Vård på konvalescenthem

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

012345678910111213141516171819202122232425262728 CM

■ • ,,f - X .»

/ Wi

r T J^fjw«

w w

- <

n

Vård på konvalescenthem

Rekreation • Vila

171 , t>. ' ■

'*å':

.’f"

v &•-.

£, •* «

' "1 c

*

• KONVALESCENTHEMMET ALSBORG, HELGEVÄRMA Telefon: Växjö 0470/601 07 (Kronobergs län)

Plats för 14gäster

• FJÄLLFARARGÅRDENS KONVALESCENTHEM, UNDERSÂKER (Jämtlands län)

Telefon: Undersöker 11 — Platsför 24 gäster

• KONVALESCENTHEMMET BJÖRKEFORS, EDSBJÖRKE (Värmlands län)

Telefon: Sunne0565/271 65— Plats för 26 gäster

• FRITIDSGÅRDEN RAMNÅS, Postfack 42, TORUP Telefon: Torup 138 (Hallands län)

Plats för 20gäster

• KONVALESCENTHEMMET ÅSEN, ÂSLJUNGA Telefon: Klippan 60009 (Kristianstads län) Plats för 20 gäster

• LÅNGASJÖNS SEMESTERHEM, ASARUM (öppet under sommarsäsong) (Blekinge län)

Telefon: Karlshamn 0454/260 11 - Vintertid 0454/115 66 Plats för 12 gäster

• SVANHOLMENS VILOHEM, SVANSHALS, OSBY (öppet under sommarsäsong) (Malmöhus län)

Telefon: 0479/117 14— Exp.: Almbacksgat. 2 B, MALMÖ C Telefon: 040/ 15795 — Plats för 27 gäster

Förfrågan om plats

göres av sanatoriepatient hos sanatoriets kurator och för den som ej vistas på sanatorium hos dispensären eller genom Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjukas lokal­ föreningar

Eftervård • Förebyggande vård

i avkopplande miljö och natursköna trakter

Ägare: Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka

nr 5 maj 1964 årgång 27 Kontrollmfirke lagligen skyddat

SOCIALVÅRD SOCIALMEDICIN DE PARTIELLT ARBETSFÖRA

L n av de s. k. sanningar man ofta ,, hör upprepas i dagligt tal är att tuberkulosen är en besegrad folk­ sjukdom”. Om man frågar vad som 'gger bakom detta självsäkra påstå­

ende blir det genast lite osäkrare.

*olk i största allmänhet läser inte u*edicinska facktidskrifter. Att man uessutomskulle göra sigbesvär med att plugga sjukdomsstatistik på ledi­ ga stunder,då manharbilen,TV och sommarstugan att intressera sig för ar väländå en smula för mycket be­

gärt. Dessutomfår tuberkulosen ofta utgöra måttstocken för”hur långt vi har kommit här i landet” — tuber­ kulosen tillhörepoken närmast före

ulkhemmets definitiva genombrott.

. uberkulosen ärett svart spöke, som mtefår vistas i finrummet, knappast ueller bland bråten på den skumma kinden. Tuberkulosen passar helt en­ kelt inte in i den nutida samhällsbil­ den för många människor,som lever Relativt obekymrade av svårare sjuk­ domar och handikapp. Och det ska V1 naturligtvis inte missunna någon, umnokunnighetenkan ändå bli prö­

vande förden som av olika omstän­ digheter råkat komma problemati­ ken närmare in pålivet.

är Världshälsodagen i år ägnas at tuberkulosen — den infaller en 7 april, dvs. just då Status maj­ nummer göres i ordning — ter det S1g kanske för många människor —

°ch i synnerhet i Sverige — som om jr>an slösar folkhälsans propaganda- rut pådöda hökar.Medicinalstyrel­ sen har nämligen i godtid signalerat ett programför tuberkulosens utro-

«nde i Sverige. I mången medicinskt oskolad hjärna är nämligen tuber-

ulosen redan utrotad, sanatorierna avskaffade och de tbc-sjuka ett väl­ mående folk med mycket obetydliga skavanker på lungorna.

y^ad vi här är ute efter är inte att v Pa något sätt förringa eller baga- ellisera de stora framsteg, som gjorts 1 svensktbc-vård, inte heller att för-

Tuberkulosen i går och i dag

neka denstörre förståelse, som i dag möter de sjukdomsdrabbade, t.ex. i form av förbättrade socialförmåner, sjukförsäkring etc. Men vianser det fullt befogat att i samband med Världshälsodagen, från vårt håll bi­ dra med en mera nyanserad sanning om tbc-situationen sådan vi uppfat­ tar den, en uppfattning, som stöder sigpåvetenskapliga fakta,men även på praktiska erfarenheter vi möter genom kontakter med sjukdoms­ drabbade, vilka söker stöd och hjälp i deformer vårt förbund kan ge.

D

kring 50.000 personer under konti­ nuerlig dispensärkontroll. Även om vi utgår ifrån att flertalet av dessa

”mår bättre”, är i bättre tillstånd än vad tbc-sjuka i största allmänhet var för låt oss säga tjugu år sedan, är det dock fråga om människorunder vård och kontroll. Därutöver får vi inte glömma att det finns ett stort antal människor med sviter av tbc — hur många vet vi inte— utanför dis- pensärregistren. De kan kanske i stor utsträckning klara sig ganska bra,i många fallskötajobb och leva tämligen normalt, men de är ändå inte befriade från all känning av ti­ digare sjukdom. Ur denna ”kvot”

torde en inte obetydlig återfallsfre- kvens rekryteras. Man bör hålla det­ ta faktumi minnet, närman i dagligt tal bollar med generellapåståenden om den definitivt”besegrade” tuber­ kulosen.

F

dom gått ytterligare tillbaka. Före 15-årsåldern är antalet årligen upp­

täckta tuberkulosfall i Sverige myc­ ket obetydligt (år 1962 endast 47 stycken). Därefter stiger kurvan sakta och för män snabbt efter 40- årsåldern. Av samtliga under 1962 nyupptäckta fall var 70% över 40 år. Skärmbildsundersöknnigarna av landetsvuxna befolkning har betytt ofantligt mycket,i vissa delar avlan­ det harmanhunnit genomföra demi tre omgångar, på de flesta håll två gånger, men denna finkamning av befolkningen är ingalunda ett slut­ fört kapitel i svensk förebyggande vård. Erfarenheterna visar bl. a. att vissa befolkningsgrupper har högre tbc-frekvens än genomsnittet. Till sådana kategorier hör vagabonder, klientel på ungkarlshotell, alkoho­ lister, sockersjuka samt vissa mag- opererade, som efteroperationen in­ te kan tillgodogöra sig födan på ett tillfredsställande sätt.Man bör i fort­ sättningen speciellt koncentrera skärmbildningen på sådana grupper samt på män över 40—50-årsåldern.

Såväl tbc som lungcancer är näm­ ligen mycket vanligare hos äldre män än hoskvinnor. Chefen för So­ cialdepartementet har också med hänsyn till bl. a. dessa omständighe­ ter ökat anslaget till allmänna skärmbildsundersökningar med 80.000 kr, vilket motsvarar kostna­ derna för ytterligaretvå skärmbilds- patruller. Man får hoppas att vår­ riksdagen är förståndig nog att ac­ ceptera denna kostnad, som inte fö­ refaller särskilthög jämförtmed an­

dra sociala anslagsposter.

”D ortglömda” ifråga om skärm- Ubildskontroll tycks patienter in­ tagna på sjukhus vara. Detlåter en smula underligt, men en del stick­ prov, exempelvis en undersökning från Malmö allmänna sjukhus, har

HC K-organisationer får kontaktmän i Medicinalstyrelsen

Vid ett sammanträde mellan Kungl. Me­

dicinalstyrelsen och Handikapporganisa­

tionernas Centralkommitté (HCK) i sam­

band med HCK-framställningen till social­

ministern om allmän hälsokontroll för barn i förskoleåldern (referat på annan plats i detta nummer!) diskuterades även förut­

sättningarna för bättre framtida kontak­

ter mellan HCK-organisationerna och Me­

dicinalstyrelsen. Generaldirektör Arthur Engel visade sig mycket intresserad för ett sådant samråd och lovade att ta upp sa­

ken i Medicinalstyrelsen. Han lät heller inte det hela stanna bara vid ord. Kort ef­

ter sammanträdet var han klar med sitt rådgivnings- och samarbetsorgan, vilket innefattar att var och en av de till HCK anslutna riksorganisationerna får en kon­

taktman för sina speciella problem. Detta framgår av följande skrivelse, som till­

ställts såväl HCK-kansliet som de anslutna riksorganisationerna.

På framställning från handikapporgani­

sationernas centralkommitté (HCK) be­

slöt Medicinalstyrelsen utse följande tjäns­

temän att vara kontaktmän med central­

kommitténs medlemsorganisationer, näm­

ligen för De vanföras riksförbund byrå­

sekreteraren Ove Lindberg, Riksförbun­

det för hjärt- och lungsjuka, med. dr John Lundquist, Riksförbundet för utvecklings­

störda barn (FUB) överinspektören Karl Grunewald. Hörselfrämjandets Riksför­

bund, t.f. l:e byråsekreteraren Rut Axe- gård, Riksförbundet Sveriges föräldraför­

eningar för CP-barn docent Justus Ström, Riksförbundet för Svensk Epileptikervård, föredragande i epileptikerärenden för när­

varande vakant, samt Svenska Multpel- skleros-föreningarnas Riksförbund l:e by­

råsekreteraren Ingegärd Hedberg.

gett högst förbluffande avslöjanden.

Vid underåren 1957—1959 företagna obduktioner — det rör sig om 2.972 fall — fann man 51 fall av tuberku­ los,varav 45lungtuberkulos.I många fall rörde detsigom kombinationer, dvs. flera sjukdomar hos en ochsam­ ma person, men i 15 fall kunde kons­

tateras höggradigt avancerad tbc som huvudsjukdom. Denokända tu­ berkulosen är alltså ett faktum, t. o. m. ifråga om patienter intagna på sjukhus.

T

eningen mot Hjärt- och Lungsjuk­ domar:

1. Centralregister över alla tuber­ kulosfall.

2. ökad BCG-vaccinationav vuxna.

3. Skärmbildsundersökningar in­

riktade på vissa befolkningsgrup­

per.

4. Lungröntgenundersökning (ev.

skärmbild) av alla på sjukhus in­

tagna patienter.

5. Obligatorisk regelbunden skärm- bildskontroll av all skolpersonal.

F

selsättning osv. Jakten efter sjukdo­ men villgärnadominera i den medi­ cinska målsättningen, även om vi vet att läkarna — och framför allt lä­ karna inom lungsjukvården som vi upprätthåller gott samarbete med— inte är främmande för de problem patienten möter närhanskrivs utur sjukhus- och dispensärrullorna. Det harljusnat för ossgenomåren. Ing­

en kannu påstå somförfattaren Jan Fridegård skrev en gång; att sam­

hället ”låg som en morrande hund”

utanförsjukhusetoch väntade på ho­ nom. Det skrevs påettsjukhus i 30- talets Arbetslöshets-Sverige. Nu finns det bättre möjligheter påmånga sätt. Även då det gäller arbete. Men vi fårändå inte glömma att tbc, lik­

som andra lungsjukdomar—och hit hör även hjärtsjukdomarna — är handikapp som inte syns så mycket utåt. Det är svårigheter, som ofta bärs i det tysta. Det går lättatt ”skri­

va ner problematiken” och i dagens samhälle gäller det att skrika högt i press, radio ochTV om sina svårig­

heter, annars glöms de lätt bort för andra, mera publikfriande sensatio­

ner. Alla handikappade minoriteter börgivetvis, med ökade ekonomiska resurser, beredas bättre levnadsvill­

kor — men de ”tystare handikappen” till vilka berörda sjukdomsgrupper hör har dock lätt att hamna längs bak i köndå situationen i största all­

mänhet inte är så intressant i vårt PR-betonade samhälle, där även so­

cialnyheterna ska fräsa som raket- skott i rymden.

Sixten Hammarberg

Organ för Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka Ansv. utg.: Einar Hiller

Redaktör: Sixten Hammarberg

Red. och Exp.: Kocksgatan 15, Stockholm Telefon 4139 99 och 44 40 40

Postadr.: Box 4149, Sthlm 4 Postgironr 950011

Annonspriser: Småannonser:

Omslagets sista sida .... 500 :— 58 mm spaltbredd 65 öre mm

»A-sida 400:— 1/j-sida 225:— 90 mm spaltbredd 90 öre mm

»A-Bida 125:— »/s-slda 65:—

Prenumerationspris: HelAr 15 kr, halvår 8:25 kr

UR INNEHÅLLET:

AKTUELLTBC-INFORMATION... 6

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR I SKÄRMBILD ... 9

UTLANDET ... 10

ALLMÄN HÄLSOKONTROLL ... 11

BILDKRYSS ... 21

OMSLAG: Fotografering på berget.

)STATUS debatt---

• / »k

Onödig pensionering kan i många fall undvikas

flickorna från Malta Och de handikappade

figurerade i debatten vid den stora arbetsmarknadsstämman i Stock­

holm med topporganisationerna.

Snabbhet i handling och rörlighet i Politiken angav generaldirektör Ber- Ü1 Olsson som riktvisare för en god arbetsmarknadspolitik :

Den nuvarande ordningen lämnar en del vri8t att önska, klargjorde han. Inte hel­

ler fann han takter i regeringens tänkan­

de alltid vara tillräckligt snabb.

När den behöver ta två år på sig att fundera på om vi skall ta hit hundra töser hån Malta, då kan man verkligen tala om en långsiktig immigrationspolitik, sade han i en syrlig replik.

om man vidtar åtgärder i tid, under­

ströks av flera talare vid en rehabili- teringskonferens i riksdagshuset.

Bland talarna märktes ordf, i Cen­

trala Rehabiliteringsberedningen, doktor Seved Apelqvist, som bl. a.

framhöll vilka kärnpunkter, som döljer sig i rehabiliteringssamman- hangen:

Dr Apelqvist påtalade en oroväckande brist på kvalificerad personal på alla om­

råden inom rehabiliteringsverksamheten.

Beträffande utbildningskraven för olika kategorier av personal råder fortfarande osäkerhet, fick man veta.

_Det är ett hårt omdöme, men det kan inte hållas tillbaka, att härvidlag måste ledande medicinska myndigheter och ex­

perter lastas hårt för en ödesdiger försum­

melse, sade han.

Lagen om allmän försäkring, som ger handikappade möjligheter till förtidspen­

sionering, kan medföra risker för onödig pensionering, framgick det av överdirektör Leif Hultströms föredrag om socialförsäk­

ringen och rehabiliteringen. Sedan lagen om allmän försäkring trädde i kraft har antalet förtidspensionerade ökat kraftigt.

En förtidspension för en yngre person kan uppgå till 22.000 kr per år.

För närvarande har man inte möjlighe­

ter att lägga ner tillräcklig tid på enskilda fall. Resurserna till återanpassning är för små, särskilt när det gäller psykiskt handi­

kappade personer. Det borde enligt över­

direktören vara så att man, om en omskol­

ning misslyckades, tar god tid på sig och Forts, å sid. 13 Importen av utländsk arbetskraft hade

lngen något emot, samtidigt som man dock Uoterade att möjligheterna till en sådan uunskar och att den aldrig kan lösa våra bristproblem. I stället riktade man då blic- arna mot våra egna dolda resurser i de gdta kvinnorna, de äldre och de handi­

kappade.

Att man på den andra sidan — dvs.

ran arbetsgivarehåll eller från ar- etstagarorganisationemas sida — skulle vara så förtjusta i att ta upp de signalerna i sina debattinlägg Var inte väntat. Vi kan sällan på­

finna oss om att något särskilt upp­

muntrande ifråga om de handikappa- , es löjligheter på arbetsmarknaden

°mmit från det hållet. Annars var et lokaliseringspolitik, lånefonder m*1 subventionering för hela slan- en- Alla tycktes vara eniga om att fisten på arbetskraft — inte arbets-

°shet — blir det stora problemet de

^armaste åren framför oss. Därom Kugelberg — Geijer — Norden­

skiöld tämligen eniga. Men då AMS- Seneralen Bertil Olsson nämnde de andikappade fick han vara ganska

^.1?.sarn — en vältalig tystnad kan man Dllägga.

?^ra om pacemaker, eller s. k. batteri- järta, finns att läsa på sidan 20!

Batterihjärta och potatisplockning

Vid Thoraxkirurgiska kliniken i Uppsala har sedan ett och ett halvt år tillbaka 43 patienter fått s. k. pacemaker — ett sorts batteri med sladdar — inopererat för att hjälpa ett svagt eller nedslitet hjärta att arbeta normalt. En patient gick en hel dag nedböjd och plockade potatis, varvid sladdarna till hjärtbatteriet nöttes av, trådarna tålde inte den obekväma kroppsställningen, men han fick

hjälp på kliniken igen — här finns tydligen jobb för teknikerna med att förbättra och utveckla hjärtats ”hjälpgumma”.

• AKTUELL TBC-INFORMATION:

Röntgenundersökning och behandling i modern

Docent Gösta Birath.

&

Med anledning av vår underledare, ”Jakten på röntgenskuggor”, i Status nr 3 1964, har chefsläkaren vid Lungkliniken, Universitetet i Göteborg, docent Gösta Birath, välvilligt ställt sig till förfogande och ger här en orientering kring de frågeställ­

ningar som drogs upp på ledarplats. Docent Birath anknyter till doktor Johannes Holms artikel i Kvartalsskrift, utgiven av Nationalföreningen mot Hjärt- och Lungsjukdomar, och doktor Lennart Tivenius intryck av engelsk tbc-vård, vilka berördes i Status nr 3.1 vårt ledarstick ifrågasatte vi — med anknytning till doktor Holms formuleringar — om röntgendiagnostiken numera spelar en underordnad roll i modem tuberkulosbehandling. Gösta Birath redogör både för röntgendiagno­

stik och andra metoder att komma sjukdomen på spåren — vi får en vetenskaps­

mans konkreta besked på en rad punkter och för oss är det enbart glädjande att överlämna synpunkterna till våra läsare.

Vi vill även fästa uppmärksamheten på att doktor Birath föreslagits erhålla en professur omfattande lungsjukdomar (”pneumologi”) vid Göteborgs universitet.

Därmed fullföljes den linje som drogs upp i samband med att professor Erik Hed­

vall efter en lång och framgångsrik läkargäming avgick med pension 1963. Den nya professuren i Göteborg väntas bli en personlig sådan för doktor Birath, den kommer att omfatta lungsjukdomar — inte bara tuberkulos — och utnämningen väntas komma under vårmånadema i år. Då professor Hedvall fick sin professur i Uppsala gällde det vårt lands första lärostol i tuberkuloslära — att linjen nu fullföljes med ett lärosäte även vid universitetet i Göteborg lägger en fortsatt grund för kampen mot lungsjukdomar av alla kategorier, vilket bör hälsas med största tillfrcdställelse av alla, som är engagerade i folkhälsans tjänst.

TBC-vård

CHEFSLÄKAREN VID LUNGKLINIKEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, DOCENT GÖSTA BIRATH,

GER EN ORIENTERING FÖR STATUS

Våra frågor till doktor Birath: om vår tbc-sjukvård körtfast i ett för­

åldrat system, om vår organisation inom sjukvården behöver ses över

— och om doktor Johannes Holms av oss tidigare refererade synpunk­

ter på behandlingsformer m. m. — ges här konkretabesked. Inte minst ur patientens synvinkel är det av stortintresse atttadel av dessa klar­ lägganden. Vi överlämnar ordet — helt ochodelat avegna inpass— till doktor Birath.

<>

1. Frågan om slentrian i tuberku­ losvården: Faran att hamna i scha- blontänkande och slentrian går na­ turligtvis ingen fri för, framhåller doktor Birath. Doktor Holm har sä­ kertsettmånga avskräckande exem­

pel på detta. På enstaka håll kan vi väl se tendenser härtill även inom vårtegetland.Åandrasidan får man vara påsin vakt för att inte kasta ett väl inarbetat system, som visat sig ge goda resultat, över ända, därför att nya förslag och idéer prövats på andrahåll och visat sig fruktbäran­

de. Då skulle hela vår tuberkulos­ vårds organisation lätt kunna råka i fara och enallmän villervalla bli rå­ dande. Men självfallet måste under hand en anpassning ske till de nya förhållanden, som successivt inträ­

der, närtuberkulosen minskar. Dok­

tor Holm tar några exempel, bland annat röntgenundersökningen och denbakteriologiska diagnostiken.

När doktor Holmsom yngre läka­

re tjänstgjorde i Danmark, fick han lära sig att undersökning av upp- hostningsprov på baciller många gånger kunde ge snabbare diagnos än röntgenundersökning och det är

förvisso sant, om dessa baciller kan påvisas endast genom att färga upp- hostningen och granska preparatet i mikroskop. Finns det rikligt med bacilleri upphostningen,gårdet lätt.

Är det däremot fråga om en lindrig

form av sjukdomen, förekommer in­

te tuberkelbakterier i upphostning- en> utan man får tillgripa känsligare prov såsom odling på speciella nä- ringsmedel eller ympning på mar­

svin. Innan man får svar på dessa

«Prov, dröjer det 4—6 veckor, vilket kan vara en dyrbar tid ur behand- inigssynpunkt. Doktor Holms entu­ siasm för den bakteriologiska diag­ nostiken med undersökning av upp- nostningen genom färgning på tuber­

kelbakterier är säkerligen alltjämt en utmärkt metod i utvecklingslän­ derna, där man har svårt att få en rontgenundersökning genomförd, i-ten senare blir kostsam, patienten maste kanske förflyttas lång vägför att bli undersökt etc., medan upp-

hostningsprovet lätt låter sigsändas till ettlaboratorium och utan större kostnad undersökas. Med detta kan man vara tillfreds, omdet gälleren

”grovdiagnostik”, då man alltså nö­

jer sig med att ställa diagnos på de mest avancerade fallen.

❖

Önskarman däremot upptäcka fal­ len i sitt tidigare skede,kan maninte gåfram på detta sätt.Dåär röntgen­

undersökning oundgänglig. Det är ytterst få fall av tuberkulos inom lungor och luftrör, som inte ger för­

ändringar på röntgenbilden. Dessa är vanligen någorlunda karakteris­ tiska, men för säker diagnos måste

apparatur finns tillgänglig — och det gäller i hög grad länder, där tbc-bekämpandet Pågått under många år — är röntgenundersökningen ett viktigt led i uppspårandet av fall,

lätta såväl som svåra tbc-fall. Det är därför vi har våra skärmbildsundersökningar.

man alltid fordra en bakteriologisk undersökning med odling och even­

tuellt marsvinsprov.

Iländer med större resurser än ut­

vecklingsländerna, där röntgenappa­

ratur finns tillgänglig inom ickeallt­ för långa avståndochdär kostnader­

na för densamma accepteras avsam­

hället, där är det överallt regel att man låter röntgenundersökningen varadet storanät,som kastas utför att effektivt kunna framletaallafall av tuberkulos, lätta såvälsomsvåra.

Det är därför vi harvåra skärmbilds­ undersökningar.

Sedan är det en annan sak attdes­ sa skärmbildsundersökningar inte får schablonmässigt genomföras ef­

ter ett mönster, som kanske för 15—

20 årsedanvar det riktiga. Iochmed att tuberkulosen nu går tillbaka i de s. k. kulturländerna, finner man me­ ra utpräglade skillnader än tidigare beträffande tuberkulosens spridning inom olika socialgrupper, yrkesgrup­

per, sjukdomsgrupper etc. Detär på dessa tuberkuloshotadegrupper, som nu röntgendiagnostiken i första hand bör inriktas. Skärmbildsundersök­

ningar bör sålunda regelbundet före­

tagas på t.ex. sådana personer, som inte för ett regelbundet levnadssätt ochsom kanske leverpå en minder­ värdig kost, vilket disponerar för tu­ berkulos. Nya undersökningar har visat att sjukdomen numera oftast drabbar män i åldernöver 50 år, ofta ensamstående,oftautanyrkesutbild­ ning ochmycket ofta alkoholiserade.

Det är enstorgrupp, som det lönar sig att regelbundetundersöka. Vissa sjukdomar disponerar för tuberku­ los, såsom t.ex. magsår, särskilt när patienten undergått operation här­

för, sockersjuka, etc. Överhuvudta­

get gynnar förekomstenaven annan sjukdom uppkomsten av tuberkulos och därför finnerman attförekoms­ ten av lungtuberkulos på ett sjuk­

husklientel är vanligare än på helt friska personer.

Det ärdessa rön som nu måste in­

arbetas i vårt program, när det gäl­ leruppspårande av tuberkulosfallen, framförallt när det gäller inriktning­

en av skärmbildsundersökningarna.

❖ ■

2. DoktorHolm tar också upp frå­

gan om kemoterapin vid tuberkulos och tycks ha den uppfattningen, att man allt förmycket följer slentrian i behandlingen och fasthåller vid gamla behandlingsmetoder, som nu blivit överflödiga.

Forts, å nästa sida

Även härgäller att klokheten bju­

der försiktighet i byte av behandl- lingsmetod. Om en behandlingsme­

tod visat sig vara effektiv under en lång period av år, måste det finnas vägande skäl, innanmanlämnarden till förmånförenannan,som kanske prövats endastkortare tid. Slutet på 50-talet och början av 60-talet har emellertid medfört nya rön av stort intresse, bland annat har de visat möjligheten attmed en regelrätt ge­

nomförd långtidsbehandling med de nya tuberkulosläkemedlen bota en tuberkulos, snart sagt i vilket sta­ dium som helst. Den operativa be­ handlingenhar därigenom kommit i bakgrunden,menkan ingalunda helt överges.

O

”Att svänga om till enenkel stan­

dardbehandling med enbart antibio­

tika”, som doktor Holm säger, är alltsåatt mycket grovt förenklapro­

blemet. När förutsättningar finns för en sådan behandling, dvs. baciller som är känsliga för läkemedlen i fråga,påen patient, som både tolere­ rar medicineringen och genomför den konsekvent, når man utomor­

dentliga resultat. Men tyvärr finns ingalundaalltid dessa förutsättning­ ar. I många länder är förekomsten av baciller medresistens (dvs. okäns­

lighet) mot ifrågavarande medel ett stortproblem. Hälften av återinsjuk- nade patienter eller ännu*fler har i åtskilliga länder visat sig haresisten­ ta bakterier. Tyvärr har detta i all­

mänhet orsakats avattbehandlingen ansettssåsom enkel och överlämnats till denbehandlingavalhnänprakti- ker, som doktorHolm förordar. Var­ ken doktorn eller patienten har för­

stått vikten av att genomföra be­ handlingen efter de stränga princi­

per, som fordras vad beträffar regel­

bundenhet i medicineringen ochkor­ rekt dosering. Det hai betecknats som en katastrof för patienten, när möjligheterna till läkning enbartge­

nom medicinering på detta sätt re­

ducerats och man måste ta sin till­ flykttill s. k. andrarangsmedel, even­ tuellt i föreningmed operation. Mil­ dare uttryckt innebär det i alla fall ettsvårt handicapi behandlingen.

O

Doktor Holm talar ocksåomsjuk­

husvården på ettsådant sätt att man får intryck av att den skulle vara överflödig, en fördömlig slentrian.

Det är riktigt, att man i praktiskt

taget alla länder med ordnad sjuk­ vård fasthåller vid en tids sjukhus­

vårdibörjan av behandlingen. Detta sker avflera skäl. Bl. a. vill man gi­

vetvis söka hindra smittans sprid­ ning till andra individer på detta sätt. Vidare är det önskvärt att pa­ tienten får prövaut de lämpliga me­ dicinerna i regelbunden kontakt med läkare och övrig sjukvårdspersonal.

Ett icke obetydligt antal reagerar ogynnsamtpå medlen i fråga och sär­

skilda åtgärdermåste vidtagas för att öka toleransen mot medlen. Ytterli­ gare är detavstorvikt attpatienten genom denna längre kontakt med den mot tuberkulos inriktade sjuk­

vården fårlärasigdefundamentala principerna försjukdomens behand­ ling. På lungkliniken vid Renström­

ska sjukhuset sänderviregelbundet via sjukhusetslokalradio bandinspe- lade föredrag och samtali detta syf­ te. Detär anmärkningsvärt medvil­ ket intresse patienterna lyssnar på dessa sändningar. Genom samtalmed patienterna, harjag också övertygat mig om, att de i allmänhet tillgodo­ gör sig denna information.

Givetvis har vårdtiderna överallt starkt förkortats och i allra gynn­

sammaste fall behöver patienten nu endast vårdasunder några veckor på sjukhus för att sedan praktiskt taget med en gång kunna återupptaga sitt arbete och fullfölja behandlingen, medan han för ett någorlunda nor­

malt liv.

Det är avallra största vikt att lä­ kare och patient under vårdtiden etablerar ett gott samarbete, så att den fortsatta behandlingen, som ingalunda är någon enkel procedur, utan många gånger ganska plågsam för patienten, kan genomförassåatt sjukdomen definitivt kan utrotas ur organismenoch recidiv, efter vad det nu synes, förhindrasförframtiden.

O

I stället för att vara en enkel be­ handling är det min uppfattning att tuberkulosbehandlingen förbåde lä­

kare och patient är en krävande be­ handling, som fordrar stort engage­

mang och goda kunskaper frånläka­ rens sida och som vi är tacksamma att de praktiserandeläkarna iSveri­

ge inte ansett sig böra avstå ifrån.

Härigenom har patienterna i vårt landfått ett avsevärt mycketbättre utgångsläge än i andra länder med störreutsikter att med hjälp av nyare rön snabbare och säkrare återfå en stabil hälsa.

Priser och löner diskuteras sällan i Status, säger en av våra kritiker, som dyker upp ibland för att påpeka de uppenbara bris­

ter han tycker sig uppfatta hos vårt riks- och husorgan. Vi är med andra ord all­

deles för ”vårdvänliga”. De handikappade ska också i görligaste omfattning ha jobb, ska in i förvärvslivet. De ska ha chansen att ”göra rätt för sig”. Om möjligt ”ar­

beta sig ut ur bidragssamhället” — bli nyttiga kuggar i vår produktion.

O

Där lämnade vår kritiker oss. Han hade inte tid att diskutera hur allt detta ska ske. Har vi t. ex. av försäkringskassan beviljats en tredjedel av full förtidspen­

sion ska vi kunna arbeta oss till de två återstående tredjedelarna till försörjning­

en. Hur är det till exempel med villkoren för sådan arbetskraft på arbetsmarknaden.

Har Kugelberg och Geijer diskuterat igen­

om detaljerna i berörda avsnitt?

O

Priser och löner och levnadskostnader!

Ja, vår kritiker har rätt — vi måste nog titta på de här sakerna ordentligt också ur handikappsynpunkt. Vi går till de käl­

lor, som ligger de ekonomiska realiteterna åtskilliga hästlänger före oss. I Aftonbla­

det läser vi om Siw Malmkvist, som ska ha 14.000 kr för att sjunga i en folkpark en lördagskväll. Det tycker Aftonbladet också är ganska hygglig ersättning ”för att sjunga några stumpar.” Vad säger då förtjusande lilla Siw om betalningen? Jo, hon har enligt samma tidning ”blivit syn­

nerligen obehagligt berörd av alla skrive­

rier mot henne.” Vi förstår mycket väl.

Det är inte roligt med offentliga debatter om hur mycket man har i sin plånbok el­

ler rättare sagt i sin handväska. Men Siw Malmkvist lägger papperen på bordet och talar om hur det ligger till:

O

— Sedan några år har jag kontrakt med ett schweiziskt showföretag som heter BERRA. Av detta får jag en fast årslön oavsett vad jag gör eller inte gör. Min manager Börje Ekberg kan sedan placera mig var som helst och ta vilka priser han vill utan att fråga mig.