula ankungen" inte liingre - den kommande svanen kan skcinjas!

Hans Bartsch