VOLVO redovisni

~ ^k.,.y

^J.

År s redovisni n g

1 995

Volvos verk~mhet är koncentretad till fordons- och transportmedelsmdustrm Innktningen ar att ytterbgru e ~tarka koncemenl> &tallrung på

personbllsmdan

och utveckla

posttionen som

en av varidens ledande tillverkare av lastbtlar, bussar, anlaggrungsmabkmer &amt dnvsystem fox matmt och mdu&tneUt bruk Inom

flyg-

motorer har Volvo betydande resurser för

underhåll

av motorer och utvecklmg a""V motor- komponenter

Volvos basvården kvahtet, sakerhet och milJö

~tår i f>!Ullk.Iang med starka och barande

varde-

ringar i dagens och morgondagens samhalle.

Volvo ar ledande inom sakerhet och ett mål- medvetet utveckhngr.arbete har rno]bgruort flem banbrytande innovationer. Inom mtljo- området mtemifierar Volvo sina ~>atsningar

och förbereder 8lg for ftamtzda t,ekmk&bften

Volvo

ar ett globalt

foretag.

Utvecklmg och tillverkning av strategtska

nyckelkomponen-

tet, såsom motorer och tiansiDis~loner, sker

1 Sveuge meda.."l montering äger rum i helägda och delagda fabnker 1 Europa, Nordamenka, Latinamenka, Sydo8tasll~n och Australien.

Cirka 90% av forsaljntngen mom fordon~­

rorelsen sker utanf01 Sveuge, fiarost 1 Europa och Nordamerika. Kraftfulla sat!>llmgar g01&

på nya marknader 1 Asien och Latinametika.

Attnotera

Samtbga belopp 1 mt~oner kronor (Mkr} om eJ annat anges OeftntllonE>r av nycktJital ftnns på stdan 62

1.-oNo Bussar. 3om tldtgare tngtek 1 llol110 Lastvagnar.

3 Koncernchefens kommentar

8

Volvoaktten

Forval t n mgsbera t telse

lO

Volvo Personvagnar 18 Volvo Lastvagnat 26 Volvo BuHar

28 Volvo Construct10n Equtpment

30

Volvo Penta 32 Volvo Aero

36 Ftnans, försakung,

fastigheter

och

ovr1g

senice

40 Personal

43 Fortas

44 Ekonomuk overstkt 49 Resultatrakning 51 B alanHakntng 53 Ftnanstenngsanalys 54 Pinanstella osker

58

Fem år 1 sammandrag 60 Noter och kommentarer 72 U.S. GAAP

74 Moderbolaget AB Volvo

82 Fonlag till vinstfordelntng Revis10ns ber a t te Is e

83

^Koncet nledntng,

styr e lse och

revisorer

86 Utdelntng n Swedish Match

Rånterfelen av pens100~-tnaden, Vilken tidigare tngtck tlörelseresultatet, redovtsas fr o m 1995 som en l"ll!lte·

kostnad Ttdtgare års varden fOr .;åval koncernen som

• •

. '

• Verk~ambeti>året 1995 Inne- bar hogrc forsaiJntng, men dampad orderingång mot slutet av året.

1995

• Exklusive engång~poster

uppgick rorelser e!lultatet

J fordonsroretsen till 7.493 Mkr, dvs nmma höga ntvå som 1994.

• Ett !ltad:t r.orehere&ultat for Volvo Lastvagnar samt tillskuttet a\' Volvo

Construction Fqu1pment kompenf;erade ett lagre

rorel~ere~ultat for Volvo Pcrsonvagnat.

• Volvo& styrche forf.!>lår en kontant utdelning på 4 00 kronor per aktie och att samtliga aktier i Swedi&h Match delas ut ttll Volvo~

a k tteagax e s~ 'itdan 86

KoN C ERNCHEF E Ns KOMMENTAR

För koncernen som helhet var 1995 ett framgångsrikt år. Försäljningen ökade för samtliga affärsområden inom fordonsrörelsen, trots en sva- gare marknad i slutet av året. Volvo Lastvagnar redovisar sitt högsta resultat någonsin. Att koncernens resultatutveckling inte följde omsättningsökningen beror fram- för allt på svagare lönsamhet för Volvo Personvagnar på grund av högre produktutvecklings-och marknadsföringskostnader och en ogynnsam valutakursutveckling.

Volvo Construction Equipment, som nu ingår som helägt dotterbo- lag i Volvokoncernen, har mycket god lönsamhet. Marknadspositio- nerna stärktes inom viktiga mark- nadssegment i Europa och Nord- amerika.

Volvo Bussar hade ett fram- gångsrikt år 1995 med det högsta antalet levererade bussar någonsin.

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

Under året förvärvades den kana- densiska busstillverkaren Prevost, vilket innebar ett genombrott på den nordamerikanska marknaden.

Volvo Pentas försäljningsvärde och volym ökade för både marin- och industrimotorer. Viktiga order tecknades i Indien, Brasilien och

Kina.

För Volvo Aero ökade efterfrågan på civila flygmotorer efter fyra års stagnation på den internationella flygmarknaden. Volvos del i det europeiska rymdsamarbetet stärktes genom förnyade order till Ariane.

1995 var ett framgångsrikt år men måste ses i ett längre perspektiv.

Under våren 1994, efter den ute- blivna fusionen med Renault, fastla- des en ny koncemstrategi,

som inne-

bar koncentration till fordons- och

i

transportmedelsindustrin. Avveck- lingsarbetet av icke fordonsrelatera- de innehav inleddes omedelbart och har hittills inbringat totalt 15,5 mil- jarder kronor, varav under 1995

7,3 miljarder kronor. Under året

har kärnrörelsen förstärkts genom strategiska förvärv, främst Volvo Construction Equipment och buss- tillverkaren Prevost, till en total köpeskilling om 6,3 miljarder kronor.

4

Volvo Personvagnar .QCh Volvo Lastvagnar gick under 1995 in i en starkt offensiv fas av sin utveckling.

Utgångsläget för de båda verksam- heterna skiljer sig på många väsent- liga punkter. Medan Volvos kom- mersiella fordon, Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar och Volvo Penta är betydande aktörer på världsmarkna- den är Volvo Personvagnars seg- ment begränsat. Utgångspunkten är därför att vidareutveckla de kom- mersiella fordonens starka position på de etablerade marknaderna och därutöver bredda närvaron på mark- nader i utveckling. För Volvo Personvagnar består uppgiften i att maximalt tillvarata de möjligheter till flexibilitet och snabbhet, som en tillverkning av nischbilar erbjuder.

Gemensamt för verksamheterna är

• att de verkar i produktsegment i tillväxt,

• att Volvos tekniska kompetens och produkternas prestanda är av världsklass,

• att vår etablerade marknads- närvaro är en stabil bas att bygga vidare ifrån och

• att varumärket Volvo är ett av de starkaste i transportmedels- industrin,

repr~senterande

kvalitet, säkerhet och miljö.

Utifrån bl a denna utgångspunkt inleddes arbetet under 1995 med

att genomföra de olika enheternas

produkt- och marknadsstrategi.

Huvuddragen i Volvo Personvag- nars strategi är att bredda produkt-

utbudet till delvis nya kundgrupper, genomföra tätare modellintroduk-

tioner och införa mer kostnadseffek- tiva, modulariserade produktions- metoder. I linje med detta har pro- duktutvecklingsarbetet accelererat för att på årsbasis nu ha nått den nivå och omfattning som bedöms nödvändig för framtida konkurrens- kraft. Introduktionen av mellan- klassbilarna Volvo S40 och Volvo V40, som presenterades 1995 och

som successivt kommer att ersätta Volvo 400-serien, innebär ett

gene- rationsskifte av stor betydelse för målet att bredda kundbasen. Volvo 850 och Volvo 960 ökade sina marknadsandelar 1995. Utvecklingen

av 850 diesel och fyrhjulsdrift, som

lanserades 1995 och det pågående utvecklingsarbetet av kabriolet och kupe är exempel på de nya produkt-

variationer som

kan uppnås utifrån

en gemensam teknologi och tilllägre

utvecklingskostnader.

Volvo Lastvagnar, som under 1995 hade stora framgångar främst

genom FR-serien, fortsätter att för-

t

KONCERNCHEFENs KOMMENTAR

stärka affärskonceptet i Europa samt fördjupar den globala närva- ron, såväl industriellt som kom- mersiellt. Detta har resulterat i ytterligare marknadssatsningar i Nordamerika och Asien, liksom framskridna planer på etablering i Indien och Kina. Volvo FH12 och FH16 är de första modellerna i den moduluppbyggda produktfamilj som successivt kommer att ersätta samtliga befintliga tunga lastbils- modeller. Fullt genomförd kommer övergången till en ny komponent-

struktur att innebära ökat kund- stration till en svagare tillväxttakt värde och större flexibilitet samt än under de två föregående åren.

betydande kostnadssänkningar, bl a För att sänka kostnadsnivån i genom väsentligt färre artikelnum- administration och i marknadsled mer. De investeringar i ökad kapad- och som en följd av den alltmer te t som inletts under året framskri-

der planenligt för att säkra Volvo Lastvagnars långsiktiga globala tillväxt.

Konjunktur- och marknadsut- vecklingen är alltid svårbedömd.

Lastbilsmarknaden i Europa förvän- tas plana ut 1996 och i Nordarnerika är nu marknaden starkt vikande efter de senaste två årens rekord- höga efterfrågan. Personbilsmark- naden är splittrad, men en avmatt- ning av efterfrågan är sannolik, varför åtgärder nu vidtas för att anpassa produktion och admini-

integrerade produkt- och process- utvecklingen kommer antalet an- ställda i Volvo Personvagnar att reduceras under 1996.

Sammanfattningsvis har Volvo ett starkt produktutbud och en aggres- siv produktplan, som säkerställer framtida konkurrenskraft även i ett hårdare marknadsklimat Långsik- tigt måste utvecklingsarbetet fort- sätta på en hög och stabil nivå för att motsvara de högt ställda förvänt- ningar som medvetet byggts upp.

Detta innebär också investeringar i bl a informationsteknologi, en mål- medveten utveckling av chefer och

medarbetare samt en modern, decen- traliserad och lättrörlig organisation, där koncernens samlade erfarenhet och kompetens tas tillvara i ett klimat av ständig förnyelse.

Sören Gyll 21 februari 1996

Kapitalstruktur och ekonomiska mAl

Styre~en och ledrongen utiormade under 1994 koncemen., nya !.tlate-

gi~l.:a mnktnmg: att genomfora en koncentrallon hll fordon~ och transpo1tmedelm1dustri med full kontroll m· er lr.amverksamheten. att

fm~tl'lrka kon~xnem. balan<Srålrnmg och kraftfullt effektlVIsera och ut-

" edda 1:årruorelr,en.

F~'~r att lrunnd fullfölJa denna str a-

t~g• efter~tra"as en stabillön!.am- hctr,utveckling med pol>ltiva ka<>~a­

tloden !!amt en balanserad kapital- struktur med en sohdttet ">om mi;! d- ger bog tman~iell h.mdlmg'>ftihet God kreditva1dighet ar vasentllg !m att sakeNtana en konlurrenr.krafug fmamtenng fm koncernen aven

Avkutnlng pi eget kapllalr %

1c-~

19.1

l ^l .- ^••

85 8f 87 88 '39 ⁱ⁾⁽⁾ ill ':12 ^,;(! :J4 !l5

6

12

under lågkon]unktw. FoiJande mål vad betraffar avka&tning och kapttal-

~;tmktm fa6t~talldes i december 1995:

att over en konjunkturcykel, ba8e·

z at på dagens tånteniv.\, uppnä en forrantning etter &katt på eget kap1tal i intentallet 12-15 pro- cent, 'filk(;t ovetskrider genom-

~mtthgt uttall 1 branschen.

Andeleget =ltal och mlnorit.bka 1 'Yo

J!ji

att koncetnen~ !.Oltdltet, exklust'fe

~al.Jfmanstenng, skall vrua lagst 40 procent Sohdtteten i finans- verksambeten bot vara lag&t lO procent.

Koncernen skall ~trå-; a efter att bJbt:hålla, men mte 'farakhgt over- sknda. en nettok:a'>sa (tinanstella tJil- gångar med a"dt ag for ftnanstella sk:ulder) på 15 procent av eget kapt·

tal och :mmontetf>kaJ?tlal. Plane- rmgen utgår Vldare

u

ån att netto- '>kuldf;n t en mer ut..att eller otfenstv

situ~ttion mte bor overskrida 30 pro- cent a" egd kapttal och mmontets- kapJtal

Finansa.Ha nettotlllg6ng•rlnetto- akuld l procent av eget kapital och minoritetskapital

i i i i i i - - • VOLVOAKTIEN

Volvo ar ett pubhkt aktiebolag.

I september 1995 firade Volvo

60-m-

JUbtleum på Stockholms J•ondbors.

Den forsta handeJsdagen, den 2 sep- ternber 1935. varderades Volvo till 11 Mkr. Fram till utgången av 1995 hade marknadsvärdet okat tlll 63 nuljarder kronor. Det mot<>varar en genoiDBmttlig vardeoknmg på 15,5%

per år under 60 år, exklustve nyemts- s10net och utdelningar.

Böt!>året 1995 var for Volvo tamli- gen turbulent med stora sYangrungar.

Data per aktie

1991 1992 1a93 Utdelning, kronor 3:10 1•55 1.55 Borskurs vid årets slut

kronor (B-aktien) 63 ^{69 108} Eget kapital, kronor~ 87 77 70 Direktavkastning 1

procent (8-aktlenp 4,9 2,3 1,4 Effelo.tlv avl<.astnr.lg 1

Efter ett fallande för$ta hah'år med mot"varade Volvo 5,3% (6,4) av en bottennotenng på 121 kronor, Stockholrn.sbörsenlj totala varde på noterade VolvoaUten kursrekord 1.179 nuljarder kronor (977).

med 179 kronor den 20 ~eptember.

Eftet kursrekordet vande kursen

Utilindska börser och iigare.

For att nedåt igen for att sluta på nivåer oka Volvoaktten~ tillganghghet for

~trax under de Vld årets bot.Jan, 136 m"Vesterare utomlands noteras den kronor (B-aktten). på ett flertal utiandska borser (se

Under 1995 omsatte~S Volvoaktler tabell nedan} Storst omsåttning till ett sammanlagt varde av 55 nul- utanför Svenge <>ker på London- jarder kronor (72), vilk~t utrootde borgen (SEAQ), 232,8 milJoner 8% (11) av Stockholm~ FondbOn B-akuer. och NASDAQ 1 USA, totala omsåttnmg. Vid åre~ slut 73,5 rottjoner ADR ( depåbevis som

Antal omsatta Volvo B-aktier pA Stockholma Fondben

1004 1995 340 4.001

140 136 98 110 2,4. 2,9

Mibonar aY.tler

00~---.---T---~---~----~

199~ 1992 100,'3 1994

Genomsnittlig dagsomsittning t6r Volvoaktien på Stockholms Fondbörs, antal

1991 1992 1993 1994 1995

A-aktier 46420 00270 130385 215.630 92414 B-aktter 350 435 6713 135 912 625 1 839.960 1 447434 Summa 396 855 7 42 405 1 043 01

o

2.053.590 1 .539 848

Antalet omsatta Volvoaktler l Stockholm, London och USA

orocent (B-aktien)• 61 13 60 32 ±O ^{MilJoner 1991 1!l92 1993 1')9<! 1995}

Kuts/resultat Stockholm 99,2 186,3 262.8 519,6 386,5

!P/E-tal, 8-aktlen)s 36 4 7 Lenelort ^89,1 178.9 150,7 287,5 232.8

Utderungsandelt USANASDAQ

procenta 176 11 20 (AD R) 9,9 9,4 11.5 19,0 73,5

Resultat 1 procent ₁ DesstJtom en al<iJe 1 Swedish Ma!( .h pet ~!le (enligt st}'reisenll forslag) av genomsnrttltgt _{2 ~trt} i<aprta! ~at .ned antalet UUistående akl;e;. VId året.8 si>JI eget kapital 2.0 nFJQ neg 36.5 19,3

~ Utdelning tl-röOOI' per ak!JEI dzvKJerad med bcAskll!li VId åtf'\11 slut Antal aktteägare 170 500163 800 147 300 182 700 200.700 4 BorskUffi wi årl!ls si~( :nklusrvc under året utbelai:l utdein1ng d!vtderad med

t.orskuts ·,ld året~ 1ogång

e; earskum VIe' ~s slut eliVIderad med resu~a< !Je' aktie 6 Utdelmng diVJderacl rned resultal. per al<\te

8

-

Vot.VO.AKIIEI'II • • • • • • •

mot~aras av bka många B-akber).

Under 1995 fortr;atte utiandloka investerare att nettokopa Volvoaktler vilket medforde att det utländska agandet okade till 37,5% (30,9) av akttekapttalet.

Vid utgången av 1995 uppgick aktte- kapitalet 1 AB Volvo tlll2.318

:Mkr,

fordelat på 463.558.252 aktter med ett nominellt varde på 5 kronor per aktte.

Volvoaknen med narstan 3% (+30) medan Stockholms Fondbo~ gene- rahndex 11teg med 18% (5) Enhgt Stockholms Fondbons matmngar den sen&te fyra-å~ penoden (1992- 1995) uppgår Volvoaktten~ Betavar- de till1,38 (1,24), vilket Vl!;ar nsk- nivån 1 aktien 1 forhållande till den

genom~>mttltga utvecklingen på Stockholm(j Fondbörs, d v s aktlen ror sig 38% mer ån inde1: både upp- åt och nedåt

Aktiekt1J1ltaL

Under året forfoll de hå utestående konvertibla fotlags- lånen 87/95 och 90/95 till konverte- rmg och darigenom okade aktte- kapitalet med 97.6 milJoner kronor.

\~Ivo har två aktie!!>lag; A-aktter, rsom ger en rost samt B-aktter, vtlka ger en tionde~ r08t. Det totala an- talet IOster ar 174.291.842.2

Förändring iförhållande till

generallndex.

Under 1995 &Jonk

De etersta aktieägarna i Volvo, 31 december 18H Re.&. Kaprtat- Antal aktler andel. % andel, % Allmanna Pensionsfonden.

fjärde fondstyretsen 21 958.990 Råg1e NatiOnale d~

Usll'les Renault SA 13 360 190 Sparbankernas aktiefonder 23.342 8!50 Svenska Handelsbankarts

Pens100'>StlfWlse S-E-Banken& 81-.iletooder Försåknngsbolaget SPP Skandla-Gruppen AMF PenstOns- forsaknngs AB

8.700000 8.511 991 15 €-75117 17 325.415

12 785.000 Nordbankens aktrefonder 8 17 4 300 Parc1tas lnvestments SA 4 975 000 Folksam (1nkl AMF Sjuk) 9 315 000 Allmanna Pensionsfonder;,

femte fondstyrelsoo 3 800 030 Trygg-Hansa Forsäkring 9.761.800 S8-st1ftelser. 3.230 .000 SVenska HandelsbAnkans

aktiefonder 4 724.730

Optionshandel

7.9

6,5 5.0

~.8

4·.6 4,5 3,3

,.,

"·

_2.9

"

2,7 2,2 1,9 1,9

1,6

Volvos B-aj..1~e handlas genom aktteoptlonar på OM Stockholm A8s marknadsplats for denvatlllStrument Undet 1995 var Volvo den mest on\satca aktieoptiOnen moo en genomsnrtthg dagsomsättnrng på 6 121 kontrakt kopoptloner samt 2 356 salJOPttOnE!I', dar VarJe kontrakt motsvarade 100 aktier. !Jetta Innebar att under 1 005 berordes 21:2 787 600 Volvoaktler av options.handel att Järnfora med de~ 305 828 8-aktrer som omssttes på Stockholms FondbOrs

4,7 2,9 5,0 1,9 1,8

3.4

3,7

2,8 1,8 1 '1 20

1),8 2.1 0,7 1,0

Aktleflnlelnlng, 31 december 1985

Kalla vPC AB Kapital-

Antal Anl&l -andel.

Innehav agare % aktter %

1-

soo

^aktter 167 360 s1 .o 23 820 eoo 5.1 501- 1 OGOaktier 20000 10.0 16066910 3,4 1 001- 2 000 aktier 10.420 5,1 15 300.980 3.3 2 001- 5 000 al<ner 5 600 2,7 17 681 720 3.8 5 001-10 000 aktier

10.001- 20 000 <Th.tJer 20 001- 50 000 aktler 50 001-1 00.000 aktter 100 001- ^aktler Totalt

1 400 0,7 10.015 710 ?.,2 510 0,2 7.282 630 1,6 310 0,1 9 618.030 2,1 140 0.1 10 205 520 2.2 300 O, 1 353 47 4 150 76,3 208 700 100,0 463.558.252 100,0

VolvoaktleM notering, plats och år Stockholm

London

Frankfurt am Ma1n. Dusseldorf. Hamburg

P

ans

USA (NASDAQ) Bryssel, Antwerpen T~

Zunch, Basel. Geneve-

Antal aktier

SeneA Senes

1 )8nua.ri 1995 Konver tdl'ade för lagsbev1s¹

142 151 130 301 il90 295

31 decemoor 1995

19.516827

142151 130 321 4G7 122

1935 1972 1974 1984 100.5 1985 1986 1987

Totalt 444041.425

19 516 827 463558 252

1 P.YSl:f AB \lolvos l<OI'M!rtibla forlagslån8?/9S och 90195.

Ylllo.a kunde konverteras till aktler t o m 15 mars 1995

VOLVO PERSONVAGNAR

Störr e volymer och ökad

Volvo Personvagnar!! andel av den totala personbt1smarknaden ar forhållandevtS liten Inom '>egmentet !)tora buar, dar Volvo 940/960 och Volvo 850 mgåt ar Volvo& andel rstorre; ¹ Europa 10,2% och i Nordamenka R,9% for 1995 I !iegmen- tet mellanklas&bllar, dar Voho 400-~etien

konkunerar, var Volvos andel3,3%

kostnadseffektivitet är av högsta prioritet för att uppnå långsiktig lönsamhet

1 Europa.

u

Med en bred geografi1,k splidnmg och en hten hemmamarknad ar Volvo Petsonvagnar uruJ..: i btlbramchen. Mer an 85% av torsäljmogen skex utanfor Sveuge.

V at umårket Volvo ar ~edan lång tJd tillbaka tötknippat med kvalitet, ~aker­

het o~h InilJö. Baserat på Volvo 850s och Volvo 960& tekni!>ka och mark:nadsmåsst- ga framgångar har Volvo Personvagnar ock-så kunnat torr.tark:a rsin proftl med avf.eende på des1gn och k:orgladJe.lntro-

duktionen av de nya personbuarna 1 me!-

For

att fomtärka kcst- lanlda8scgmentet, Volvo S.W och Volvo nadseffektivdeten krth's V40, at en del t denna utve~kbng nya ~xibla atbets~tt

For dennarmaste femån.penodt:n pla- ¹ utveckling ro '"l til/vark- nera!i att mtloducera e.n ny b!ltnodell niflg

Bl breddning

av

pro- duKtprogrammet har tnlett:s för att a.ttrahm a nya kundgrupper

varje år. FamilJesegmentet kommer ock-

~å fortsåttnmgsvi!) att prioritet a!., men kompletteras med dJ~tinkta &kraddar!iyd- da produkte1 ,.,å~om kupe- och kabJiolet-

\lei,.,lone.r.

Målet ar att uppnå en århg for&alj- ningsvolym på mer an 500.000 bilar 1 b6t- Jan a" 21Xl0-talet. Volymoknmg~:".n skall i forsta hand ~ke på etable1 ade marknadet

1 Europa. Nordameuka och J apat~ ..

Kostnad'!eftektlvitet och volymforde- lar

ar

^{av hogr.ta} pnontet for att uppnå långsiktig lon~amhet. De ~tkall uppnås genom effektJ\It koordinerade modell- progxam, flextbla produktton1,~ystem och

i)f.rategi~ka r,amar beten

VOLVO PERSONVAGNAR

Ökade marknads- andelar på oföråndrad tota l -

marknad. Intensifi- erad satsning på nya

produkter. Lägre rörelseresultat.

Varidsmarknaden for peNonbllar var ¹ det nårmaste oforandrad 1995 Jamfort med foregående ål. Totalt

&åldes 34,6 miltoner bdar 1995.

Antalet fakturerade Volvo-bilar okade med 7% bll374.600 (351 000).

Av de%a var 106.600 (92.200) Volvo 940/960, 186 900 (163.900) Volvo 850 och 81100 (94.900) Volvo 400

Volvo& mruknad"Wtdel okade på alla v1kt1ga marknader utom i Stor- britanmen och i Frankrike.

Resultat. Volvo Petf>onvagnars for-

&alJmng uppgick till 83.340 Mkr 1995, en okning med 9% justerat for for- varvade enheter.

Rorelsere&ultatet mms.k:ade från 2 771 Mkr tilll089 Mkr Den positi- va volymutvecklmgen och det höga kapaCitetsutnyttjandet under storre delen av året motverkade'> av suc- cesSlvt stigande ko~tnader for pm- duktutveckling och marknadsföring Dartill komm~r negativa valutakuN- effek:ter om ca 1.240 ~!kr. Det fJatde kvartalet belastades med kostnadet om 303 Mkr for planerad peT!>onal·

reduktton.

Rorelsemargmalen mm!;kade till 1,3% (3,8) och avkastrungenpå operat1vt k:apttal till8% (21).

KoMnadsreduktion. Åtgardet for att mmska kostnadema inom Volvo Pefl!lonvagnar har mlettf> och galler 1 föNta hand admini!.tration, mark- nad&foring/dlstribution, kopt matenat och konsulttJan~ter. Organisationen ses over och nya ~tt att organisera verksanmeten prövas. De'>sutom r-evideras den grundplan efter vilken

FinläUning Mkr

Röreleernultat töre poster av engAftgskaralttlr Mkr

Produkt·

utvecklings- kostnader Mkr

12

~

^'

' ~

^'

l [

l

91 92 93J 94 35[

- l l

- i l

-l !591 l

FJze!

? 771j 10891

·~ ..

tabnkema ¹ Svenge, Belgte.n och Kanada producerar, vilket samman- taget kommer att medfora personal~

reducetmgar våren 1996.

Tillverkning ock kapacitet. Voho Persom agnar!> produktlon for Europa och de flesta marknader 1 Sydof>tasien ar kundorderstyrd Det innebar att bilar endast byggs rom hat bestallts av slutlig kund. Volvo tillvetlade

370. 500 personbilar (351.700) under

1995 Vtd ptodul.:tionsanlaggningar- na 1 Terslanda och Gent vru kapaci~

tetsutnytt)andet högt under året I slutet av 1995 noterades en något

lagre

ordenngång,

VIlket

medtorde småne produktionsneddragnmgar.

Investeringar i anläggningar upp-

gick till2 540 Mkr

(1596), och

mves-

teringar

tlea'>ing·

och tjanstefordon till930 Mkr (1.207) Merparten

av~>er

mve&tenngar

1 typbundna verktyg och tillvetknmg av kompo·

1 lnvestenn~ar t an- laggmnQllr mkluatve l&astng- och tjatlS!&- fnrdol1 f':ll äten 1001-1995 1 ?i3 2 026. :?.750 ?.

ao3

och3 470Mkr

(i)

nentet samt mvestermgar

¹

monte- ung'>tabnken i Tonlanda och måleri- fabnken

1

Gent

Produktutveckling. Till fölJd av Volvo

Pen.onvagnaH nya produktr.trategi

&teg

kostnaderna

fm

produktutveck-

hng

markantundet 1995, ull en ruvå på vilken de

förvantas

plana

ut.

Under 1995 presentetade-s tre nya

vet'8ioner av Voh·o 850; en d.tesel- verston,

^Volvo 850

TDI, en spo1 ttgare bensmversion, Volvo 850 R och en fyrhjulsdnven, Volvo 850 AWD På Frank.furtutf>tållningen i &eptember

foxhand&vi~ade!i

Volvos nya mellan-

klas&bll, Volvo S40. I slutet av året

Vl!iades

femdorrarwen.~onen,

Volvo V40

1

Bologna.

IndJUtrklla samarbeten. Volvo S40

och V40 bllverka&

t NedCars fabuk

1

B01n, Nederlanderna. Fabnken ar ett mdu!itnellt f>amarbet&prOJekt mellan Volvo, Mltsubisht och nedet-

Europa

land~a

staten med ltka agarandelar.

Parterna har tillsammans mvesterat cirka 16 mlljarder kronor

1

produkt- utve-elding och

1

en komplett och flexibel bilfabnk: rsom inVigdes

1

december 1995. Kapaetteten ar

200.000 btlar om året, fotdelat bk:a

mellan Volvo och Mitsubi ..

ln.

I

borjan a"

1995 bildade Volvo och det bntttska

mgen)öt:llfotetaget

TWR ett gemensamt bolag, Auto- Nova AB. for txllverkrung av labno-

VOLVO PERSONvAOI'IAR

Jet-

och lcupevers10net i små serier.

I &amband harmed byggs Volvos anlåggnmg i Uddevalla om

till en

komplett btlfabnk med kaxo.ssfabrik, målen och slutmontering

Åter.fönäljarutveckling. Inom Vol"o

Personvagnar pågår en oversyn av äterforsalJamätet runt

om t

vadden_

Innktnmgen ar en koncentratlon till erl.:lus1va Volvo-återfor8aljare med strategif>kt placerade

forsaljnmgr .. -

stallen.

Volvo Personvagnara starata martalader

USA'

Svenge Storbntannlen 'yYskland Italien;

Japan

Nedertanderna Tar ..van Spal1len Bel g ten Kanada¹ Franknke 1 Teci.Mde order

Ov!iga markr>ader

Reglstrera:ie ~ pernonbilar ~.%

1994 80800 42700 41 200 25.600 19700 15400 16 700 9200 9500 8400 7.100 9500

Tutalt

1995 1994 1005

87000 0,9 1.0

49000 27,4 28,9

39600 2.2 2.0

31.000 0.8 0,9

27 200 1,1 1.6

20600 0,:5 0,5

19000 3.9 4,3

10000 2.1 2.4

9200 1,1 1.1

8.600 2,2 24

7.800 1,0 1,2

6800 0,5 0,4

Totalmarknadens utveckling Antal ~strerade IJEII'SI)rlbdar. miljoner

1 USA 1\aili\00 ocl1 MexiCO

• Fr 'J m 11195 redo- 'AS&S •!':lklurernde

<lOheiet· Ttdlgare envandes ~pp.n

tt\Cknade order Van:len för åren 1991-1994 t.ar

omraknaiS illl ~~,u­

rerade ertlater

V O L. V O P f U' r 1'\ VA G N A R

Vo l vo S40 och Volvo V40 h ar utv ec klats fö r at t möta s amma

höga krav på körglädje och säker~

b et som Volvo 85 0 .

14

:.----~-----... ---~---·--··--··-..

Volvo S40 och Volvo V40 at två nya VolvobJiai med ett integJ.erat sakerhet~­

tankande r.om satter en helt ny standard

1 mellanbib.ikla!iSen bl

a

genom att vara forst med sadok10ckkudde.

En <>tark

karost>truktur,

hag

energi- ab&or hermgsformåga, trepunkt'i rull- batten med forstrackare fram. trepunl1~­

halte på alla tte plat~ma 1 babatet, ABS-b10msar och ett n}'tt ~ygtem for att forhmdra hJul~pJnn, oavsett hastighet, ax andra detaljer som btdrat till den hoga

~ale.rhetsnivån

Bilarna ar

fna

från asbest, kadnuum och kvtck'i>tlvei. De ar latta att demonteJa och mer an 90 procent av vtkten kan äter- vmne$. Pla.~tkomponentex over 50 g

:u

markta for att undetlatta ätervmrung

··ker

Alla metalitelacker år vattenbaserade.

De fyrc}'linc.lng<~.l6-venttlsmotorema

på 2.0 eJier l.t\ lttt:r tillhör samma motor- fanull ~>om de fem-och ~ylindrlga

motorerna t Volvo 850 och Volvo 960 Volvo S40 och Volvo V 40 levereras ock.sä med en turboladdad dte!selmotor, ett vtk- ttgt alternatw på en rad europe1ska marknader

Bokstaven S i namnet står for sedan- modeUer och V !.tå.r for femdorrars- modellei. Bok~taven V kommer trän

l •

versatility 5orn betyder mångs1dtghet Fofl>alJnmgs&tart for Volvo S40 '>ket under

"\läten 1996 med börJan 1 Sverige. Nederlander-

na, 'I)-8kland, ltaben, .'S<;hweu: och O<,tetrike

Volwoa matknadaa.ndel per segmenti

St•Jra ~~!ar

~el%

1994 1~

Europa 8.4 10,2

Nordamenka T ,3

Japan 2,1

1 ~på stC'OO!< 00'1 p! l~

~.:aRa 'Jcho P'liS.JI'IIIfl9'1<V

2.1

Mellanklassbilat Segmerrt!<andtll % 1004 1995 3,4 3.3

Med nya ~'oi'!Cl S40 och Volvo V40, som för-

har.dsvlsades höszen 19g5, sJG.IIIIolvo Pei-

sonvagnar stå.rkA sin position J meliank/assG/1.

Volvc S40N40s de:;1gn f6renar förnyelse oc.rr tra- dii:IOf?. Bilarna h<'.r mjukare

linjer lin rtdlgare mod&l/or

m~::n t..amtidigt en klar Volvo-identlt€4.

VOLVO PE.RSONVAONAR

Volvo Person"Vagnars nya produktstrategi innebä r ett

nytt sätt att utveckla och ti llv e rka bilar .

Syftet ru att uppnå volymfordelar i ut- veckling och tillverknmg .• <\rbetet bygger på okad modulan!>enng, fleXIbla produk- tlonssystem och nya tvårfunktiOnella arbebsatt. Detta s k plattformstånkande ger Volvo möjlighet att

un· eclda

fler bdar an t:J.cbgrue med ~amma reswstnsats.

Modulansering Ulllebar att bilen skapa$

av ett antal gtvna delar ( exempelvJ~ golv, kompletta dorrar, dnvlinepaket etc) där

Volvos nya produAt- och processutveckltng .. med flera bi/8r som är utvecklade ur ..• där man anvander gemensam·

16 tnnebtir ett breddat produktutbud.. samma grondkonstru~ (modul) . ma system och komponenter . .

--=----~=~-=--···-···-~~ ~~-·-·---'-.·--· ·-- - ··-...c.c .. c.~~~~~~~~----~---

grundkonsttuk:nonen for re.~peltlve

modul och grånssmttet mot ovnga moduler ar gemensamma for flera ohk:a bilinodeller.

Enkelt

uttryck.t

ar

bllarna bka

ur txllverkmngs!>ynpunkt

och processen ett somtlkerat bygg- klO'>system där man med hJillp av så få klossat

r.oin

mÖjligt kan utveckla och tillverka flera olika bilar.

Med den gemensamma modul- mdelningen som grund har kon- struktörerna stor frihet att utveckla de detalJer och komponenter :>om gor varJe modell umk for att uppfylla kundernas krav på valfnhet

Ett !lådant upplägg ar m-veste- rmgsmas!.tgt

lonsamt

och medger

en

eftek:tlv orostallning vtd mkorning av

nya

bilinadeller vtlket torkortar led- tiderna vid framtagmng av

nya

bilar.

NedCars 1.111I1Jggning i Bom år fors- ta exemplet på Volvos nya prodult-

\Xh processutveckhng. I Bom bygg~

Volvo

S40,

Volvo

V40

och

'.lamar- betspartnem Mit:>ubishls bilar 1

sam-

ma produktlonSS}stem

Byggtiden

for

Volvo S40

och Volvo V 40 ar under 20 tlmmar vtlket nmehl!i:t mtemationell toppkla&s.

Flexibel produktion. Fler bdmodel- Samarbetet med Mttbubiw ar en av ler ~ variantet :;amt Volvos !>at~- on;akema nU att ko~tnadema för att ning på kundordentyrd produktlon ta fram Volvo S40 och Volvo V4U staller hoga krav på produktJ.on:.an- har .k:unnat hållas på en låg ni'vå laggrungamas tlextbthtet. Volvo

Pev.onvagnars

totala mver.te-

Modulat~ermg

och Iatt

omstall- nng ar ca 8 milJarder kronor, vt.lket bara produktlonsutrustningar g~r tacker ~åval produktutveckhng som forutsattrungar for att tillverka flera investenngar 1 den gemensamma olika btlmodeller i '>amma rsy';tem. fabnken.

For att upptlå maxnnal fieubthtet

go~. des<>utom ptodukttonsupplag- get VId samtliga anJ.aggningar iden-

tuokt

fot en plattform c~e nedan).

V O L V O P [.R S O N V A G N A R

Genom s k modufteam samlas alf kompetens för en paraHell utveckfmg av produkt och procJukbot?sprocess fOr varje modul l Göteborg arbetar 50 per.>on&r inom teamet

"karos'>o~·erby:;gnad •

lin

Volvos satsntng pE1 kundorderstyrd produktion ställer stora krdv på prxluktionsanlåggningama.s fla>dbt/Jtet.

Transporternas ttllva-xt 1 Vru.tewopa, som helt fol.Jer un-eckhngen av btuttona- ttOnalprodukten, \<antao; bh mellan 2 och 2,5% pet åt undet penoden1989-2010.

C'rrka 70% a"\1 godstransporterna 1 Ewopa

~ket 1 dag med la<otbll. en andel !>Om fm- van ta~ bli an ~torre i framtiden Orsaken ar att la'>tbiMransporter ar &nabba. tle'U- bla och ttllforbtliga och medger hogt kapac1tetsutnytt1ande

Genom ett omfattande utveckling'>- arbete har dagen8 lastbilar en vrusentligt lagre milJöpåverkan an gärdagem En modem Volvo FHJ2 t ex har 20% lagt e brånsleforbrukning, 50% IAgrc utslapp av kva,eoxtd och 75% lagre utrslapp av

VoLvo LAsTVAGNAR

Volvo La8tvagnar är värld e n s näst s törsta tillverkare av tunga

lastbilar. Utifrån denna b as skall Volvo La s tvagnar

ytter~

ligare stärka sin position.

H6g ~JllfrJrlltlighet,

:åga

underMils-

kostnader och god

bran.c;ieei<On.-Jmi år utmärkande tar Vo/vc1s fastbilar

i tillväxt

pruttklar an en la!>tbil hån mltten av 1980-talet. De!isutom har ettek:ti"\llteten

1 transport!iy~temet okat Va6entbgt, Vllket medfört att antalet korda kdometer inte okat i r:samma takt &Om mimgden tranfl- porterat god&.

Vol"\lo Lastvagnar rubetar for en fort-

!i>att utveckling av etfektn·a lasthdstr&n!!·

potter med låg mtljöpåverkan.

Bety-

dande·~at&nmgar görs 1 ny fordon~tcknik:

samt1d1gt ~oom befinthga losnmgru \!dare- utvecklas. Under de närmaste åren kom- mer produktproglammet att breddar:s och

Volvos ia<Jhllar 1 USA, som tidigare sålts ufld'!N varurnårket

~rn:~C.b~rnu

varumäJI<ez Vo.Vo.

utbudet av l>todtJan<>ter som finan!llenng,

for~aktings-och serviceavtal att utoka!).

Volvo Lastvagnar år ett globalt foretag Huvudmaxknaderna hnn'i>J Ewopa. Nord- och Sydamenka. NArvaron på dessa eta- blerade marknadsområden ~kall ~tarka.!>

ytterhgare. Pnontetade marknads.~ats­

ninga.r utanfor OBCD at Kma, Indten, Mex1co och Osteuropa

VOLVO LA8T\IAGNAR

Lev e ransrekord.

Avmattning i efterfrågan Nordamerika och Brasilien mot s lutet av

året. Starkt resultat.

Vålldc.;matknaden for tunga lastbllar steg under 1995 ull en ny bogsta nivå på ca 600 000 fordon (530 0(10).

InkJuderas Indien, Ktna och fd Comecon nådde '>iffran

700.000

la&t- btlar (680.000) I Europa steg efter-

eftetfrågan på FH-~enen och den 8tarka varldsmarknaden. Volvo~

andel av världsmarknaden for tunga lastbilar Ut&Jorde prehmmart 12%

(12}. I Europa !iteg VolvO$ leveranser med 2.."i% och 1 Nordamenka med 2%. I Sydameuka minskade leveran- serna med 6%, medan leveranserna på ovriga matknarler sammantaget okade med 14% Volvos marknad&- andell Europa för tunga lastbilar

~;teg till16,3% (15,8) I USA nådde.

Volvo 1 mot~\'atande viktkla&S 11,6%

(12,4j. Nedgången 1 USA foro111aka-

de enheter, till 51 fYr/

Mkt.

Rorelse- tesultatet &teg till5.073 Mkr (4.051) Okningen grundat ~g fram~t på hogre forsalJrungsvolymer, starkta

forsaiJnm~marginaler bli följd av

FH-~;erien.; framgång och val utnytt- Jad produktlOn'>kapacxtet 1 Europa.

Under det {Jarde kvartalet forsamra- des resultatet 1 Sydamerlka på grund av mmskad eftetfrågan ~mt pm;- ptess 1 Brasthen.

Rorelsemargmalen var 9,9% (8,8) och a\'kastnmgen på operattvt kapl- tal bvet~;tcg bk~om toregående år frågan med 27%

nots

en a~mattmng des primårt av S\'ångheter att leve- 25%.

1 Storbntanmen mot ~lutet av året.

I USA mmsk:ade efterlrågan under andra halv Aret. från en rekotdhog ruvå A ven J Brasilien mattade~

efterfi ägan

Leveranserna av tunga och medel- tunga lastbilar från Volvo uppgrek till76 500 f01don, en okning med 12% Jamfot t med toregående år.

Uppgången baserar sig på den stora

t era i takt med den ~;tora efterfrågan under forsta delen av året.

Den lagre efterfrågan 1 USA under andra bah·året 1995 påverkade ne-.ga- bvt den totala ordel"1">tocken som vid slutet av året var 34% Jagre an ett år ttdtgare.

Resultat. Forsill]mngs~årdet 1995 okade med 9%, exklu~1ve fot varva-

F6rsiljnlng Mkr

Rirelsereaultat fire poster av engingakaraktlr Mkr

Produktutveck•

llngakoatnader Mkr

Tillverkning och kapacitet. Totalt tillverkade Voho undet året 77 400 la8tbdar (69200), varav 40 400 (33.300) 1 Europa o.."h 28.200 (27.600) i USA ~amt 5.700 (6.000) 1 Brasilien.

De kapacitetshojande mve'>teung- arna 1 Europa, som be!Jutades 1

Januan 1995, fick planenhgt begran-

~t genom!Jag under året Produk-

ln'Nsteringar l anliggningart

VIdstående~ a>.l<luderar \tllvo 8-JilSar

aom fr o m 1995 ul.yor ett ..apa; at affarsornråd<J M ^j., r

D

~ ln'-'SStermgar r anJ<too·

t'._)

nrngar !!"lliJUSNeiea&ng-

V

xlö1jRnsteloldon for

! 91

i ^{921931 '}

⁹⁴

^9f!

, 870r l

2 ~ 1~00 1 l i

1 399_

i

t 760!

20

l

⁹¹

i

^{92 931 94 95}

,.. , .. ,_ j ^{l l}

9791

i

~~

åren 100H 995 1302.

1 7"i6. 1

ew.

2 201 och

"il:.'..SMkr

uonookningen vt.d de europe1ska anlaggrungama et hölls i huvud...ak genom utökad l)klftgång. Thots detta ovel"'!)teg efterflågan tillgängbg kapa- cttet l USA och Bras1lten reduceta-

d~ dock pwduktionen av larstbtlar undet de !ll~ta tre månadetna på gtund av lågt e efterfrågan.

lnllesterlngar i anlaggningar uppgick.

Wl2.f172 Mkr (979) och mver;;tering- at t leasing- och t)anrstefordon till 1.566 Mkr (1.222) Inv~tenngar 1

anlaggmngat av'>åg bl a kapaCitet<>- hoJande åtgarder 1 det mdustrtella

~temet 1 Europa, omb}'ggnad av det centrala resendell!lagret 1

Gent,

Belgten, effekt1VltetshoJande åtgar- der i montermgstabnken 1 New River Valley, USA !!lamt en fö~tarknmg av

d1stnbuuonrs.~trukturen 1 Europa.

Prothdctull'eckling.

I maJ inuoduce- rades en n} modell, FL12, utrustad med 012-motorn, dvs samma motor som i FH-&erien. Voho FL12 ar lam- Volvo Lastvagnant största marknader 1995

(lastbilar ;"! 18 ton)

Regrstnrcx:le lkllvo laslbllat' ~. %

1994 1995 1~· 19~

USA

22990 23410 12.4 11.6

Storbntannlen 5480 6140 20,3 18,9

Brasilren S.8i'O 5820 29,7 28,8

Franknk~ 3490 4SOO 14,1 13.7

Tyskland

1700

2740 5,0 6.9

ttanen' 1280 2070 13,1 14,8

Nederlandema 1.630 1890 1B,3 17,6

Bfl!Ql911 1.130 1790 23.3 2!),0

l<.anada 1 6'30 1 700 7,8 7.5

Span1en 1060 1 540 14,2 13.9

Danmark 1.030 1440 ^3(,~ 34.2

Sverige 1000 1430 51,9 51,5

Levererade (fakturerade) tunga och medeltunga Volvo la.U.IIar

Europa Ovnga mari<nacl6f Totalt

Vou:o

LA~rvAON.<\R

pad for många ohka traru;portupp- grlter bl a mom aniaggnmgskörrung.

Under året vi&ades. ocbå den föl'>ta vidareutveckJmgen 8\' FH-fantiljen i form av FH12/FH16 Globetrotter XL, utrustad med plant golv och extra rymlig hytt.

I augusti introducerades Volvo Environmental Concept Truck, vilken ber.k.rivs narrnare på sidorna 24-25.

Samarbetsavtal mm. Under 1995 tecknades en

s

k: aw.iltsforldaring mellan Chma National Heavy

Ducy

Truck Corporation, Shandong Auto- mobtle C'.Oiporatlun och Volvo La~t­

vagnar om att genomfora en for-

~;tudie angående tekni&kt ~arbete

och eventuell tillverknmg av Volvoo tunga la!i>tbdar i Kma.

Volvo La'> tv agnar undersöket ock:-

~ möjligheterna Wl en industriell ctablenng i Indien. Beslut beral.:na'>

t~ under forsta halvåret 1996

Världsmarknaden för tunga lastbitar ~18ton) Antal nyregtStrsrade lastbilar. tusental

700 lnklu$1Ve lndleo.

l<'lflaoch Id Corr.eoon 600

-400

l l

t l

i l

l l

! l

Volvo FH möter

konkurrensen på våridens mest krävand e marknader .

Uneter ? 995 teverf!rades narmare 300 Volvo t=H till den bra-;t/i:3nska mark- naden

2 2

..,...,..::;...__._ . __ _

Volvos PH-modell, ~om presentetades 1993, konstruerades med tanke på global anvandnmg Modellen skulle k:lara alla forekommiilldc tekm\;ka specWlatloner ltkr.om ho~ta kundk:ta" våriden over.

Genom att anta och utmana krav ocb kortkurrens på varlden~ me<;t kravande matknader stalldes utv~.ldmg~kra"en

mycket hogt. Det g.illde t e.t dnf~ko­

nmru.

mdjoegenskaper och sakerhet

Exempelv1~ har den nyutvecklade 012- motom fyrventilsteknik och elektronir,kt styrd bram.leinspi utmng, <som ger hattre utnyttjande a" bransi.ct och renare a\1- ga\er Den aerodynami&kt utiormade

h)'tten, vilkenjamfört med tld1gare modeller bar 20% lagre luftmotstånd, bidrar ock&å tilllagre bun~leforbrukrung.

01 denngängen w;ar att FH-~enen

erhålht stor uppskattning på marknader- na Från och med hosten 1993 fiam Wl och med utgången av 1995 tccknade5 mer an 50

000

Volvo FH-01 dex, vilket

)

motsvarar

30%

^a'\' Volvo Lastvagnars

O)

samthga

order under penoden Undet 1995 svarade FH-modellen for narrnare 40% av antalet order.

I Europa. dar FH~modell~n (orst lan-

serade~, bidrog den ttll att Vol"os mark- nadsandel 1 kla~en föl tunga lastb1lar

Volvos R-f-serie marknadsfordes 1995 i ett 60-tallånder VIiiriden 611er

förVolvoFH

undet äten 1993 till1995 '!teg från 12,1 o/o tilll6,3% Darmed betalite och stad.te Vol"o sm postUon som nast lltonta marke

1 klaslien tunga lru.tbilar i Europa samt

!!Om största matke ¹ klassen 1 Norden.

Vidare uppnådde Volvo FH en ledande position inom dragbmsegmentet ¹ Europa

Under 1995 marknadstotdes FH-serien i ett 60-tallander "arlden over Den

stor~ta FH-matknaden "ar Frankrike dit 3 700 FH12 och FH16levererade~;.

Viktiga utomeuropet~a marknader "ar Thrkiet, Israel och Australien Bland de

!>C.fl3!it tillkomna marknadema marks

Km

a,

Brastben och Sydafnka.

Volvo FH12 och FH16

ar

de torsta modeflerna t en moduluppbyggd produktsene

VOLVO LASTVAONAR

Global komponentjöl'6örjning -lokal montering. FH-senen ar konstruerad tor

!atwneU montering och bog kostnadsef- tekttvltet i till-,erkningen. Genom global komponentfooot)mng och stor kompo- nentstandatdisermg har antalet artlkel-

nummet

reducera~ Detta arbetssatt reducerar ledttden och okar flexibiliteten

1 ttlh erkrungen.

Inriktningen ar att monteringen !!kall

&ke nara kunden. FH-senen monteras darfor 1 ett antal slutmontertngsfabnker variden

o"

er. Fotutom i Gotebmg sker montenog vid Volvo Lastvagnals fabn- ker i Gent 1 Belgien. Irvine i Skott1and, Wroclaw t Polen samt 1 Bnsbane i Aust- ralten. I Bo~wana i sodra Afuka llker montering a" FH-l)erten 1 samarbete med lokala mtrell!tenter

f j

l

^l

l !

_;

j

!

i l

l

Mu. JO KO~ CE.PTf ORD O 1'1

En bro mellan nutid och framtid . Så kan man beskriva Volvos två upp -

märksammad e mJljökonceptfordon som present e rades under hösten 1995.

A pas

Den gasturbin som finns i Volvo ECT och Volvo ECB

ar

en vidareutvecklmg av den mot Dr sar, J 1992 pre- s-enterades i Volvo Personvagnars konceptbil Envr- ronment.al Concept Car (ECC). Turbrnen är utvecklad

Bl' Volvo Aero Turbins<; oc/1 HSG Development, till h'ka delar ligt av Volvo Aero, ABB och Vattenfall.

24

e

Volvo Envuonmental Concept Truck (ECT) och Volvo EnVJ:ronmental Concept Bus (ECB) ar båda framtagna for att sva- ra mot framilda krav på effektiva, salera och mtlJoanpas~ade stad&transporter.

Varken lastbilen eller bussen är avsedda att bh kommersiella produkter 1 sm nu- varande form. Däremot är de vatdefulla som teknisk bas och msptratJ.onskälla for utvecklingen av mmgondagen~ fordon Redan 1dag finns planer på att anvanda delar a'V konceptfotdonens tekmk: i &ene-

ttllverk.lde

la~tbil.ar

och bussar

O

Två bidrag till en bättre miljö. Bak- grunden till ECf och ECB utgörs 1

huvudsak av de allt hårdare mtlJokrav som ttansporuektom kommet att omfat- tas av under 20<)()-talet. Nya lösrungar åt nödvändtga for att ID.J.ru.ka a'Vga~er, bullet och trångsel, somtdag påverkat hvsmiljon

1 många av varidens :.tontader.

MilJ6 ar Jamte kvalitet och sakerbet ett av Volvos karn'Varden. Volvo har sedan boTJan av 1970-talet arbetat framgångs- nit med att min~ka mtljopåve~kan från anlaggningar och ptodukter.

ECf

och EC'B VIllat att Volvo har VIlja, kun!lkap och re~urser att fullfolja detta arbete tnl nasta åttusende.

Nolleminloner. Med tanke på att ca 80% av ett motorfordom totala milJO-

bela~>tning idag or\akas under kotning, var det naturligt att dxivhnan kom att ~tå

i fokus for utveckhngsarbetet Måle-t vm att kunna driva fordonen helt avgasfntt

1 sarskut kanshga inneThtadsområden och med mycket små emiss1onet undex ovng konung. Valet foll på en hybriddnft, som mnebar att fordonet orovadande kan drivas av ohk:a enexgxlallor.

Som kraftkålla

anvands

en etanoldri..,en gasturbin med mtegrerad hoghasttghe~

generator, kopplad till en elmot01 på bak- axeln. Den dnver fordonet framåt sam- bdtgt som hattenema ladda& under gång.

transp or ter

Battenerna kan också laddas irån natet Gasturbmen uppV1~ar

ca

90% lagre emt,-,sioner lm en konventionell diesel- motor och ger dessutom möJhghet till stox brim<slefleXlbllitet. For att klara absoluta nollutslapp kan båda tordonen

ock~å koras kortare ~tråckm med enbart battendnft.

Utvecklmg&arbetet med ECB och ECT visar att elhybJidtekruken

ar

ett klart kon.lmnenooaftxgt alternativ for att mota framtida emil>'Stonsktav 1 storstads- regtoner.

Aven transportanpMsnmg och saker-

Bh.Ybndt91<niken m6}/ig- gbr köm1ng 1 .staCJStrafik nelt

utan

avgaser.

MILJ O K O~ C: E P1 FOR DOll<

het pnoritcrades

1 ar

betet med ECf och ECR. Fotdonen innl.'håller många fram- synta losrungar som aldng tidtgare testatrs i la~tbilat och bussar.

Volvos miljöredovisning 1996

kan besta!laS från ÄB Volvo, Avd Mljbfrågct;

405 08 Göteborg, Telefon. 031-59 44 33

8mlulonslagatlftnJng ocb emissionsdata f6r VolvO lastbilar och bussar

QikWh Emissionslagstiftning l Europa EllllSSioner, Volvo lastbilar och bussar

Na!UrgaS

gåller EU 88177. EUR01.

an.

^{Modoo-la lastblar}

Ii' vm 1988 19'J2 1i'iCt 1900 116Sebnotorer t'ICh bussar ECT.'EC8

HG ?.,5 _{1 '1} 1.1 0,2 1.1 0,1

co

14,0 4,.5 4,0 0,5 0.3 0.5

NO x 18,0 8,0 7,0 ,,,0 2.0 0.3

PM 0,36 0,15 0,08 0.05 <005

VoLvo BussAR

Ökade marknads- andelar i Europa. Viktiga

etableringar i Kanada och Polen. Gott resultat.

Volvo BUS$ar ar den nåst ~>tot'$ta

till-

\'f.rkaren av

tunga

bussar mom

OECD

(bu~ar b>et 12 tons total\·tkt). Ptadukt- utbudet omfattar såval chasstet som kompletta bus~ar och tranc;portlo~srungar

for ~tOistadl>trafik Pnoritet ges åt trans- portekonomi. ttllforlitltghet och mJljo- egenskaper.

Volvo Bu'>Sal har betydande

mark-

nad~andelru i Europa, Latmamenka och

Syd~tasten. Nya marknader bearbetas kraftfullt föx att forstruka Volvo Bussat&

litailning globalt.

Viiridsmarknaden for

tunga bussar

okade något under 1995

1amtort

med toregående år. En 10-årig nedåtgående

trend

hrot!. dårmed I Vru.teuropa steg totalmarknaden ttll17.100 enheter (15.800), en okrungmed 8%.

Volvo'> marknadsandel t V asteuropa fOr

bussat

^O'.'ei

12

ton 6kade

till prebml-

Passagerar-. miljö- och sakemetskra~· var några av de aspekter

som

juryn fokuserade på 'ltir Volvo 812-600 utnamndes t!/1 • Arets buss 1996•.

nårt 17,7% (15,2). Volvo til/verkacle de

Leveran~sema av

bUMar

och bu~bas- fOrsta naturgasdrivna

!iier från Volvo uppgtck W16.830 enheter bussarna redar. 1992 (5.770), en okning med 18% jamfot t 0:7il har

t

o m 1995 med toregående år. Det var den

bogsta

levererat nännere 200 leveransvolymen nägonsm fot Volvo fordon tiU kund

26

= .;;.___;,.:.;...c===---- - - ·-

Bussar. Flertalet matknader ökade, men frarost Noxden, Stotbntannien och Brasthen. Fön at vet av den kanadenst.'ika bu.<,stillverkaxen Prtvost medforde ett tillr,kott om 330 enheter. Vtd slutet av 1995 "at otder!stocken 55% bogrean Vld mot\varande nd föregående

tu,

eillustve

Prev~t.

Resultat. För~lJningsvardet 1995 upp- gtck tlll 7.695 Mkr (6.136). Exk!Ulllve fox- vruvade enheter ökade fonäljningen med 8%. Rorelsetesultatet okade tdl

405 Mkr (318)

vax

av Prevost

tillforde 88 Mkt Rörelsemargmalen vat 5,3%

(5,2) och avkastnmgen på operativt kapt- tal var 18% (22) .

TiUv~rkning och kapacitet. Volvo

till-

verkade totalt 6 870 bu~sar vllket vat

o

Votvo

Bt;s~AR

Volvo Bussan 81arsta marknader dtygt 19% fler an 1994 I !.amtltga

fabuker· Borä!. 1 Svetige, Inme 1

Skottland, CuritJba 1 B1ast.hen !.amt Quebec 1 Kanada var kapacitetsut- nyttjandet hogt undet året

f'i.~~'otl\..o~ ~1%

1994 ~985 1994 1995

Stofbntanr lien Brasillen·

Svenge Singapore'

PEiU'

820 1380 57,1 60,5

800 1.010 9,4 t\.9

Produktutv~ckling. Volvo Bussa~~

83t!.nmg på pwduktutveckltng

re~ulterade 1 fleta introduktioner

US.A"

• 1.everarn. ll'ån fabnk 'A"sef Jl~Kie<:emtle.-1995

270 410

270 290

250 280

1995 Tumtbussen Bl2-600, karo!.· Volvo Bussar !.pelade har en aktiv

\erad av Volvo Bu..,.,e 1 Tys;kland tollför att bt:fa!.ta o..:.h förstarka

som

introducerade!. under året marknad~pos.ltionen globalt.

utsåg!) ttll

"Årets

bus!. 1996''. Volvo I JUni 1995 fotvatvades 51 o/o av Envuonmental Concept Bus !;OID den kanadenc;t~ka turistbusstxllvetk- bl a prer:.0nterade~ for en intemat10- aren Ptevo~t CM Incot porated.

nell publik i Belgren demomtrerar Forvårvet

ar

ett genombrott på den bus(;eol) utvecklingspotential som nordamenkanska bu'l$marknadcn

framtiden~ tran~portmedel 1 tåtort Prevost hade en åt1tg txllverkning av Se stdorna 24-25. nårmare 550 hus~ar och en fmsaiJ-

nmg på ca 1.160 Mkr 1995. Fore- Vikligafön•iiT'l'. Omstrukturermgen tagets marknad!.andel på den notd- inom bus..-.mdustrm fortsatte 1995. amenkanska k.ontinenten var dtygt

12% i tun~tbu~segmentet.

63,7 54,8

I botJan av 1996 forvar.ade Volvo Bussar och de~ tepre.sentant 1 hrael, Mayef!) Car~ and Trucks halften av aktierna 1 bus~till~erkaren Mt!Ikavim Mctal Wmks Ltd frc\n den l!.rcleliska industugtuppen Koor lndll!.trie!. Ltd.

Samarbetsavtal. I jum 1995 etabl~­

' ades Vol"o B w. P o land. som ags till 55% av Volvo Bu!.'Sar och till 45%

av den finska karOS!<Ol en

earrus

^Oy I ett fotsta skede planera!. tillverk- ning a'' ca 200

lågerru8!>ionsbu<ssar

for stads- och hnjetrahk.

R6reiM.-..ultat f6re poster av

engtngskan~ktir

Mkr

PNdukt·

utvecklings- komader MkJ

Investeringar

l anliggnlngar• ^Antal faktUrerade buasar l\1kr

l

91

i :>1:193

94

&5:

~l

ⁱ

l ~

~~§.J J

l l

.; '1871 ' l

· ·'-·t;1J l

7

69Gl

1 l!l'leSh<nnger , R! •lEII:JI,l·

o1111Q8!' inl<JU'll\18 i&ll:;l:lQ· 0Gh t)anste- fu!Jox, IN n ; 1001-1995 114, ~01.

64. S1 oc'l200 l\1i.r

VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT

Viktigt tillskott till Volvos

kärnverk~amhet.

Ökad forsäljning, men dämpad efterfrågan

mot slutet av året.

Starkt resultat .

AB Volvo forvatvade ute!'itående 50% av aktlema

¹

Volvo Con&tructlon Equipment

1

april1995. Företagsgruppen, som

år

en av de ston e tillverkarna av anlaggnmg\- ma8kiner

¹

vatlden, utgor ett viktigt till- skott till Vohor. karoverksamhet Produktionen

~ker 1

Tyskldnd, Svetige.

USA, Kallada och B r ar.tben. Volvo Construchon Equtpment har fram- tradande marknad&positioner

1

Europa, Nordamerika och delar av ovnga vadden.

Ca 70% av gruppens om!>attning omfattar la\tmasklner med en motor- effekt på mer an 80

hk,

ratmtyrda dum- pet& satnt grävma8lmer. Darutover har fotctaget verksamhet 1 det vaxande seg- mentet for latta anläggmngsmaslnner samt

1 8Cgmentet tunga tipptruckar dar

verksamheten dtivs

1

ettjomt venture

ttlh;amman~

med H1tacb1 ConstructJ.on Macbmt:ry Co., Ltd.

Den mmsta maskmeD -

Zettelmeyer

lastmaskin ZL 302- vage1 1,9 ton och har en motoreffekt på 28 hk. Den storsta rna$kmen - Euchd tipptruck R 220

-

bru.

en lastkapaCitet på 200 ton och en sam- manlagd motore. tfekt om 2 000 hk.

28

Den

ramstyrda dum- pern ar en produkt med långt utv9Cklac! fYektro·

nö( automattransmls-

sion,

håg förarkomfort

terrängboggie

och val anpassad driviina.

Marknaden. Markna<huppgången for

anlaggnin~masktner,

&Om pågått sedan botjan a" 1992, brötc, under andra halv- året 1995 Bl a noterades en nedgång

1

den totala efterfrågan p.\ den ty8ka marknaden och en utplamng &kedde

1

Nordamenka - två av de viktigare

en~okilda

marknaderna for Vol"o Con-

'st1uct1on Eqwpment

VOLVO Col'll8TRVCTIO!'< EQUIPMf.T'IIT

Volvo

Con~truct10n

EqUipments ledande posthon på vtkttga markna·

der stärktes under 1995

Resultat. Föl!>ill}nmgbvardet upp-

gtck: ttll13.684 Mk: r 1995. en

okning

med 13% Jåmfort med 1994.

Rörelser~ultatet

for helåret 1995

uppgiCk

till1.679 Ml:r, vara" 717 Mkr

mgår 1

Volvokoncernens rörelse• e·

~oultat

avseende penoden juli--decem·

ber

. Baserat på helårsvården uppgick

rorelsemarginalen

bll12,3%

och avk:Mtning på operativt kapital över-

:~teg25%

Ekononusk

mformatlon

från

Volvo C.on'Jtruct10n Equipment for åt en fore 1995 ar baM:zad

på

ame1ikanska redoVJ\rungspnnctper. US GAAP (se dtagram nedan) och således inte fu11t jamforbar med 1995 ån. redo- vtSnmg enligt Voh·os principer.

penoden 1992- 1994 och toretaget ar idag vaMrukturerat och val posttto·

nerat for fortsatt utveckhng. Volvo- tdlhongheten och de resun.er detta ttlltor mnebar en ytterltgare for- stårkmng.

Volvo Coastruehon EqUipmcnt har en bet}dande potentlat foJ 'Jåval

organi<~k ttllva~

<JOm c"tpansion genom '>trategJ.ska forvarv. Som ett forsta steg i en offen&iv satsning for- vanades i de-cember 1995 det

fran~­

ka toretaget Groupe Pel-Job, en

TIIIFäxl$/rategi. Ett omfattande for- redande

europeisk tillverkare av andnngwbete genom.b'ndes under m.im-gravmaskine1. Genom tor-

Mkr

RISreiMresultat fire poeter . .

~ktlr Mkr

Produkt·

utwcldlnp- kOIItnader Mkr

i

l

Ett

ffertaf nya produkter lan- serades under

året.

Med den

nya C-generationens maskJ- ner betaster VOlVO ConstiVc- tion EqiJipment

sin

staJJning som en ledande internationell t/Rvarki3re

av

lastmaskiner

vårvet \kapas en god bar. iot tlllva"Kt mom det vaxande

~gmentet

t01 latta anlaggning'>mru.kmeJ.

V:.lvo O;nsiruCtlon EQu1pment l1lQår SOf\1

ett tilllagt dotter~

1 Voi'IOI<Gn.;eröltlfl tr l) m ac ^)Uf\l 190S 1/ldsi:å«.:le stffmr avser helå!waJ- den

l-l"..ö1 i':lre 1995 rado- viSaS enligt aroo lkanska redo"!Srungspnnetper

V'lldena

ar

ormak- nade fr1n USO !III SEK e.·,llgi medelkur-s for

!'9Spflk!Jvt! Ar

_j ^{92j ~ 194 ! ~,}

_illj

J l !

164 .

l

- l