”Får jag be om största möjliga tystnad”: En studie av elevers psykiska hälsa och psykosociala arbetsmiljö ur ett elevperspektiv

EXAMENSARBETE

”Får jag be om största möjliga tystnad”

En studie av elevers psykiska hälsa och psykosociala arbetsmiljö ur ett elevperspektiv

Emma Fahlman Sofia Pettersson

Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Institutionen för konst, kommunikation och lärande Lärare för grundskolans tidigare år

A0010P C-uppsats

”Får jag be om största möjliga tystnad”

– en studie av elevers psykiska hälsa och psykosociala arbetsmiljö ur ett elevperspektiv.

"May I ask for utmost silence"

– a study of students' mental health and psychosocial work environment from a student perspective.

Författare: Emma Fahlman och Sofia Pettersson Handledare: Gunnar Jonsson

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Gunnar Jonsson för konstruktiv kritik under arbetets gång, värdefull respons som lyft vår uppsats. Ett stort tack även till de elever som deltagit i enkätundersökningen, er uppfattning har varit viktig för oss. Tack till lärare och föräldrar som tillåtit sina elever och barn att delta i undersökningen. Sist, men absolut inte minst, ett innerligt tack till våra nära och kära som hjälpt oss under resans gång, utan er hade det inte varit möjligt.

Luleå 2013-01-07

Emma Fahlman & Sofia Pettersson

Arbetsfördelning

Vi har båda läst all litteratur till uppsatsen och därefter, löpande, delat upp vem som skrivit vad utifrån de olika referenserna. Efter skrivandet har vi bytt texter och gett respons för att sedan skriva ihop den slutgiltiga texten tillsammans. Båda har besökt de olika skolorna i samband med genomförandet av enkätundersökningen. Analys och diskussion kring enkätsvaren har vi också gjort tillsammans, både via telefonmöten och genom fysiska träffar.

Abstrakt

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning. För att säkerställa att svaren inte är slumpartade har vi använt Χ² – test.

I vår undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal på skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska må bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mår bra. En god psykosocial arbetsmiljö för eleverna är en lugn, avslappnad miljö där det är tyst, men inte för tyst och där det är lätt att koncentrera sig. Det mest framträdande i enkätundersökningen är den höga ljudnivån, eleverna beskriver att det är alldeles för ”surrigt”.

Innehållsförteckning

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 3

3. Bakgrund ... 4

3.1 Begrepp och definitioner ... 4

3.2 Barndomens påverkan ... 5

3.3 Sju viktiga områden i och för skolan ... 6

3.4 Skolan - en social mötesplats ... 7

3.5 Sociokulturell inriktning ... 7

3.6 The Teaching Pyramid ... 9

3.7 Lärarens roll ... 11

3.8 En god lärandemiljö ... 13

3.9 Elevhälsa ... 14

3.10 Lagar och förordningar ... 15

4. Metod ... 16

4.1 Urval och genomförande ... 16

4.2 Bortfall ... 17

4.3 Enkät som undersökningsmetod ... 17

4.4 Frågeformulering ... 18

4.5 Deduktion, induktion och abduktion ... 18

4.6 Analys ... 19

4.7 Statistisk analys ... 19

4.8 Innehållsanalys ... 20

5. Resultat ... 21

5.1 Resultat av innehållsanalys ... 21

5.1.1 Lugn och ro ... 21

5.1.2 Goda relationer ... 21

5.2 Χ²-test ... 21

5.3 Resultat av enkätundersökning ... 23

5.4 Sammanfattning av resultat ... 29

6. Diskussion ... 30

6.1 Metoddiskussion ... 30

6.2 Reliabilitet och validitet ... 31

6.3 Resultatdiskussion ... 32

6.3.1 Elevernas upplevelse av skolans arbete för att främja psykisk hälsa ... 34

6.3.2 En god psykosocial arbetsmiljö enligt eleverna ... 34

6.4 Jämförelse med liknande undersökningar ... 34

7. Våra rekommendationer för ökad trivsel ... 37

8. Framtida forskning ... 38

Referenser ... 39

Bilagor ... 43

Bilaga 1 ... 43

Bilaga 2 ... 44

1

1. Inledning

Alla människor i Sverige går i skolan. Alla har alltså erfarenhet av skolans värld. Orlenius (2008) poängterar att skolan kan ses som ett andra hem för eleverna eftersom de spenderar mycket av sin vakna tid där. Skolan är, enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011), vad som ska lägga grunden för att vi ska få demokratiska samhällsmedborgare, därför anser vi att det är viktigt att alla mår bra i skolan. Lager, Berlin, Danielsson och Heimersson (2009) uttrycker att individualiseringen har ökat bland unga, det vill säga att unga i dagens samhälle prioriterar sig själv och sina egna mål före exempelvis gruppens intresse, tradition och religion. Som lärare tycker vi att målet ska vara att alla elever kan avsluta dagen med en positiv känsla, vi vill inte att eleverna ska ha ont i magen varken när de kommer till skolan eller går hem. Statens offentliga utredningar (SOU, 2010:80) konstaterar att det finns tydliga samband mellan hur unga mår och hur de presterar, samtidigt menas att vi inte har kunskap om hur vi ska kunna få ordning på det problemet och att vi i framtida forskning till exempel bör skaffa oss mer kunskap om barnens perspektiv. När det kommer till kränkande behandling och trakasserier leder det till att barn inte trivs och därför får en sämre hälsa som kan ge dem men för resten av livet (ibid.).

Precis som Backlund (2007) påvisar tror vi att en förutsättning för lärande är att ha en god hälsa. Därför vill vi i denna rapport fokusera på elevernas psykosociala hälsa och ta reda på hur eleverna mår i dagens skola. Något som vi anser hör ihop med elevernas psykiska hälsa är den psykosociala arbetsmiljön som finns runtomkring eleverna. Med det i åtanke kommer vi också i denna rapport att fokusera på hur arbetsmiljön påverkar elevernas psykiska hälsa och hur eleverna upplever att skolan arbetar för att uppnå en positiv arbetsmiljö som eleverna känner sig trygga i. Vi har valt att avgränsa arbetet genom att huvudsakligen rikta in oss på elevers psykiska hälsa och hur detta hör samman med deras psykosociala arbetsmiljö. Därmed kommer vi alltså inte att se till faktorer som berör elevers fysiska hälsa, med det inte sagt att det inte har någon relevans eftersom allt hänger samman vilket också SOU (2010:80) beskriver. Vi kommer att rikta arbetet mot år 4-6 i grundskolan, anledningen till detta är att eleverna då hunnit få mer erfarenhet av att gå i skolan än de yngre eleverna och förhoppningsvis kan ge en bredare bild.

Claesson (2007) beskriver sociokulturell inriktning genom att betona Vygotskijs idéer som innebär att elevens utveckling hör samman med den miljö hon befinner sig i. Vygotskij menar att lärande och utveckling inte kan delas på utan att de hör samman. Denna uppfattning ligger nära vår egen eftersom vi anser att en god lärmiljö är ett måste för att eleven ska vara mottaglig för att lära sig något. Om en elev inte mår bra i den miljö hon befinner sig i kommer det förmodligen påverka hennes lärande och utveckling. Med detta i åtanke kommer delar av vårt arbete att basera på delar av den sociokulturella inriktningen.

Som vi varit inne på tidigare har alla människor idag erfarenhet av skolan och det är det som gör alla skolfrågor så komplexa. De flesta i dagens samhälle har en bild av hur de tycker skolan ska se ut. Vi har ofta hört människor födda kring 1930 säga ”det var bättre förr”, frågar vi då vad som menas med detta ges ofta förklaringen att ”dagens barn har ingen respekt för vuxna”. Det är här det blir intressant, för självfallet ska barn ha respekt för vuxna men är det

2

inte så att vi ska visa respekt för alla runt omkring oss? Vi anser att alla förtjänar att bemötas med respekt, oavsett om du är vuxen eller barn. Det är här vi som lärare har ett ansvar och möjligheter att i det dagliga arbetet agera som förebilder för våra elever. Enligt Lgr 11 ingår det i skolans uppdrag att arbeta demokratiskt, ett exempel på detta är elevinflytande. Med andra ord ska eleverna ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och respektera andra personer i sin omgivning samt respekteras av andra runtomkring sig själva. Som sagt ska ingen behöva gå till eller från sin arbetsplats och må dåligt, och så länge det finns elever som gör det har vi ett tydligt uppdrag framför oss. Med detta i åtanke anser vi att det är viktigt att undersöka hur elever upplever den psykosociala arbetsmiljön, vilket ingår i vårt syfte. Vi tror att det är av största vikt att få eleverna att förstå att vi påverkar varandra i ett kollektiv. Vi hör alltför ofta eleverna säga ”det var inte jag som började”, som att det skulle vara en helt legitim ursäkt?

3

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att granska hur eleverna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.

Nedan presenteras två centrala forskningsfrågor som utformats utifrån studiens syfte.

Forskningsfrågor

- Hur upplever eleverna i år 4-6 att skolan arbetar för att främja deras psykiska hälsa?

- Vad innebär en psykosocial arbetsmiljö för eleverna i år 4-6 och hur upplever de att man uppnår en god sådan?

4

3. Bakgrund

Gustafsson (2009) beskriver att studier som gjordes under 1940- och 1950-talet inte gjordes på samma sätt som vi gör undersökningar idag. Då var det vanligare att föräldrar och lärare intervjuades för att få underlag för hur barnen mådde. När studier görs idag intervjuas barnen själva angående hur de har det hemma, bland kompisar och i skolan. Sedan genomförs intervjuer med dem om deras vanor i olika sammanhang, exempelvis gällande mat, fysisk aktivitet, sömn och så vidare. Under 40- och 50-talet kom det fram att ungefär tjugo procent av barnen hade sådana problem att de fick extra stöd eller hjälp av olika slag.

Om vi jämför detta med dagens studier, får vi fram ungefär samma procent men, enligt Gustafsson (2009), kan vi se att det handlar om andra saker i dagens samhälle. Under 50-talet tog lärarna emot dämpade, blyga och förtrycka barn och det finns självklart idag också, men nu handlar det i majoriteten av fallen snarare om barn med utagerande beteenden som oro, dold aggressivitet och rastlöshet. Även koncentrationssvårigheter är vanligt bland dagens elever. När vi tittar på flickorna i dagens samhälle handlar det framför allt om ont i magen och huvudvärk, det vill säga psykosomatiska symptom som ofta kommer från stress (ibid.).

3.1 Begrepp och definitioner

Nationalencyklopedin menar att ordet hälsa är ett begrepp som är svårt att definiera eftersom det ofta innebär mer än att vara fri från sjukdom. Statens folkhälsoinstitution (2011) menar att psykisk hälsa inte kan mätas, men definierar det som något som omfattar hälsorelaterad livskvalitet där upplevelsen av symptom, att fungera i dagliga verksamheter och synen på vårt välbefinnande hör till. Vi håller med om att hälsa är ett mångfacetterat begrepp i och med att det inte behöver betyda samma sak från en person till en annan. Hälsa, enligt SOU (2010:80), är ett begrepp som har betydelse socialt och inte bara berör individen.

Wennerholm Juslin och Bremberg (2004) har i sin artikel valt att dela in begreppet hälsa i fyra dimensioner. Den första de beskriver är fysisk hälsa, som de beskriver som kroppsliga styrkor, exempelvis motorisk förbättring och motoriska kunnigheter. Den andra är social hälsa och handlar om förmågor som har betydelse för barns samspel med andra, bland annat social kompetens, demokratiska värderingar och utåtriktat uppförande. Den tredje är psykisk hälsa vilket enligt deras definition innebär fenomen med betydelse för barnen själva, till exempel sin egen självkänsla och kroppsuppfattning. Den fjärde och sista definitionen som beskrivs är intellektuell hälsa. Dit räknas kognitiva förmågor och bedrifter i egenskap av läsförståelse, betyg i skolan och problemlösningsförmåga. De tycker att det är viktigt att påpeka att ”social och psykisk hälsa ofta går in i varandra” (s. 14). Social ångest kan vara både och eftersom att det drabbar individens psykiska hälsa i form av oro samtidigt som det drabbar individens utåtriktade beteende då denne kan ha svårt att exempelvis tala framför en grupp människor (ibid.).

SOU (2010:80) beskriver, vad vi skulle kunna kalla en femte dimension av begreppet hälsa, nämligen psykosomatisk. Detta inkluderar kroppsliga, sociala och psykiska perspektiv som är

5

viktiga för vår hälsa. Statistiska centralbyrån (2007) beskriver psykosomatiska besvär som huvudvärk, ont i magen, stress och sömnproblem. SOU (2010:80) påpekar att huvudvärk och magont är vanliga problem bland barn. De antyder också att detta är något som har ökat de senaste tio åren och att det framförallt sker hos barn som har problem i relationerna med sina vänner. Ohälsan bland barn och ungdomar idag består till majoriteten av psykosociala och psykosomatiska besvär (ibid.). I Statens offentliga utredningar (SOU, 2000:19) bekräftas det som uppmärksammats i andra undersökningar, det vill säga att när det kommer till barns känslomässiga, sociala och psykiska problem kan man se att de psykosomatiska problemen har blivit en större del i hälsoperspektivet.

Gustafsson (2009) lyfter kritik mot definitioner av hälsa likt de vi nämnt ovan. Den kritiken handlar om att definitionerna av hälsa i hög grad omfattar individens välbefinnande eller individens olika styrkor, ”Bara jag själv mår bra är allt okej. Hur andra mår kan vara det samma” (s. 30). Han menar att det i verkligheten inte fungerar det på det sättet eftersom att det är svårt att må bra om någon i ens omgivning inte gör det. Brodin och Hylander (2002) betonar att forskning visar på att det finns samband mellan lärande och känslor. De anser vi att självkänsla och medkänsla hänger ihop. Det är lättare att förstå sig själv när vi har blivit bekräftade och förstådda av andra, vilket i sin tur leder till att vi lättare kan förstå andra. De beskriver bland annat att om individen är nöjd med sig själv har denne också kraft att förstå och skåda hur andra har det. Om en individ däremot har dålig självkänsla är hon förmodligen alltför upptagen med att beskydda sig själv och behovet säger då att du först måste bli förstådd innan du är mottaglig för att kunna lägga märke till hur andra mår och vad som händer med dem.

3.2 Barndomens påverkan

Dålig hälsa kan påverka en människas val i livet, exempelvis val av yrke, vilket delvis kan minska personens inkomst och detta kan bidra till ytterligare dålig hälsa enligt Toivanen (2007). Hon har gjort undersökningar bland vuxna angående deras psykiska hälsa i olika sammanhang och hon nämner vid flera tillfällen i sin avhandling att omständigheter i barndomen kan vara viktiga faktorer för hur personer mår senare i livet. Furman (1997) håller inte riktigt med om detta utan önskar att vi skulle kassera myter om barndomstiden och de barn som växer upp under ofördelaktiga omständigheter. Han anser att människor växer genom sina erfarenheter, men att en svår barndom däremot kan ge ärr som sitter kvar i kropp och själ. Han återberättar flera människors berättelser om bland annat psykiska problem i sin bok Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom men han menar samtidigt att drabbade personer statistiskt sett löper större risk för problem senare i livet än de som växer upp under en så kallad ”normal barndom”.

Barndomen är inte bara en transportsträcka till vuxenlivet, utan barns uppväxtvillkor är nära sammankopplade med deras hälsa enligt Hjern (2009), vilket vi håller med om. Vi är också inne på samma spår som Toivanen (2007), det vill säga att vi anser att barndomen, där framför allt skolgången utgör en viktig del, har stor betydelse för varje individs framtida liv och välmående. Samtidigt håller vi till viss del med Furman (1997), bland annat när han lyfter

6

att människor växer genom erfarenheter. Han anser också att omgivningens inställning har stor inverkan på hur vi som individer ser på det vi har gått igenom i livet, vilket stämmer väl överens med vår egen åsikt. Vi tror dock inte att det enbart handlar om omgivningens inställning, även om det är en stor bidragande faktor till hur vi ser på händelser i vårt liv.

Dessa tankar får vi bekräftade i Furman (1997) som poängterar att vi bör använda oss av positivt tänkande. Med positivt tänkande menar han möjligheten att se meningsfullt på saker och ting, det innebär att vi har förmågan att se saker ur nog många aspekter för att hitta ett perspektiv som är fördelaktigt på något sätt. Om vi exempelvis tänker att ”jag hade varit lyckligare om min barndom varit något annat än vad den var”, då tänker vi negativt och vi borde istället vända på tankarna och tänka ”jag hade förmodligen inte varit så klok som jag är om min barndom varit på något annat sätt” (ibid.).

Barn tar redan från tidig ålder efter människor i sin omgivning och därför är viktigt, precis som Furman (1997) lyfter, försöka hålla sig till positiva tankar. Vygotskij (1995) ansåg att barns lek fungerar som ”ett eko av vad de redan sett eller hört från de vuxna” (s. 15), vilket innebär att barn rekonstruerar lekar utifrån sina erfarenheter. På så vis blir det tydligt att den psykosociala arbetsmiljön är viktig för barnens erfarenheter.

3.3 Sju viktiga områden i och för skolan

SOU (2010:80) beskriver sju områden som är viktiga i och för skolan när det kommer till ungdomars behov. Dessa är: sömn, fysisk aktivitet, maten i skolan, skolhälsovård, vänner och relationer, skolan som arbetsmiljö och skolprestationen. Vi avser inte att säga att vissa saker är viktigare än andra och vill därför förtydliga att vi har i detta fall valt att bara beröra några av ovanstående områden som SOU (2010:80) lyfter, trots att vi anser att alla är viktiga för en god psykisk hälsa. ”Det finns inga bra uppgifter på svenska ungdomars sovvanor, men mycket tyder på ungdomar i dag får mindre sömn än tidigare” (s. 32), SOU (2010:80). De tror att detta kan bero på samhället vi idag lever i, det vill säga att vi får många intryck från exempelvis internet och tv men också att vi idag har ett ökat socialt sällskap och att dagens läxor tar tid att genomföra. När det kommer till maten kan vi konstatera att skollunchen är ett väldigt omtalat ämne. SOU (2010:80) framhäver att skollunchen är grundläggande för att eleverna ska orka med hela skoldagen och hon trycker på att en av de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa är sund kost och goda matvanor.

7

3.4 Skolan - en social mötesplats

Vi vet att barn idag har skolplikt, vilket framgår av Svensk Författningssamling (SFS, 2010:800), med andra ord skollagen. SOU (2010:80) beskriver att skolan är en social mötesplats som inte bara handlar om inlärning och kunskap. SOU (2000:19) betonar skolan som en social gemenskap där de, precis som Lgr 11 och SOU (2010:80) konstaterar, måste lärarna ge eleverna möjlighet till en miljö som känns trygg samt att de utvecklar en vilja och lust att lära. Punkt 26 i United Nations Children´s Fund (UNICEF, 2012) lyfter också social trygghet. Dysthe (2003) beskriver att ordet social har två betydelser. För det första innebär

”social” att alla är sammanbundna i en gemenskap och en kultur som påverkar hur vi tänker och handlar i olika situationer, exempelvis i inlärningssituationer där vi inte kan studera lärande som ett avskilt fenomen eller som något som enbart handlar om mentala aktiviteter.

Vi måste se hela sammanhanget för att förstå vad som gagnar och vad som hindrar lärande.

För det andra handlar ordet social om att ha relationer och interagera med andra människor (ibid.).

3.5 Sociokulturell inriktning

Dysthe (2003) gör distinktionen att det inte finns någon teori som heter sociokulturell inlärningsteori utan att det finns ”sociokulturell teori om kunskap och lärande” (s. 32). Detta innebär att det finns ett flertal olika riktningar inom benämningen sociokulturell inriktning, varav vi kommer att lyfta de vi anser mest relevanta. Sociokulturella perspektiv går tillbaka till John Dewey (1859-1952) och George Herbert Mead (1868-1931) å ena sidan och Lev S.

Vygotskij (1886-1934) och Mikhail Bakhtin (1885-1975) å den andra. Dewey och Mead ansåg att kunskap blir till genom att människor interagerar inom en kulturell gemenskap.

Samtliga ovanstående teoretiker har interaktion och samverkan som centrala delar. Dysthe (2003) beskriver att den sociokulturella traditionen också kan kallas sociohistorisk, kulturhistorisk eller situerad, det vill säga kunskap existerar aldrig skild från sin omgivning utan är alltid en del av en historisk eller kulturell kontext.

Furman (1997) nämner att man idag inte tror på teorin om att barn är sköra och ömtåliga varelser som kan hindras i sin psykiska utveckling om vuxna i barnets omgivning älskar sitt barn för lite eller för mycket. Tvärtemot ses det som att barn utvecklas som en del av sin omvärld, tillsammans med människorna i sin omgivning, där utöver föräldrarna bland annat barnsköterskor, syskon och lärare är inräknade. Säljö (2000) beskriver att människan är läraktig, vi tar tillvara på tidigare erfarenheter och använder oss av dessa i framtiden. Lärandet kan ske på individnivå men det finns även alltid ett lärande för gruppen.

Dysthe (2003) konstaterar att lärande handlar om interaktion med omgivningen, lärande handlar med andra ord om mer än det som sker inom individens huvud. Hon beskriver att lärande och kommunikation hör samman med omgivningen. Sociokulturellt perspektiv innebär att du lär tillsammans med andra, att tillägna sig kunskap är således ingen individuell process. Hon lyfter att interaktion och samarbete inte bara är en positiv del av en lärandemiljö utan en helt avgörande faktor. Hur vi människor agerar styrs av sociala regler. Individen

8

baserar sin handling på tidigare erfarenheter och kunskaper av vad vi, medvetet eller omedvetet, uppfattat att omgivningen accepterar att vi gör i en särskild miljö, Säljö (2000).

Inom det sociokulturella perspektivet beskriver Vikström (2005) att språkets relation till vårt tänkande ses som dialektiskt, språket och tänkandet klarar sig alltså inte utan varandra. Det sociokulturella perspektivet lägger stor vikt vid människans språkliga kommunikation.

Språkliga medel använder vi när vi kommunicerar och att ha förmågan att formulera och kommunicera något innebär att göra något som en kompetent deltagare. Gustafsson (2010) beskriver att det sociokulturella perspektivet innebär att när vi får möjlighet att uttrycka våra tankar i kommunikativ praktik sker lärande. Säljö (2000) konstaterar att det alltid finns någonting att lära, han uttrycker att lärande finns med i all mänsklig verksamhet. Det innebär att vid varje samtal, handling eller händelse tar individen och/eller gruppen med sig något användbart inför en situation i framtiden (ibid.).

Enligt behavioristisk teori finns kunskapen utanför individen och kan avgränsas och delas.

Lärande tolkas som en ackumulation av stimulus- och responskopplingar. De flesta av oss kan se spår av denna teori i vår egen skolgång, Dysthe (2003). Hon konstaterar att oavsett vilken syn som finns på lärande är det avgörande hur man ser på engagemang och motivation.

Däremot lyfts de olika starkt beroende på vilken teori som valts. Behavioristerna lägger vikt på straff och belöning, för att på så vis stärka eller minska ett beteende. Kognitivisterna är intresserade av den inre processen och menar att elever har en inre motivation så länge de får arbeta med olika områden. Särskilt intressant blir det om resultatet inte stämmer överens med vad eleven förväntat sig, då uppstår en så kallad kognitiv konflikt (ibid.).

Ur ett sociokulturellt perspektiv framhävs inspirationen som finns i samhällets och kulturens förväntningar. Här kommer skolans uppdrag in, betonar Dysthe (2003), detta för att det är avgörande för motivationen hur väl skolan lyckas skapa en lärandemiljö där alla elever känner att de kan vara delaktiga. Hon beskriver att skolan måste vara en plats där eleverna känner sig uppskattade dels för vad de redan kan, men även för vad de kan betyda för sin omgivning. Att få delta i en grupp och känna sig som en viktig del av gruppen ger motivation för att vilja fortsätta lära. Sociokulturellt grundtagande angående det sociala sammanhangets innebörd i undervisande situation besvaras av epistemologiska frågeställningar, det vill säga läran om kunskap, om gemensamt utvecklade färdigheter (ibid.). Gustafsson (2010) anser att sociokulturella förklaringsmodeller kan gälla för demokratisk utveckling, detta när de utvecklande processerna blir märkbara i vår kommunikation med andra. Forskare som är inriktade på det sociokulturella studerar vad som händer i själva kommunikationen mellan människor, alltså i ”mellanrummet” (s. 18). Ordet mellanrum ses av honom som en liknelse för elevsamtalet och hans tolkning är att något sker på var sida av mellanrummet som i sin tur hänger samman med aktiviteten. Detta beskrivs som att eleverna kommer in i samtalet och har en uppfattning byggd på tidigare kunskaper och erfarenheter, det som sker i mellanrummet blir till något nytt som formar tidigare intryck. Säljö (2000) beskriver att lärande till stor del handlar om att inneha information, färdigheter och förståelse, men även att kunna avgöra vilka av dessa som är relevanta i olika sammanhang.

9

Det sociokulturella perspektivet lyfter att lusten att lära vilar på upplevelsen av meningsfullhet. Dysthe (2003) anser att både hemmet och skolan påverkar motivationen. I ett sociokulturellt perspektiv framhåller Vikström (2005) och Säljö (2000) att individen inte kan undvika att lära, när människan deltar i en verksamhet tar hon med sig den erfarenheten i framtiden, på gott och ont. I detta perspektiv finns utvecklingen av kunskap på utsidan av vår kropp där samspelet med andra människor och fysiska hjälpmedel är väsentliga för hur dessa tillgångar formas och förs vidare. Frågan hur vi lär, blir enligt sociokulturella perspektivet, en fråga om hur vi tillskriver oss dessa resurser, Dysthe (2003).

Gustafsson (2010) och Vikström (2005) beskriver båda Vygotskijs tankegångar kring den närmaste utvecklingszonen, även kallat den proximala utvecklingszonen. Den närmaste utvecklingszonen handlar om att det finns en skillnad mellan vad ett barn kan klara av på egen hand, det vill säga den aktuella utvecklingsnivån eller den självständiga problemlösningen, och vad barnet kan uppnå i samband med någon annan, den potentiella utvecklingen. Enligt detta resonemang menar Gustafsson (2010) att vi kan dra slutsatsen att en högre kunskapsnivå uppnås i undervisningssituationer som är inriktade på samarbete när individen kommunicerar med någon som har en högre kunskap. Vikström (2005) lyfter att den närmaste utvecklingszonen är aktuellt i dagens skola. Ett begrepp som härstammar från den proximala utvecklingszonen är scaffolding, enligt Emanuelsson (2001) kan detta översättas som byggnadsställning, eller som han kallar det ”stöttning” (s. 24). Begreppet innebär att läraren stöttar upp elevernas vetande tills deras kunnande har blivit nog starkt för att klara sig utan detta extra stöd. Synen på lärande har förändrats, idag lever vi i ett så kallat informations- eller kunskapssamhälle där lärande och kunskap står i fokus. Utbildning är inget projekt som genomförs under barn- och ungdomstiden utan det handlar om ett livslångt lärande, Säljö (2000). Han menar att den traditionella synen på lärande, där läraren är den som står i centrum och undervisar, det vill säga där monlogen är i fokus, håller på att försvinna. Lärande handlar inte längre bara om att ta del av information utan även om att tillägna sig egna erfarenheter.

3.6 The Teaching Pyramid

Skolan ses som den viktigaste institutionen för barn och unga, näst efter familjen, Backlund (2007). Skolgången är en socialisationsprocess och utbildningen i sig påverkar inte bara elevens framtid utan också dennes sociala kompetens och självbild (ibid.). Dunlap, Fox, Hemmeter, Joseph och Strain (2003) beskriver att många lärare är bekymrade över möjligheten att skapa en trygg lärandemiljö för sina elever. De menar att det är vanligt att lärare ofta lägger stor del av sin tid på att förbättra några elevers beteende, vilket gör att det finns mindre tid över för resten av klassen. Våra erfarenheter stämmer överens med detta, ofta upptar vissa elever stor del av lärarens tid men i enlighet med Lgr 11 ska vi se och bekräfta alla elever. SOU (2010:80) påpekar också att miljön i skolan har stor betydelse i vardagen när det kommer till att forma eleverna. Goda relationer till både lärare och vänner påverkar mer än bara elevernas hälsa och välbefinnande, bland annat leder det också till bättre skolprestationer. Dunlap m.fl. (2003) lyfter att det finns strategier som innebär en modell där

10

läraren uppmuntrar social och känslomässig utveckling, genom att ge stöd för barns goda beteende och förebygga oönskat beteende, denna modell kallas för The Teaching Pyramid.

Intensive individualized

interventions

Social and emotional teaching strategies Classroom preventive practices

Positive relationships with children, families, and colleagues

Figur 1. The Teaching Pyramid.

En modell för att stödja social kompetens och förhindra utmanande beteendehos små barn.

(Dunlap m.fl., 2003, s. 2)

Dunlap m.fl. (2003) konstaterar att det viktigaste av allt är att ha goda relationer med sina elever, har man det får man en god inlärningssituation och kan vara en förebild för sina elever. Eleverna märker fort om de har en lärare som bryr sig om dem och kommer i så fall att lyssna bättre på den läraren och söka positiv respons. Om eleverna känner sig trygga och bekräftade kommer de också att få en positiv självbild vilket minskar risken för utmanande beteenden. Tiden som läggs ner på att lära känna sina elever har läraren förmodligen igen i slutändan (ibid.). Det är nödvändigt för en förtroendefull relation att vara personlig, att lyssna lyhört till vad eleverna berättar men också att våga ställa öppnande och uppföljande frågor exempelvis gällande personliga förhållanden enligt Gustafsson (2009). Han lyfter att det krävs en tydlig respekt och instinktiv uppfattning kring elevernas integritet för att veta var gränsen går innan de upplever det som obekvämt eller påfluget.

Skolan är med andra ord en social mötesplats och har inte bara fokus mot inlärning och kunskap, menar SOU (2010:80). Dunlap m.fl. (2003) beskriver att klassrumsmiljön, där relationen mellan lärare – elev ingår, är betydelsefull. Ofta bedrivs aktiviteter i klassrummet som syftar till att stärka relationer och socialt beteende. Kombinationen med att ge elever beröm för sitt goda beteende, lära dem rutiner och förväntningar och göra förändringar i deras miljö, till exempel i schemat eller material, kommer troligen öka elevernas delaktighet och på ett naturligt sätt förebygga oönskat beteende. Läraren har stor möjlighet att påverka genom att exempelvis ge eleverna valmöjligheter, anpassa storleken på arbetsgruppen och så vidare (ibid.).

11

Dunlap m.fl. (2003) lyfter att många barn kan behöva stöd i sin känslomässiga och sociala utveckling. Det innebär till exempel att tillägna sig förståelse för andras känslor men även bli medveten om sina egna, samt att agera på att lämpligt sätt utifrån dessa känslor. De beskriver att barnen måste kunna sätt ord på sina känslor. Vid sökande efter kunskap, när beslut ska fattas och vid problemlösning samt vid bemästrande av nya färdigheter lyfter Brodin och Hylander (2002) att intresse är av största vikt för lärande, då avser de att utan intresse vill eleverna ingenting. Stolthet, glädje och förvåning är något som kommer efter nya upptäckter och nya färdigheter. När elever upplever att de kan, då självkänslan förstärks och de blir stolta och glada tror de att de kan lära sig mera. Om de däremot känner att de inte kan, kan händelsen leda till skam. Skam i sin tur kan bli en drivande kraft till lärande men det finns en stor risk att den hotar självkänslan och därför leder till uppgivenhet, blockering av inlärning och att eleven drar sig undan utmaningar (ibid.).

Brodin och Hylander (2002) påpekar också att en känsla aldrig kan vara rätt eller fel, utan

”den bara är” (s. 35). Barn vill att vuxna ska bekräfta dem och när det kommer till ett barns känsla anser de att känslan alltid ska accepteras och bekräftas. Dock lyfter de också att beteenden som orsakas av en känsla kan vara oacceptabla och därmed menar de inte att barnet får göra vad som helst bara för att vuxna bekräftar deras känsla. Det finns, enligt Dunlap m.fl.

(2003), barn som trots dessa strategier ändå behöver mer stöd och då behöver det göras en individuell plan för varje barn, detta görs i samarbete mellan skola och hem. Syftet med den är att identifiera vad skolan och hemmet kan göra för att hjälpa barnet. Vi känner igen detta och drar paralleller mellan exemplet och vår svenska ”åtgärdsplan”.

3.7 Lärarens roll

Läraren spelar en viktig roll i elevernas liv, då hon har stora möjligheter att påverka elevernas psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa, bland annat genom sitt dagliga bemötande, något som Backman, Alerby, Bergmark, Gardelli, Hertting, Kostenius och Öhrling (2012) har fått fram i sin studie:

The students also pointed out how important the teacher’s pedagogical competence is for their learning processes. According to the students, teachers should be capable of motivating the student, by explaining things better, and they should be positive and do a lot to help the students understand better (Backman m.fl. s. 24).

SOU (2010:80) anser att läraren inte bara ska hålla uppsikt över resultaten som eleverna presterar i skolan utan att läraren dessutom ska uppmärksamma beteendeförändringar hos eleverna då det kan vara ett riktmärke som tyder på att eleven inte mår bra. Dock vill hon förtydliga att hon med detta inte menar att det är lärarens ansvar att upprätthålla lösningar till eventuella problem, men hon anser att läraren är en av de vuxna i barnens omgivning som har bäst insyn i deras vardag och därför har en unik chans att göra skillnad. Tallberg Broman (2011) poängterar att barn föredrar vuxna som ger dem möjlighet till en bra tillvaro och framtid. Barnen vill att vuxna ska vara ansvariga när det kommer till empati, omsorg, läroprocesser, rättvisa och en trygg miljö. Gustafsson (2009) lyfter en av skolans viktigaste, men också svåraste uppgifter, att generera motivation hos elever.

12

Alerby, Bergmark, Forsman, Hertting, Kostenius och Öhrling (2008) konstaterar:

Health is created and experienced in daily life, and children’s meetings with all adults are important for their growth, learning, play and development. Such meetings can promote children’s healthy development, but in some cases they can also lead to the opposite (s. 39).

Vi finner att detta är en god utgångspunkt i allt arbete med barn och i detta fall elever i grundskolan. Som lärare kan vi både hjälpa och stjälpa elevers hälsa beroende på vårt agerande. SOU (2010:80) menar att dåliga skolresultat mest troligt leder till en dålig självkänsla och att problem ofta förvärras med tiden, därför är det av största vikt att följa upp elever som påvisar avvikelser i sitt beteende så tidigt som möjligt. Gustafsson (2009) betonar att både psykiska och sociala problem har inverkan på lärandet. Om en elevs skolresultat skulle förändras på ett negativt sätt finns det så gott som alltid en anledning till detta. Oavsett om den anledningen finns i elevens omgivning eller i individens inre är det viktigt att inte kalla detta för en formsvacka eller skoltrötthet, (ibid.). Om skolan inte tar tag i detta menar han att det, också på längre sikt, kan utgöra en fara för elevens psykiska hälsa.

Gustafsson (2009) påpekar att i dagens skola består klasserna ofta av femton till trettio elever och enligt Lgr 11 ska läraren möta varje elev som en enskild individ vilket också Gustafsson (2009) lyfter. För oerfarna och nyutbildade lärare, som oss, kan detta ses som ett stort och svårt krav, men detta kan uppnås genom enkla knep och metoder. Ett exempel är genom att skaka hand och se eleverna i ögonen om läraren säger god morgon innan de kommer in i klassrummet. Genom att se varje enskild elev ger vi dem en bekräftelse som visar att vi ser henne, att vi vet vem hon är och att vi bryr oss om just denne elev, vilket i sin tur är en viktig faktor för hälsofrämjande arbete (ibid.). Detta bekräftar Backlund (2007) när hon påpekar att lärarna upplever förväntningarna på sin egen roll från samhället, exempelvis från media, politiker och föräldrar. Förväntningarna innebär bland annat att eleverna ska nå målen och hålla ordning på klassen, att lärarna ska göra jobbet utan att klaga eller ”helt enkelt fixa allt” (s. 227).

Vi tycker inte att det är svårt att förstå att lärare idag känner att de har stora krav på sig, speciellt med tanke på att SOU (2000:19) konstaterar att de som är aktiva inom skolans värld anser att det är stökigare och högre ljudnivå än tidigare, samt att det finns en konstant oro i vissa grupperingar. Utredningen tyder på att både lärare och elever far illa av att toleransnivån har höjts och att detta leder till att framförallt elevernas lärande kommer i kläm. Tallberg Broman (2011) lyfter att det idag finns stora förväntningar på skolan.

Lärarens uppdrag innebär mycket mer än att förmedla ämneskunskaper. I styrdokumenten finns tydligt uttryckt att vi ska arbeta demokratiskt och i samband med detta även fostra och lära våra elever de kunskaper de behöver för att möta dagens samhälle. Orlenius (2008) och Lgr 11 anser att det är lärarens uppdrag att se till elevens utveckling samt att något sporadiskt bråk inte är det allvarliga, utan det är att leva i det dåliga klimatet som kan bli ett hinder för exempelvis empatiförmågan. Forskare upplever att barn som känner och visar omsorg för sina medmänniskor lagrar dessa erfarenheter, vilket i sin tur utgör en grund för hur de kommer att agera och reagera i framtiden (ibid.).

13

3.8 En god lärandemiljö

En god skolmiljö enligt SOU (2010:80) innebär god kvalitet i undervisningen samt att det är centralt att lärandet sker på elevernas villkor. En god lärandemiljö enligt SOU (2000:19) är en miljö som utmanar, stimulerar och stöttar de enskilda eleverna så att han eller hon får erfarenhet, kunskap, självförtroende och självkänsla. Vi anser att dessa två hör samman, om man vill kalla det ”en god skolmiljö” eller ”en god lärandemiljö” är upp till var och en men vi kommer att benämna det som en god lärandemiljö. Alerby och Hörnqvist (2005) har gjort undersökningar om skolmiljön både i Sverige och i Australien. De beskriver att skolan är en av de största arbetsplatserna i västvärlden och att skolan måste ses som en viktig plats i människors liv. De har i sin artikel bland annat intervjuat elever och lärare för att ta reda på vikten av de olika rummen som finns i skolbyggnaden. De flesta av eleverna, och alla lärare, ansåg i undersökningen att klassrummet hade störst betydelse.

Motiveringen till detta är, enligt Alerby och Hörnqvist (2005), att klassrummet är det rum där eleverna spenderar mest tid. Lärarna som intervjuades tryckte dessutom på att klassrummet är en plats som eleverna kan känna sig trygga på och där varje individ blir sedd. Det är därför viktigt att komma ihåg att skolan är elevernas arbetsplats, precis som SOU (2010:80) beskriver.

Trygghet är något som Skolverket (2002) anser är viktigt för den psykosociala arbetsmiljön. De menar att om vi inte känner oss säkra är det svårt att lära sig, precis som det är svårt att lära om relationerna består av otrygghet eller rädsla istället för tillit, därför blir en god arbetsmiljö också extra viktig för elever med svårigheter. Skolverket trycker även på att en stor orsak till mobbning eller kränkande behandling är bristen på denna trygghet och avsaknad av respekt för andras integritet. Hur vi är mot varandra, det vill säga våra relationer, menar Skolverket är grunden för arbetet i samband med att utveckla lärandemiljön. Skolan är den verksamhet som har störst möjlighet att jämna ut social ohälsa och det finns framgångsrika skolor som lyckats dra nytta av konflikter (ibid.).

Gustafsson (2009) lyfter att hälsa och lärande utgår från varandra och att de kan ses som

”två sidor av samma mynt” (s. 57). Engagerade lärare, som ger bra undervisning i en väl fungerande klassrumsmiljö är ett viktigt element för att skolan ska vara hälsofrämjande.

Skolverket (2002) konstaterar att något som är starkt kopplat till känslan av trivsel och hälsa är lusten att lära. De beskriver att den psykosociala miljön hör ihop med trivsel och framgång inom skolan. För att eleverna ska känna välbefinnande behöver de också känna sig delaktiga och känna att de har inflytande. Eleverna bör också känna att läraren har skapat goda relationer till dem samt möjlighet till en kreativ och utvecklande lärmiljö. Alla dessa är viktiga faktorer för att eleverna ska känna sig värdefulla.

14

3.9 Elevhälsa

SOU (2000:19) påpekar att elevhälsa är det som idag har ersatt det som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård. Hylander (2011) beskriver att bland dem som arbetar med elevhälsa (läkare, sköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger) finns en vision om att elevhälsa ska ses som något generellt och hälsofrämjande, men att verkligheten oftast innebär att individuella utredningsärenden tar all tid.

När det kommer till hur vi bör tänka kring elevernas hälsa instämmer vi med det som framhävs av Hylander (2011), nämligen att arbeta i förebyggande syfte. Detta kan liknas med att förhindra att barn ska drunkna genom att ta på dem flytväst, den hälsofrämjande insatsen vore att lära barnen simma (ibid.).

Elevhälsa är värd att satsa på genom beslutet av Utbildningsdepartementet (2011), angående att satsa mer pengar för att stärka elevhälsan:

Regeringen bedömer att utvecklingen av och tillgången till elevhälsa och speciallärare är central för att skolorna ska kunna erbjuda eleverna en god lärandemiljö som ger dem förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen och nå målen för undervisningen. (…). Regeringen bedömer därför att ett riktat statsbidrag bör erbjudas som möjliggör en förstärkning av elevhälsans personal och av speciallärare (Utbildningsdepartementet, 2011, s. 3)

Bremberg (2004) menar att det finns samband mellan elevernas psykiska hälsa och deras lärande, men att många lärare anser att psykisk hälsa är något som ligger utanför skolans uppgifter. I Lgr 11 står det skrivet: ”Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll” (s. 10), vilket vi anser tyder på att detta är ett viktigt område att fokusera på då Lgr 11 dessutom trycker på att ”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (s. 10). I Backman m.fl. (2012) framkommer att eleverna tycker det är centralt med respekt i klassrummet, både mellan elev - elev och mellan elev - lärare. En av eleverna i studien beskrev att det kändes viktigt att andra lyssnar när någon har ordet, något vi anser ska vara en självklarhet, men vi är medvetna om att det inte ser ut så i alla klassrum. Eleverna i studien lyfter också hur de påverkar varandra i ett klassrum, exempelvis genom vilket ordförråd som används. Om någon svär mycket påverkas omgivningen av det och om någon har en positiv attityd smittar det av sig.

Backman m.fl. (2012) konstaterar att en skolmiljö kan bestå av flera dimensioner, till exempel psykiska och psykosociala. Dessa kommer att påverka elevernas prestationer och upplevelse av sitt lärande. Forskning visar att det är viktigt med en positiv inlärningsmiljö där alla mår bra och visar respekt mot varandra (ibid.). Vi håller med om detta och tror att det kan vara en avgörande faktor för elevernas resultat i skolan.

15

3.10 Lagar och förordningar

I enlighet med SFS (2010:800), skollagens 5 kap, ska utbildningen utarbetas så att alla elever försäkras en skolmiljö som utmärks av studiero och trygghet. Detta innebär att vi som arbetar på skolan har en skyldighet att se till att alla elever mår bra, eftersom god hälsa lägger grunden för en bra lärandesituation. Även UNICEF (2012) lyfter barnens rättighet till trygghet och god hälsa. SFS (2010:800), skollagens 5 kap, lyfter att utbildningen ska förbereda eleverna för aktiva livsval och dessutom bidrar till personlig utveckling.

Myndigheter, politiker och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet, det vill säga att barnets välbefinnande ska komma i första hand enligt UNICEF (2012). De menar också att barn behöver kärlek, mat, sjukvård, trygghet, möjlighet att gå i skolan och leka för att kunna utvecklas bra. I Lgr 11 framhålls att grunden för god självkänsla och trygghet startar hemma men att även skolan har ett ansvar och att skolan ska arbeta för att vara en social gemenskap som ger eleverna trygghet, vilja och lust att lära.

Att vuxna ska lyssna på barn tycker vi är en självklarhet. Trots detta anser UNICEF (2012) och SFS (2010:800) att detta är nödvändigt att lyfta. Vuxna ska bland annat lyssna på barn angående var de vill bo om föräldrarna skiljer sig och politikerna i de olika kommunerna ska lyssna till barnens åsikter om hur kommunen ska använda sina pengar gällande sådant som berör barnen. Lgr 11 och UNICEF (2012) lyfter att lärarna ska lyssna på eleverna angående frågor inom skolan. Barn har, enligt UNICEF (2012) och SFS (2010:800), också rätt att uttrycka sina åsikter och att få tänka fritt. SFS (2010:800) påpekar att barnets åsikter ska ses i förhållande till mognad och ålder hos denne.

Utmärkande för skolan ska enligt Lgr 11 vara att alla inom skolan har omsorg för elevernas utveckling och deras välbefinnande och alla som är aktiva inom skolan ska arbeta för att främja aktning för varje individs egenvärde. Med detta i åtanke anser vi att det blir aktuellt att alltid sträva efter en god psykosocial arbetsmiljö.

16

4. Metod

Vi valde att jobba med enkät (se bilaga 2) som undersökningsmetod. Vi har vägt för- och nackdelar med olika metoder, med enkäter når vi ut till många och får en överskådlig bild.

Intervjuer ger möjlighet till följdfrågor och gå mer på djupet. Vårt syfte är att granska hur eleverna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Detta kan upplevas som känsligt och därmed kan det vara svårt med intervjuer, dessutom tar det längre tid att få en lika stor undersökningsgrupp som vid enkäter. Enkäter å andra sidan ger ingen möjlighet till uppföljning, Trost (2007). Efter noggrant avvägande valde vi enkäter som metod, främst på grund av ämnets känsliga karaktär.

Stigendal (2004) lyfter att både vuxna och barn kan svara lite som de känner, bara för att vara på tvären. Detta beskriver han kan ha med motivationen hos den som svarar att göra. Något vi måste ta i beaktande när vi bearbetar resultatet. Patel och Davidson (2003) lyfter betydelsen av att förklara syftet med intervjun eller enkäten för dem som ska svara, samt att klargöra hur resultatet kommer att användas och om deltagandet är anonymt. Vi ser det som en fördel att vi själva gick ut med enkäten eftersom det är bättre att delge undersökningspersonerna förstahandsinformation, i jämförelse med om vi skulle ha skickat enkäten till respektive klasslärare är det inte säkert att de kunnat förklara allt för eleverna och det hade kunnat påverka utgången. Precis som Patel och Davidson (2003) konstaterar, anser vi att det är viktigt att personen ifråga, i detta fall eleven, förstår att just deras bidrag är betydelsefullt. Vi tror att detta kan vara avgörande för hur engagerade eleverna är när de deltar i undersökningen.

4.1 Urval och genomförande

Undersökningsgruppen bestod av elever i år 4-6 på tre skolor, i tre olika kommuner i Norrbotten. Vi valde att låta eleverna kryssa i vilken årskurs de tillhör, det vill säga år 4, 5 eller 6. De fick också kryssa i om de var kille eller tjej. Framkommer skillnader i svar beroende på årskurs och kön kommer dessa att redovisas. Det var totalt tjugotvå elever från år 4, femton elever från år 5 och femton elever från år 6 som deltog, av dessa var tjugonio killar och tjugotre tjejer.

I vår enkätundersökning fick eleverna fyra stycken alternativ när de besvarade frågorna. Vi gick igenom frågorna A – K en och en i helklass med eleverna och därefter fick de besvara fråga L – N i sin egen takt efter att vi förklarat frågorna. Trost (2007) menar att personen som håller i undersökningen har en central roll när det gäller att motivera de som ska svara och att vi genom vårt beteende både kan uppmuntra eller förstöra studien. Valet av år 4 och uppåt grundar sig i att eleverna då hunnit gå några år i skolan och hunnit få mer erfarenhet av skolan som arbetsmiljö. Målet var att genomföra enkäten på olika skolor eftersom vi vill ha en stor spridning som möjligt av olika miljöer. Vår erfarenhet genom vikariat och praktik är att det finns skillnader mellan olika kommuner. Det handlar i stora drag om hur lärarna lägger upp planeringen, hur de undervisar och kommunerna kan dessutom ha olika åsikter om

17

exempelvis hur skolan ska arbeta mot mobbning och med elevernas välmående. Vi har dock inte för avsikt att jämföra resultatet mellan de olika skolorna eller kommunerna.

4.2 Bortfall

Somliga av föräldrarna hade inte skrivit under föräldragodkännandet, medan vissa föräldrar hade skrivit under men eleverna hade glömt dem hemma och därför har några elever i de klasser vi besökt inte medverkat i vår undersökning. Totalt har arton elever inte deltagit på grund av ovanstående. Två elever var sjuka dagen då vi genomförde enkäten.

En förälder hade kryssat i att hans/hennes barn inte fick delta i enkätundersökningen.

Denne förälder hade skrivit en motivering som löd ”Vår dotter har bytt skola för inte så länge sen och inte hunnit göra sig nån uppfattning om denna skola”. Om eleverna kryssat i flera alternativ på någon av frågorna har vi valt att se den elevens svar som ett bortfall då de fick instruktionen att endast kryssa i ett alternativ per fråga.

4.3 Enkät som undersökningsmetod

Enkäten berör ett område som kan upplevas som känsligt för vissa och då kan, precis som Trost (2007) beskriver, enkäter vara att föredra framför intervjuer. I och med att området kan uppfattas som känsligt har vi även valt att skicka ut ett föräldramedgivande (se bilaga 1), vilket innebär att varje målsman måste ge sitt godkännande för att deras barn får delta i undersökningen.

Patel och Davidson (2003) beskriver att vare sig vi använder oss av intervju eller enkät är det vanligt att börja med neutrala frågor som bakgrundsinformation, likaså att avsluta med en allmän del som till exempel lämnar utrymme för egna kommentarer. Med detta i åtanke valde vi i enkätundersökningen att avsluta med frågor som besvaras i form av egna kommentarer.

Vårt syfte är att granska hur eleverna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Med hänsyn till elevernas ålder och deras förmåga att behålla koncentrationen gjorde vi ett medvetet val att inte inleda med neutrala frågor, istället hade vi frågor som specifikt svarar mot vårt syfte.

I vår enkätundersökning har vi valt att anta ett elevperspektiv, det vill säga vi vill få fram elevernas uppfattning om sin psykiska hälsa och psykosociala arbetsmiljö. Beslutet grundades i att vi upplevde att undersökningar utifrån elevperspektiv inte var lika väl dokumenterade som exempelvis hur lärare upplever elevers psykosociala arbetsmiljö eller hur skolsystrarna ser på elevhälsa. Dessa perspektiv har vi funnit relativt mycket fakta och undersökningar om.

18

4.4 Frågeformulering

Enligt Patel och Davidson (2003) ska frågeställaren tänka över frågornas formulering och exempelvis undvika långa och ledande frågor. De menar också att personen i fråga ska fundera över vilket språk hon använder för att de som ska svara förstår innehållet.

Frågeställaren bör fundera över i vilken ordning frågorna ställs, speciellt vid enkäter där det inte är möjligt att ge kommentarer som vid en intervju (ibid.). Vi strävade efter att undvika svåra ord och fackuttryck och istället använda ord som de flesta människor kan förväntas känna till. Stigendal (2004) nämner vikten av att tänka över sina ordval när det kommer till en enkätutformning med uttryck liknande fackuttryck. I skapandet av enkäten har vi fått göra en kontinuerlig avvägning av ordval, vi var medvetna om att vi inte borde använda fackuttryck, men vi vill heller inte använda för simpla ord för att beskriva komplexa områden. Exempelvis ber vi eleverna beskriva hur en god lärandemiljö är för dem, ett val vi gjorde eftersom vi anser det viktigt att eleverna är bekanta med tanken att de faktiskt befinner sig i en lärandemiljö. I och med att vi också närvarade vid genomförandet gick vi igenom sådana uttryck, om vi inte hade varit på plats skulle formuleringen förmodligen sett annorlunda ut. Däremot anser vi att det gäller att vara medveten kring sitt eget ordval vid förklaring av olika uttryck för att inte påverka elevernas svar.

Patel och Davidson (2003) lyfter att enkätarbetet bör ske systematiskt, det vill säga att dela upp enkäten i de olika delområden som den berör för att vara säker på att ingen aspekt av frågan missas. Vi anser också att detta är viktigt i och med att det inte finns möjlighet till komplettering av enkäten, på så vis erbjuder intervjuer en annan möjlighet. Vi har varit kritiska vid formuleringen av frågorna och inte använt oss av frågor av typen ”kan vara bra att veta”. Detta har vi också fått granska, eleverna ska orka svara och vara motiverade hela tiden och då är det viktigt att frågorna är relevanta (ibid.). Med det i åtanke valde vi att inte ha med för många frågor.

Patel och Davidson (2003) anser att oklara frekvensord som till exempel ”ibland” bör undvikas. Begreppet ibland är annars ett farligt uttryck att använda då det är svårt att sätta tidsperspektivet på vad ordet innebär. Trost (2007) beskriver att ”ofta” kan ha olika betydelser för olika personer, för vissa kan ofta betyda flera gånger i veckan medan för andra kan det vara mer sällan. I korta drag menar han att vi bör undvika ord som lämnar öppet för egen tolkning av hur ofta, eller sällan, orden gäller. I vår enkät besvaras vissa frågor med en gradering på skala 1 till 4 och andra med elevens egna kommentarer. Genom att välja graderingsskalan 1 till 4 måste eleven ta ställning på ett annat sätt än om skalan varit 1 till 5, där 3 kan ses som ett relativt neutralt val. Patel och Davidson (2003) beskriver att människor har en tendens att undvika ändpunkterna och dra sig till mitten, den så kallade centraltendensen, något vi undviker genom att använda oss av skala 1 till 4.

4.5 Deduktion, induktion och abduktion

Enligt Patel och Davidson (2003) arbetar forskaren för att skapa teorier som ska ge en så riktig kunskap som möjligt om verkligheten. Basen för teoribygget är data, information om den del av verkligheten som studeras. Detta underlag kallas ofta för empiri. De konstaterar att

19

en forskares arbete består av att relatera teori och verklighet till varandra. De beskriver tre olika sätt som forskaren kan arbeta på för att kunna relatera teori och empiri, dessa är deduktion, induktion och abduktion.

En forskare som arbetar deduktivt menar Patel och Davidson (2003) följer bevisandets väg.

Utmärkande för detta arbetssätt är att forskaren utifrån allmänna principer och existerande teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. Forskaren använder sig av den existerande teorin och skapar en hypotes som empiriskt testas, detta sätt att arbeta på kallas även för det hypotetiskt-deduktiva. Genom ett deduktivt arbetssätt menas att objektiviteten stärks eftersom forskaren utgår från redan befintliga teorier. Detta innebär att forskningen blir mindre subjektiv, det vill säga påverkad av forskarens egna uppfattningar. Risken som finns är att forskaren missar nya upptäckter efterson hon styrs av tidigare teorier (ibid.).

Om forskaren å andra sidan arbetar induktivt följer hon upptäckandets väg, Patel och Davidson (2003). Forskaren utgår inte från någon existerande teori utan börjar med att studera forskningsobjektet, det vill säga hon ska upptäcka något som kan formuleras till en teori.

Detta innebär att forskaren arbetar mer eller mindre förutsättningslöst, forskaren har egna erfarenheter som kommer att påverka de teorier som skapas (ibid.).

Det tredje sättet att arbeta, abduktion, innebär en kombination av deduktion och induktion, Patel och Davidson (2003). Då formulerar forskaren, utifrån ett enskilt fall, ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet. Den första delen bär spår av induktion. Forskaren går sedan vidare genom att pröva hypotesen eller teorin på nya fall, här arbetas deduktivt. Fördelen med att arbeta abduktivt är att det inte låser forskaren i samma grad som om hon arbetar bara induktivt eller deduktivt. Risken med detta arbetssätt är att forskarens egna erfarenheter styr arbetet och exempelvis påverkar urval av studieobjekt (ibid.).

I våra studier har vi antagit ett deduktivt förhållningssätt, det vill säga att vi har utgått från redan existerande teorier. Eftersom vi utgått från tidigare forskning och befintliga teorier kan objektiviteten i vårt resultat säkerhetsställas.

4.6 Analys

Nationalencyklopedin (2012) definierar analys som, ”verklig eller tänkt uppdelning av något i dess olika beståndsdelar; grundlig, uppdelande undersökning.”.Vi använder oss av analys för att framhäva och visa upp data från vår enkätundersökning.

4.7 Statistisk analys

Vi har bearbetat fråga A – K genom att kvantifiera dessa och redovisa det i form av stapeltabeller för att få en tydlig överblick av hur majoriteten av eleverna upplever sin lärandemiljö. För att säkerställa att svaren inte är slumpmässiga har vi även använt oss av Χ²- test

.

20

inom området. Vårt syfte innebar att granska hur eleverna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Våra frågeställningar var hur upplever eleverna i år 4-6 att skolan arbetar för att främja deras psykiska hälsa och vad innebär en psykosocial arbetsmiljö för eleverna i år 4-6 samt hur man uppnår en god sådan?

4.8 Innehållsanalys

Fråga L – N, det vill säga de fria frågorna, har vi valt att göra en innehållsanalys på. En innehållsanalys innebär att söka efter teman i det material som analyseras, Bryman (2002).

Det är vanligt att innehållsanalysen kvantifierar innehållet till förutbestämda kategorier (ibid.). Vi hade inga på förhand uppställda kategorier, målet var istället att finna skillnader och likheter i elevernas svar. Jonsson (2007) menar att olika ord och fraser kan betyda samma sak, vilket innebär att det är ofrånkomligt att det blir en tolkningsfråga gällande vilken innebörd olika ord och formuleringar betyder för eleverna. I och med att undersökningsgruppen omfattar både killar och tjejer har det funnits möjligheter att upptäcka skillnad beroende på kön.

21

5. Resultat

Svaren 1 – 4 i vår enkät innebär att 1 är när eleverna inte håller med frågan medan 4 betyder att eleverna håller med frågan, 2 och 3 blir därför mellantingen men ger ändå en bild av åt vilket håll eleven lutar. När vi sammanfattar resultatet har vi valt att räkna svarsalternativ 1 och 2 som en del, och 3 och 4 som en annan, det innebär att när vi pratar om majoriteten eller merparten av eleverna refererar vi till dessa två delar.

5.1 Resultat av innehållsanalys

Resultatet av innehållsanalysen av svaren till de öppna frågeställningarna visade att svaren kunde delas in i två kategorier; Lugn och ro, samt Goda relationer. Kategorin lugn och ro omfattas av kommentarer som ”munnen ska va stängd så man kan tänka”, ”det ska va tyst i klassrummet men att man får prata när man får hjälp” och ”tyst och att ingen stör och försöker va rolig mitt i en lektion”. Kategorin relationer omfattas av kommentarer som ”Jag är snäll mot dom. Jag hjälper dom och ibland kanske är jag med dom och ser att allt är bra hos dom.

Jag gör så gott jag kan”, ”man ska vara en bra kompis”.

5.1.1 Lugn och ro

Eleverna upplever att det i dagsläget är alldeles för surrigt och stökigt runt omkring dem.

Eleverna ger exempel på detta samt förslag på förbättringar till arbetsron, ”Jag ska vara tyst”,

”Mer arbetsro det är ganska surrigt”, ”Att det är lugnt i klassrummet”, ”Tystnad”, ”En god lärandemiljö är tyst och lunkt”, ”Det ska vara tyst när vi jobbar”.

5.1.2 Goda relationer

Eleverna ser sin egen roll i kollektivet och förstår att deras handlingar påverkar andra.

Elevkommentarer: ”Jag försöker vara positiv, glad, uppmuntrande. För om jag är arg, negativ och inte bryr mig alls om andra så blir det ju dåligare stämning runt omkring.” ”Jag berömmer småbarnen (åk: 3 och neråt) så att dom får bra självförtroende”, ”Ge uppmuntran till många och inte säga fula ord och lyssna på varann”, ”Hjälpa andra när dom är ledsen”, ”Jag gör inge dumt mot andra”. Det vill säga eleverna förstår vikten av goda relationer med sin omgivning.

5.2 Χ

-test

I den undersökning vi gjorde bestod en stor del av svarsalternativen av alternativen 1 - 4 eller en så kallad nominalskala. Nominalskala innebär att alternativen saknar inbördes ordning, det är inte möjligt att beräkna median eller aritmetiskt medelvärde. En metod som är lämplig att använda vid nominalskala är Karl Pearsons Χ² -test, se Vännman (2002).