I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter

Beteckning:________________

Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi

I Ur och Skur- pedagogik

för barn med koncentrationssvårigheter

Desirée Engström och Stina Söderbäck

December 2008

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Didaktik

Lärarprogrammet

Engström, Desirée & Söderbäck, Stina (2008): I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos). Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.

Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.

Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.

Nyckelord:

Innehåll

1 INLEDNING ...1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

2 BAKGRUND ...2

2.1 Läroplanen för förskolan (Lpfö98) ... 2

2.2 Vad innebär koncentration? ... 3

2.3 Koncentrationssvårigheter ... 3

2.4 Olika typer av koncentrationssvårigheter ... 4

2.5 Teorier om möjliga bakomliggande orsaker ... 4

2.6 Bemötande och förhållningssätt... 5

2.7 Utemiljöns betydelse ... 7 2.8 I Ur och Skur ... 8 2.9 Sammanfattning ... 10 3 METOD...10 3.1 Val av metod... 10 3.2 Urval ... 11

3.3 Genomförande och bearbetning ... 12

3.4 Tillförlitlighet och etiska ställningstaganden ... 13

4. RESULTAT...14

4.1 Utmärkande för barn med koncentrationssvårigheter ... 14

4.2 I Ur och Skur- pedagogiken... 15

4.3 Miljöns betydelse... 16

4.4 Förhållningssätt och bemötande ... 17

4.5 Sammanfattning ... 19 5 DISKUSSION ...20 5.1 Metoddiskussion ... 20 5.2 Resultatdiskussion ... 21 5.3 Sammanfattning ... 23 REFERENSER ...25

Bilaga 1. Tematiskt frågeunderlag... 28

1 INLEDNING

Att vara barn i dagens förskola är inte alltid så lätt, speciellt inte för de som har svårt att koncentrera sig. Alla barn har mer eller mindre behov av uppmärksamhet. En del barn får pedagogerna lägga ner extra kraft och energi på för att deras behov ska kunna tillfredställas. Dagligen stöter pedagoger inom förskolan på barn som av någon anledning är oroliga, rastlösa och har svårt att fokusera på en sak i taget. Dessa barn uppfattas många gånger som störande av både kamrater och pedagoger. Då det ständigt är liv och rörelse omkring dem ligger det nära till hands att pedagoger börjar misstänka att det rör sig om koncentrationssvårigheter. Många barn som visar tecken på koncentrationssvårigheter är i våra ögon sett kunskapsrika och fungerar bra i vissa situationer men kan i andra sammanhang tappa fokus fullkomligt. Detta kan ofta leda det till att dessa barn hamnar i konflikt med omgivningen. Barnen behöver inte ha primära koncentrationssvårigheter utan det kan också röra sig om situationsbundna eller sekundära svårigheter, vilket enligt Kadesjö (2007) kan innebära att miljön runt omkring barnen påverkar deras koncentration.

De barn som av olika anledningar hade koncentrationssvårigheter (utan diagnos) under vår verksamhetsförlagda utbildning har utifrån ovanstående resonemang väckt vårt intresse. I samband med detta blev vi nyfikna på att undersöka vad utemiljön skulle kunna ha för betydelse för dessa barn. Vår fundering är om miljön har betydelse och att barn får svårt att koncentrera sig när de befinner sig i en miljö som inte är anpassad för dem. Barn som har svårt att koncentrera sig finner sig, enligt oss mer till rätta när de på förskolan får tillbringa mycket tid utomhus på förskolan och då gärna i mindre grupper. Av den anledningen föll valet på att i det här examensarbetet i första hand fokusera på barn med koncentrationssvårigheter kopplat till en förskola som inriktar sig på utomhuspedagogik. Inom I Ur och Skur- verksamheten tillbringar barn och pedagoger större delen av dagen utomhus. Genom att utgå från I Ur och Skurs- pedagogik är förhoppningen att denna studie ska bringa kunskap om hur pedagoger uppfattar utomhusmiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrations- svårigheter (barn utan diagnos). Vi vill belysa vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för dessa barn. Vi är även intresserade av att undersöka och få en uppfattning om hur några pedagoger samt någon rektor för en I Ur och Skur- förskola resonerar kring barn med koncentrationssvårigheter utifrån deras verksamhet.

Utifrån ovanstående syfte är våra frågeställningar följande: - Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter?

- Vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter?

- Vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skur-verksamheten för barn med koncentrationssvårigheter?

2 BAKGRUND

I detta avsnitt följer en redovisning angående det nuvarande kunskapsläget kopplat till undersökningens syfte samt frågeställningar. Förskolans verksamhet grundar sig på läroplanen för förskolan (Lpfö98). En redogörelse görs därför nedan beträffande vad som står i den utifrån vår undersökning. Därefter definieras fenomenen koncentration och koncentrationssvårigheter eftersom dessa är studiens centrala begrepp. Det görs med hjälp av olika forskare som exempelvis Björn Kadesjö. Litteratur har sökts genom databaser som t.ex. Libris, Higgins samt Eric via (CSA). Vidare följer ett stycke som handlar om pedagogers bemötande och förhållningssätt beträffande barn med koncentrationssvårigheter. Avsnittet tar sedan fokus på utomhuspedagogik, I Ur och Skur och vilken eventuell inverkan denna pedagogik kan ha för barn med koncentrationssvårigheter.

2.1 Läroplanen för förskolan (Lpfö98)

Målen i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är utformade som mål att sträva mot. Dessa ska ligga som grund för hur förskolan ska arbeta när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. I läroplanen framhålls att det är förskolans uppdrag att utforma den pedagogiska verksamheten så att den anpassas till alla barn. Barn som behöver mera stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Nedan följer de riktlinjer som vi utifrån studiens syfte anser är betydelsefulla att lyfta fram.

Alla som arbetar i förskolan ska:

Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling

(Lpfö, 1998, s.31).

Arbetslaget ska:

Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag

(Lpfö, 1998, s.29-31).

2.2 Vad innebär koncentration?

Begreppet koncentration förklaras i Nationalencyklopedin (2008) som att kunna kvarhålla uppmärksamhet. Även Berglund (2000), Ericsson (2003), Iglum (1999) och Johannessen (1997) beskriver samtliga termen koncentration som en förmåga att kunna hålla uppmärksamheten fokuserad under en viss tidsrymd utan att distraheras av omgivningen. Iglum hävdar dessutom att det är en förutsättning för det sociala samspelet. Enligt Johannessen (1997) kopplas uppmärksamhet och koncentration ofta samman. Ibland kan det vara så att barn inte har koncentrationssvårigheter utan bara är kräsna till vad de vill koncentrera sig på. De uppgifter barnen får bör vara motiverande och intressanta. En anledning till brist på koncentration kan vara att barnet vill bestämma själv och trotsar det pedagogerna säger att det ska göra (Johannessen, 1997).

2.3 Koncentrationssvårigheter

Det som kan uppfattas som avvikande beteende såsom koncentrationssvårighet hos ett barn är enligt Iglum (1999) beroende av de ögon som betraktar barnet i fråga. Författaren vidhåller att det som är acceptabelt beträffande beteenden påverkas av normer och förväntningar som styrs av tid, rum och situation. Juul (2005) betonar att det är många uppmärksamhetsfunktioner som ska stämma för att barnet ska kunna rikta fokus och fungera målinriktat samt effektivt. Förekommande symptom kan enligt Juul vara att barn visar på en bristande förmåga att hålla tillbaka impulser. Författaren nämner också att barn som har koncentrationssvårigheter är ofta överaktiva och blir av det skälet ouppmärksamma. Även Kadesjö (2007) säger att barn som har koncentrationssvårigheter visar en bristande förmåga att koncentrera sig vilket kan t.ex. speglas i leken eller under en samling. Dessa barn upplevs ofta som oroliga, bråkiga och de kan även ha svårt att lyssna och ta till sig vad andra säger. När barnen ska utföra en uppgift eller övning varierar deras motivation med de yttre förhållandena och med hur pass tillfreds de är med situationen. Enligt Kadesjö kan det därför vara svårt att förutse hur ett barn kommer att reagera i olika sammanhang. Dessa växlingar i koncentrationsförmågan leder till att barnet i fråga ofta blir missförstått. Det kan upplevas att barnets beteende är uttryck för en bristande vilja, eller möjligtvis trots, och pedagoger kanske inte förstår att det faktiskt handlar om en oförmåga till koncentration (Kadesjö, 2007). Eresund (2002) hävdar att koncentrations-svårigheter kan visa sig genom att barnen har svårt att anpassa sig till sociala regler. Dessa barn vill bestämma allting och får utbrott när de inte får sin vilja fram eller misslyckas med något. De kan vara såväl verbalt som fysiskt aggressiva och har inte tålamod att träna på färdigheter. Dessa barn kan även ha svårt att fungera i grupp (Eresund, 2002).

koncentrations-svårigheter är oroliga, rastlösa samt har svårt att fokusera på en aktivitet någon längre stund. De kan ibland få plötsliga raseriutbrott. Det är vanligt förekommande att barnen blir socialt isolerade. Dessa barn har också svårt att finna ro i större barngrupper. De fungerar sämre när det gäller att delta i lekar där de ska följa vissa regler. Hellblom-Thibblin (2004) skriver om kategorisering av barns problem i skolans värld. Författaren påstår att det är relevant att undersöka vad kategoriseringen innebär för barnen. Om ett barn exempelvis får en diagnos för att de har koncentrationssvårigheter så kan det innebära att barnet påverkas av kategoriseringen. Författaren hävdar därför att skolan kan se en medicinsk diagnos som ansvarsbefriande. Diagnoser kan enligt Hellblom-Thibblin erfaras både som risk och möjlighet beroende på hur den tillämpas i pedagogiska situationer.

2.4 Olika typer av koncentrationssvårigheter

Koncentrationssvårigheter kan förekomma i lättare eller svårare grad. Svårigheterna kan vara övergående eller kroniska (Juul, 2005). Varaktiga koncentrationssvårigheter benämns som primära, vilket är ett biologiskt betingat tillstånd. Det innebär enligt Juul att barnet har svårt att rikta uppmärksamheten på en uppgift för att sedan hålla fast vid uppgiften en längre stund. Kadesjö (2007) menar att dessa svårigheter utmärker sig i tidig ålder och att det följer barnet under hela uppväxten. Greene (2003) beskriver primära tillstånd av koncentrationssvårigheter som att barnet visar en extrem grad av bristande uppmärksamhet. Barnet kan även ha en bristande organisationsförmåga och impulskontroll. Kadesjö hävdar att om koncentrations-svårigheterna är mer temporära betecknas de som sekundära. Det kan vara en reaktion på psykiska påfrestningar eller det kan också bero på brister i barnets uppväxtsituation. När ett barn kan koncentrera sig i vissa situationer men inte i andra benämns det som situationsbundna koncentrationssvårigheter. Det förekommer även kombinationer av de olika typerna av svårigheter (Kadesjö, 2007 ).

2.5 Teorier om möjliga bakomliggande orsaker

uppväxtmiljö förändras till det bättre och barnet får den yttre stabiliteten det tidigare saknat Kadesjö (2007). Barn som varit med om svåra upplevelser såsom krig, sexuella övergrepp eller tortyr kan påverkas negativt av detta enligt Olsson och Olsson (2007). Författarna menar att sådana upplevelser kan leda till att barnet drabbas av posttraumatisk stress och detta tillstånd medför stark ångest och skräck. Upplevelserna är ofta mycket svårhanterliga och kan utlösas av ljud, lukt eller synintryck som kan påminna om de svåra minnena. Posttraumatisk stress kan ge sömnsvårigheter men även skapa irritation, koncentrationssvårigheter, misstänksamhet, depression och oro. Även Hardardóttir (2005) upplyser att barn som har varit med om traumatiska händelser kan få koncentrationssvårigheter. Författaren betonar att det kan vara minnen som väcker rädsla och ångest som leder till att barnet kan få svårigheter med att koncentrera sig på aktiviteter såsom lek eller studier.

2.6 Bemötande och förhållningssätt

Det kan enligt Kadesjö (2007) vara bra för pedagoger att fundera över följande frågeställningar vid uppläggning av en arbetsplan i arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter:

- Vilka aktiviteter och sysselsättningar passar bra för barnet att delta i, vilka kan det behöva slippa?

- På vad sätt kan barnet delta? Kan man anpassa eller lägga tillrätta aktiviteterna så att de passar barnets förutsättningar? Behövs vuxen medverkan?

- Behöver dagsprogram, miljö och material anpassas för barnet? Behöver hela dagens uppläggning en tydligare struktur?

- Vad behövs för att barnet skall fungera bättre tillsammans med andra barn?

- Hur kan barnets utveckling stimuleras? Behöver det riktade insatser eller träning och i så fall, vad är målet med dessa insatser? (Kadesjö, 2007, s. 180).

Barn med koncentrationssvårigheter behöver i särskilt hög grad struktur, kontinuitet och fasta rutiner för att skolarbetet ska kunna fungera tillfredsställande (Ericsson, 2003). Stabilitet såsom fasta rutiner kring tid, plats, personer och aktiviteter är enligt Iglum (1999) beaktansvärt att tänka på när det gäller barn med koncentrationssvårigheter. Därför bör improvisation undvikas för dessa barn. Det är dessutom angeläget att inte blanda in för många vuxna kring barnen. I arbetet med barn som har svårt att koncentrera sig bör pedagogerna enligt Iglum tänka på att innemiljön ska vara sparsamt möblerad för att inte barnet ska överhopas med allt för många eller starka intryck. Iglum hänvisar dessutom till Barkleys (1995) forskning som lyfter fram att det i arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är mest väsentligt att fokusera på barns starka sidor istället för att lägga vikt på att kompensera svagare sidor Iglum (1999). Även Juul (2005) betonar att det är angeläget att ge barnet möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Författaren hävdar att barn med koncentrationssvårigheter behöver yttre ramar av struktur och överblick i form av välbekanta rutiner. Dessa barn behöver enligt Juul också ett överblickbart rum där barnet inte störs av för mycket synintryck. Barn behöver vuxna som är rationella och som har en lugnande effekt på barnen. Det grundläggande är enligt Juul att pedagogerna å barnets vägnar kan förutse, föregripa och visa vägen. För att kunna göra det bör pedagogen ha förmåga att förstå barnet utifrån dess koncentrationssvårighet (Juul, 2005).

medvetna om de faktorer som kan bidra till barnets bristande koncentration (Greene, 2003). Olsson och Olsson för ett liknande resonemang. Författarna understryker att det är betydelsefullt att pedagoger har framförhållning i arbete med barn som har koncentrations-svårigheter. Det är därför viktigt att pedagoger planerat olika handlingsalternativ för hur barnet bör bemötas. Detta bör upprättas i förebyggande syfte för att pedagogerna ska undvika att hamna i onödiga konfliktsituationer med barn som har koncentrationssvårigheter. Ett välfungerande arbetslag bör utveckla ett förhållningssätt samt en handlingsplan för situationer som är gemensamma för alla (Olsson och Olsson, 2007). Juul (2005) förklarar att barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att flytta uppmärksamheten från det de håller på med till en annan uppgift. Det kan därför vara bra att låta barnet göra färdigt en uppgift innan pedagogen bryter aktiviteten. Om det inte fungerar kan det vara till barnets fördel att pedagogen säger till en stund innan barnet är tvunget att bryta sin aktivitet. På så sätt vet barnet vad som kommer att hända och hinner då förbereda sig. Genom detta tillvägagångssätt får barnet en stund på sig att rikta om sin uppmärksamhet (Juul, 2005).

Folkman (1998) nämner att många familjeterapeuter och psykologer intresserar sig för en forskare vid namn Daniel Stern som har inriktat sig på vad det tidiga samspelet har för betydelse för barns utveckling. Stern (1995) har forskat kring barns behov och vad de behöver av vuxna i förskolan. Denna forskningsteori har författaren utgått från när hon skriver om arbetet med de utåtagerande barnen gällande förhållningssätt och metoder. Enligt Folkman har pedagoger som uppgift att öka barnens tillit samt stärka självkänslan hos dessa. Författaren påpekar att pedagoger inom förskolan bör ha den kompetens som krävs för att kunna bemästra utåtagerande och aggressivitet hos barn med koncentrationssvårigheter. Pedagoger ska även ha kunskaper om hur de ska lära barnen att utveckla känsla för ömsesidighet. Strategin angående vilket förhållningssätt förskolan ska ha mot barnens föräldrar är att stärka dem i deras föräldraroll (Folkman, 1998). Grosswald (2005) belyser att primära koncentrationssvårigheter har inverkan på barns förmåga att lära. Artikeln tar upp en metod som kan liknas med en variant av meditation som sägs kunna behandla både symptomen samt orsaken till koncentrationssvårigheter. Forskningen i fråga menar att effekterna av denna metod är att barnen förbättrar sin uppmärksamhet, impulskontroll, problemlösning och studieresultat. Även stress, ångest samt ilska minskas vilket annars är typiska problem för barn med koncentrationssvårigheter.

2.7 Utemiljöns betydelse

lärande. Både Key och Fröbel stred för en alternativ pedagogik, där fältstudier i det verkliga livet var utgångspunkt för kunskap och lärande (Brügge m.fl., 2007).

Granberg (2000) refererar till Grahn m.fl. (1997) som har skrivit följande;

Att barn som vistas mycket ute är betydligt friskare än andra barn, de har även starkare fysik, bättre motorik och är vigare. Han har också funnit att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Dessutom har de färre konflikter med andra barn och leker fantasifullare och mer varierade lekar. Han förklarar resultaten med att människan är gjord för att vistas i naturen och att naturupplevelser aktiverar och stärker immunförsvaret. Frisk luft, fria ytor och möjligheter att dra sig undan anses vara några av orsakerna till utevistelsens positiva effekter. Grahn menar också att för lite dagsljus är ohälsosamt. Det kan leda till trötthet, småväxthet och humörförändringar samt påverka dygnsrytmen. (Grahn m.fl. , 1997, i Granberg, 2000, s.10-11)

Ellneby (2000) hänvisar också till Grahn m.fl. (1997) då hon skriver att barnen använder utemiljön för att utveckla sin motorik och sina sinnen. Den som är stressad har svårt att koncentrera sig. Utemiljön verkar förebyggande mot stress, vilket innebär att barnen kan koncentrera sig bättre utomhus (Ellneby, 2000). Dahlgren m.fl. (2007) skriver om tre forskningsprojekt som genomförts med över 400 barn. Där framkommer det också att utemiljön är främjande för barnens hälsa och att utemiljön medverkar till att vi får färre överviktiga barn, färre fall av hudcancer, mer motoriskt utvecklade barn samt mer koncentrerade barn. Förskolans utegård är också en positiv resurs då barnen blir mer koncentrerade om de får leka ostört utan onödiga avbrott (Dahlgren m.fl. 2007). Brügge m.fl. (2007) lutar sig mot forskning som visar att barns hälsa, motoriska utveckling och koncentrationsförmåga ökar i en variationsrik och naturpräglad utomhusmiljö. För Brügge m.fl. är det därför viktigt att förskolan utnyttjar utemiljön som en pedagogisk resurs. Ytterligare ett motiv för att bedriva utomhuspedagogik är enligt Brügge m.fl. att det ställs helt andra krav i utemiljön. Exempelvis kan barnen träna samarbete och därigenom utveckla social kompetens. Arbete utomhus i variationsrik och naturpräglad miljö bjuder enligt Brügge m.fl. oftast på utmaningar och kan fordra ett samarbete som inomhusmiljön inte i lika grad erbjuder. En annan fördel med lärande i utomhusmiljöer är att alla sinnen mobiliseras. Szczepanski (2004) hävdar att naturen har en läkande effekt på bl.a. koncentrationssvårigheter och stress. Barn blir piggare, lugnare, gladare och mindre konfliktbenägna när de får vara ute i naturen. Barn som är svagare växer som individer i en fysisk miljö därför mår alla barn bra av utomhuspedagogik (Szczepanski, 2004).

2.8 I Ur och Skur

I detta avsnitt beskrivs I Ur och Skur- verksamheten. Vi börjar med en redogörelse om verksamhetens framväxt. Sedan beskrivs pedagogiken och dess metoder som förskolepedagoger använder sig av inom I Ur och Skur.

att mycket av den litteratur som finns är i enlighet med Drougge praktikbaserad och saknar teoretisk anknytning. Tanken med friluftsskoleverksamheter är att förskolebarn ska arbeta i grupp för att tillsammans få uppleva naturen. Idén om en friluftsinriktad förskola baserad på Friluftsfrämjandets barnmetodik föddes 1983 av Siw Linde och Susanne Drougge, två förskollärare med ett stort intresse för naturen. Två år senare öppnade dessa förskollärare den första I Ur och Skur- förskolan som fick namnet Mulleborg, på Lidingö. 1987 bestämmer sig Friluftsfrämjandet för att stå bakom idén med I Ur och Skur. Ett år senare startade Drougge och Linde den första kursen inom pedagogiken i fråga. Genom donationer bildades 1989 stiftelsen I Ur och Skur . I Ur och Skur- verksamheter bildades som ett sammanhållande organ för alla verksamheter. 1995 upplöses I Ur och Skur- främjandet och verksamheten ingår nu i Friluftsfrämjandets organisation. I dag finns det i Sverige ett 90-tal I Ur och Skur- förskolor. I Ur och Skur finns inte bara i Sverige utan även i Norge, Finland, Ryssland och Japan. Det finns vissa föreskrifter som förskolan eller skolan måste leva upp till för att få ansluta sig och profilera sig till I Ur och Skur. När dessa kriterier är uppfyllda ansöker man om medlemskap genom Friluftsfrämjandet (Drougge, 2002).

I Ur och Skurs huvudsträvan genomsyras enligt Drougge (2002) av att pedagoger ska utgå från barnet och dess behov av kunskap, rörelse samt gemenskap, vilket tillfredställs genom vistelsen i naturen. Verksamhetens huvudmål är att ge bättre kunskap om naturen. För att uppnå det är det angeläget att barnen trivs och känner trygghet när de vistas ute i naturen. Pedagogernas roll är att genom lek i naturen låta barnet utveckla fantasi, kreativitet, språk samt en social förmåga. Pedagogerna i förskolan ska fungera som medupptäckare, medupplevare, medagerande och medundersökande tillsammans med barnen. Naturen ska utnyttjas utifrån varje barn och dess förutsättning. Pedagogerna ska ge en bra grund för ett livslångt lärande. En förutsättning för att påverka och ge barn samt föräldrar rätt inflytande är att som ledare vara tydlig (Drougge, 2002).

2.9 Sammanfattning

Litteraturbakgrunden klargör att för att kunna var koncentrerad måste barn kunna samla uppmärksamhet kring något eller någonting under en viss tid. Barn som visar på koncentrationssvårigheter har svårt att rikta fokus på saker och ting en längre tid. Dessa barn kan även ha svårt att anpassa sig till sociala regler. Pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För pedagogerna är det angeläget att rikta in sig på att fokusera på att stärka barnets självkänsla genom att positivt bekräfta barnet i dess utveckling. För att uppnå framgång i arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Barn med koncentrationssvårigheter behöver i särskilt hög grad struktur, kontinuitet och fasta rutiner för att de ska kunna fungera tillfredsställande. Utomhusmiljön främjar barn med koncentrationssvårigheter då de får tillgång till en variationsrik förskolegård. Barn blir piggare, lugnare, gladare och mindre konfliktbenägen när de får vara ute i naturen. I Ur och Skurs metoder innebär att pedagogerna framför allt bör kunna stimulera och intressera barnen utomhus. Vidare ska pedagogerna aktivera barnen genom att lärande även kan ske i utomhusmiljö. Metoderna ska även stärka barnens självtillit. Pedagogerna samtalar och är medupptäckare tillsammans med barnen i naturen. Ledarnas förhållningssätt och attityder till barn respektive till natur är det som i dess profilering kallas för I Ur och Skur- pedagogik.

3 METOD

I detta avsnitt beskrivs vår arbetsprocess dvs. vilken metod vi använt för att försöka uppnå vårt syfte som är att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Vidare följer en redovisning gällande val av undersökningsgrupp. Därefter redogör vi för hur vi valde informanter, hur datamaterial bearbetades samt vilka etiska överväganden som togs.

3.1 Val av metod

intervjuer passade bäst in för vår undersökning. Stukát skriver om två olika intervjumetoder, strukturerad och ostrukturerad intervju. I en strukturerad intervju krävs entydiga och tydliga svar. En strikt och neutral stämning bör upprätthållas mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Den som intervjuar bör enligt Kvale (1997) bl.a. undvika medvetna eller omedvetna tonfall och ordval samt olika formuleringar på frågorna som kan påverka svaren. Den strukturerade intervjumetoden påminner om en enkät, men det är enligt Stukát ovanligare med bortfall på strukturerade intervjuer eftersom det anses vara svårare att tacka nej till en intervju än till en enkät i pappersform. I en strukturerad intervju används ett fastställt intervjuschema med en förutbestämd ordnings- samt formuleringsföljd för frågorna. Resultatet i en strukturerad intervju är lätt att bearbeta men det ställer stora krav på intervjuaren eftersom frågornas utformning kräver mycket tid (Stukát, 2005).

I ostrukturerade intervjuer har forskaren enligt Stukát (2005) bestämt vilket ämnesområde han/hon vill täcka in. Intervjuaren kan sedan växla mellan sina frågor. Dessa kan ställas när rätt tillfälle uppstår. Forskaren har alltså ett antal huvudfrågor som ställs lika till alla, men följdfrågorna följs upp på ett individualiserat sätt genom att intervjuaren ställer frågor som är riktade mot individen. Denna metod ger utrymme och möjlighet att få mer uttömmande svar än vad som är möjligt vid en strukturerad intervju. Intervjumetoder är inte helt pålitligt eftersom den kräver att intervjuaren kan tyda informanternas svar.

Utifrån vårt syfte samt frågeställningar övervägdes vilken intervjumetod som skulle ge oss inblick i I Ur och Skur- förskolans praktiska verksamhet. För att få mest uttömmande svar, kom vi således fram till att ostrukturerade intervjuer var det bästa tillvägagångssättet för vårt forskningsarbete. Detta grundades bl.a. på att vi såg en stor fördel i att vi själva under hela undersökningens gång hade en aktiv medverkan i samtliga förekommande intervjuer.

Vår ambition med undersökningen var att kunna tolka och beskriva hur en rektor samt några förskollärare inom en I Ur och Skur- verksamhet resonerar kring barn med koncentrations-svårigheter. Vi valde att specifikt lyfta fram en rektor. Det gjordes därför att en rektor har det yttersta övergripande ansvaret inom förskolan. Av den anledningen ansåg vi det berikande att få ta del av en rektors resonemang beträffande barn med koncentrationssvårigheter. Vi vill även påpeka att vi har rektorns tillåtelse att använda oss av hans/hennes yrkestitel i vår undersökning (se avsnitt 3.4). Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett temaunderlag (se bilaga 1). Informanterna gavs utrymme att tala fritt utifrån temat och vi som intervjuare kunde ställa följdfrågor. Genom detta tillvägagångssätt fick vi ett uttömmande svar från varje informant.

3.2 Urval

Informationsbrevet sändes enligt överenskommelse med informanterna därefter via e-post till I Ur och Skur- förskolan. I informationsbrevet fick informanterna ta del av studiens innehåll såsom ämne, syfte samt tillvägagångssätt (se bilaga 2). Genom denna kontakt förvärvades en undersökningsgrupp bestående av sammanlagt en rektor och sex stycken förskollärare. Informanterna ställde frivilligt upp på att medverka i undersökningen. Dessa personer omfattades av samtliga verksamma inom den aktuella I Ur och Skur- förskolan med förskollärarbehörighet. Denna gruppsammansättning ansågs som ett rimligt antal att intervjua inte minst med tanke på att nerskrivningen av intervjumaterialet är ett mödosamt arbete (Stukát, 2005). Om intervjuerna blir för många finns en risk enligt Stukát, att analysen blir ytlig och vår ambition var att göra ett genomarbetat intervjuarbete. Utifrån detta resonemang ansågs vårt antal intervjupersoner som rimligt i förhållande till tidsramen för examensarbetet.

3.3 Genomförande och bearbetning

För att informanterna skulle få god tid på sig att läsa igenom vårt frågeunderlag e-postades information till samtliga informanter i undersökningsgruppen (se bilaga 1). Det gjordes enligt överenskommelse med våra informanter då samtliga såg e- post som ett snabbt och smidigt sätt att ta del av information. Informationen bestod av punkter utifrån de teman och ämnesområden som intervjuerna skulle grunda sig på. Därefter kom vi överens med våra informanter om en lämplig dag och tidpunkt för intervjuerna. I samråd med samtliga informanter skedde en överenskommelse att intervjuerna under en dag skulle utföras på deras arbetsplatser. Utifrån Stukáts (2005) poängtering om att miljön ska upplevas trygg, skapades därför en harmonisk stämning där informanterna fick vara ostörda på ett lugnt och avskilt ställe. För att skapa en avslappnad atmosfär tändes några stearinljus. För att undvika att intervjuerna skulle upplevas som ett förhör avstod vi från att sitta mitt emot respektive informant. Istället fördelade vi oss jämnt runt ett bord. Intervjuerna utfördes med en informant i taget eftersom Stukát menar att det finns en risk att informanterna påverkar varandra om de blir intervjuade i grupp. Innan intervjusamtalen informerades informanterna om att intervjuerna skulle ske i form av ett samtal rörande det aktuella ämnet samt att samtalen skulle spelas in på bandspelare. När som helst kunde informanterna avbryta sin medverkan. Det betonades även att intervjuerna skulle anonymiseras och att informanterna så småningom även skulle få ta del av slutrapporteringen.

Vi var båda närvarande vid samtliga intervjutillfällen vilket vi såg som positivt eftersom arbetet då kunde delas upp oss emellan. Det innebar att en av oss intervjuade samtidigt som den andra kunde fokusera på att föra anteckningar. Genom detta tillvägagångssätt kunde intervjuerna sedan diskuteras utifrån våra olika tolkningar av resultatet. Intervjusamtalens längd varierade från cirka 15 minuter till 40 minuter.

frågeställning och valde i utskriften att lägga fokus på de delar som var intressanta gentemot vårt syfte samt frågeställningar.

3.4 Tillförlitlighet och etiska ställningstaganden

Det finns vissa risker med intervjuer såsom att vi kan ha uppfattat eller tolkat våra intervjupersoners svar på ett felaktigt sätt. Ambitionen har dock varit att så ordagrant som möjligt försöka återge våra informanters svar. Den I Ur och Skur- förskola som studien är baserad på har varit verksam i cirka 2,5 år och är därför relativt nystartad. Detta har tagits i beaktning då resultatet eventuellt kan ha påverkats av att informanterna ännu inte hunnit samla på sig mycket erfarenhet utifrån profilering som I Ur och Skur- förskola. För att skydda samtliga identiteter valdes att inte skriva ut informanternas yrkesverksamma år och av samma anledning fingerades pedagogernas namn. Rektorns yrkestitel nämns i undersökningen, vilket rektorn även gett samtycke till. Rektorn i fråga har även via e- post tagit del av vårt resultat och som då godkänts. Samtliga informanter är förskollärare i grunden. I Ur och Skur- förskolan där våra informanter är verksamma rymmer två avdelningar. Här finns en småbarnsavdelning med 1-3 åringar samt en avdelning bestående av barn i åldrarna 3-5. Samtliga pedagoger har tidigare varit yrkesverksamma i traditionella förskolor.

4. RESULTAT

I detta avsnitt redovisas vårt resultat från intervjuerna med sex förskollärare från en I Ur och Skur förskola samt från en intervju med en rektor. Utifrån vårt syfte som är att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos) samt frågeställningar (se avsnitt 1.1), redovisas resultatet genom att i förkortad version sammanställa varje informants svar. Informanterna har fingerade namn som Bodil, Doris, Lydia, Miriam, Märta och Sally. Rektorn benämns som rektor.

4.1 Utmärkande för barn med koncentrationssvårigheter

Rektorn uppfattar inte förskolebarn som okoncentrerade utan uttrycker istället ”att barnen byter fokus”. Barn kan ha svårt att fokusera på en sak i taget. De kan vara oroliga och ha svårt för att koncentrera sig på sin aktivitet som de utför. Barnen bryr sig mycket om det som händer runt omkring dem på förskolan. Rektorn nämner följande:

Vem är det som säger vad som är normalt, vi är kanske alla normalstörda. Vi vuxna har bestämt vad barnen ska fokusera på men är det verkligen det som barnen är intresserade av? Det gäller att hitta situationer och aktiviteter som passar till barn som har svårt att fokusera sig . (Rektor)

Det har enligt rektorn alltid funnits barn med olika former av koncentrationssvårigheter. Rektorn säger att det inte är någon skillnad idag jämfört med tidigare år gällande barn med koncentrationssvårigheter. Det är bara så att barnen märks tydligare idag eftersom barngrupperna är större samt att synen på vad som är normen för det normala har ändrats. Enligt rektorn har det blivit ”smalare ramar” för vad som är normalt och menar med det att barn inte alltid får vara bara som de är.

Doris berättar att i arbetet med de allra yngsta barnen kan det vara svårt att bedöma och urskilja om små barn i 1-3 års åldern har svårigheter med att kunna koncentrera sig. Doris beskriver barn med koncentrationssvårigheter som livliga. Ibland verkar de störande mot sina kamrater och även mot vuxna. Det finns enligt Märta alltid barn som mer eller mindre har svårt att koncentrera sig. Dessa barn kan ha mycket spring i benen och bli aggressiva samt ibland våldsamma, vilket hon tycker visar sig på så vis att de oftare hamnar i konflikter än kamraterna. Sally menar att barn med koncentrationssvårigheter kan ha ett stort rörelsebehov men det finns även barn som är tysta och drar sig undan. Detta kan enligt Sally vara ett tecken på koncentrationssvårigheter. Doris säger att:

Det är ju det att de är överallt, att de är med överallt och att de bryter sig in och även under andras lek eller andras prat. Ja, det är väl det som utmärker dem. Att dem verkar lite störande för både andras barn och vuxna. Det är väl så jag ser det. (Doris)

upplever att dessa barn ofta har fullt upp med att koncentrera sig på vad kamraterna gör istället för sin egen aktivitet. Märta och Bodil säger att de här barnen ofta väljer bort sådana aktiviteter som de inte kan eller har svårt att utföra.

4.2 I Ur och Skur- pedagogiken

Inom I Ur och Skur finns det i dagsläget inte någon pedagogik som är speciellt utformad för barn med koncentrationssvårigheter utan de arbetar på samma sätt som vanliga kommunala förskolor. Pedagogiken väver samman ute- och innemiljön vilket även främjar barn med koncentrationssvårigheter. Rektorn poängterar att han/hon är en anhängare av utomhuspedagogik och tycker att fler borde utnyttja utemiljön inte minst för att den har en lugnande effekt. Det gäller att ”verkligen” hitta aktiviteter och situationer som passar till barn som har svårt att fokusera sig. Ett sätt att arbeta med barn som har koncentrationssvårigheter kan vara att använda sig av belöningssystem. Det innebär att när barnet genomfört en uppgift som är tillfredställande eller ett beteende som är önskvärt ska pedagogen bekräfta det med positiv förstärkning. Ett annat sätt kan vara att arbeta med sociala berättelser. Eftersom barnen är olika och svarar på olika metoder är detta individuellt utifrån barnens olikheter. Rektorn säger att det är viktigt att barn med koncentrationssvårigheter kan behöva träna på att fokusera på en uppgift i bara några minuter, för att sedan få göra något annat. Barnet måste få känna sig lyckad i det den gör istället för att ständigt möta besvikelse och få uppleva sig som misslyckad. Rektorn betonar även att det väsentliga är att utgå från varje individ. Han/hon uttrycker även att han/hon är emot för mycket diagnostisering. Alla barn är ändå olika och det är det som pedagogerna ska utgå ifrån vad gäller läroplaner och strävandemål. Rektorn bedömer att det inte spelar någon roll om barnet har en diagnos eller inte eftersom alla ändå har rätt att få hjälp och stöd utifrån sina förutsättningar i förskolan. En diagnos följer barnet genom hela livet och är inte alltid till fördel.

Vi pedagoger bestämmer vad barnen ska fokusera på men vi kanske även bör fundera över om vi verkligen utgår från det som barnet är intresserad av. (Rektor)

Märta tycker att det inte finns något specifikt inom I Ur och Skur- pedagogiken som skiljer sig från den traditionella förskolans pedagogik. Samtliga pedagoger anser att I Ur och Skur- pedagogiken främjar barn som har svårt att koncentrera sig genom att de tillbringar stor del av dagen i utemiljö. Pedagogerna anser att barn som är motoriskt oroliga och har mycket energi får större möjlighet att utveckla motoriken då de är utomhus. Barnen får utlopp för sin energi i utomhusmiljö eftersom de då har större rörelsefrihet. Lydia beskriver att:

När vi går ut i våra grupper så har vi en planering men vi är väldig lyhörda för vad barnen tycker och att de får fokus på sitt. Det tror jag också kan bidra till att de inte tänker på andra saker och vi kör på vårt, utan mer på barnens villkor. Då blir de inte okoncentrerade utan de får utlopp för det de vill titta på. (Lydia)

koncentrationssvårigheter. Sammanfattningsvis kan vi konstatera genom vårt resultat att det inom I Ur och Skur i dagsläget inte finns någon speciell pedagogik utformad för barn med koncentrationssvårigheter. Trots detta anser informanterna att I Ur och Skur- pedagogiken främjar barn som har svårt att koncentrera sig genom att de hela tiden utgår från utemiljön och allt vad den kan erbjuda. Varför finns det nu inte någon speciell utformad pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur? Det kan bero på att de inte behövt utforma någon egen pedagogik eftersom det enligt resultatet inte förekommer koncentrationssvårigheter i så hög utsträckning inom I Ur och Skur.

4.3 Miljöns betydelse

Rektorn hävdar att miljön har stor betydelse för alla barn. Det är angeläget att anpassa miljön efter barnens behov. Utemiljön bör tas tillvara, användas och utnyttjas mer i förskole-verksamheten eftersom den främjar alla barn. Enligt rektorn kan koncentrationssvårigheter bero på miljön och uppväxtförhållanden. ”Barn stressas idag alltför mycket eftersom ”allt i dagens samhälle ska gå i ett sådant rasande tempo”. Antalet aktiviteter på fritiden bör inte heller enligt rektorn i fråga vara allt för många då barnen lätt blir stressade. Barnen skulle må bättre av att vara hemma och ta det lugnt många gånger. Förskolläraren Märta säger att:

Det är så många barn överallt på förskolan och de får knappt någon egen tid tillsammans med någon vuxen. Det behöver alla barn egentligen. En del barn har en bra tid hemma tillsamman med sina föräldrar men en del barn skulle behöva mer tid med en vuxen. Det gälle att bygga upp en bra relation så att man kan stärka barn som är i behov att stöd. (Märta)

Märta och Sally tycker att då barnen varit ute och fått röra på hela kroppen och gjort av med mycket energi, har barnen lättare för att sätta sig ner och arbeta när de kommer in. Barnen blir mycket mer till freds. De flesta barn har inte samma behov av att röra sig lika mycket när de har varit ute. Över lag har det varit lugnare när barnen fått vara ute först. Det är lättare att få barnen att sitta ner och lyssna, säger Sally. Bodil har liknande åsikt då hon anser att barnen får tillgodose rörelsebehovet utomhus. Tanken med I Ur och Skur- pedagogiken är också att barnen ska kunna leka med det som finns och inte behöva leksaker som är uttänkta av vuxna om vad de ska användas till. Barnen ska hellre utnyttja och använda det som finns i naturen. Miriam tycker att miljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter på det sättet att inne märks det att barnen flyttar koncentrationen från en sak till en annan, vilket de inte gör på samma sätt utomhus. ”Barnen kan ha svårt att sitta still i en samling även ute men det är lättare att få dem koncentrerade och fokuserade utomhus” säger Miriam.

med koncentrationssvårigheter” genom att barnen har större utrymmen för lek utomhus. Barnen får även utlopp för energi. De har mycket att arbeta med utomhus och blir därför trötta. Lydia lyfter fram de stora barngrupperna, vilket kan vara kring 20 barn per avdelning, som något negativt:

Vet precis hur jag skulle vilja göra. Alla skulle kunna få sin lilla hög med kläder när de ska gå ut på morgonen och kunna sitta där och klä på sig i lugn och ro. Idag är det många barn samtidigt som ska ut till en viss tid, det är en stressfaktor som inte är bra. Man måste kunna tänka om och låt det ta den tid det tar ibland, ställa annat åt sidan. (Lydia)

I barnens hemmamiljö är tv, dator och radio ständigt igång. Det finns inte många miljöer i vårt samhälle där det är tyst idag. Detta tror Bodil påverkar barnen negativt. Barnen kan på det sättet bli okoncentrerade. Hon tycker att det finns en stor skillnad på barnen förr och nu i förskolan. Idag har vi vuxna mycket fokus på barnen. ”Barnen påkallar ofta uppmärksamhet även fastän de inte vill något”, uttrycker Bodil. Miriam upplever att barnen flyttar koncentrationen från en sak till en annan på förskolan. Utomhus är det lättare att få dem som är rörliga att sitta stilla i exempelvis en samling. Miriam uttrycker detta så här:

Det finns mer utrymme ute och när de har rört sig mycket innan vi sätter oss, så går det bättre. Att vara inne hela dagen, det går inte. Då står man nästan inte ut. Men klart det är livat då de kommer in men det beror ju på att de inte vet riktigt vad de ska göra då. (Miriam)

Barnen kan leka på ett annat sätt då de inte behöver vara så nära inpå varandra hela tiden. Det märks att barngruppen blir lugnare när de är ute. De okoncentrerade barnen märks mindre i utemiljö. Utomhus finns ett annat utrymme än inomhus, därför flyttar pedagogerna ut mycket av sin verksamhet. Ytorna inne är mindre. Ljudnivån blir då högre än utomhus. Utomhuspedagogik är bra för alla barn, tror Doris. En summering av detta är att flertalet av våra informanter uttrycker att miljön har stor betydelse för barnen. Utomhuspedagogik är bra för alla barn. Barnen får tillgodose rörelsebehovet utomhus och har lättare för att koncentrera sig när de kommer in.

4.4 Förhållningssätt och bemötande

den tid det tar. Om det exempelvis inför utevistelse tar 45 minuter i anspråk att klä på sig ytterkläder så måste det få ta den tiden istället för att stressa barnen och hjälpa dem när de egentligen kan själva. En betoning görs att:

Inom I Ur och Skur pedagogiken är pedagogerna medupptäckare tillsammans med barnen och utgår hela tiden efter utemiljön och allt vad den kan erbjuda barnen. Hela tiden handlar det om att utgå från varje individ. (Rektor)

Samtliga pedagoger säger att de inte har något speciellt genomarbetat förhållningssätt för barn med koncentrationssvårigheter. Pedagogerna understryker att rutiner och förhållningssätt är viktigt. Barnen bör förberedas på vad som kommer att hända under dagen på förskolan. Pedagoger ska fokusera på barnet samt bemöta dem på deras villkor. Doris anser att utomhuspedagogik är ett bra arbetssätt för dessa barn på det sättet att barnen inte känner sig instängda ute. Märta uttrycker att det är väsentligt att ha en rak och tydlig förmedling till de barn som har koncentrationssvårigheter för att dessa barn ska förstå att det gäller dem. När pedagogerna informerar barnen om att det är tid för utevistelse då bör pedagogrena vara medvetna om att vara särskilt tydlig mot de barn som har svårt att koncentrera sig.

Miriam vidhåller att det är lättare att få barnen fokuserade utomhus. Bodil och Lydia poängterar att de som pedagoger ska undvika att tillhandahålla mängder med fakta. Som pedagog ska de vara medupptäckare och väcka nyfikenhet genom att söka efter kunskap tillsammans med barnen. Inom I Ur och Skur- pedagogiken utgår pedagoger utifrån barnens perspektiv, de är medsökande och medforskare. Pedagogerna är lyhörda inför barnens åsikter och låter dem fokusera på sitt. Detta tror Miriam kan bidra till att barnen inte tänker på andra saker och som följd tappar fokus. Lydia och Sally poängterar angående förhållningssätt till barn med koncentrationssvårigheter att:

Man kan inte ha samma recept för alla utan det blir från gång till gång. Man får ta med sig det man har och prova. Det är ju väldigt individuellt. Speciell kunskap som krävs är framförallt att man är lugn, att man inte triggar på samma sätt och det är inte så himla lätt ibland, när det blir provoceringar. Det är himla lätt att ge tillbaka med samma mynt, att man liksom triggar tillbaka och det är ju helt fel. Det gäller ju att hålla lugnet, för annars stegras det ju bara. Det är inte lätt alla gånger, man får verkligen skärpas sig och tänka till. (Lydia)

Vi har väldigt strukturerat med planering, men den kan ändras. Det är ju alltid de här brytningarna då man ska gå ut eller om man ska gå in som man måste säga till dem vad de ska göra, när du går in så gör du det sen, förklara för barnen. (Sally)

4.5 Sammanfattning

5 DISKUSSION

Syftet med examensarbetet var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos). Ambitionen var att belysa vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för dessa barn. Vi ville även studera och få en uppfattning om hur några pedagoger samt någon rektor för I Ur och Skur- verksamhet resonerar kring barn med koncentrationssvårigheter. I detta avsnitt sammanfattas och diskuteras först vår metod. Därefter följer en resultatdiskussion där vi jämför litteraturen med våra intervjuer. Till sist följer en sammanfattning av resultatdiskussionen jämte några slutsatser där det framkommer vad undersökningen bidragit med för ny kunskap. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning inom området.

5.1 Metoddiskussion

Utifrån vårt syfte och frågeställningar hade vi inför våra intervjuer sammanställt två olika frågeunderlag. Det första underlaget omfattades av ostrukturerade frågor som inkluderades av ett fastställt temaunderlag. Det andra frågeunderlaget utgick vi från Kvale (1997) som skriver att i en tematisk intervjuform bör frågorna vara korta och enkla som intervjuaren lätt kan ställa följdfrågor till. Med denna metod strävade vi i likhet med forskaren efter att få spontana framställningar av informanternas uppfattningar inom vårt undersökningsområde. Genom en provintervju fick vi möjlighet att prova de båda frågeunderlagen samt öva oss i våra ovana roller som intervjuare. Efter denna för oss värdefulla övning, upptäcktes det att tematiskt frågeunderlag var att föredra eftersom både vi och informanten i fråga blev eniga om att denna metod gav mer utrymme att fritt berätta kring ämnet. Det blev på så vis lättare att ställa följdfrågor. Genom det här tillvägagångssättet fick vi mer fullständiga svar från informanten ifråga. När vi ställde de mer styrda frågorna uppfattades de av oss alla tre som svårare att besvara. Informanten ansåg att frågorna blev något långa samt för detaljerade. Informanten ifråga tyckte sig få mer utrymme att svara utifrån det tematiska frågeunderlaget (se bilaga 1). Efter överväganden om vilken intervjumetod som skulle passa i undersökningen framkom det att ostrukturerade intervjuer skulle vara den mest lämpade metoden för forskningsarbetet. Dessa intervjuer ansåg vi skulle kunna ge oss mest uttömmande svar utifrån vårt temaunderlag.

Intervjuerna fortlöpte smärtfritt. Det berodde antagligen på att vi genom provintervjun samt metodlitteraturen samlat på oss kunskaper som bidrog till att vi blev mer och mer trygga i våra intervjuer. Vi blev också mer säkra allt eftersom vi intervjuade fler och fler informanter. Viktigt var att våra informanter skulle känna sig väl bemötta därför såg vi till att upprätthålla en avslappnad stämning. Samtliga informanter var samtalsvilliga då de frikostigt delade med sig av sina, för oss mycket värdefulla kunskaper och erfarenheter utifrån vårt syfte. Samtalen spelades in på bandspelare. Informanterna kunde ha upplevt bandinspelningarna som obekväma då de var ovana vid att bli inspelade på bandspelare samt genom att de inte hade medverkat i så många intervjuer tidigare. Att just detta kan ha påverkat resultatet har vi tagit med i beräkning dvs. i det stora hela anser vi att vårt val av metod fungerat bra då vi fått ett resultat som uppnått vårt syfte.

5.2 Resultatdiskussion

Informanternas vanligaste uppfattning kring vad som utmärker barn med koncentrations-svårigheter är att dessa barn har svårt att fokusera på en tänkt uppgift vilket också Kadesjö (2007) lyfter fram. När barnet ska utföra en uppgift eller övning skiftar enligt författaren barnets motivation. Även några informanter påpekar detta. En av de intervjuade upplever att barn som har svårt att koncentrera sig kan vara livliga och ofta störande mot sina kamrater. Det här kan kopplas till det som Hwang och Nilsson (2005) vidhåller angående att barn med koncentrationssvårigheter har svårt att finna ro i större barngrupper samt att de har svårt med att kunna följa lekregler. Ericsson (2003) betonar att barn som har koncentrationssvårigheter måste få arbeta ostört vilket pedagoger bör ha i åtanke.

Utifrån resultatet kan vi konstatera att det i dagsläget inte finns någon speciell utarbetad pedagogik framtagen för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur. Dock framkommer genom intervjuerna att pedagogerna vägleder barnen med hjälp av friluftsliv och naturen, till förmån för miljön. Vi hänvisar till Drougge (2002) som belyser att barnen ska få hjälp att stimuleras i sin egen utveckling genom att vistas ute i naturen varje dag året om. En informant berättar att tanken med I Ur och Skur- pedagogiken är att barnen ska kunna leka med det material som finns. Barnen ska kunna utnyttja och använda det naturen erbjuder. Barnen kan leka på ett annat sätt när de befinner sig utomhus. Några informanter uttrycker att det är till fördel att inte barnen behöver vara nära inpå varandra hela tiden. Barnen får större lekutrymme utomhus. Av den anledningen flyttar pedagogerna inom I Ur och Skur ut mycket av sin dagliga verksamhet. Ur detta drar vi slutsatsen att I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän de inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig.

Resultatet av undersökningen visar att utemiljön har stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta var för oss inte helt ny kunskap med hänvisning till forskning (Grahn m.fl. 1997, i Granberg, 2000) som hävdar att barn som är ute mycket är friskare, har bättre motorik och fysik samt har större koncentrationsförmåga än andra barn. De barn som vistas mycket i naturen har även möjligheten att dra sig undan. Barnen får tillfälle att leka på friare ytor vilket leder till färre konflikter med kamraterna. Vårt resultat visar att informanterna agerar enligt den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Det är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de som tidigare nämnts, inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur. Granberg (2000) lägger tonvikten på att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Även Brügge m.fl. (2007) menar att barns koncentrationsförmåga ökar i en variationsrik utemiljö. Författarna betonar att det är betydelsefullt att förskolan utnyttjar utemiljön som en pedagogisk resurs då det i utomhusmiljön ställs helt andra krav än inomhus. Samtliga informanter är eniga om att utomhuspedagogik främjar alla barn och hänvisar då till att barnen är mer tillfred utomhus.

Några av informanterna vidhåller att pedagogerna bör försöka finna arbetssätt samt metoder som passar för de barn som har koncentrationssvårigheter. Detta är något som även Kadesjö (2007) förespråkar då han poängterar att förhållningssättet för att uppnå framgång med barnen är uppmuntran och berömmelse. Juul (2005) och Iglum (1999) hävdar båda att det är av betydelse att fokusera på barns starka sidor än det som barnen är mindre bra på. Informanterna är lyhörda inför barnens åsikter. Vi tolkar det som att informanterna bekräftar barnen. Pedagoger inom I Ur och Skur fungerar som medupptäckare (Drougge, 2002). De utgår från varje individ. Detta förhållningssätt anser även vi har betydelse för att kunna stärka barnens självkänsla.

5.3 Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos). Vi ville även belysa vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för dessa barn. Utifrån litteraturen, våra intervjuer samt informanternas svar anser vi att vi fått en bild av hur sex pedagoger samt en rektor för I Ur och Skur- verksamhet resonerar kring barn med koncentrationssvårigheter. Vi anser därför att vi uppnått vårt syfte med undersökningen. Genom vår undersökning har vi fått svar på våra problemformuleringar. Vi har också fått kunskap om hur viktigt det är att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på ett likvärdigt, respektfull och rättvist sätt. Vi delar åsikt med författare som exempelvis Kadesjö (2007) och Ericsson (2003) då de beskriver att barn med koncentrationssvårigheter behöver i särskilt hög grad struktur, kontinuitet och fasta rutiner för att de ska kunna fungera tillfredsställande. Vi menar att det här är värdefull kunskap som vi anser att vi kommer att ha stor nytta av i vårt framtida yrke.

I Ur och Skur- pedagogiken väver samman ute- och innemiljön på ett annat sätt än den traditionella förskolan genom att vara ute mycket varje dag. Detta gagnar barn med koncentrationssvårigheter. Studiens resultat påvisar att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer att koncentrationsförmågan är bättre hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Av detta får vi vår inledande fundering besvarad. Barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. Genom vår undersökning har vi funnit utomhusmiljön som mest främjande för barn med koncentrationssvårigheter.

pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn. Avslutningsvis framgår det inte om undersökningens I Ur och Skur- verksamhet har fler alternativt färre barn med koncentrationssvårigheter i jämförande mot en traditionell förskola.

REFERENSER

Barkley, R.A. (1995). Taking Charge of ADHD. The Complete, Authoritative Guide for parents. New York: The Guilford Press.

Berglund, L. (2000). Koncentrationssvårigheter. Pedagogisk Forskning i Sverige årg. 5 nr 1. s. 19–29.

Brügge, B. Glantz, M. & Sandell, K. (2007). _{Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla} och livskvalitet. Stockholm: Liber.

Dahlgren, L O., Sjölander, S., Strid, J P., & Szczepanski, A. (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Lund: Studentlitteratur.

Drougge, S. (2001). I Ur och Skur i skolan – Friluftsfrämjandets handledning om barn, skola och friluftsliv. Stockholm: Friluftsfrämjandet.

Drougge, S. (2002). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen - en beskrivning av I Ur och Skurs metoder. Stockholm: Friluftsfrämjandet.

Ellneby, Y. (2000). Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Falköping: Natur och Kultur.

Eresund, P. (2002). Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi. Stockholm studies in educational sciences nr.108. Stockholm: Stockholms universitet.

Ericsson, I. (2003). Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö studies in educational sciences nr. 6. Malmö: Lunds universitet, Pedagogiska Institutionen.

Folkman, M. (1998). Utagerande och inåtvända barn. Stockholm: Runa Förlag. Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997).

Ute på dagis: Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Rapport, Alnarp: MOVIUM. Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber.

Greene, R. (2003). Explosiva barn. Stockholm: Cura Bokförlag.

Hardardóttir, G. (2005). Att skapa hopp utan att förringa smärtan. Pedagogiska magasinet nr 01/2005. s. 70-71.

Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld. Uppsala studies in education nr.106. Uppsala: Uppsala Universitet.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Iglum, L. (1999). Om de bara kunde skärpa sig! Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, E. (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur. Juul, K. (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. Lund: Studentlitteratur.

Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: ”Koncentration”. http://www.ne.se/sok/koncentration. Hämtad 2008-12-15.

Olsson, B-I. & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Stern, D. (1995). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Szczepanski, A. (2004). Utemiljön – en källa till kunskap. Artikel publicerad i Förskolan nr 03/ 2004 14.04.2004. Åtkomst via internet.

http://www.forskolan.net/main.asp?ArticleID=27873&ArticleOutputTemplateID=87&Article StateID=2&CategoryID=3757&FreeText=förskolan%202004

Hämtad 2008-12-21.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf Hämtad 2008-12-03.

Bilaga 1. Tematiskt frågeunderlag

Till rektor samt pedagoger inom I Ur och Skur- verksamhet

Tematiskt frågeunderlag utifrån barn med koncentrationssvårigheter

• Din utbildning

• Erfarenhet av barn med koncentrationssvårigheter

• Utmärkande drag av barn med koncentrationssvårigheter

• Möjliga orsaker

• Miljöns betydelse

• Förhållningssätt och metoder inom I Ur och Skur- pedagogiken

• Förebyggande arbete

Bilaga 2. Informationsbrev till rektor och pedagoger

Hej!

Vi heter Stina Söderbäck och Desirée Engström och studerar vår sista termin på lärarprogrammet i Gävle med inriktning mot förskolan.

Under denna hösttermin skriver vi ett examensarbete som kommer att handla om barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos) kopplat till utomhuspedagogik.

Med anledning av detta vill vi undersöka hur några pedagoger samt någon rektor inom ”I Ur och Skur- verksamhet” resonerar kring barn med koncentrationssvårigheter.

Vi har därför slumpmässigt valt ut er förskola för att intervjua lärare inom ”I Ur och Skur”. Deltagande sker anonymt och frivilligt. Svar kommer ej att kunna kopplas till enskild individ och datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt.

Vi avser att genomföra intervjuerna fr.o.m. mitten av vecka 40 och under hela vecka 41. Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter.

Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen.

Vi kommer att behöva ert beslut om deltagande senast den 6 oktober 2008. Vi ringer er för besked om er medverkan.

Vid frågor eller funderingar angående studien kontakta oss gärna.

Desirée Engström: xxx Stina Söderbäck: xxx

Tack på förhand! Med vänlig hälsning

Stina Söderbäck Desirée Engström

Handledare:

Monica Hallström och Göran Fransson

Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Högskolan i Gävle