• No results found

"Fiskpuls" av rosenkrans från hjorthorn Kjellmark, Knut Fornvännen 359-362 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_359 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Fiskpuls" av rosenkrans från hjorthorn Kjellmark, Knut Fornvännen 359-362 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_359 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

"Fiskpuls" av rosenkrans från hjorthorn Kjellmark, Knut

Fornvännen 359-362

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_359

Ingår i: samla.raa.se

(2)

SMÄRRE MEDDELANDEN

»FISKPULS» AV HOSEMvK.WS FllAN 1IJOHT1IOR1V

I Skandinaviska Nordens Urinvånare (l:sta uppl.. Del I, sid. 77) har Sven Nilsson omtalat och å pl. XVI, fig. 186, avbildat ott >på botten av en gammal torvmosse i södra Skåne — således i ett forntida vatten — funnet verktyg, gjort av kransen av ett hjorthorn och försett i mitten mod ott runt skaftbål», fig. 1. Han säger vidare om det egendomliga trissformade föremålet: »Sakkunniga, som sett dot, påstå enstämmigt, att det varit en f i s k - p u 1 s, on trissa på cn lång käpp, varmed fiskaren pulsar i vattnot, mest kring bräddarna under vassen, för att förmå fisken, som dolt sig där, att springa fram och fastna i nätet.»

Bland do fynd från skånska torvmossar undertecknad haft tillfälle till- varataga är att märka en alldeles likadan hålförsedd horntrissa.

1

— Fyndet, som gjorts omkring 1912 eller åren närmast därförut, härrör, även dot, från en sydskånsk mosse. Finnaron (Lars Olsson, Svedala) uppgav, att han hittade föremålet »i mosson vid Sjödikona nära Bökcberg på gränsen mellan torvon och gyttjan, 1,8 m djupt». — Sjödikena är en större by i Svedala socken nordost om kyrkan. Norra delon av byn genomdrages av en i sydost—nordväst utsträckt mossmark med avlopp mot NV till sjön Vddingen. Säkerligen var det här någonstädes, som trissan vid grävning i mossen hittades. — Som synes av fig. 2 utgöres föremålet av själva ro- sonkranspartiet av ett kronhjortshorn, avsågat tvärsöver närmast över och under kranson med ena sidan plan, andra något välvd, tjocklek 20 mm.

Formen är liksom hos don av Sv. Nilsson avbildade pjäsen ej fullt rund utan något oval mod en största diameter av 80 mm, minsta 71 ram.

2

Själva den yttre av naturen krusigt uddiga kransen är på ett ställe något skadad, vilken skada möjligen åstadkommits med spaden vid grävningen i mossen.

Hålet är inuti liksom karvat, i det närmaste cirkelrunt, i mitten 18 mm. i diam., åt båda sidorna 7 mm vidare.

Ehuru frissor sådana som do nu omtalade synas väl små för att passa till fiskpulsar, får väl bestämningen godtagas,» dock med någon reserva-

1

Den tillhör numera St. II. M. med inv.-nr 15342: 198.

2

Till jämförelse kan nämnas, att rosenkransen ä ott subfossilt kron- trjortshorn uppmuddrat utanför Limhamn (St. II. M. inv.-nr 12316 b) ger som motsvarande mått 81 ram och 73 ram. Sv. Nilssons »fiskpuls» har storl.

KJX73X30 mm.

8

Meddelaren har som 12-årig pojke varit mod om att »pulsa» vid fiske

i Mälaren mod stako med pulstrissa av en cirkelrund träskiva av 12—15

cm i diameter.

(3)

360 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

t i o n för a n d r a t ä n k b a r a m ö j l i g h e t e r . H a do v a r i t f i s k p u l s a r , måsto do v a r i t s a t t a på e t t m y c k e t s m a l t spö av t. ox. h a s s e l e l l e r al.

Bland f ö r u t vid Sjödikona g j o r d a t o r v m o s s f y n d kan n ä m n a s en s t e n y x a mod s k a f t h å l av t y p e n rorabyxor, omnämnd av N. O. Holst 1908.

4

— Sanno- l i k t h ä r r ö r a båda fynden — »fiskpulson» och s t e n y x a n — från samma mosse. — Lagerföljdon på p l a t s e n för s t o n y x f y n d e t v a r : 2—2,4 ra t o r v ,

Fig. 1.

Trissa — fiskpuls? — av roscnkranspartiet av kronhjortshorn, funnen vid Näsbyholm, Gärdslövs sn, Skåne, »vid torvupptagning pä 3 alnars djup». Teckn.

av H. Faith.-Kll.

Abb. 1. Rande Scheibe - - PbefapoIsT— aus der Hnsenpartie eines Kdelhirschgeweihs, gefunden bei Näsbyholm, Ksp. Gärdslöv, Schonen, •beim Torfstechen in 3 Kilen Tiefe».

d ä r u n d e r 2 dm b r u n levertorv och d ä r u n d e r snäekförande gyttja. Yxan låg 1 m d j u p t i t o r v o n . — V a r e s i g nu »fiskpulsen» l å g i g r ä n s s k i k t e t mellan den ö v r e t o r v o n och l o v e r t o r v o n e l l e r mellan l o v c r t o r v e n och don u n d e r l i g g a n d e g y t t j a n , måsto den v a r a b e t y d l i g t ä l d r e än s t e n y x a n . J a g h å l l e r för t r o l i g t , a t t den ä r s a m t i d i g mod det s t o r a f l o r t a l e t av de h a r - p u n e r och l j u s t c r s p o t s a r av ben, sora i så s t o r t a n t a l h i t t a t s i m o s s a r n a s l e v e r t o r v j u s t i d e n n a dol av S k å n e . — Någon n ä r m a r e t i d b o s t ä n i n i n g kan endast e r h å l l a s genom pollenanalys.

U n d e r t r y c k n i n g e n av mitt meddelande h a r dels f r å n a m a n u e n s e n Carl- Axel Moberg, L u n d , välvilligt ö v e r s ä n t s en av honom gjord p r e l i m i n ä r pol- l e n a n a l y s på prov från den i L. U. II. M. (inv. 6127) förvarade av Sv. Nils- son omtalade h o r n t r i s s a n , som uppges v a r a funnen vid Näsbyholm, Giärds-

4

N. O. H o l s t , P o s t g l a c i a l a t i d s b e s t ä m n i n g a r . S. G. U., Ser. C, 216,

sid. 9.

(4)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

361

Fig. 2 a.

Fig. 2 b.

Trissa av kronhjortshorn, funnen i mosse vid Sjödikena, Svedala sn, Skåne.

Abb. 2a und b. Runde Scheihe aus Kdelhirschgewcih, gefunden in eiuem Moor bei Sjö- dtkena, Ksp. Svedala, Schonen.

lövs sn »vid t o r v u p p t a g n i n g på 3 a l n a r s djup». Dels h a r statsgeologen, fil.

dr R a g n a r Sandegren godhetsfullt utfört p o l l e n a n a l y s på den av mig till- v a r a t a g n a l i k a r t a d e t r i s s a n . — D e s s a båda a n a l y s e r a n f ö r a s h ä r jämte de uttalanden de givit anledning till.

A n a l y s fr. t r i s s a n fr. Näsbyholm P i n u s 25 %

Betula 7 % A l n u s 52 % Q u e r c u s 3 % T i l i a 2 %

U l m u s 1 0 % C a r p i n u s 1 %

ekblandskog s u m m a 15 %

A n a l y s fr. t r i s s a n fr. Sjödikena.

P i n u s 45 % Betula 22 % Alnus 25 % Q u e r c u s . 4 %\

Tilia , U l m u s

2 % 2 % Summa 100 %

ekblandskog

summa 8 %

( C o r y l u s 4 3 % ) Summa 100 %

( C o r y l u s 6 2 % )

A m a n u e n s e n Moberg a n s e r sitt »spektrum fullt a n v ä n d b a r t trots alt alens

pollen iir väl rikligt representerat. Nivån k ä n n e t e c k n a s av den alm-donii-

nerade ekblandskogen, v a r s pollenregn dock överllyglas av tallskogens. H a s -

seln är kraftigt m a r k e r a d . — Provet k a n j ä m f ö r a s med nivån på 520 era

(5)

362 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

djup i det pollendiagram från Näsbyholmssjön, som Tage Nilsson meddelar i Die pollenanalytischo Znnonglioderung etc. pl. VII diagram l.

5

Den låga björkprocenten avviker härifrån och skulle kunna peka på en något senare tidpunkt, dock före den ekdominerade ekblandskogens tid. — Horntrissan skulle alltså ha påträffats i en avlagring från tidigast samma tid som de yngsta av Mullerup-gruppens boplatser och före den tidig-atlantiska (Iver- sen) litorinatransgressicnens tid.»

Dr Sandegren kommenterar sin analys med följande uttalande.

Han anser, att han lyckats få en tillförlitlig polionanalys av det lilla material han kunnat peta ut ur håligheterna i rosenkransen. Han säger vi- dare. »Vid jämförelse med ett pollendiagram från den närmp.st fyndorten belägna lokal från vilken för ändamålet användbart pollondiagram finnes i Tage Nilssons arbete 'Die pollenanalytische Zonengliederung etc. (G. F. F.

Bd 57, 1935), nämligen nr 13 å Tafel VII, Böksmossen, belägen NV om sjön Yddingen och c:a 6 km från fyndplatsen för horntrissan, framgår att analysen passar väl in ungefär vid gränsen mellan Nilssons zoner VI och VII. Detta betyder, att fyndet skulle tillhöra övergångstiden mellan ancylus- tid och litorinatid, enligt Nilssons kronologiska översikt, sid. 554 i hans arbete, något före 6000 f. Kr.»

Dr Sandegren tillägger, att resultatet av analysen synes honom stamma väl överens med vad man av lagerlöljden att döma kan förmoda i fråga om åldern och med vad undertecknad därom i mitt meddelande ovan uttalat.

Knut Kjellmark

un Mil in I.I.I \ \ PA VISINGSÖ

År 1562 erhöll Per Brahe d. ä. Visingsborgs grevskap i förläning. Tio år senare stod den äldsta längan av Visingsborgs slott under byggnad.

Under det följande seklet utvecklades denna anläggning gonom talrika om- och tillbyggnader. Jag har i tvenne tidigare arbeten skildrat slottets samt don närbelägna Brahokyrkans byggnadshistoria.

1

Sedan doss ha fort- satta utgrävningar av Visingsborgs slottsruin, vilka företagits på initia- tiv av Rektor A. Eckorberg samt under ledning av Amanuens E. Bohm.

kastat nytt ljus över dessa frågor.

2

I samband mod utgivandet av cn ny upplaga av antikvitetsakademiens vägledning över Visingsö har jag haft att taga ställning till den konsthistoriska betydoisen av dessa utgräv- ningar, sedda mot bakgrunden av de senaste årens forskningar, och med anledning härav underkastat dessa problem en förnyad granskning, vars

5

T a g e N i l s s o n , Die pollenanalytischo Zonengliederung der spät- und postglazialen Bildungen Schonens. G. F. F., Bd 57, H. 3.

1

W. N i s s e r , Konst och Hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe d. y:s tid, I och II, Stockholm 1931, reg. S a m m e f ö r f . Visingsö, Svenska Fornminnesplatser, vägledningar utgivna gen. Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien nr 17, Stockholm 1932.

2

E. B o h m , Redogörelse för 1936 års utgrävningar på Visingsborg.

A. T. A.

References

Related documents

Ägaren till gården hade bestämt för sig, att de nu på platsen funna skelettresterna härrörde från samma grav med bronsarmringen.. Graven är enligt gårdsäga- rens anvisning

Bronspilspetsar av samma form som nämnda Hallstatt-spots äro vidare kända från det centrala Asien samt från bortersta Asien (bl. Till jämförelse med Tolg- och

Innan vi låta de nu påvisade likheterna boplatserna emellan gälla som bevis för samtidighet eller kulturgcmenskap, är det emellertid nödvändigt granska det på varje plats

Kol och lämningar efter ett lerkärl, som bildade en rundad fläck (19). HÄLLKISTA VID OS UNDER ENGLAHOLM I ÖJA SN, KINNEVALDS HD. Hällkistan förmodligen från början betäckt af

En liten yxliknande figur vidrör med bladet (?) den yttersta ringen. Inom den nu skildrade bågen ligga längst mot Ö. i en li- ten grupp ett större och ett mindre fyrekradt hjul

Här fattas åtminstone en eller ett par sidohällar i västra sidan, och norr om nordligaste hällen i östra långsidan var i kistans längdriktning före undersökningen all

14 En forskare framhöll sålunda, att jag — i likhet med en tidigare författare — hado bort hänföra västportalen och korfasaden till Kristian Julius Döteber, vilken vid denna

Öland: Skedemosse, Västergötland: Finnestorp. Sinsemellan äro dessa fynd ingalunda likartade. Thors- bjergfyndet exempelvis består af allehanda saker af guld,.. silfver, järn,