Markgravar och boplatsfynd i Kiaby i Skåne Kjellmark, Knut
Fornvännen 18-24
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_018 Ingår i: samla.raa.se
MARKGRAVAR OCH BOPLATSFYND I KIABY I SKÅNE
AV
KNUT K J E L L M A R K
Vid år 1916 företagen plöjning av en på en låg sandås belä- gen åker å gården Kiabymosse i Kiaby sn, Villands hd, Skåne, upprevs på olika ställen delar av skelett, dels av människa, dels av djur. På en plats hade plogen rivit upp ett människokranium, vilket gav anledning till att den plöjande före- tog sig att blotta vissa delar av skelettet, varvid han mellan övre än- darna av lårbenen fann ett flintblad och tätt därunder en metkrok av ben, varefter han övertäckte de funna benresterna utan att lossa dem ur deras läge.
Den 10—11 nov. samma år undersökte förf. såväl denna grav som tvenne andra gravar, vilka vid plöjningen blivit rubbade, och gjorde på platsen andra iakttagelser, som här skola omtalas.
Förut nämnda grav med flintbladet o. s. v. låg ungefär 350 m OSO om gården. — Den sandås, på vilken gravarna blivit lagda, sträcker sig i N—S. Platsen för de anträffade gravarna återfinnes på åkerns högsta delar på västra sidan om en i N—S gående stengärdesgård samt norr om en annan mot denna i rät vinkel gående stengärdes- gård. Fig. 1.
De undersökta gravarna voro följande.
Grav I (den förut omtalade). Den befanns vara en enkel mark- grav från stenålderns slut eller början av bronsåldern. Den döde hade lagts på rygg i riktningen NV—SO med huvudet åt SO i en grop- eller dikesformad grav med bottnen vid 3,5 dm under jordytan (det djup på vilket de orubbade benen lågo). Vid den utgrävning undertecknad med biträde av plöjaren, John Jönsson, som gjort fyn- det, företog, blottades och följdes skelettresterna. Det befanns, att högra sidan med högra armen och högra hälften av bröstkorgen så- väl som hals- och ryggkotorna samt hela bäckenet blivit upprivna
M A R K G R A V A R O C II B O P L A T S F Y N D 19
av plogen och förskingrade. Li- kaså fanns ej högra underbenets ben kvar.
Utom flintbladet och metkro- ken, som å gravplanen fig. 2 äro utlagda enligt den anvisning som finnaren vid framgrävningen gav, hittades vid vänstra över- armsbenets yttersida två metkro- kar, ytterst dåligt bevarade, men dock identifierbara genom de för vidfästningen upptill på ena si- dan infilade haken. Se fig. 4! Den bågformigt uppböjda spetsdelen fanns ej å någondera av dem i be- håll. Metkrokarna lågo fast tryck- ta intill överarmsbenet, så att de försiktigt måste lossas med kniv. Troligen ha de blivit stym- pade vid plöjarens grävning.
Utom metkrokarna hittades i samma del av graven nära över- armsbenet en liten halvsfärisk kula av packad, starkt rostim- pregnerad sand, som liksom de förra upptogs in situ. Vidare hit-
tades ungefär på samma plats ett flintavslag, bit av knacksten av sydskånsk flinta, som antagligen även den hört till gravgodset.
Den under flintbladet funna metkroken är tydligen gjord av svin- bet. På krokens ena sida finnes hela vägen emaljytan i behåll, vilket ej är fallet med de andra två krokarna. Den har på ryggen upptill fyra djupt infilade hak för fastbindningen av reven. Alla tre kro- karna äro upptill något stympade; de hava ett kantigt rundat snitt.
Hulling saknas å den mera fullständiga kroken. — Flintbladet tor- de ha varit bladet av en dolk av oviss typ, avbrutet nära basen och lätt avrundat och särskilt vid hörnen tydligt nött efter användning som eldsten. Som synes av fig. 3 har det ungefär 3 cm från basen fått en uppskärpning, som där ovanför i ett 2,5 cm brett bälte gjort
F i g . 1.
Karta över gravar m. m. vid Kiaby Mosse i Kiaby sn, Villands hd, Skåne.
Abb. 1. Karte tiber Gräber usw. beim Kiabycr Moor, Ksp. Kiaby, Härad Vil-
land, Schonen.
20 K N U T K J E L I. M A R K
bladet smalare och tunnare, vilket förmodligen haft någon viss bety- delse för dess skaftning eller användning. Det förefaller ej ha va- rit avsett ensamt till eldsten utan sannolikt även till stickande och skärande redskap. Kanterna upptill liksom spetsen äro ganska skarpa. — Att märka är, att det ej är av samma typ som de i gra-
0.5 H.
Fig. 2. Fig. 3.
Fig. 2.
Grav I vid Kiaby mosse.
Abb. 2. Grab I beim Kiabycr Moor.
Fig. 3.
Eldsten av flintdolkblad från grav I vid Kiaby Mosse. St. H . M. inv. 15 779. V».
Abb. 3. Fencrschläger aus einer Feuersteindolcliklinge aus Grab I beim Kiabycr Moor.
Stat. Hist. Mus., Inv. 15 779.
varna från bronsålderns per. II vanliga spolformiga eller mer eller mindre välformat lancettlika spjutspbtsliknande eldstenarna av flinta och troligen därför ej härstammande från samma tid som dessa.
Med avseende på gravskicket återstår att nämna, att den dödes vänstra arm legat krökt dubbelvikt utefter bröstkorgen, så att under- armen kommit att ligga parallellt med och tätt intill överarmens inre
M A R K G R A V A R O C H B O P L A T S F Y N D 21
3 n
sida. Vidare erinras om att inga stenar funnos varken över, omkring eller under skelettet utan endast sand.
Av allt framgår, att graven varit en enkel flatmarksgrav utan röse eller stenram eller annan stenanordning, där den döde, tydligen en fiskare, har fått med sig som gravgods bl. a. fiskredskap och eldgö- ringsredskap. En metkrok — möjligen reservmetkrok — synes ha legat tillsaramans med flintbladet-eld-
stenen — i en påse eller ficka vid bäl- tet. Och det torde ej vara för djärvt att gissa, att i hans vänstra hand lagts ett eller ett par metspön, i det senare fallet vardera med rev och en krok. — Rost- klumpen har troligen varit en svavel- kisboll, som inkastats till den döde för att fullständiga elddonet.
Graven tillhör hällkisttiden, d. v. s.
slutet av stenåldern eller början av bronsåldern, -troligen tiden före dess 2:dra period. Närmare torde åldern ej kunna bestämmas.
Grav II. Ungefär 80 m längre mot S
på samma åker — se gravplanen fig. 1! — hade vid plöjningen de- lar av ett annat skelett kommit i dagen. — Här anträffades vid un- dersökningen en hel del skelettrester av människa, men tydligen var allt rubbat ur sitt läge, och intet gravgods hittades. Enligt upp- gift av gårdsfolket skullo omkring 15 år tidigare vid en tillfällig grävning på samma plats ha hittats ett skelett med en ring av brons omkring ena armen samt en bronssyl (?). — Sakerna hade länge förvarats i gården men voro nu förkomna. Ägaren till gården hade bestämt för sig, att de nu på platsen funna skelettresterna härrörde från samma grav med bronsarmringen. Graven är enligt gårdsäga- rens anvisning inlagd å kartan fig. 1.
Grav I I I . Omkring 15 m Ö om platsen för nyssnämnda grav hade vid plöjningen dragits upp delar av ännu ett skelett. Vid grävning på detta ställe funno vi nu några av dithörande ben, bl. a. skallen, hals- och ryggkotor samt revben, ännu liggande i orubbat läge. Ske-
lettet var av ett barn. Det döda barnet hade lagts med huvudet åt NV och bålen åt SO, omkring 3,5 dm djupt i jorden. Kraniet låg med
Fig. 4.
Metkrokar frän grav I vid Kiaby Mosse. Den längst till vänster av svinbet, de andra tvä av ben St. H. M. 15 779. Vi-
A b b . 4, Angelhnkcn a u s G r a b I beim K i a b y c r Moor. D e r H a k e n links a u s einem Schweinshauer, die zwei a n d e r e n a u s K n o c h e n :
S t a t . H i s t . Mus. 15 779.
m
22 K N U T K J E L L M A R K
högra kindpartiet nedåt. Inga fornsaker, som kunnat utgöra grav- gods, hittades vid utgrävningen. — Varken vid denna eller närmast föregående grav (gr. II) syntes spår av röse eller annan stenanord- ning. Alla dessa tre gravar ha varit flatmarksgravar av enklaste slag, ej synliga ovan jord.
Här och var på denna åker märktes svarta fläckar, »b r a n d f 1 ä c-
Fig. 5.
K r u k s k ä r v a med snoddornament från boplatslagrct vid Kiaby Mosse. St. H . M. 15 779. Vi-
Abb. 5. Gefässscherbcn mit Schnurornamcnt aus demWohnplatz- lager beim Kiabyer Moor. Stat. Hist. Mus. 15 779.
k a r», på ytan. Åtminstone 5 sådana voro tydligt synliga. — En av dem genomgicks noga. Den bestod av en liten hop skörbrända stenar med svart sand och kol med botten liggande 2—3 dm under åkerns yta, allt dock till största delen upprivet av plogen. Diametern var 0,5 m. Intet fynd gjordes i övrigt.
P å några ställen i åkern funnos på ytan liggande enstaka k r u k - s k ä r v o r . Dessa voro oornerade, ej särdeles tjocka och med inner- sidan svart med glättad yta.
På en plats, där två krukskärvor hittats liggande intill varandra, gjordes en mindre provgrävning, varvid alldeles under plogskiktet på ett djup av 3 dm u. y. blottades en s t e n l ä g g n i n g , bestående av kantiga, i allmänhet obrända, tätt lagda stenar, varje med en diam.
M A R K G R A V A R O C H B O P L A T S F Y N D 23
av 1—2 dm. Vi blottade omkr. 2 kvm av detta »golv» men övertäckte sedan det hela. — Ett par bitar av bränt lergods, möjligen »klining», fanns mellan stenarna.
På åter en annan plats, där ett par krukbitar ytligt hittades, gjor- des likaledes en provgrävning. Där träffades under plogskiktet ett svartbrunt kulturlager, 2—3 dm tjockt, som innehöll såväl krukskär- vor som flintavslag, alltså ett tydligt b o p 1 a t s 1 a g e r. En av de i detta lager funna skärvorna var närmast under överkanten ornerad med horisontella snörintryck i 5 rader samt därunder nya 6 rader snörintryck, ordnade i rektangulära fält med knappt centimeterbreda tomma avbrott. Se fig. 5! överkanten var svagt utböjd, godset, glät- tat å ytan, blandat med granitkross och i det inre mörkt.
Säkert ha vi här för oss en keramik — det gäller såväl de vid prov- grävningen som do på åkerns yta insamlade krukskärvorna — vilken är att sammanställa med de äldre boplatslagrens keramik vid Sire- torp i Blekinge, och som preliminärt till tiden kan bestämmas såsom härrörande från döstiden eller förra hälften av gånggrifttidcn. — Av- ståndet från Kiaby till Siretorp är omkring 18 km.
Den intressanta platsen här med gravar från sten- och bronsåldern samt boplatslager från stenålder är förtjänt av en närmare under- sökning.
Z U S A M M E N F A S S U N G
K N U T K J E L L M A R K : Bodengräber und Wohnplatzfiinde im Ksp.
Kiaby in Schonen.
Anlässlich fruher heim Pfliigon wicderholt gcmachter Funde von Ske- letteilcn wurde 1916 vom Verf. eine klarstellonde Ausgrabung unter an- dcrm zweier zuvor gestörtcr und eines ungestörten Grabes auf einem zu dem Ilof Kiabyraosse, Ksp. Kiaby, Schonon gehörigen Acker, Abb. 1, vorgenommen. — Der bemcrkenswertoste Fund war e i n G r a b ( G r a b I) u n t e r dom f l a c h e n B o d e n o h n e S t e i n h a u f e n ö d e r a n d e r e S t e i n a n o r d n u n g mit einem in Richtung NW—SO aus- gostreckt, mit dem Kopf nach SO liegenden Skelett und Grabbeigaben, bestehend aus einor zwischen den oberen Enden der Schenkelknochen lie- gendon Fouerstcindolchklinge — Feuerschlägcr — und darunter oinom aus einem Schwcinshaucr vcrfcrtigton Angelhaken sowie dicht neben dem linkon Oberarmknochen 2 St. knöehernen Angelhaken und u. a. einem Röstball (von Schwefelkies?), Abb. 2, 3 und 4 — offenbar e i n F i s c h e r - g r a b a u s d e r S t e i n k i s t e n z e i t , wo Fischerei- und Feuemach-
2 4 K N U T K J E L L M A R K
geräte die Grabbeigaben gebildet haben. — Die G r ä b e r I I u n d I I I , in denen nun kein Grabgut gefunden wurde, w a r e n g l e i c h f a l l s F l a c h g r ä b e r m i t S k e l e t t e n . Fiir Grab II, das sehr gestört war, wurdo angegeben, dass man in ihm 15 Jahre friihor u. a. einen Bronzcring (nun abhanden gekommen) gefunden habo, der um den einen Arm des Skeletts herumgelegt gewesen sei. Grab I I I war ein ungestörtes Kindergrab. — In demselben Acker fanden sich mehrere B r a n d f l e c k e . Einer derselben, bestehend aus miirbe gebrannten Steinen und mit Kohlen vermengtcm Sand ohne andere Fundo, wurde untersucht. — An cincr anderon Stolle im selben Acker wurde unter der Pflugschicht eine ziem- lich ausgedehnte S t e i n p f l a s t o r u n g mit Stucken von dem Fussbo- den einer lohmverputzton Hiitte (?) angetroffen. — An oinigen Stcllon im Acker wurden aufgepflugto Scherben von Tongetässen gefunden und auf einer dieser Fundstellcn unter der Pflugschicht e i n e 2—3 dra d i e k o W o h n p l a t z s c h l c h t mit Feuerstcinabschlägcn und Gefässscherbcn, welcho Schicht aut Grund einer darin angetroffenen Getässscherbe mit charaktoristischer Ornamentik von Schnureindriicken in Rcihon und Fel- dern (Abb. 5) anscheinend in die Dolmenzeit öder e r s t e H ä l f t e d e r G a n g g r ä b e r z e i t datiert werden känn.
