Institutionen för samhällsvetenskap Höstterminen 2010 Masteruppsats Statsvetenskap 30 hp
Handledare:
Edmé Dominguez Reyes Författare:
Johan Semberg
Prostitution
- Legitimt yrke eller förtryckande
verksamhet?
2
Abstract
Trafficking in human beings and prostitution is an increasing occurrence within the EU.
However, vast differences in legal frameworks regarding prostitution can be detected among member states.
The Netherlands is an example where prostitution is regarded a legal activity. In other member states legal standings toward prostitution remain ambivalent, where Sweden here serves an example. Finally, Lithuania is among member states where prostitution is considered illegal.
The purpose of this paper is therefore to study underlying attitudes and approaches that these three countries have in this rather delicate political question. By interpreting the content and quoting parts of propositions, an ideology analysis is constructed.
The theory chapter consists of Rousseau’s theories, Objectivism, Radical Feminist Theory, and Sex-positive Feminist Theory. A model with the most important features of these theories is constructed and works as a base for the analysis.
The general results suggest that the Government of Lithuania consistently uses arguments pending towards Radical Feminist Theory and Rousseauan values, with catholic morality as an additional important feature in the argumentation against prostitution. The Government of Sweden also views prostitution with predominantly Rousseauan and Radical Feminist theories. The Government of the Netherlands arguments greatly differ from these viewpoints. Instead, individualistic and sex-positive arguments remain dominant here.
Keywords: State - individual, women’s movement, prostitution policies, propositions, Rousseau, Objectivism, Radical Feminist Theory, Sex-Positive Feminist Theory, ideology analysis.
3
Sammanfattning
Människohandel är ett växande problem inom EU:s gränser. Dessa offer resulterar inte sällan till prostitution. En av de grundläggande värderingarna för samarbetet inom den Europeiska Unionen anses vara mänskliga rättigheter. Enligt den Europeiska Unionens stadga nämns emellertid rättigheter som kan tolkas såväl positivt som negativt i samband med prostitution, vilket har resulterat i en spridd variation av lagstiftningar gällande prostitution bland medlemsländerna.
Majoriteten av medlemsstaterna har i någon form legaliserat prostitution och sexköp. Ett sådant land är Nederländerna, där även bordeller och mer organiserade former av sexhandel är
tillåtna att bedrivas.
I andra stater är vissa aspekter av prostitutionsfrågan lagliga, medan andra är strikt olagliga.
Exempelvis är det i Sverige olagligt att på något sätt betala för utbyte av sexuella tjänster,
men lagligt att vara prostituerad.
Ett fåtal EU-medlemsstater som exempelvis Litauen har en strikt illegal syn på alla former av prostitution.
Hur ser egentligen Nederländernas, Sveriges och Litauens inställning till prostitution ut?
Vilka övertygelser gällande feminism samt statens respektive individens inflytande råder i ländernas argumentationer?
Syftet med denna uppsats är att studera underliggande attityder och förhållningssätt som dessa länder har gällande prostitutionsfrågan, samt att belysa skillnader och likheter länderna emellan i detta känsliga politiska ämne. Metoden för uppsatsen än en översyn och analys av de senast publicerade handlingsplanerna gällande prostitution. Genom att granska, citera och analysera valda delar från dessa handlingsplaner, utförs en ideologianalys av materialet.
Teorikapitlet utgörs av fyra teorier, vilka används för att vara varandras motpoler vid analyserandet av statens respektive individens rättigheter och feministiska perspektiv. En modell med de viktigaste egenskaperna hos dessa teorier konstrueras och fungerar som bas för analysen. Rousseaus teorier innebär att individen behöver staten som medlare för sina intressen och att kollektiva enheter föredras framför individen. Objektivism å andra sidan har ett individuellt fokus, där individuell frihet och rationella val alltid skall föredras framför ett
4
kollektivt perspektiv. Radikalfeminismen anser att prostitution är en verksamhet som förtrycker kvinnan. Däremot står den Sex-positiva feminismen för att prostitution är ett legitimt yrke och att större insyn därför krävs i verksamheten.
Resultaten indikerar att den litauiska staten konsekvent använder sig av argument som domineras av radikalfeminism och Rousseauanska värderingar, tillsammans med en katolsk moral som ytterligare viktig faktor i argumentationen mot prostitution.
Även den svenska statens ståndpunkter domineras av Rousseauanska och radikalfeministiska teorier. Denna syn förändras dock när den prostituterades perspektiv tas i beaktning denna syn och övergår till att bli individualistiskt och sex-positivt inriktad. Detta kan i sin tur förklara landets lagstiftning.
Den nederländska statens förhållningssätt skiljer sig väsentligt från de två andra länderna på flertalet punkter. Här är individuell och sex-positiv syn dominerande, även om statens generella syn på sexköpare är negativ. Det finns emellertid konsekvent en syn på prostitution som ett juridiskt lagligt yrke, där den mänskliga rättigheten att arbeta med vad man vill är grundläggande för prostitutionens status i landet.
Nyckelord: stat - individ, kvinnorörelser, prostitution, lagstiftningar, Rousseau, objektivism, radikalfeminism, sex-positiv feminism, ideologianalys
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1 Syfte 8
1.2 Frågeställningar 9
2. Metod 9
2.1 Urval av metod och källkritik 11
2.2 Tidigare forskning 12
2.3 Disposition 15
3. Teori 16
3.1 Rousseau: Den allmänna viljan
och det sociala kontraktet 16
3.2 Ayn Rand: Objektivismen 19
3.3 Den radikala feminismen 22
3.4 Den sex-positiva feminismen 25
4. Analysverktyg 28
5. Bakgrund och kontext 29
5.1 Nederländerna 29
5.2 Sverige 31
5.3 Litauen 33
6. Empiri 35
6.1 Generell syn på prostitution som företeelse 35
6.1.1 Nederländerna 35
6.1.2 Sverige 37
6.1.3 Litauen 38
6.2 Syn på prostituerade 40
6.2.1 Nederländerna 40
6.2.2 Sverige 42
6.2.3 Litauen 43
6.3 Syn på sexköpare 46
6.3.1 Nederländerna 46
6.3.2 Sverige 47
6.3.3 Litauen 49
6.4 Differentiering mellan prostitution
och människohandel/trafficking 51
6.4.1 Nederländerna 51
6.4.2 Sverige 53
6.4.3 Litauen 55
6.5 Bemötande och hjälp till prostituerade 57
6.5.1 Nederländerna 57
6.5.2 Sverige 58
6.5.3 Litauen 60
6.6 Åtgärder och arbete riktat till prostituerade 62
6.6.1 Nederländerna 62
6.6.2 Sverige 63
6.6.3 Litauen 65
7. Slutsatser och reflektioner 68
8. Källförteckning 72
6
1. Inledning
Rapporter från Europol* 2009 gör gällande att människohandel är ett växande problem inom EU:s gränser. Europol anser att människohandel är en modern form av slaveri, samt att det krävs mer effektiva åtgärder i form av samordnade insatser för att straffa förövarna och skydda offren. Dessa offer, vilka främst består av kvinnor och barn, resulterar inte sällan till prostitution.1
En av de grundläggande värderingarna för samarbetet inom den Europeiska Unionen anses vara mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna finns inskrivna i de fördrag som ligger till grund för unionen, och för att kunna bli fullvärdig medlem av samarbetet krävs att de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs inom medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang. På samma sätt främjas och fokuseras rättigheterna för kvinnor och barn, samt minoriteter och fördrivna personer.2
I den Europeiska Unionens stadga från 2008 nämns det bland annat att dessa rättigheter innebär att ”var och en har rätt till fysisk och mental integritet”, att det inom olika aktiviteter skall råda ”förbud mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa till ekonomisk vinning”, att ”ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete”, samt att ”människohandel ska vara förbjuden”.
Å andra sidan står det i samma stadga att ”var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke”, ”varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat”, samt att var och en har rätt till respekt för sitt privatliv, tankefrihet, samvetsfrihet samt yttrandefrihet.3
Prostitution inom europeiska unionens gränser kan alltså anses vara en av de främsta anledningarna till och konsekvenserna av människohandel. Å andra sidan kan prostitution anses vara ett yrke som vilket annat, där det är en del av de mänskliga rättigheterna att som individ själv få välja hur man vill tjäna sin ekonomiska inkomst.
* Den Europeiska polisbyrån som arbetar för ett närmare och effektivare samarbete bland medlemsstaterna gällande organiserad brottslighet etcetera.
1 http://ec.europa.eu/news/justice/101018_sv.htm. 2010-10-27
2 http://europa.eu/pol/rights/index_sv.htm . 2010-10-26
3 http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/stadgan--avd-i.php. 2010-10-27
7
Majoriteten av medlemsstaterna har i någon form legaliserat prostitution och sexköp, och dessa aktiviteter kan här bedrivas som vilket annat yrke som helst. Det kanske klaraste exemplet på ett sådant land kan anses vara Nederländerna, där även bordeller och mer organiserade former av sexhandel är tillåtna att bedrivas.4
Andra stater förhåller sig mer ambivalenta i frågan, där vissa aspekter av prostitutionsfrågan kan vara lagliga, medan andra är strikt olagliga. Vissa länder har exempelvis legaliserat prostitution som aktivitet i sig, medan mer organiserade former av sexhandel såsom bordeller och koppleri alltjämt fördöms juridiskt.5 I Sverige har ett relativt unikt juridiskt ramverk rörande prostitution växt fram. Här är det sedan 1999 olagligt att på något sätt betala för utbyte av sexuella tjänster. Emellertid är det alltjämt lagligt att vara prostituerad.6
Ett fåtal EU-medlemsstater har dock en strikt illegal syn på alla former och faser av prostitution och sexköp. Ett exempel på ett sådant land är Litauen, där såväl betalning för och tillhandahållande av sexuella tjänster anses vara kriminella handlingar som straffas med böter.7
Förekomsten av denna mycket spridda lagföring gällande prostitution och sexhandel kan vara ett problem med tanke på det människohandelsproblem som ovan nämnda Europol rapporterade om. Det kan också komma att bli ett framtida problemområde för EU:s inrikes- och säkerhetspolitik såväl som för de enskilda staternas självständighet och legitimitet.
Nederländerna, Sverige och Litauen utgör talande exempel på vilka olika juridiska ramverk som existerar bland medlemsländerna i frågan.
Men vilka idéer går att finna bakom dessa implementeringar gällande prostitution? Hur är Nederländernas, Sveriges och Litauens syn på faktorer som individen och staten respektive feministiska perspektiv i frågor som dessa?
Detta är ett kontroversiellt politiskt ämne, varför det är intressant och tillika viktigt att studera idéerna och värderingarna som kan tänkas ligga bakom dessa länders beslutsfattande gällande prostitutionslagstiftning. Den här studien ämnar således vara ett fall där kartläggning görs av attityder till politiskt kontroversiella frågor där lagstiftningar drastiskt skiftar mellan
4 http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=10703. 2010-10-27
5 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sverige-ensamt-om-att-forbjuda-prostitution_208495.svd. 2010-10-27
6 http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601. 2010-10-28
7 Regeringskansliet (2007), sid: 12.
8
medlemsländer. Prostitutionslagstiftning är visserligen bara ett exempel på en sådan fråga, men det finns flera politiska områden där EU:s medlemsländer har fundamentalt olika lagföring.
1.1 Syfte
För att kunna införskaffa en klarare insyn gällande de bakomliggande värderingar som råder kring Sveriges, Nederländernas och Litauens stiftade prostitutionslagar, är den här uppsatsens syfte att analysera valda officiella utlåtanden runt detta ämne i dessa tre valda länder.
Ambitionen med detta är att belysa idéer och attityder rörande synen på individen respektive staten tillsammans med feministiska perspektiv som eventuellt finns att utläsa i materialet, bestående av i det här fallet handlingsplaner rörande prostitution. Därefter ämnas klargöranden kring likheter och/eller skillnader mellan dessa länder att göras. Genom att studera dessa länders lagstiftningar angående prostitution kan förhoppningsvis mönster, regelbundenheter och återkommande samband uppenbara sig. Detta tyder i sig på att meningsfull information om hanteringen och argumentationen kring prostitutionsfrågan i de utvalda länderna har införskaffats.
Sammanfattningsvis är uppsatsens syfte att;
i. Presentera och analysera specifika bakomliggande värderingar bland Sveriges, Nederländernas och Litauens mål och visioner angående dessa länders förda lagstiftningar angående prostitution.
ii. Kartlägga eventuella skillnader mellan dessa värderingar med de valda teoretiska utgångspunkterna som bakgrund.
9 1.2 Frågeställningar
För att uppnå uppsatsens syfte, krävs det att följande frågeställningar besvaras;
i. Vilka värderingar kan urskiljas bakom Nederländernas, Sveriges och Litauens lagstiftningar gällande prostitution utifrån relationen mellan individen och staten?
ii. Vilka värderingar kan urskiljas bakom Nederländernas, Sveriges och Litauens lagstiftningar gällande prostitution utifrån feministiskt perspektiv?
iii. Kan skillnader eller likheter urskiljas mellan ländernas hållning utifrån dessa perspektiv?
2. Metod
Metoden som har valts för den här uppsatsen kallas för innehållsanalys. Denna metod används frekvent för att studera kommunikation genom meddelanden i skrift eller tal. Det finns en rad olika former av innehållsanalyser. Den variant som är vald för det här arbetet kallas för idéanalys.8
En idéanalys är en metodik där text eller tal analyseras och accentueras genom att specifika idéer och värderingar urskiljs. Genom att belysa och framhålla dessa argument eller idéer i texter kan man genom att använda sig av idéanalys komma till insikter om materialet som annars hade varit fortsatt dolda eller ospecifika.9
För det här arbetet har en kvalitativ idéanalys valts. Idéer och ståndpunkter till prostitutionsfrågan i de valda länderna är nämligen vad som anses vara av intresse för studien.
Textens innehåll och dess underliggande värderingar kommer att vara i fokus i arbetet. De begrepp som ämnas undersökas är representerade i det teoretiska avsnittet, vilka skall underlätta upptäckten av de underliggande faktorer som eventuellt finns att utläsa i materialet.10
8 Beckman, Ludvig (2007), sid: 13
9 Ibid, sid: 14
10 Esaiasson, Peter et. al (2007), sid: 237, 240
10
Den form av kvalitativ idéanalys som har valts för arbetet kallas funktionell idéanalys.11 Målet med undersökningen blir alltså att sakligt granska och delge för ideologier som kan urskiljas ur de relevanta texterna för vardera hållning i frågan.
För den här studien har ett beskrivande syfte valts, då arbetet går ut på att tolka och beskriva innebörden av aktörernas politiska budskap inom prostitutionsfrågan. Emellertid finns alltjämt förklarande ambitioner med studien, eftersom försök till att finna tydliga samband mellan förd politik och bakomliggande argumentation i prostitutionsfrågan kommer att göras.
Idéanalysen skall därefter analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkter som är aktuella för uppsatsen, det vill säga Rousseaus teorier som det sociala kontraktet och allmänviljan i motsats till Objektivismen, samt de två feministiska teorierna radikal feminism samt sex- positiv feminism. De här teorierna har valts ut eftersom Objektivismen besitter en extrem individualistisk övertygning, medan Rousseaus tankar istället är extremt kollektivistiska. På samma sätt är den radikala feminismen extrema motståndare till prostitution och dess drivande faktorer, medan den sex-positiva feminismen förhåller sig relativt positiv till
prostitution som verksamhet.
De dominerande inslagen som dessa fyra teorier består av kommer sedan att utgöra analysverktyg i den analysmodell som kommer att redogöras och användas systematiskt för att analysera texterna.12
Eftersom uppsatsen valda teorier skall fungera som varandras motsatser för att kunna påvisa skillnader i texternas hållning har analysverktygen utformats i form av idealtyper, det vill säga tankekonstruktioner som innehåller extrema värderingar eller förhållningssätt.13
Dessa idealtyper kommer sedan att tas i beaktning vid analyserandet av de olika analyspunkterna, vilka kommer att bestå av den generella synen på prostitution som företeelse, syn på mannen, syn på kvinnan, differentiering mellan prostitution och människohandel, åtgärder riktade mot allmänheten samt åtgärder och arbete riktat mot prostituerade.
För den aktuella undersökningen har det uppfattats som elementärt att ta den aktuella kontexten för materialet i beaktning; alltså de kringrörande faktorerna som kan ha haft
11 Beckman, Ludvig (2007), sid: 12-13
12 Ibid, sid: 19-20, 24-25.
13 Ibid, sid: 28-29
11
inflytande till varför en text kan ha utformats på ett visst sätt. Fokus kommer då att ligga på sociala, religiösa och historiska förhållanden i de valda länderna. För att läsaren skall vara underförstådd med vad prostitutionslagarna går ut på i vartdera land, kommer också en lagmässig bakgrund att ges.14
2.1 Urval av material och källkritik
Det är nödvändigt att göra ett urval bland tillgängligt material rörande prostitution i Sverige, Nederländerna respektive Litauen. För att urskilja relevanta dokument har sökningar på respektive lands regeringars hemsidor gjorts, för att hitta officiella författningar och skrivelser gällande synen på prostitution som företeelse. Detta urval har skett med tanke på uppsatsens syfte, vilket alltså är att undersöka hur dessa stater argumenterar kring stat/individ, samt feminism i prostitutionsfrågan, samt vilka skillnader som finns mellan dessa länders förhållningssätt utifrån de givna teorierna.
Resultaten som dessa sökningar gav var svenska handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål 15 utgiven september 2008, nederländska Regler beträffande regleringen av prostitution och om kampen mot missbruk inom sexindustrin Nr 3 från 200916, samt litauiska On the Approval of the Programme for the Preventions and Control of Trafficking in Human Beings for 2005-200817 från 2004.
I Sveriges fall består dokumentet av eftersänt, tryckt material från regeringskansliet. I Nederländernas och Litauens fall har dessa dokument blivit hämtade från hemsidor, vilket i forskningssammanhang kan anses vara mindre pålitligt jämfört med tryckta källor. Emellertid härstammar båda dessa skrifter direkt från regeringssidor, vilket gör att trovärdigheten i dessa dokument alltjämt får uppfattas som hög.
Information angående Sveriges, Nederländernas och Litauens prostitutionslagar har hämtats både från objektiva sekundära källor, samt officiella lagtexter. Information runt teorierna har hämtats från tryckt material, där ingående information om de aktuella teorierna har delgivits.
14 Beckman, Ludvig (2007), sid: 17.
15 Regeringskansliet (2008).
16 Tweede Kammer (2009).
17 Seimas of the Republic of Lithuania (2009).
12 2.2 Tidigare Forskning
Prostitution är ett fenomen som tidigare har blivit behandlat från en rad olika infallsvinklar och perspektiv. Emellertid har det inte hittats studier som tidigare har använt sig av de för den här studien aktuella teorierna och länderna som utgångspunkter rörande
prostitutionslagstiftning inom den Europeiska Unionen.
Från ett internationellt perspektiv kan bland andra Geetanjali Gangoli och Nicole Westmarland (2006) nämnas. De undersöker hur prostitution är förstådd och bemött av olika folkgrupper på olika platser i världen, för att på så sätt vidare kunna förstå kontexten runt de skiftande lagstiftningarna i de i huvudsak europeiska och asiatiska länderna som studien fokuserar kring. Förhållningssätten till prostitution skiftar väldigt mellan de olika länder som författarna belyser, men generellt kan sägas att det i Europas stater anses finnas en stor skillnad mellan den politiska dialogen och den reella situationen för de prostituerade.18 Också bland de asiatiska staterna råder en stor skillnad i hur prostitutionsfrågan är lagförd på grund av de underliggande samhälleliga och kulturella sammanhangen. Här kan kulturell patriarkism och känsliga ekonomiska situationer dock generellt belysas som viktiga faktorer till varför lagarna ser ut så som de gör.19
Outshoorn (2004) vill undersöka hur och om kvinnorörelser under de senaste trettio åren har utmanat stater att handskas med kvinnors status och införliva dem som politiska aktörer. Med detta i baktanke har hon valt att studera politiska lagtexter rörande prostitution i Australien, Österrike, Storbritannien, Kanada, Finland, Frankrike, Israel, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och USA.20 En av de saker hon kommer fram till i sin studie är att vetskapen och medvetenheten om genus har stor betydelse både vid beslutsfattande och vid rekryterande av kvinnor inom den politiska organisationen ansvarigt för beslutsfattandet.21
Barbara Ehrenreich och Arlie Russell Hochschild (2004) beskriver globaliseringen som ett fenomen som inte enbart ger effekter i form av accelererande kapitalförflyttningar mellan nationer och framträdanden av servicebaserade arbetsmarknader. De anser att den växande ekonomiska nedgången som infinner sig i många länder söder om ekvatorn på grund av globaliseringens baksidor, är en faktor som möjliggör och kanske till och med underlättar
18 Gangooli, Geetanjali &Westmarland, Nicole (2006), sid: 38, 60-61, 84.
19 Ibid, sid: 135-136, 159, 179.
20 Outshoorn, Joyce (2004), sid: 1-2.
21 Ibid, sid: 266.
13
migrationen och den mänskliga handeln av kvinnor till de västerländska länderna. I värsta fall innebär denna ekonomiska transformering av global skala en systematisk migration av kvinnor som utan andra alternativ tvingas till prostitution i västerländska stater.22
Ekis Ekman et. al (2006) har försökt att på ett allsidigt vis belysa prostitutionen tillsammans med förekommande argument, tankar och idéer inom Europa bland direkt indragna i handeln, politiker, myndighetspersoner och debattörer. De konstaterar att det är svårt att uppfatta självklara ideologiska linjer i form av vänster- respektive högerskalor. De kommer emellertid fram till att den svenska, återhållsamma ståndpunkten i frågan kanske är den som de föredrar, då den enligt författarna bidrar till att en utbredd marknad för sexhandel inte tillåts, vilket kan vara fallet i andra europeiska länder som i en högre utsträckning har tillåtit prostitution.23 Martinsson (2005) beskriver i sin studie hur den svenska sexköpslagen också kan ha en förebyggande effekt mot människohandel. Samtidigt konstaterar hon att det även finns flertalet fördelar med en mer liberal och legaliserande modell, vilket exempelvis kan exemplifieras genom Nederländernas praxis i frågan.24
I en annan studie från 2010 beskriver Ekis Ekman hur agendan tidigt sattes i Nederländerna för att legalisera prostitutionen. Redan 1976 ansågs det nederländska parlamentet vara övervägande liberala i frågan, och 1985 startades det första fackförbundet. Författaren anser dock att många av de lovord som ges till fackförbund inom prostitution saknar mycket av den kritiska och objektiva granskning som sker bland liknande organisationer inom många andra områden.25
Det svenska regeringskansliet konstaterar i en rapport från 2005 att den litauiska inställningen till prostitution är alltigenom fördömande och att överträdelser av lagen i frågan kan ge böter.
Samtidigt kan detta eventuellt innebära ett problem för andra stater inom EU, eftersom en oproportionerligt stor del av registrerade offer för trafficking och människohandel i delar av västra Europa har anknytning till Litauen alltsedan 1990-talet. Litauen anses här inte bara vara ett ursprungsland till prostitution i Västeuropa, utan också ett transit- och destinationsland för människohandel.26
22 Ehrenreich, Barbara & Hochschild, Arlie Russell (2004), sid: 263-264.
23 Ekis Ekman et. al (2006), sid: 5-7.
24 Martinsson, Hanna (2005), sid: 144.
25 Ekis Ekman (2010), sid: 57-60.
26 Regeringskansliet (2007), sid: 12.
14
Å andra sidan skrivs i en rapport från Förenta Nationerna (2004) att en legalisering i prostitutionsfrågan i Litauen kan komma att vara en god idé, då det underlättar distinktionen mellan vanlig inhemsk prostitution och mer systematiska former av trafficking och människohandel, vilka anses vara vanliga och överhängande problem i de baltiska staterna.27
På ett mer individuellt och psykologiskt plan bör Flowers (2001) nämnas, där mycket av den samlade kunskapen är återgiven kring varför vissa personer väljer att ägna sig åt prostitution i olika former, samt vad som gemensamt kan sägas om de personer som upprepat väljer att
köpa sex.
Sammanfattningsvis beskriver Flowers att det finns tre huvudanledningar till varför kvinnor väljer att prostituera sig. De vanligaste anledningarna till att börja prostituera sig handlar enligt författaren vad han kallar för medvetna val, där faktorer som personlig ekonomi, arbetsvillkor, spänning och en hallick spelar in. Emellertid finns det också situationella anledningar, vilka innefattar aspekter såsom tidiga erfarenheter i livet, barnmisshandel och övergrepp, etcetera. Till sist finns det också psykoanalytiska faktorer – såsom oidipuskomplex, latent homosexualitet och utvecklingsstörning – som kan förklara varför i
det här fallet kvinnor väljer att prostituera sig.28
Författaren konstaterar vidare att det finns en rad olika teorier som söker förklara varför vissa personer väljer att köpa sex på en repetitiv basis. Bland dem som anses vara mest hållbara och empiriskt styrkande tillhör biologiska teorier, vilka baseras på att vissa människor är förprogrammerade till att ha speciella förhållanden till sexuella aktiviteter, vilka inte alltid kan komma i uttryck på annat sätt. Andra teorier som anses vara signifikanta kan nämnas den sociala inlärningsteorin, vilken hävdar att köpare och övergripare utövar sina vanor mycket på grund av att de tidigare i livet har fallit offer för samma eller liknande behandling, frivilligt eller ofrivilligt. Ännu en teori anser istället att det är brister eller störningar i det själsliga eller mentala planet som leder till att personen ifråga söker sig till prostituerade. 29
27 Förenta Nationerna (2004), sid: 24-25.
28 Flowers, Ronald Barri (2001), sid: 164.
29 Ibid, sid: 185-187.
15 2.3 Disposition
I det följande kapitlet presenteras de teorier som är valda för arbetet. De består av Rousseaus filosofi kring det sociala kontraktet och allmänviljan, Ayn Rands teorier kring Objektivismen, Radikalfeminismen och den sex-positiva feminismen. De två första teorierna tar upp sin respektive syn på individens kontra statens roll i samhället. De två kvarvarande feministiska teorierna belyser olika syn på kvinnans sociala status och prostitution.
Dessa fyra teorier har valts för att belysa skillnader som eventuellt kan återfinnas i Nederländernas, Sverige och Litauens mycket skiftande prostitutionslagföring.
Analysverktyg kommer att upprättas med de fyra teorierna som grund i form av två modeller som kommer att användas då materialet skall analyseras. Därefter ges en bakgrund till ländernas lagbeslut kring prostitution, samt andra nödvändiga nationella förutsättningar. Detta för att ytterligare erbjuda ett djup i studien, samt ha tillräckliga verktyg för att kunna analysera det empiriska materialet på ett lämpligt sätt.
Efter detta stycke kommer det empiriska avsnittet, där analysen genomförs genom att tolka citat hämtade ur de valda texterna inom områdena generell syn på prostitution, syn på kvinnans och mannens roll inom prostitutionsfrågan, samt åtgärder och arbete riktat till allmänheten och prostituerade.
Det avslutande kapitlet utgörs av slutsatser och reflektioner, där svar på forskningsfrågorna samt en mer generell diskussion delges.
16
3. Teoretiska perspektiv
I följande kapitel kommer redogörelser av Rousseaus allmänvilja och sociala kontrakt, Ayn Rands Objektivism, radikal feminism, samt sex-positiv feminism att göras. Innebörden av dessa teorier kommer att användas vid analyserandet av Nederländernas, Sveriges och Litauens lagstiftningar runt prostitution. Utöver dessa teorier kommer också ländernas specifika sociala och religiösa omständigheter som presenteras i bakgrundsavsnittet att tas i beaktande i det empiriska avsnittet.
3.1 Rousseau: Den allmänna viljan & det sociala kontraktet
Den allmänna viljan är enligt Rousseau en idé som härstammar från det naturliga tillståndet, vilket är en teoretisk sinnebild för den första typen av samhälle som människor levde i.30 I det här naturliga tillståndet är individer i den sanna bemärkelsen fria. Människor lever tillsammans i små konstellationer, samhällets medlemmar föds lika och det finns inga avtal som anspelar på en hierarki eller näringskedja medlemmarna emellan.31 Relationer och maktstrukturer uppstår istället naturligt och ömsesidigt och kan brytas upp om någon medlem anser det lämpligt. Inga regler eller personer kunde avgöra vem som var mer värdefull än någon annan, då detta skulle strida mot resten av gruppen.32 Istället behandlas alla lika och folk visade sympati för varandra. Känslor och förnuft styr människors handlingar snarare än avtal och regler.33
Det här naturliga tillståndet är enligt Rousseau omöjligt att återvända till igen för mänskligheten, eftersom den personliga viljan var vad som avslutade det naturliga tillståndet och sedan dess har tagit över människor sätt att leva. Den främsta anledningen till varför människan utvecklades och utvidgade det naturliga tillståndet i samhället till större enheter såsom stater, var att hon ansåg att man behövde förbättrad säkerhet.34 Men denna utvidgning har lett till flera stora problem, menade Rousseau. Det moderna, civila samhället har blivit en plats fyllt av orättvisa, där få människor styr de övriga. På så vis har människan berövats sin naturligt givna frihet att själv bestämma vad som hände runt omkring henne, vilket i
30 Rousseau, J.J. (1968), sid: 50.
31 R. Wokler (1995), sid: 231.
32 Rousseau, J.J. (1968), sid: 50, 51.
33 I. Hampsher-Monk (1992), sid:178.
34 Wokler, R (1995), sid: 122, 123.
17
förlängningen gör henne till en slav.35
Trots att Rousseau inte uppskattade det sätt på vilket majoriteten av befolkningen utnyttjas och låter sig utnyttjas av det civila samhället, insåg han samtidigt att samhället i själva verket kan leda till viktiga förbättringar som behövs för att människor ska kunna åtnjuta så mycket personlig frihet som möjligt. Om den upplevda säkerheten att leva i ett regelstyrt samhälle kunde kombineras med intakt frihet, skulle det vara möjligt att avsevärt förbättra människors
sätt att leva sina liv både mentalt och fysiskt.36
Därför menade Rousseau att ett land gör bäst då det blandar friheten som dominerade det naturliga tillståndet, tillsammans med de fördelar det innebär att leva i ett modernt samhälle som vilar på lagar och förordningar, så att det istället för naturlig frihet*1 skapas en medborgerlig frihet*2,37. På så sätt kan rättvisa mellan medborgarna i staten upprätthållas samtidigt som den individuella friheten omvandlades till social rättvisa.38 Denna fusion var de facto av avgörande betydelse för demokrati menade Rousseau, eftersom folket oundvikligen utgör staten och dess regler, varför dessa därför tvunget ska influeras av
en intakt frihet.39
Detta fria samhälle skulle framgångsrikt kunna skapas genom att samtliga medborgare i samhället osjälviskt och villkorslöst skulle ge sig själva; sina åsikter och rättigheter till staten.
Staten är dock fortfarande i händerna på folket, vilket betyder att frihet återlämnas till
individerna igen utan filter av orättvisa.
På så sätt har ingen enskild person rätt att enbart låta sin personliga vinning eller sina subjektiva åsikter styra sina handlingar oberoende av den allmänna viljan som samhället är uppbyggt på, eftersom denne genom det sociala kontraktet inte skulle vinna något på det.
Genom att införa detta sociala kontrakt mellan medborgare i en stat, skapar man ett förenande
35 Rousseau, J.J. (1762), sid: 53-56.
36 Rousseau, J.J. (1762), sid: 59.
*1 Naturlig frihet innebär här att ha friheten att svara för frestelsen att ta vad man vill.
*2 Medborgerliga friheten betyder i det här fallet att ha rätt att lagligt äga dina ägodelar, vilket gör det olagligt för någon annan att ta dem ifrån dig.
37 Ibid, sid: 65.
38 Hampsher-Monk, Ian (1992), sid: 181.
39 Rousseau, J.J. (1762), sid: 55.
18
och ett band mellan dem, vilket kommer att medföra att medborgarna därför börjar agera som
en grupp med gemensamma intressen.
Det blir därför naturligt att resonera på ett sätt som skulle gagna hela samhället, med andra ord resonera utifrån det allmänt bästa eller det gemensamma intresset - och därmed den
allmänna viljan.40
Efter att denna allmänna vilja har upprättats i samhället skall den därefter användas vid fastställandet av vilka lagar och regler som bör genomföras i staten. Detta innebär att folket i denna stat är direkt inblandade i det politiska arbetet, vilket gör dem till de reella politiska ledarna.41 Ju mer dominerande den allmänna viljan är bland ett folk, desto mer harmoniskt kommer samhället att bli, eftersom medborgarna i och med den allmänna viljan blir mer och
mer eniga i tankar och åsikter.42
Därför kommer den allmänna viljan att öka jämställdheten inom staten. Den allmänna viljan utesluter personlig vilja och därmed konflikter ibland medborgarna, och den kan aldrig vända någon till en slav eftersom alla är en del av det kollektiva och därför således är en del av
statens suveränitet.43
Om det finns individer inom den staten som hävdar annorlunda än yttrandet från den allmänna viljan, måste de erkänna att de hade fel, eftersom samhället antingen styrs utifrån den allmänna viljan eller genom någonting annat som inte ingår i det sociala kontraktet. Det är genom att vara en del av det sociala kontraktet som du är fri, menar Rousseau, även om du kanske inte håller med allt som staten representerar på grund av den allmänna viljan. Du är alltså så som Rousseau väljer att uttrycka det "tvungen att vara fri".44
40 Rousseau , J.J. (1962), sid: 60-62.
41 Hampsher-Monk, Ian (1992), sid:177, 178.
42 Rousseau, J.J. (1962), sid: 151.
43 Ibid, sid: 69
44 Ibid, sid: 64
19 3.2 Ayn Rand: Objektivismen
Den objektivistiska filosofin kan sammanfattas i tre ord. Det slutliga värdet är livet. Den primära dygden är rationalitet. Den rätta mottagaren för fördelaktiga handlingar ska vara en själv.
Enligt Ayn Rand och Objektivismen är etik och moral vad som vägleder människans val och handlingar. Etik är en mänsklig nödvändighet och en vetenskap som inte ges till dig; den förvärvas genom livets gång. Nyckeln till att förstå etik ligger nämligen i värderingar, vilka uppnås och definieras genom de iakttagelser man gör under en livstid.
Alla levande organismer är kapabla och tvingade till att göra värderingar, eftersom de nödvändigtvis konsekvent står inför alternativet att leva eller att dö. För växter och djur är livet en inbyggd standard som samtliga mål och handlingar utgår ifrån. Existens eller icke- existens är således något grundläggande för alla värden. Detta på grund av att endast en enhet som kan bli eliminerad och har intresset av att inte bli det har behov och anledning att agera.45
På samma sätt som växter och djur måste också en människa anamma ett särskilt beteende om hon ska överleva. Men människan skiljer sig från övriga levande organismer, eftersom hon inte vet sitt livs kurs eller sina värderingar redan från födseln. Om en människa ska lyckas i konsten att överleva, måste hon därför genom egna förvärvade insikter söka kunskap och upptäcka de värden som livet kräver, för att därefter välja sin väg, sitt mål och sina värderingar, samt komma underfund med hur man bäst agerar för att få dessa mål uppfyllda.
Således menar Ayn Rand att fakta är vad som leder till värden. Vad som borde vara kan valideras objektivt. Etik är alltså en mänsklig nödvändighet och en vetenskap, inte ett fenomen som förvärvas genom mystik eller skepticism. Inte heller kan det uppnås genom känsla, uppfattning, undermedvetande, vana eller tur. Det kan endast uppnås genom hjälp av
explicita värderingar och kunskap.
Varje händelse har konsekvenser och varje val antingen förbättrar eller försämrar människans förmåga och förutsättningar för att överleva. Livet är rörelse. Om livsvalen inte är
45 Peikoff, Leonard (1991), sid: 206-209, 211.
20
självbevarande, är de självförstörande. Människans liv är en kontinuerlig helhet: allt gott och ont, varje dag, år och decennium av livet summeras upp till en individuell etik och syn på
livet. 46
Denna etik blir så småningom så full av värderingar att det istället börjar handla om moraliska koder. Dessa koder är enligt Ayn Rand nödvändiga för att kunna agera långsiktigt, vilket är en förgrening till den grundläggande värderingen att överleva, eftersom människan inte förmår överleva om hon enbart litar på kortsiktiga eller slumpmässiga impulser. Rand menar att en människa måste kunna planera och skissa upp sitt livs riktning, där hennes mål, önskningar och beteenden tar sig i uttryck genom ett långsiktigt perspektiv utifrån den oerhört komplexa och mångfacetterade värld hon befinner sig i.
När man således lyckas med den krävande uppgiften att sätta sina förutsättningar, erfarenheter, beteenden, mål och övertygelser i ett logiskt samband genom individuell kreativitet, arbete och successivt växande mentalt har man uppnått rationalitet. Detta är den mest essentiella dygden för en objektivist. På samma sätt är irrationalitet den ultimata odygden. Allt som är destruktivt för en människas intellekt och slutledningsförmåga är således ont, eftersom det leder till att människan blir irrationell. Detta betyder dock inte att man på något sätt ska ta ifrån människor möjligheten att göra fel eller begå handlingar som är destruktiva. Endast genom egna erfarenheter av både onda såväl som goda händelser kan individen utveckla sin egen rationalitet, vilket alltså är livsnödvändigt.47
Människan är naturligt egoistisk. Detta betyder inte detsamma som att människor är naturligt onda, eller att de drivs av att exploatera andra. Varje individ måste dock välja sina värderingar och handlingar själv för att uppnå syftet att bevara och njuta av sitt eget liv. Varje människas primära moraliska plikt är att skapa sin egen välfärd, välbefinnande, eller egenintresse.
Alltså är strävan efter eget intresse, eller politisk själviskhet det enda sätt på vilket människan
kan leva, enligt objektivismen.
Alternativet till objektivismen syftar på uppfattningen att människans primära moraliska plikt är att tjäna någon eller några andra än sig själv - såsom gud eller samhället - till priset av att underordna eller förneka sin egen välfärd. Enligt detta synsätt är kärnan i moral osjälviskhet,
46 Peikoff, Leonard (1991), sid:213-216
47 Ibid, sid:219-223.
21
vilket alltid innebär någon form av självuppoffring, vilket ultimat betyder att människor inte tillåts styras av viljan att leva ett så tillfredsställande liv som möjligt.48
Denna individualistiska syn på det personliga planet reflekteras också väl i objektivismens samhällssyn. Samhället och staten ska ha som enda övergripande uppgift att skydda sina medborgare från att åsamka fysisk skada mot varandra. Detta på grund av att objektivismen ser fysisk skada (även indirekt drabbat) som den grövsta frihetsbrytande aktionen en individ kan ge en annan. Om en person blir sviken, bedragen, eller på något annat sätt icke fysiskt svindlad av en annan person kan det visserligen göra själslig och mental skada, men man är ändå helt fri att leva vidare och göra nya beslut, med den nyss negativt upplevda erfarenheten som något som i slutändan kan stärka offret att finna sig själv än mer.49
Att som enligt vissa teorier överlämna alltför mycket makt till en regering som inkonsekvent får bestämma när saker är för eller emot reglerna, är enligt objektivismen detsamma som att berätta för en förnuftig och självständig människa att överlämna sina värderingar, omdömen och sitt sinne. Detta motsäger rationella människors kunskap och hindrar dem även att själva kunna rekrytera sina värderingar, vilket i slutändan gör staten till ett livsförnekande ok för människans individuella potential och frihet.50 Objektivismen är med andra ord fast övertygade om att den enda reglering som får finnas i ett korrekt styrt samhälle är kravet att förvisa brott som har med fysisk skada eller materiell stöld att göra. Allt för att skydda enskilda rättigheter, eftersom intellektuell frihet inte kan existera utan politisk frihet.51
48 Peikoff, Leonard (1991), sid:230.
49 Ibid, sid:232-237.
50 Ibid, sid:350-355.
51 Ibid, sid:360-363.
22 3.3 Radikal feminism
Radikal feminism uppstod som rörelse under slutet av 1960-talet av en grupp före detta aktiva kvinnliga medlemmar av tidigare kvinnorörelser i Boston och New York. 52
Sammanfattningsvis vilar radikal feminism på sex nyckelkategorier: centrering av kvinnan och hennes intressen och förutsättningar, patriarkat, förtryck, erfarenheter, kontroll, samt övertygelsen att det personliga är politiskt. 53
En central utgångspunkt för radikala feminister är att traditionell manlig ledarställning i samhället och kvinnors underkuvande är och har varit roten till det nuvarande förtrycket av kvinnor. Män anses vara ett problem eftersom de fortfarande besitter och kontrollerar de viktiga positionerna och tillgångarna för att kunna förändra samhället. 54 Som vilken annan förtryckt samhällsgrupp eller minoritet som helst, har kvinnors kultur och rättigheter systematiskt blivit ignorerade eller motarbetade genom både våld och ideologisk hegemoni.
Därför är det av yttersta vikt att kvinnor organiserar sig och motarbetar den rådande ordningen, för att istället sätta kvinnor i centrum. 55 Det västerländska, imperialistiska samhället är uppbyggt på sexism, och det enda sättet att revolutionärt förändra denna
samhällsordning är genom den feministiska rörelsen. 56
Ett resultat av denna kvinnocentrering är att anse att det personliga är politiskt. Det här betyder att alla aktiviteter och erfarenheter – även de allra mest privata - ska vara politiskt granskade. 57
Det systematiska missförhållandet mellan mäns makthavande och kvinnors kuvenhet har enligt radikala feminister uppstått genom det så kallade patriarkatet, vilket anses vara en strukturell dominans där företeelser som är associerade med män och maskulinitet – såsom maskulina ideal, värderingar och livsstilar – prioriteras och tilldelas högre värden än företeelser som är förknippade med kvinnor och feminitet. Detta innebär i praktiken att samhället nästan helt och hållet kontrolleras av män, eftersom dessa föredragna värden
52 Donovan, Josephine (2000), sid: 155.
53 Zalewski, Marysia (2000), sid: 10.
54 Ibid, sid: 11.
55 Donovan, Josephine (2000), sid: 158-159.
56 Ibid, sid: 156.
57 Zalewski, Marysia (2000), sid: 16.
23
påverkar människors mentalitet och tankar, kunskap, känslor och privatliv, samt samhällets samlade vetenskap och litteratur. 58
Vissa radikala feminister anser att patriarkatet primärt är baserat på manligt våld och kontroll av kvinnans sexualitet och kön. Från det här perspektivet är individuella handlingar av mäns våld mot kvinnor sett som ett mer utvidgat system av förtryck; politiskt kriminella handlingar som kan likställas med terrorism i syfte att bibehålla kvinnor i ett förtryckt stadie. Detta våld kan dels ta sig i uttryck genom fysiska övergrepp, men även genom samhällets insisteringar på företeelser som giftermål, kärnfamiljen och traditionella former av reproduktion. 59,60
Samtliga av dessa företeelser ansågs vara medel för hur kvinnan förtrycktes genom att inte ensam vara ansvarig och fri att kontrollera sig själv och sitt kön.
Dock skall nämnas att kvinnans frigörelse och sexuell frigörelse inte alls ansågs vara samma sak. Densmore menade att kvinnor inte bör betrakta sexuell frihet som frigörelse, eftersom sådan endast är ännu en komplott skapad så att kvinnan alltjämt kan hållas förtryckt. Sex och kärlek anses vara ett opium som motverkar kvinnan att se sig själv och sitt förtryckta liv från ett objektivt perspektiv. 61
Sexuell samvaro med män ansågs av delar av den radikala feminismen alltså vara förtryckande eftersom det är otillfredsställande, icke frivilligt och för att sex används som ett sätt att särställa och kontrollera kvinnor. Sex särskils således inte från andra fysiska handlingar som män utför för att kuva kvinnan, vilket ytterst resulterar i att sex med män anses vara våld som mannen utför mot kvinnans fria vilja med sexuellt uppsåt; alltså våldtäkt.
62
Den socialt vedertagna uppfattningen rörande våldtäkt är att det är en extrem och ovanlig handling som utförs av en ytterst liten minoritet av onormala och avvikande män, samt att offren består av en liten skara kvinnor som har haft otur. Radikala feminister menar dock att tester har visat att våldtäktsmän oftast har påvisat att de är mentalt friska, samt att våldtäkt som fenomen är mycket vanligare förekommande än vad majoriteten tror. De anser vidare att
58 Zalewski, Marysia (2000), sid: 11-12.
59 Bryson, Valerie (2003), sid: 177-179.
60 Donovan, Josephine (2000), sid: 160.
61 Ibid, sid: 156-157.
62 Bryson, Valerie (2003), sid: 179-182.
24
våldtäkt inte kan ses som en isolerad händelse, utan snarare som en del av en hel kultur där hot om sexuellt våld och utnyttjande dominerar kvinnors liv. Även om alla män inte faktiskt våldtar, tjänar emellertid samtliga män på det sexuella våldet som förekommer eftersom det leder till att kvinnor söker sig till män för skydd. Detta leder i sig till att fysisk makt eroticeras och att även kvinnor internerar en falsk bild av sin egen sexualitet. Därför anser radikala feminister att sex i allra högsta grad ska betraktas som en politisk handling. 63
Vissa radikala feminister menar vidare att pornografi och prostitution är hörnstenar i detta system som leder män till att utföra sexuellt våld mot kvinnor. Pornografi är sexuellt våld i teorin, medan prostitution och våldtäkt är exempel på sexuellt våld utfört i praktiken.
Mackinnon menar att tendensen där pornografi blir alltmer förekommande och synlig i samhället, samt att prostitution tillåts, innebär att könsidentiten och sexualiteten hos både kvinnor och män lärs och tas in utifrån en kontext där dominans och underdånighet är så centrala att de slutligen blir oskiljbara från sex som företeelse. Detta resulterar i att pornografi och rimligen också prostitution inte bara skapar förtryckande sexuella behov, utan även reflekterar dem. Dessa företeelser ger alltså män vad de redan vill ha. 64
Brownmiller fortsatte på samma spår när hon hävdade att pornografi är den oförvanskade kärnan av antifeministisk propaganda, eftersom kvinnors kroppar här blir avklädda, exponerade och använda i syfte att förlöjliga eller stärka den manliga självbilden. Mannen får nämligen sina kickar och självförtroende genom att betrakta kvinnor som anonyma, dehumaniserade objekt som kan användas, utnyttjas, brytas ned och förbrukas.
Detta menar Brownmiller är filosofin bakom fenomenet våldtäkt, och innan dagen då prostitution som fenomen är utrotad kan denna våldtäktsmentalitet alltjämt florera. 65
63 Bryson, Valerie (2003), sid: 183, 191-194.
64 Ibid, sid: 193-194.
65 Donovan, Josephine (2000), sid: 160.
25 3.4 Sex-positiv feminism
Den sex-positiva feminismen är en teoririktning inom den så kallade tredje vågens feminism, vilken har sitt ursprung som en reaktion och en utveckling av den andra vågens feminism, där bland annat den radikala feminismen ingick. 66
Bland de feministiska rörelser som traditionellt har varit positiva till prostitution, kan den tyska rörelsen ”Lön för hushållsarbete” nämnas. Den var aktiv i Tyskland under slutet av 1970-talet och anses vara en viktig anledning till varför prostitution numera är laglig ibland
annat Tyskland.
Rörelsens tre viktigaste ståndpunkter var att traditionellt sex var ett arbete, att prostitution var en revolutionär kraft, samt att sexsäljare var feministiska förebilder. 67
De utgick från de många hemmafruar som fanns i landet och som stod för det mesta av hushållsarbetet utan att få någon ekonomisk kompensation, trots att detta arbete ansågs vara en stor förklaring till varför samhället överhuvudtaget fungerade. Bland hushållssysslorna ingick bland annat ompysslande av mannen, matlagning, köpa och ta hand om kläder, hålla hemmet rent, samt havandeskap, amning och uppfostran av barn. Även sex ansågs vara en del av att ta hand om mannen och som förväntades göras gratis och utav kärlek.
Prostituerade fick däremot ekonomisk kompensation för samma sexuella tjänster, varför de ansågs vara förebilder för alla kvinnor av rörelsen.
Enligt rörelsen gjorde därför en kriminalisering av sexhandel att kvinnor inte tillåts får lön för sina tjänster, vilket förtrycker kvinnor snarare än att befria dem. 68
Kempadoo menar att det idag anses naturligt att politiska ledare talar om trafficking som en av de tre värsta internationella kriminella handlingarna tillsammans med terrorism och droghandel. Lagar blir också ofta utformade på ett sätt som ämnar skärpa immigration, sexhandel och transnationell organiserad brottslighet för att på så sätt kunna minimera traffickingförekomsten. Emellertid finns det flera olika definitioner på vad trafficking faktiskt
66 Gillis, Stacy et al. (2004), sid: 1-4.
67 Östergren, Petra et al (2008), sid: 65-67.
68 Ibid, sid: 68-69, 71.
26
är; vilka områden som de inblandade människorna verkar inom, problemens innebörd, samt konsensus vad som ska innefatta definitionen mellan forskare och lagförfattare.
Medan författare och forskare med exempelvis tredje vågens feminism som övertygelse anser att trafficking är ett fenomen som förekommer inom flera olika fält, är många lagar och influensrika organisationer övertygade om att trafficking endast handlar om sexhandel där nästan uteslutande kvinnor faller offer för ett brott där de själva inte har någon makt eller påverkan på sina villkor och förhållanden. I vissa fall innebär detta att även sexhandel och prostitution blir kriminella handlingar. 69
Kempadoo menar dock att det här perspektivet är ett resultat av den radikala feminismen, där övertygelsen är just att kvinnor alltid är offer. Istället menar hon att det är av yttersta vikt att se prostitution som ett yrke likt vilket annat som helst, där villkoren för de människor som ägnar sig åt yrket tillåts att belysas, så att de kan förbättras. Prostitution i sig är nämligen inte skadligt för kvinnor. Däremot faller många sexarbetare illa på grund av anti- traffickinginterventioner och förbud mot prostitution, vilket förhindrar sexarbetares rätt att arbeta, flytta, ha möjlighet att åtnjuta samhälleligt stöd såsom läkarvård och andra samhälleliga förmåner.70
Ditmore menar vidare att likställande av sexarbete och trafficking leder till en översimplifierad analys som försummar den verkliga, huvudsakliga anledningen till varför trafficking överhuvudtaget existerar, vilket är migration och det faktum att somliga människor helt enkelt vill skaffa sig själv bättre liv.
Bilden av kvinnan som offer är något som radikala feminister har lyckats övertyga majoriteten om i traffickingdebatten, vilket överskuggar andra problem som trafficking innebär.
Fördömandet av prostitution anser Ditmore bottna i en debatt som tvivlar på kvinnans förmåga att fysiskt och mentalt kunna vara självständig på samma villkor som mannen. Hon refererar till bland annat Rubins hjärntvättsteori som hävdar att friska människor inte ägnar sig åt vissa avvikande, enligt teoretikerns tycke avskyvärda, sexuella aktiviteter. Därför måste
69 Kempadoo, Kamala (2005), sid: 7-8, 21-22.
70 Ibid, sid: 22.
27
dessa människor ha blivit tvingade, lurade eller vara mentalt sjuka, även om de säger att aktiviteterna sker på grund av egen vilja. 71
På samma sätt resonerar prostitutionsmotståndare i dagens debatt menar Ditmore. Förutom att moralisera runt vad som är lämpligt eller ej angående sexuella handlingar, försummas också kvinnans frihet att röra sig fritt och vara ansvarig för sina egna handlingar. Istället antas den prostituerade kvinnan antingen vara en sexslav och/eller offer för trafficking, eller inte vara
förståndig att fatta sina egna beslut.
Den radikala, prostitutionsförkastande övertygelsen är även skadlig för män menar Ditmore, eftersom det alltför ofta glöms bort att även män kan vara prostituerade.72
Istället menar Ditmore att prostitution bör anses vara en form av arbete som är svårt att ägna sig åt och vars aktiviteter inte alltid är utförda på ett idealt sätt. Visserligen finns det flera problem och övergrepp inom sexindustrin, men endast genom legaliseringar kan bättre översyn, hjälp och bättre arbetsvillkor till människorna inblandade ges. 73
71 Kempadoo, Kamala et al (2005), sid: 116-117
72 Ibid, sid: 107-109, 117.
73 Ibid, sid: 111.
28
4. Analysverktyg
Nedan följer utmärkande drag från vardera teori. Dessa kännetecken kommer att användas i det empiriska avsnittet vid analyserandet av citat från Nederländernas, Sveriges och Litauens prostitutionslagar. Detta analysverktyg är också konstruerat för att erbjuda en förenkling av teorierna för såväl läsaren som författaren. Egenskaperna hos respektive teori ser på följande sätt:
”Rousseauanism” Objektivism
Människosyn
Pessimistisk syn, d.v.s:
- Beroende av en statlig medlare för sina intressen
- Välkomnar kollektiva enheter
Optimistisk syn, d.v.s:
- Tro på en rationell individ
- Tilltro till människans förnuft och val
Samhällsteori
Kollektivistisk syn, d.v.s:
- Social tillhörighet är viktigt - ”Allmänviljan”; alltså att staten
upprätthåller ideal som reflekterar det gemensamma bästa för medborgarna
Individualistisk syn, d.v.s:
- Individen är grundläggande enhet - Samhället värnar om den individuella
friheten och skyddar den
- Tro på att en objektiv sanning finns;
denna måste sökas
Radikal feminism Sex-positiv feminism
Syn på prostitution
Pessimistisk, d.v.s:
- Del av strukturellt och förtryckande patriarkat
- Förbud är målet
Neutral/optimistisk, d.v.s:
- Prostitution är ett legitimt arbete - Insyn i verksamheten krävs
Syn på mannen
Pessismistisk, d.v.s:
- Strukturellt/förtryckande fokus
Neutral, d.v.s:
- Individuellt fokus
Syn på kvinnan
- Privata handlingar är politiska - Förblindade av patriarkatet
- Individuellt ansvar och frihet till sin kropp
29
5. Bakgrund och kontext
I det här avsnittet kommer en sammanfattning av de tre ländernas lagstiftningar runt prostitution samt annan relevant information att presenteras. Detta för att läsaren ska få ökad förförståelse till den kommande empirin, samt att viss kontext bedöms vara nödvändig för att forskningsuppgiften ska kunna erbjuda lämplig djup och logik i sin helhet. De sociala och religiösa faktorerna kommer också att till viss del tas i beaktning vid analyserna i det empiriska avsnittet.
5.1 Nederländerna
I Nederländerna fick kvinnor rösträtt 1919.
Kvinnorörelser och feministiska rörelser har traditionellt sett ansetts relativt starkt förankrade i Nederländerna, tillsammans med övriga nordvästra Europa. Den första utpräglade kvinnoorganisationen tog form i Nederländerna redan på 1100-talet74, och den första organisationen för kvinnor inom vetenskap 1785.75 Traditionella kvinnorörelser, som den andra feministiska vågen på 1960-talet, fick en stor genomslagskraft i Nederländerna tillsammans med flera andra länder i västvärlden.76
Nederländerna anses vara ett konfessionellt blandat land, vilket betyder att både katolicism och protestantism är officiella religioner. En tredjedel av befolkningen är katoliker och en dryg femtedel protestanter.77
Nederländerna är ett av den europeiska unionens grundarländer, då man blev officiell medlem av den då så kallade kol- och stålunionen redan 1950.78
Nederländerna är ett av de mest tillåtande länderna i EU gällande prostitution. Här är alla former av både försäljning och köp av sexuella tjänster tillåtna, även på organiserade bordeller. För att sälja sex behöver man normalt ha fyllt 18 år, medan en köpare måste vara minst 16 år.79
74 http://www.women-philosophers.com/Beguines.html. 2010-11-02.
75 Phillips, Patricia (1990), sid: 75.
76 Baltic Sea Academy (N.dd), sid: 27-28.
77 http://www.amsterdam.info/se/nederlanderna/. 2010-11-04.
78 http://europa.eu/abc/history/1945-1959/index_sv.htm. 2010-12-20.
79 http://www.rnw.nl/dossier/Prostitution. 2010-11-25.
30
Däremot är alltjämt alla former av människohandel och trafficking illegalt och kan maximalt ge åtta år i fängelse.80
Prostitution har som företeelse varit lagligt i Nederländerna sedan 1815. 1912 förbjöds bordeller81, men 1998 ändrades denna lag och bordeller har sedan dess varit legala verksamheter.82
1985 grundades ”De Rode Draad” (Den Röda Tråden), vilket är en facklig organisation och intressegrupp för sexarbetares rättsliga, sociala och arbetsvillkor. De hjälper prostituerade att förbättra och upprätthålla sin ställning som vanliga yrkesverksamma inom det holländska samhället.83
Från 1988 och under början av 1990-talet började den holländska staten begära beskattning från de prostituerade. Från och med år 2000 har det varit helt lagligt och accepterat enligt holländsk lag att prostituera sig, vilket betyder att de prostituerade såväl som bordellerna
krävs på skatt för verksamheten.84
Enligt uppskattningar från bland annat det holländska utrikesdepartementet finns det över 25 000 människor i Nederländerna som säljer sina kroppar för sexuellt ändamål, vilket gör prostitution till en relativt utbredd verksamhet i landet.85 Många utav dessa prostituerade är illegala immigranter och arbetar i det ökända ”Red Light District”; ett område i Amsterdam som specialiserar sig på bordellverksamhet och så kallade coffeeshops säljande bland annat marijuana.86
Länge har den folkliga opinionen i landet varit optimistiskt i sin hållning gentemot den nuvarande lagstiftningen gällande prostitution i Nederländerna. Emellertid visar bland andra den holländska forskaren i organiserad brottslighet Jan van Dijk på att denna håller på att svänga i takt med de allt högre rapporterade fallen av människohandel i landet. Just människohandel och organiserad brottslighet anses vara fenomen som i hög utsträckning går hand i hand med bland annat prostitution och Red Light District.87
80 http://www.sydsvenskan.se/varlden/article265044/Laglig-sexhandel-lockar-turister.html. 2010-11-27.
81 http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=10703. 2010-11-27.
82 http://www.sydsvenskan.se/varlden/article265044/Laglig-sexhandel-lockar-turister.html. 2010-11-27.
83 http://rodedraad.nl/other-languages/english.html. 2010-11-16
84 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tomma-bordeller-blir-redlight-fashion_2746281.svd. 2010-11-17.
85 http://www2.hu-berlin.de/sexology/IES/netherlands.html. 2010-11-17.
86 http://www.amsterdam.info/se/underhallning/. 2010-11-17
87 http://www.ansvarsveckan.fi/2009/material/artiklar/kort-om-prostitution-i-holland/. 2010-11-17.
