Kandidatuppsats
Samhällsförändring och social hållbarhet 180 hp
Vi ser bara funktion, inga hinder
En kvalitativ studie om möjligheter och hinder som existerar för personer med NPF att etablera sig på arbetsmarknaden i en medelstor kommun i Sverige
Sociologi 15 hp
2020-06-30
Matilda Rova och Jonathan Svensson
Förord
Vi vill börja med att tacka alla som varit en del av denna kandidatuppsats och bidragit till att den blivit av. Ett stort tack vill vi rikta till vår handledare Dr. Henrik Stenberg, Akademin för hälsa
och välfärd vid Högskolan i Halmstad, som gett oss kontinuerlig vägledning och stöd genom arbetets gång. Vi vill också rikta ett stort tack till våra respondenter som med sitt engagemang och kunskap möjliggjort för oss att genomföra denna studie. Det har varit ett privilegium att ta del av ert arbete och perspektiv då ert engagemang har gett oss drivkraft i arbetet. Ni är riktiga eldsjälar. Vi har gjort vårt bästa i att förmedla en realistisk bild av situationen i en medelstor
kommun i Sverige.
“We only see ability, not disability”
A qualitative study on opportunities and obstacles that exist for people with neuropsychiatric disabilities to establish themselves in the labor market within a medium-sized municipality in Sweden
Abstract
The aim of this bachelor’s thesis in sociology was to understand the situation on the labor market for people with a neuropsychiatric disability (NPD) with the question: “How can one understand, based on the views of a group of formal actors (officials responsible for establishing people in society and in the labor market), what opportunities and obstacles exist for people with an NPD to establish themselves in the labor market in a medium-sized municipality in Sweden?”. The objective is thus to shed light on the situation, as previous research shows vulnerability of disabled people; both in school and on the labor market. The thesis is based on a study with hermeneutic methodology of qualitative character, consisting of semi-structured interviews with eight people whom have work-related experience with people with NPD and whom work for organisations that makes it possible for people to establish themselves in society and in the labor market. The theories used in the thesis are: Peter L. Berger and Thomas Luckmann's theory of social constructions, Hartmut Rosa's theory of acceleration and Jan Inge Jönhill's theory of inclusion and exclusion.
The results show that the reasons to why people with NPD become excluded from the labor market mainly originates from employers' attitudes and lack of knowledge about neuropsychiatric diagnoses. There is a generalized perception of the diagnosis function, which can be problematic, since the diagnoses vary from person to person. We refer to this phenomenon as generalizing competence blindness.
Key words: Employment, unemployment, inclusion and exclusion, social constructions, acceleration, labor market, neuropsychiatric disability
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Frågeställning ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1 Begreppsdefinition... 3
2.2 Lagar ... 4
2.3 Skolsituationen för elever med NPF ... 5
2.4 Stödformer för sysselsättning ... 5
3. Tidigare forskning ... 6
3.1 Utbildning och funktionsnedsättning ... 6
3.1.1 Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school? ... 6
3.1.2 Inclusive spaces in post-secondary education – exploring the experience of educational supports for people with a neuropsychiatric disability ... 6
3.2 Arbetslöshetens konsekvenser ... 7
3.2.1 The Effects of Unemployment and Insecure Jobs on Well-Being and Health: The Moderating Role of Labor Market Policies ... 7
3.3 Sysselsättning och funktionsnedsättning ... 8
3.3.1 Intellektuell funktionsnedsättning och arbete ... 8
3.3.2 Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader ... 8
3.4 Reflektion ... 9
4. Teori ... 9
4.1 Peter L. Berger och Thomas Luckmann - Verkligheten som social konstruktion ... 9
4.2 Hartmut Rosa - Acceleration ... 11
4.3 Jan Inge Jönhill - Inklusion och exklusion... 12
4.4 Teorireflektion ... 13
5. Metod ... 13
5.1 Hermeneutisk metodansats ... 13
5.2 Förförståelse ... 14
5.3 Kvalitativ metod ... 14
5.4 Tillvägagångssätt ... 15
5.4.1 Urval ... 15
5.4.3 Utformningen av intervjuguiderna ... 15
5.4.2 Genomförandet av intervjuerna ... 16
5.5 Hermeneutisk meningstolkning som analysmetod ... 16
5.6 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 17
5.7 Etiska reflektioner ... 17
6. Resultatpresentation ... 18
6.1 Beskrivning av respondenterna och verksamheterna ... 19
6.1.1 Gymnasieskolan och Folkhögskolan ... 19
6.1.2 Daglig verksamhet och Samordningsförbundet ... 19
6.1.3 Arbetsförmedlingen och Samhall ... 20
6.2 Verksamheternas arbete med att identifiera och lyfta sin målgrupps möjligheter ... 20
6.3 Upplevelsen av andra arbetsgivare och målgruppens attityder ... 22
6.4 Arbetsmarknadens förändring... 23
6.5 Identifiering av brister och utvecklingspotential ... 24
6.6 Resultatsammanfattning ... 26
7. Analys ... 27
7.1 Deltagande i samhällets olika delsystem ... 27
7.1.1 Utbildning och funktionsnedsättning ... 27
7.1.2 Sysselsättning och funktionsnedsättning ... 28
7.2 Acceleration och arbetsmarknadens förändring ... 29
7.3 Attityder till arbetsförmåga som sociala konstruktioner ... 31
8. Avslutande sammanfattning och reflektioner ... 34
8.1 Sammanfattning och slutsatser ... 34
8.2 Reflektioner och vidare forskning ... 36
Referenslista ... 38
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 40
Bilaga 2 - Missivbrev ... 44
1. Inledning
Sysselsättning anses vara en betydelsefull del av en människas liv vilket inte enbart medför ekonomiska fördelar, men även sociala (Voßemer et al. 2018). I samhällen där sysselsättning är norm, och den huvudsakliga inkomstkällan, så är arbetet en central del av människors identitet och delaktighet i samhället. Avsaknaden av sysselsättning kan innebära att människan går miste om dess fördelar och upplever en lägre grad av livstillfredsställelse än de som har ett fast arbete (Voßemer et al. 2018). Arbetslöshet är ett omtalat ämne och enligt Statistiska Centralbyråns publikation ([SCB], 2020) var 79% sysselsatta av den totala befolkningen i Sverige 2019 och 6%
var arbetslösa. Sett till de med funktionsnedsättning där 69% hade någon form av sysselsättning och 8% var arbetslösa. Detta pekar på att de med en funktionsnedsättning var i lägre grad etablerade på arbetsmarknaden än den totala befolkningen. Enligt SCB (2020) har cirka 13% av Sveriges befolkning, mellan åldrarna 16-64, en funktionsnedsättning. För att ombesörja att de med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har samma möjligheter att delta i arbetslivet som andra, har det sedan 1960 införts skyddat arbete i olika former (Kommittédirektiv 1996:56; SOU, 2013). Anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och arbete inom Samhallkoncernen är stödformer av sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade. Trots dessa åtgärder finns det svårigheter för människor med funktionsnedsättning att bli inkluderade på arbetsmarknaden.
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF] är ett samlingsnamn för diagnoser som exempelvis ADHD och autism, vilket innebär att individen har en annorlunda kognition som leder till kognitiva svårigheter (Riksförbundet Attention, 2018). Gruppens kognitiva svårigheter kan leda till svårigheter i skolan där brist på nödvändigt stöd kan vara en orsak varför elever med NPF har hög frånvaro från skolan (Skolverket, 2010). Långvarig och omfattande frånvaro kan leda till konsekvenser som minskade möjligheter på arbetsmarknaden. I ett reportage från Sveriges Radio (Nilsson, 2018) med en analytiker från Arbetsförmedlingen, framgår det att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Sett till de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som både är arbetslösa och har någon form av funktionsnedsättning, så är 17% av dessa diagnostiserade inom NPF-spektrat. Det framgår i reportaget att NPF är en grupp som växer och det finns en hög risk för dem att hamna utanför arbetsmarknaden. Orsaken till detta tycks grunda sig i rädslor och förutfattade meningar hos arbetsgivare, att de inte vågar anställa personer med en NPF (Nilsson, 2018). Då organisationer huvudsakligen är exkluderande, eftersom de kan avgöra vilka som inkluderas, blir det extra påtagligt för en människa som redan upplever att den har problem med att bli inkluderad i olika delar i samhället (Jönhill, 2012:81). En människa föds dock
inte till att vara socialt inkluderad, utan blir en samhällsmedborgare genom sociala processer. För en människa som har svårt att ingå i dessa sociala processer blir det även svårt att etablera sig i samhället (Berger & Luckmann, 1979:65).
Ovanstående information belyser en aktuell problematik i Sverige där det existerar en skillnad i förutsättningar att delta i skolan och arbetsmarknaden beroende på om en individ har en funktionsnedsättning eller inte. Trots införandet av stödformerna, som ska betrygga individers möjlighet att delta i arbetslivet, så finns det brister som innebär ojämlika livsvillkor för att kunna inkluderas både i skolan och på arbetsmarknaden. Att hamna utanför skola eller arbetsmarknad påverkar den sociala sammanhållningen, eftersom det kan komprimera individers möjlighet att delta i samhället. Formella aktörer, i denna studie, är de som har yrkesrelaterad erfarenhet av personer med NPF och arbetar för verksamheter som ska möjliggöra att människor kan etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Vi har därmed valt att genomföra en studie som undersöker en grupp av dessa aktörer för att genom deras perspektiv försöka förstå varför målgruppen kan hamna utanför arbetsmarknaden trots att verksamheter existerar för att etablera dem. Aktörerna som ingår i denna studie omfattar personer inom: Arbetsförmedlingen, Samhall, Folkhögskolan, gymnasieskola, Samordningsförbundet och daglig verksamhet. Med stöd i tidigare forskning som berör aspekter av målgruppens utsatthet i skolan, arbetslöshetens psykosociala konsekvenser samt möjligheter/hinder för personer med intellektuell funktionsnedsättning att skaffa sig ett arbete, kan vi närma oss det område vi avser att studera.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att genom en grupp formella aktörer, det vill säga tjänstepersoner med ansvar för etablering i samhället och på arbetsmarknaden, undersöka vilka möjligheter och hinder som existerar för personer med en NPF att etablera sig på arbetsmarknaden i en medelstor kommun i Sverige efter skoltiden (efter grundskolan eller högre utbildningsformer). Den geografiska platsen benämns som en medelstor kommun i Sverige för att skydda respondenterna och verksamheternas deltagare (se avsnitt 5.7 för mer information). Studiens målgrupp omfattar personer med NPF eftersom det är de i relation till arbetsmarknaden som står i fokus. Genom denna uppsats vill vi därför belysa målgruppens funktion och situation inom utbildning, arbetsmarknadens karaktär och dess förändring samt respondenterna och andra formella aktörers arbete för att stödja målgruppens etablering på arbetsmarknaden.
1.2 Frågeställning
- Hur kan man, utifrån en grupp formella aktörers (tjänstepersoner med ansvar för etablering i samhället och på arbetsmarknaden) uppfattningar, förstå vilka möjligheter och hinder som existerar för de med NPF att etablera sig på arbetsmarknaden i en medelstor kommun i Sverige?
1.3 Avgränsning
Vi valde att avgränsa oss till en medelstor kommun i Sverige för att skapa en konkret bild av hur situationen ser ut inom en specifik plats. Vi valde att inkludera en grupp formella aktörer från verksamheter som har yrkesrelaterad erfarenhet av målgruppen och arbetar med att etablera människor i samhället och på arbetsmarknaden. Detta val av utgångspunkt gjordes i relation till studiens syfte och frågeställning eftersom vi avser att undersöka förutsättningarna som existerar och inte målgruppens upplevelser av situationen. Formella aktörer valdes även på grund av att de har en förståelse av både målgruppen och andra arbetsgivare. Aktörerna som ingår är från:
Arbetsförmedlingen, Samhall, Folkhögskolan, daglig verksamhet, Samordningsförbundet och en gymnasieskola.
2. Bakgrund
I följande kapitel kommer vi redogöra för relevant information som ligger till grund för uppsatsen och förståelsen av fenomenet. Kapitlet innehåller definition av begrepp som kommer användas genomgående i uppsatsen, aktuella lagar i relation till målgruppen och studien, Skolverkets rapport om målgruppens skolsituation samt redogörelse för de stödformer för sysselsättning som målgruppen kan ta del av.
2.1 Begreppsdefinition
Begreppet arbetslöshet omfattar enligt en publikation (SCB, 2020) de som aktivt sökt arbete eller kan börja arbeta direkt. De som istället klassas som “ej i arbetskraft” är de som varken är sysselsatta eller arbetslösa samt latent arbetssökande.
Begreppet sysselsättning omfattar enligt en publikation (SCB, 2020) människor som under en tid utfört avlönat/oavlönat arbete, personer som har anställning samt personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program, exempelvis anställning med lönebidrag. I denna uppsats innebär sysselsättning att personen i fråga har tillgång till meningsfulla aktiviteter, vilket kan vara daglig verksamhet och arbete.
Begreppet daglig verksamhet omfattar enligt Socialstyrelsen (2019) aktiviteter som erbjuder stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap utifrån ett individbaserat behov. Daglig verksamhet ansöks från tillhörande kommun via Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS] eller Socialtjänstlagen [SoL] och är inte en anställningsform men kan vara arbetsuppgifter som efterliknar den reguljära arbetsmarknaden.
Begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är enligt en skrift publicerat av Riksförbundet Attention (2018) ett samlingsnamn för olika diagnoser. Det gemensamma för dessa diagnoser är att individen har en annorlunda kognition som leder till kognitiva svårigheter. NPF inkluderar diagnoserna: ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning.
Människor som endast har NPF har inte tillgång till gymnasiesärskola om inte personen i fråga även har en intellektuell funktionsnedsättning.
Begreppet särskola omfattar enligt Skollagen 2010:800 §5 barn och ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning och inte har möjlighet att gå i grundskola/gymnasieskola. Frågan om mottagande i grundsärskolan utreds av barnets hemkommun.
2.2 Lagar
LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) innehåller enligt 1§ (SFS 1993:387) bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Enligt 5§ ska verksamhet: “främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1§”.
Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
SoL (Socialtjänstlagen) redogör enligt 5 kap. 7§ (SFS 2001:453) att socialnämnden skall verka:
“för att människor av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra”.
Skollagen som rör skolväsendets bestämmelser redogör enligt 7 kap. bestämmelser för skolplikt och rätten till utbildning (SFS 2010:800). Enligt 2§ omfattas alla barn som bor i Sverige av skolplikt där enligt 2 kap. 18§ så har alla barn som omfattas av skolplikt även rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Enligt 3 kap. 2§ ska elever med funktionsnedsättning tilldelas nödvändigt stöd för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och uppfylla utbildningens mål (SFS 2010:800).
2.3 Skolsituationen för elever med NPF
Enligt Skolverket (2010) finns det en utsatt grupp i skolan när det gäller hög frånvaro och det är eleverna med en NPF. Den höga frånvaron kan orsakas av gruppens skolsvårigheter och skolans brist på att hantera det behov av stöd de behöver i undervisningen. Långvarig och omfattande frånvaro från den obligatoriska skolan kan leda till konsekvenser för individen men även för samhället. En ofullständig grundskoleutbildning kan medföra begränsade möjligheter på arbetsmarknaden, vilket kan leda till att individen kan uppleva lidande som följd av ett utanförskap (Skolverket, 2010).
2.4 Stödformer för sysselsättning
I sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade ingår stödformerna: anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och arbete inom Samhallkoncernen (Kommittédirektiv 1996:56). Dessa stödformer syftar till att betrygga de arbetshandikappades möjlighet att delta i arbetslivet som de icke-arbetshandikappade.
Enligt Arbetsförmedlingen (u.å.a) är lönestöd ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivare för att individanpassa arbete och arbetsplatsen utefter individens förutsättningar. Lönebidrag kan sökas av dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Individen kan jobba både hos privat och offentlig arbetsgivare där ett första beslut om lönestödet gäller i ett år. Målet är en anställning utan ekonomiskt stöd till arbetsgivaren.
Enligt Arbetsförmedlingen (u.å.b) har de med en kognitiv funktionsnedsättning möjligheten att få ett skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare. Detta innebär att en individ ska under en tidsbegränsad period få ett jobb anpassat efter sina behov, där målet är att utveckla arbetsförmågan och förbättra möjligheterna till en fast anställning. Arbetsgivaren får ett bidrag till lönen.
Arbetsgivaren har även i uppgift att förse individen med nödvändigt stöd och Arbetsförmedlingen ska regelbundet följa upp och stötta både individen och arbetsgivaren.
Enligt en rapport av Statens offentliga utredningar ([SOU] 2003) framgår det att Samhall är ett statligt ägt företag som syftar till att skapa jobb som är utvecklande för dem som har en funktionsnedsättning. Bildandet av Samhall 1980 omfattade bland annat skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering. Istället för full sysselsättning till alla, låg fokus på att alla skulle ha rätt till arbete med syfte att värna och förse dem som annars stått utanför arbetsmarknaden, en möjlighet till arbete. Skyddat arbete innebär att de som är anställda är skyddade från konkurrens med andra som inte har arbetshinder.
3. Tidigare forskning
I följande kapitel kommer fem vetenskapliga artiklar att presenteras i tre olika tematiserade underrubriker: Utbildning och funktionsnedsättning, Arbetslöshetens konsekvenser samt Sysselsättning och funktionsnedsättning. Artiklarna har valts med anledning att de står i relation till studiens ämne och belyser dess olika aspekter. Kapitlet avslutas med en reflektion där vi motiverar valet av tidigare forskning, samt hur de stärker studiens relevans.
3.1 Utbildning och funktionsnedsättning
3.1.1 Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school?
Artikeln är skriven av Moa Yngve, Helene Lidström, Elin Ekbladh och Helena Hemmingsson (2018) och baseras på sekundärdata av frågeformulär av elevers egenskaper och bedömning av elevmiljöanpassning. Syftet med studien var att identifiera faktorer förknippade med högt behov av stöd i skolan bland elever med särskilda utbildningsbehov på gymnasiet samt att undersöka i vilken utsträckning uppfyller elevernas upplevda behov. De elever som behöver ytterligare anpassade pedagogiska metoder för att kunna delta i undervisningen och uppfylla lärandemålen är de som anses ha särskilda utbildningsbehov. 20% av skolungdomarna anses ha särskilda utbildningsbehov där majoriteten omfattar känslomässiga- eller beteendeproblem (exempelvis ADHD) samt inlärningssvårigheter när det gäller skrivande, läsning och matematik. Resultatet av studien visar att elever med särskilda utbildningsbehov tenderar att exkluderas då det är svårt för dem att delta i undervisningen om de inte får det stöd de är i behov av. Detta kan resultera i konsekvenser som låg självkänsla och minskad motivation att gå i skolan. Trots att mer än hälften av de elever som inkluderades i studien hade hjälpmedel i skolan, så upplevde alla ett behov av ytterligare hjälpmedel. Dock beror skolornas utbud av stöd på dess tillgång till resurser och lärarnas kunskap om elever med särskilda behov. Slutsatsen är således att elever med inlärningssvårigheter inte upplever sig att inkluderas tillräckligt i skolmiljön på ett tillfredsställande sätt samt att elever med hög frånvaro, som studerar på ett yrkesprogram eller har en NPF, är de som visade sig i lägsta grad passa in i studiemiljön (Yngve et al. 2018).
3.1.2 Inclusive spaces in post-secondary education – exploring the experience of educational supports for people with a neuropsychiatric disability
Artikeln är skriven av Kerstin Winberg, Hanna Bertilsdotter Rosqvist och David Rosenberg (2019) och omfattar en studie av två grupper vuxna elever med NPF där den ena gruppen har erfarenhet
av stöd i utbildningen som fokuserar på elever som har en NPF, och en grupp utan sådan erfarenhet.
Syftet med studien var att undersöka skillnaderna av de två grupperna i erfarenheter av stöd. Skolor i Sverige ska anpassa sig till elever med NPF och deras behov av stöd. De lyfter i artikeln hur elever med NPF upplever hög frånvaro från skolaktiviteter. Utan rätt stöd riskerar elever med NPF att välja bort att studera vidare efter grundskolan när utbildningen är frivillig. Avsaknad av utbildningsmöjligheter påverkar möjligheterna för individer att fullt ut delta i samhället, vilket reducerar det sociala kapitalet som kan komma att leda vidare till försämrad mental hälsa.
Resultatet av studien pekar på att båda grupperna av elever upplevde frustration vad gäller deras studier. Dock tycks de som inte hade erfarenhet av formellt stöd i skolan uppleva frustration i högre grad. Eleverna hade istället tagit del av informellt stöd från familjen, vilket är negativt i den mån att eleven inte får möjligheten att vara självständig eller lära sig bli självständig (Winberg, Bertilsdotter Rosqvist & Rosenberg, 2019).
3.2 Arbetslöshetens konsekvenser
3.2.1 The Effects of Unemployment and Insecure Jobs on Well-Being and Health: The Moderating Role of Labor Market Policies
Tidigare forskning tyder på att arbetslöshet kan medföra konsekvenser
Artikeln är skriven av Jonas Voßemer, Michael Gebel, Kadri Täht, Marge Unt, Björn Högberg och Mattias Strandh (2018) och omfattar en studie som syftar till att undersöka hur förändringar i arbeten påverkat arbetsmarknaden då den blivit allt mer osäker i stora delar av Europa. Studien baseras på data från den Europeiska socialundersökningen under perioden 2002-2012. Författarna menar att förändringarna har medfört konsekvenser där fokus i artikeln ligger på effekterna av arbetslöshet i relation till hälsa och hur detta påverkar människors livstillfredsställelse och självskattade hälsa. Arbete anses vara en betydelsefull del av en människas liv. Genom sysselsättningen kan människor uppfylla socialt definierade behov då de tilldelas ekonomiska medel samt möjligheterna att psykosocialt aktiveras med andra. I samhällen där sysselsättning är normen, samt den huvudsakliga inkomstkällan, så är arbetet centralt för människors identitet och delaktighet i samhället. Det innebär att om en människa saknar arbete så berövas de också från deras belöningar vilket påverkar deras välmående. Resultatet av studien visar att arbetslösa upplever i lägre grad livstillfredsställelse än de som har ett säkert arbete. De negativa effekterna av arbetslöshet är fem gånger större än de negativa effekterna av osäkra jobb, vilket påvisar betydelsen av sysselsättning (oavsett säker eller osäker) för individens upplevelse av välmående (Voßemer et al. 2018).
3.3 Sysselsättning och funktionsnedsättning 3.3.1 Intellektuell funktionsnedsättning och arbete
Artikeln är skriven av skriven av Magnus Tideman, Veronica Lövgren, Kristina Szönyi, Conny Bergkvist och Abbas Haghjo (2017). Artikeln baseras på författarnas roll som forskare eller samhällsföreträdare inom området för intellektuell funktionsnedsättning och arbete. Artikeln syftar till att lyfta faktorer som påverkar människor med en intellektuell funktionsnedsättning till arbete.
Förutsättningar och förmågor har en stor betydelse i detta men omgivningen är också betydande då det berör lagstiftning, tillgång till individuellt stöd och arbetsgivarens attityd. Sysselsättning anses ha en stor betydelse för att en individ blir delaktig i samhället, något som är det viktigaste målet i funktionshinderspolitiken. Författarna menar att studier visar hur elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har tagit avstånd från daglig verksamhet men även andra insatser för funktionsnedsatta, då det upplevs som stigmatiserade områden. Vid forskning, både nationellt och internationellt, har det framkommit att personerna blivit kvar på daglig verksamhet då det inte funnits tillräckligt med stöd för att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Författarna menar att studier visar på att personal inom daglig verksamhet, mer eller mindre, medvetet undviker att stötta och uppmuntra deltagarna till att ta steget till ett arbete. Personalens attityder grundar sig i att dagliga verksamheter är organiserade som servicetjänster för företag eller allmänheten vilket innebär att det behöver de mest kompetenta deltagarna för att kunna driva verksamheten.
Avslutningsvis framgår det att arbetsmarknaden inte är tillräckligt tillgänglig i den utsträckningen för att individer med intellektuell funktionsnedsättning som har arbetsförmåga och vilja till att arbeta kan inkluderas. Det är dock av vikt att arbetsgivare ökar kunskapen om anställning av de med funktionsnedsättningar, samt att stödinsatser måste gå ut på att hitta lösningar som främjar arbete mer än att bara träna eller förändra individer (Tideman et al. 2017).
3.3.2 Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader
Artikeln är skriven av Jessica Arvidsson, Carin Staland-Nyman, Stephen Widén och Magnus Tideman (2016) är en studie som syftar till att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsgrad hos personer med intellektuellt funktionshinder beroende på var i landet de befinner sig. Datan består av 12 269 elever som har genomfört gymnasiesärskola mellan 2001- 2011. Staten har ett ansvar att garantera medborgare välfärdstjänster. Kommunerna har ett stort ansvar i detta, både för välfärdstjänster, arbetsmarknad och sysselsättningsmöjligheter genom företag, organisationer och myndigheter i kommunen. Dock skiljer sig kommunerna åt genom olika tolkningar av skollagen, varierande satsningar på arbetslöshet, geografisk storlek och
kommunpolitiken. Detta resulterar i att vissa unga människor hamnar utanför arbetsmarknaden, inte endast på grund av individuella förmågor, istället av lokala prioriteringar och den kommunala arbetsmarknaden. Resultatet av studien visar att det förekommer vissa boendegeografiska skillnader när man hänvisar till efter(sär)gymnasial sysselsättning. I storstäder och större städer finns det fler verksamheter för stöd, vilket därför kan påverka tillgången till sysselsättning beroende på var individen är bosatt i landet (Arvidsson et al. 2016).
3.4 Reflektion
Utifrån ett sociologiskt perspektiv har artiklarna relevans då de bidrar med olika infallsvinklar på fenomenet vi vill studera och problematiken kring det. Artiklarna om utbildning för de med en funktionsnedsättning belyser de förutsättningar och hinder elever med en funktionsnedsättning kan möta under skolgången. Artikeln om arbetslöshet belyser socialpsykologiska effekter av arbetslöshet för människor generellt. Artiklarna om sysselsättning belyser situationen av människor med en funktionsnedsättning och sysselsättning, samt hur förutsättningarna kan variera beroende på boendegeografiska skillnader. Den tidigare forskningen bidrar till en ökad förståelse som kommer att gynna och vägleda vår datainsamling för att få en djupare inblick i de möjligheter och hinder för människor med en NPF att skaffa sig en sysselsättning efter skoltiden. Då detta kommer bidra till att hjälpa oss förstå situationen i samhället och på arbetsmarknaden för de med en NPF
4. Teori
I följande kapitel kommer uppsatsens teoretiska och begreppsliga ramverk att redogöras för.
Uppsatsen utgår huvudsakligen från Peter L. Berger och Thomas Luckmanns teori om sociala konstruktioner och kompletteras av understödjande teorier; Hartmut Rosas teori om acceleration och Jan Inge Jönhills teori om inklusion och exklusion. Kapitlet avslutas med en reflektion där det valda ramverket motiveras.
4.1 Peter L. Berger och Thomas Luckmann - Verkligheten som social konstruktion
I sitt verk “Kunskapssociologi - Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”
([1966]1979) beskriver Peter L. Berger och Thomas Luckmann hur verkligheten är socialt konstruerad och existerar oberoende av människans vilja samtidigt som människan kan förändra den. Människor föds inte till samhällsmedborgare; de blir samhällsmedborgare genom socialisationsprocessen. Identitet är således ett fenomen som är produkten av det dialektiska förhållandet mellan individ och samhälle som existerar som både objektiv och subjektiv verklighet (Berger & Luckmann, 1979:153,202). Socialisationsprocessen är en ständig dialektisk process
bestående av tre moment: internalisering externalisering och objektivering. Samhället och individen måste förstås i termer av alla tre moment (Berger & Luckmann, 1979:153). En människa externaliserar sig i aktivitet som grundar sig i det hen uppfattar som sin sociala verklighet. Hen formar sin egen värld och ger den mening genom mänsklig aktivitet som tenderar att bli vanemässig. När den externaliserade produkten av aktiviteten får en objektiv karaktär benämner Berger och Luckmann det som objektivering (Berger & Luckmann, 1979:77). Objektivering omfattar det samhälleliga kunskapsförråd som utgör kärnan i dess grundläggande dialektik.
Internaliseringen är det moment där människan skapar sin subjektiva verklighet genom att anamma den objektiva verkligheten i sitt medvetande. Berger och Luckmann beskriver hur det finns två olika typer av socialisation, nämligen primär och sekundär (Berger & Luckmann, 1979:155ff). Den primära beskriver hur barnet skapar sin identitet och sitt medvetande utifrån sina närstående, eftersom den inte exponeras till det sociala. Den bygger grunden för hur individen förstår andra vidare i den sekundära socialisationen där individen istället huvudsakligen påverkas av andra institutioner i samhället för att kunna bibehålla och stärka sin identitet (Berger & Luckmann, 1979:162ff). Socialisationen kan dock bli misslyckad, vilket avgörs om en individs subjektiva verklighet inte överensstämmer med den objektiva verkligheten.
Berger och Luckmann beskriver hur skapandet av en samhällsordning finns i en människas natur eftersom de strävar efter en stabil miljö för sina handlingar (Berger & Luckmann, 1979:69). Hur dessa växer fram och vidmakthålls till nästa generation måste analyseras genom vad de benämner som en institutionaliseringsteori. Institutioner skapas genom att vanemässiga handlingar blir typifierade och brukas ömsesidigt av de aktörer som ingår (Berger & Luckmann, 1979:71).
Konstruktionen och erfarenheten av rolltypologier inom institutioner skapar ett gemensamt kunskapsförråd som alla medlemmar i ett samhälle har tillgång till där normer för rollutförande ingår. Dessa normer lärs ut genom institutionernas tradition och användas för att verifiera rollinnehavarens förutsättningar och fungera som kontroller (Berger & Luckmann, 1979:91).
Internaliseringen av rollerna skapar en subjektiv verklighet samt en förståelse av våra medmänniskor som gör världen meningsfull. Förstår vi våra medmänniskor så kan vi även förstå de olika situationerna som individerna befinner sig i (Berger & Luckmann, 1979:153f). Dock kan roller reifieras genom att de uppfattas som ett oundvikligt öde och det sker en fullständig identifiering av individen med de typifieringar som samhället tilldelat. Detta kan vara positivt eller negativt beroende på värderingar eller känslor i samhället (Berger & Luckmann, 1979:109).
Legitimering är den process som förklarar och försvarar institutioner genom att den rättfärdigar den institutionella ordningen genom att tilldela den normativ värdighet. Berger och Luckmann
menar att institutioner behöver legitimering när deras objektiveringar ska överföras till nya generationer för att ge dem kognitiv giltighet (Berger & Luckmann, 1979:112). Strukturen i institutionerna behöver vara legitima för att en individ ska kunna förhålla sig till det som är rätt respektive fel och få kunskap om dess konstruktion. Negativ legitimering används istället för att förneka fenomen eller tolkningar av fenomen som anses avvikande som verkliga (Berger &
Luckmann, 1979:135). De som utgör ett hot neutraliseras genom att de tilldelas en lägre status och något som inte går att ta på allvar. Traditionalismen stärks genom att institutioner legitimerar handlingar då de är vanemässiga vilket gör att institutioner kan fortleva trots att utomstående parter uppfattar att det tappat sin ursprungliga funktion (Berger & Luckmann, 1979:138).
Universumbevarande legitimering kan orsaka social konflikt mellan grupper som praktiker och experter som har olika åsikter. Berger och Luckmann menar att legitimeringar är mänskliga produkter som grundar sig i konkreta individers liv i sin kontext (Berger & Luckmann, 1979:149).
4.2 Hartmut Rosa - Acceleration
Hartmut Rosa beskriver i sitt verk “Acceleration, modernitet och identitet” (2014) hur moderniteten och moderniseringen är en produkt av sociala faktorer där Rosa beskriver acceleration som en process, eller en ständig utveckling, av materiella ting. Modernitet går således att spåra till platser inom en samhällelig kontext där dessa materiella processer existerar (Rosa, 2014:27).
Moderniseringen beskrivs som en tredimensionell process av acceleration där dimensionerna driver på det höga tempot i moderniseringen och består av: tekniska accelerationen, accelererande sociala förändringarna och accelererande individuella livstempot (Rosa, 2014:28). Den tekniska accelerationen omfattar den teknologiska utvecklingen som genom innovation ska effektivisera tidigare processer (Rosa, 2014:28). Det accelererande sociala förändringar är, till skillnad från den tekniska som omfattar förändringar i samhället, förändringar av samhället där förändringarna grundar sig i hur människor handlar i sociala sammanhang och hur dessa förändras på grund av att omgivningen förändras (Rosa, 2014:29). Accelererande individuella livstempot omfattar ökningen av handlings- eller upplevelseepisoder. För att öka tempot krävs det att görs flera saker samtidigt.
Rosa beskriver hur den teknologiska accelerationen egentligen bör sänka tempot eftersom det möjliggör att tid sparas, men kommer ändå i uttryck av en känsla av press på grund av rädsla att hamna efter (Rosa, 2014:32f). Tidsresurserna blir knappare och detta tycks utmärka moderniteten.
Den tekniska accelerationen påskyndar de sociala förändringarna genom att teknik av vardagligt bruk leder till nya beteendeformer. Det öppnar nya möjligheter för individer men uppstår samtidigt tvång till att behöva anpassa sig för att följa med i förändringarna (Rosa, 2014:38). Faran över att olika sociala livsområden hamnar efter gör att ankytningsmöjligheter går förlorade. Rosa uttrycker
att vissa grupper inte ser en mening i att anstränga sig i den konkurrenskraftiga kampen om att delta och avancera på arbetsmarknaden (Rosa, 2014:15).
Rosa beskriver en modern samhällskritik inriktad till den sociala accelerationens konsekvenser i termer om alienation (Rosa, 2014:120f,136). Alienation beskrivs som ett tillstånd där subjektet eftersträvar mål eller utövar praktiker oberoende av yttre faktorer eller andra aktörer då subjektet har handlingsmöjligheter samtidigt som det blir ett internt tvång. Rosa menar att en individ kan tvivla på målen och metoderna och har i princip möjlighet att agera på ett annat sätt men likväl agerar som de gör ändå (Rosa, 2014:135). Individen handlar således frivilligt men samtidigt mot sin vilja och hamnar då i ett tillstånd av alienation.
4.3 Jan Inge Jönhill - Inklusion och exklusion
Jan Inge Jönhill beskriver i sitt verk “Inklusion och exklusion” (2012) att system definieras som en distinktion mellan system och dess omvärld. Systemet är det som befinner sig innanför och omvärlden är det som är utanför. Strukturer i systemet är inte till för att bestämma hur personer eller organisationer handlar, utan sätter gränser eller ramar för individers handlande och kommunikation (Jönhill, 2012:11). Systemet består in sin tur av delsystem där människor i tidigare samhällen ingick i olika delsystem och hade i normala fall en och samma plats i samhället hela livet (Jönhill, 2012:40). Moderniseringen har istället orsakat att den tidigare entydiga funktionella differentieringen blivit mer komplext för vilka individer som tillhör eller inte. Människors tillhörighet eller icke-tillhörighet till sociala system är urskiljandet mellan inklusion och exklusion (Jönhill, 2012:39). Som sociala varelser är vi alltid inkluderade i samhället så länge vi kan kommunicera. Dock är vi också exkluderade från de flesta delsystem i samhället. Organisationer är primärt exkluderande på grund av sin struktur då de har möjlighet att besluta vilka som ska ingå och hur de ska ingå (Jönhill, 2012:81). På grund av sin stora handlingsfrihet så möjliggör det för dem att behandla människor olika. Funktionssystem som utbildningssystemet är däremot normalt öppen. Trots detta kan individen bli exkluderad om de inte uppfyller vissa krav eller har sociala svårigheter (Jönhill, 2012:78). Det existerar även utbildningssystem med begränsningar där exklusion kan ske genom att en individ inte har behörigheten till att bli inkluderad (Jönhill, 2012:83). Jönhill beskriver hur exklusion är orsaken till de flesta sociala problem som arbetslöshet och diskriminering (Jönhill, 2012:85). Inklusion är dock inte alltid positivt beroende på vad individen är inkluderad i. Oönskade sammanhang som exempelvis ett fängelse gör att människan blir exkluderad från andra viktiga delar av samhället (Jönhill, 2012:42).
4.4 Teorireflektion
Vår uppsats syftar till att förstå situationen på arbetsmarknaden för personer med en NPF i en medelstor kommun i Sverige utifrån en grupp formella aktörer som har yrkesrelaterad erfarenhet av målgruppen. Vi valde därmed teorier som kan tillämpas för att förstå hur respondenterna skapar, tolkar och förmedlar sin värld för att vi sedan ska kunna tolka och beskriva den. Eftersom fenomenet existerar som en social del av vårt samhälle valde vi att huvudsakligen utgå från Berger och Luckmanns teori om sociala konstruktioner. Detta för att förstå hur individer blir till samhällsmedborgare genom socialisationsprocessen samt hur institutioner växer fram och består.
Som komplement valde vi Rosas teori om acceleration och Jönhills teori om inklusion och exklusion eftersom de möjliggör för oss att förstå och tolka effekterna av samhällets förändring och hur detta påverkar individers möjligheter att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Acceleration beskriver sociala processer som driver moderniseringen och hur detta påverkar samhället och dess människor. Inklusion och exklusion möjliggör för oss att förstå hur människors möjlighet till deltagande i samhället påverkas av strukturer och moderniseringens differentiering.
Genom dessa teorier kan vi därmed uppnå studiens syfte och besvara frågeställningen.
5. Metod
I följande kapitel kommer den metod som använts i genomförandet av studien att redogöras för.
Metodkapitlet utgår huvudsakligen från ett beskrivande tillvägagångssätt där vi redogjort för hur studien gått tillväga, etiska principer vi förhållit oss till samt hur och varför valda metoder har tillämpat för att besvara frågeställningen och syftet med studien.
5.1 Hermeneutisk metodansats
Studiens syfte och frågeställning är att, utifrån en grupp formella aktörer, förstå situationen på arbetsmarknaden i en medelstor kommun i Sverige för dem med en NPF. Enligt Aspers (2011) så är förståelseansatser huvudsakligen av kvalitativ karaktär. Hermeneutiken likställs oftast med texttolkning som är en förståelseansats och har använts sedan antiken för att uppnå förståelse.
Ursprungligen handlade ansatsen om att förstå litterära texter men har med tiden utvecklats genom att utvidga tolkningsfältet till förståelsen av människor och handlingar (Birkler, 2008:100). Idag bygger den hermeneutiska traditionen på text och tolkning samt uttolkarens förförståelse av textens innehåll (Kvale & Brinkmann, 2014:74). Vi valde därmed att utgå från en hermeneutisk tradition eftersom vi vill skapa kunskap och förståelse för fenomenet genom att tolka och förstå hur respondenterna skapar sin verklighet med utgångspunkt i sin subjektiva anknytning till ämnet (Skärvad & Lundahl, 2016:53). För att försöka förstå möjligheter och hinder för människor med
NPF att inkluderas på arbetsmarknaden valde vi därmed att utgå från människor som jobbar med att möjliggöra för dem att etableras i samhället och på arbetsmarknaden. Genom denna kontakt kan vi, utifrån dem, tolka situationen och förstå vilka hinder och möjligheter som existerar för de med en NPF att etablera sig på arbetsmarknaden.
Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver att en central del i hermeneutiken är antaganden som omfattar att meningen hos en del kan endast förstås i samband med helheten. Relationen mellan delen och helheten beskrivs som den hermeneutiska cirkeln där delen förstås ur helheten och helheten förstås endast ur delarna den utgörs av (Alvesson & Sköldberg, 2008:193). Helheten av studien består av förståelse kring situationen på arbetsmarknaden för människor med NPF, där vi definierar delarna som bestående av de formella aktörernas perspektiv. Det innebär att vi ständigt måste förhålla oss till studiens delar under dess gång och tolka det insamlade materialet i dess kontext för att argumenten och framställningen av fenomenet ska vara legitima.
5.2 Förförståelse
Vår förförståelse grundar sig i olika erfarenheter av området, både i form av att bedriva studieprojekt inom en formell verksamhet för barn och ungdomar med någon form av funktionsnedsättning, samt yrkesrelaterad erfarenhet av att jobba med människor som har funktionsvariation. Förförståelse är en del av den hermeneutiska metodansatsen och syftar till de fördomar vi har som forskare när vi går in i ett fält, att vi inte kan vara blanka (Gilje & Grimen, 2007:179). Förförståelse är av vikt då det avser riktning och fokus för studien där vi är medvetna om vilken förförståelse vi bär med oss och hur det påverkar vår roll (Alvesson & Sköldberg, 2008:216f). Vår förförståelse medför därmed att vi har en grundläggande förståelse av området samt att vi har tidigare erfarenheter av att kommunicera med formella aktörer som arbetar med målgruppen.
5.3 Kvalitativ metod
Vetenskapliga metoder kan vara av två olika karaktärer: kvantitativ eller kvalitativ. Kvalitativa undersökningar baseras på kvalitativ data och dess studieobjekt består av individer och deras livsvärld (Skärvas & Lundahl, 2016:117). Studien baseras på semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod samt att studieobjekten består av formella aktörer och deras uppfattning av livsvärlden. Denna studie utgår från den kvalitativa forskningsstrategin eftersom dess ambition är skapa en djupare förståelse för fenomenet, att förstå orsakerna och vad som driver subjektiva processer i den kontext där fenomenet finns (Skärvad & Lundahl, 2016:118). Kvantitativa metoder
brister när det kommer till detta då siffror inte kan beskriva allt och tränga sig ned på djupet som kvalitativa metoder kan (Rennstam & Wästerfors, 2015:13).
5.4 Tillvägagångssätt 5.4.1 Urval
Efter vi valt uppsatsämne började vi genom handledning och tidigare forskning att avgränsa vårt arbete för att konkretisera studiens syfte och genom vilken frågeställning vi anser oss kunna uppfylla detta. Eftersom vår studie syftar till att försöka förstå situationen på arbetsmarknaden för de med en NPF genom människor som arbetar för verksamheter som möjliggör för människor att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, beslutade vi oss för att ett kvoturval vore relevant i relation till studien. Ett kvoturval är ett icke-sannolikhetsurval, det vill säga ett urval som inte är slumpmässigt där undersökningspersoner i respektive undergrupp väljs utifrån att de ska fylla en viss kvot (Skärvad & Lundahl, 2016:199). Vi strukturerade därefter upp relevanta verksamheter som representerar underkategorier om utbildning och sysselsättning för att få ett brett perspektiv och en bred förståelse. Inom utbildning fick vi kontakt med studie- och yrkesvägledare både på en gymnasieskola och på Folkhögskolan. Inom sysselsättning fick vi kontakt med en arbetskonsulent och en deltagarcoach på daglig verksamhet, en HR-generalist på Samhall, en arbetsförmedlare som arbetar med unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen samt en projektledare och förbundschefen på Samordningsförbundet.
5.4.3 Utformningen av intervjuguiderna
Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ metod för att samla in empirisk data av kvalitativ karaktär då vi vill öppna upp möjligheten att ställa följdfrågor till respondenterna. Semistrukturerade intervjuer är till viss del strukturerade då frågorna innan intervjuerna formulerats i en guide som vägledning vid tillfället (Aspers, 2011:143). Baserat på de två underkategorierna i urvalet så beslutade vi oss att utforma två olika intervjuguider (se Bilaga 1): en anpassad till skolpersonal och en anpassad till övriga formella aktörer. Orsaken till detta val var på grund av att personalen på skolan arbetar med elever för att förbereda dem inför livet efter skolan medan de andra formella aktörerna finns till för att hjälpa dem etablera sig efter skoltiden.
På grund av att dessa aktörer skiljer sig i sina uppdrag behöver därmed vår intervjuguide anpassas efter det. Dock efterliknar de två intervjuguiderna varandra, men är anpassade i utformningen av frågorna. Intervjuguiderna bestod av 20 respektive 24 frågor och var uppdelad i fem teman:
Bakgrundsfrågor, Yrkesuppdrag, Skolan/Verksamhetens roll, Utvecklingen av arbetet med NPF samt Åsikter kring avsaknad av sysselsättning. Intervjufrågorna är utformade för att kunna uppfylla
studiens syfte och besvara frågeställningen. Inspirationen härstammar från tidigare forskning, bakgrund och teoretiska ståndpunkter som vi tagit del av.
5.4.2 Genomförandet av intervjuerna
Kontakt togs både via mejl och telefon där vi efterfrågade lämpliga respondenter inom verksamheten. Vid inledande kontakt via mejl konstruerade vi ett missivbrev (se Bilaga 2) som vi skickade ut. Detta för att försäkra att informationen vi mejlade ut var likvärdig och innehöll väsentliga delar som presentation av oss och syftet med vår studie. Vid inledande kontakt via telefon presenterade vi oss, var vi kommer ifrån och återigen syftet med vår studie. Därefter bestämdes tid och plats för intervjuer där respondenten fick avgöra om intervjun skulle ske på fysisk plats eller via telefon. Vi ville helst att alla intervjuer skulle ske fysiskt men på grund av den rådande situationen av covid-19 så ville vi respektera deltagarna och gav dem därmed möjlighet att själva avgöra vad de var bekväma med.
Vi genomförde sju intervjuer där vi vid en av dem hade två respondenter deltagande, så totalt hade vi åtta respondenter. Majoriteten av intervjuerna skedde på plats hos verksamheterna medan två av intervjuerna genomfördes via telefon. En av de fysiska intervjuerna kompletterades genom ett telefonsamtal vid senare skede. Vi båda medverkade under alla intervjuer för att ta del av samtliga intryck och kunna komplettera varandra med relevanta följdfrågor. Till intervjuerna tog vi med oss varsin utskrift av aktuell intervjuguide samt en telefon för att kunna spela in. Innan vi påbörjade varje intervju läste vi upp information i relation till de forskningsetiska principerna. Ljudfilerna användes för att kunna transkribera materialet för att underlätta vid bearbetning och analys av den data som samlades in (Aspers, 2011:149). Transkriberingen gjordes på en mer grundlig nivå där vi skrev ner alla ord som yttrades, inklusive hummanden, pauser och det vi ansåg vara meningsfulla fysiska rörelser (Skärvad & Lundahl, 2016:142). Det empiriska materialet analyserades sedan med hermeneutisk meningstolkning.
5.5 Hermeneutisk meningstolkning som analysmetod
Vid sammanställningen av resultatet valde vi koda det transkriberade materialet och i relation till dem skapa teman inspirerade från den teoretiska utgångspunkten för att förbereda inför intervjuanalys. Då studien utgår från en hermeneutisk tradition valdes hermeneutisk meningstolkning vilket är en analysmetod som används för att tolka texter (Kvale & Brinkmann, 2014:253). Den hermeneutiska meningstolkningen förhåller sig till den ständiga processen mellan del och helhet som utgör den hermeneutiska cirkeln (Kvale & Brinkmann, 2014:252f). Delarna
som framkommer i intervjuerna måste därför tolkas i dess kontext där vi sedan ställde delarna i relation till den tidigare forskningen och teorierna för att bilda en tolkning av helheten. Analysen påverkas även av vår förförståelse, eftersom den väger in på de frågor vi ställer till texten. En tolkning gör även att man går utöver det självklara i intervjun och utökar förståelsen genom att hitta nya perspektiv och samband som sedan kan expandera hela intervjuns innebörd (Kvale &
Brinkmann, 2014:254f). Genom perspektivistisk subjektivitet menar Kvale och Brinkmann (2014) att när forskare intar olika perspektiv och ställer olika frågor till en text så leder det till olika meningstolkningar. Vi valde att utgå från perspektivistisk subjektivitet när vi analyserade det sammanställda materialet eftersom vi ville vara öppna till att förstå meningen genom att tolka dess olika innebörd. Vi har även varit noggranna med att lyfta hur och varför vi gjort våra tolkningar i analysen med utgångspunkt i det empiriska materialet, teorierna samt relevanta delar av tidigare forskning.
5.6 Trovärdighet och tillförlitlighet
För att utvärdera kvalitativa studiers kvalité kan bedömningen ske utifrån tre aspekter: relevans, resultat och tillförlitlighet (Skärvad & Lundahl, 2017:126). Vår studie adresserar en frågeställning kring ett aktuellt fenomen som kan användas på ett teoretiskt och praktiskt sätt. Intervjuguiderna är även uppdelade i teman för att säkerställa att frågeställningen går att besvara och uppnå syftet genom att få en helhetsförståelse av aktörernas perspektiv genom de olika delarna. Studiens omfattning innebär även att genomförandet av en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodansats som relevanta metoder vilket gör uppsatsen trovärdig. För att säkerställa att studien ska vara tillförlitlig har vi öppet redovisat hur vi tillämpat metoderna, hur vi gått tillväga under studiens gång samt presenterat den empiri som producerats. Resultatet går dock inte att generalisera statistiskt då det är en kvalitativ studie, dock kan den vara överförbar till likvärdiga situationer (Skärvad & Lundahl, 2017:127). Genom att vi beskrivit kontexten av studien noggrant så finns det en möjlighet att resultatet går att överföra till kommuner som upplever en liknande problematik.
Uppsatsen grundar sig även i tillförlitliga sekundärkällor som Skolverket och SCB, vilket gör att tillförligheten kan uppfyllas genom att vi har en grund att bygga på som vi sedan kan fördjupa oss i (Skärvad & Lundahl, 2017:126).
5.7 Etiska reflektioner
Enligt Vetenskapsrådet (2002) behövs forskning för att främja individers- och samhällets utveckling. I humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning finns det forskningsetiska principer
för att försäkra att den forskning som bedrivs och den kunskap den produceras inte har negativa konsekvenser för individer och samhället (Vetenskapsrådet, 2002:5).
Forskningsetiska principerna syftar till att ge normer och riktlinjer i bedrivandet av forskning genom fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes genom att vi informerade deltagarna angående studiens syfte vid inledande kontakt och innan intervjun. Vi informerade dem även innan intervjun genomfördes att deras deltagande är frivilligt och kan avbrytas när och om de önskar.
Samtyckeskravet uppfylldes genom att vi inhämtade deras samtycke att medverka i studien innan intervjun genomfördes. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att vi i missivbrevet, samt innan intervjun, informerade dem om att uppgifter gällande dem och deras deltagande kommer hanteras konfidentiellt och utom räckhåll för obehöriga. Detta ledde även till att vi valde att definiera kommunen var studien bedrivs som en “medelstor kommun i Sverige” för att försäkra att respondenterna och deras deltagare inte går att spåra. Målgruppen är av vikt för oss att skydda både för att verksamheterna kan komma att jobba med omyndiga samt att denna studie är utanför målgruppens makt att direkt kunna påverka. Nyttjandekravet uppfylldes genom att vi informerade om att all information endast används för studiesyfte och att vi endast använde informationen för att genomföra studien (Vetenskapsrådet, 2002:7ff). För att säkerställa att respondenterna är bekväma i användningen av deras yrkesroll i uppsatsen och att den presenteras på ett korrekt sätt, lät vi dem själva definiera den i slutet på varje intervju. Med syfte att skydda respondenterna och deras identitet presenteras de under fiktiva namn i denna uppsats.
6. Resultatpresentation
I följande kapitel kommer resultatet av den insamlade empirin från de kvalitativa intervjuerna att presenteras. Inledningsvis i kapitlet kommer respondenterna och verksamheterna de jobbar för att presenteras. Respondenterna presenteras under fiktiva namn för att skydda deras identitet där vi namngett dem med inspiration av de verksamheter de jobbar för, i uppsatsen benämner vi respondenterna som: Gry, Frida, Daniella, Veronika, Sam, Oliver, Arvid och Sara. Vidare har vi valt att strukturera materialet utifrån fyra teman, dessa teman består av: Verksamheternas arbete med att identifiera och lyfta sin målgrupps möjligheter, Upplevelsen av andra arbetsgivare och målgruppens attityder, Arbetsmarknadens förändring samt Identifiering av brister och utvecklingspotential. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
6.1 Beskrivning av respondenterna och verksamheterna 6.1.1 Gymnasieskolan och Folkhögskolan
Från gymnasieskolan har vi intervjuat Gry som är utbildad studie- och yrkesvägledare och arbetat cirka 6 år med gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskolan är till för de elever som i första hand har en intellektuell funktionsnedsättning men det förekommer att elever har både en intellektuell funktionsnedsättning och en NPF. Det finns olika introduktionsprogram på skolan för elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram där syftet är att göra eleverna behöriga eller anställningsbara, där elever med en NPF återfinns. Grys arbete syftar till att samverka nära med eleverna och ha kontakt med övrig personal, myndigheter, vårdnadshavare och gode män.
Från Folkhögskolan har vi intervjuat Frida som i fyra år arbetat som kurator och studie- och yrkesvägledare på Folkhögskolan och har cirka 30 års erfarenhet inom området. Hennes huvudsakliga arbetsuppgift är att verka som ett extra stöd för eleverna. Hon berättar att deras yrkesuppdrag riktar sig mot de som är 18 år eller äldre och ska gynna deras utveckling och möjlighet att bli en god samhällsmedborgare. Frida definierar den allmänna linjen som kärnan i Folkhögskolan, som finns och alltid ska finnas. Den allmänna linjen inkluderar profiler baserat på deltagarnas behov och intressen där Frida uppskattar att cirka 70% av deltagarna på allmän linje är de som har en NPF. Hon upplever att de flesta deltar för att de vill ha sin gymnasiekompetens då hon anser att arbetsgivare efterfrågar det.
6.1.2 Daglig verksamhet och Samordningsförbundet
Från daglig verksamhet [DV] som en är frivillig verksamhet som syftar till att erbjuda meningsfull sysselsättning för individer från 16 år, har vi intervjuat Daniella och Veronika. Daniella har jobbat cirka fyrtio år inom DV men är idag arbetskonsulent och har jobbat som det i den aktuella kommunen cirka åtta år. Hennes roll innefattar att hon är den första kontakten efter att socialförvaltningens handläggare utrett och beslutat om att en person ska tilldelas DV, vilket målgruppen behöver en diagnos för, så att det via LSS ska vara möjligt. Hon ska tillsammans med individen utifrån behov, förmåga och förväntningar matcha med en lämplig aktivitet. Veronika har jobbat för DV i cirka fyra år men påbörjade sin yrkesroll som deltagarcoach under hösten 2019.
Som deltagarcoach har Veronika i uppgift att stötta deltagarna, främst de på individuell placering.
Från Samordningsförbundet [SF] som ägs av kommunen, regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och syftar till att finansiera samordningsinsatser främst inom området arbetsinriktad rehabilitering, har vi intervjuat Sam och Oliver. Oliver har arbetat för SF i åtta år
och är förbundschef och Sam har arbetat i två år och är projektledare för en av förbundets insatser.
SF har insatser i hela länet och det finns inget krav på diagnos, utan endast ett behov av samordnad rehabilitering genom att uppfylla vissa kriterier.
6.1.3 Arbetsförmedlingen och Samhall
Från Arbetsförmedlingen [AF] har vi intervjuat Arvid som har arbetat för AF i cirka fem år och har tidigare erfarenhet av arbete med målgruppen på exempelvis skola. Han arbetar dock sedan tre år tillbaka med ett fokus på att hjälpa unga människor med funktionsnedsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Arvid beskriver hur deras yrkesuppdrag är väsentlig för att de ska ha möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden. AF är beroende av att samarbeta med sociala myndigheter, skolor, Försäkringskassan men också företag. AF kan hjälpa till med allt från anpassning av arbetsplatser till att gå in med lönestöd och lönebidrag. Arvids uppdrag inkluderar bland annat tidig skolsamverkan för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv, där hans ansvarsområde inkluderar hela spektrat av funktionsnedsättningar men uppskattar att cirka 95% av hans ansvarsområde ligger inom NPF-spektrat.
Från Samhall har vi intervjuat Sara som har jobbat där mer än 6 år och arbetar just nu som HR- generalist där hon är chef för distrikten i den aktuella kommunen. Hennes yrkesroll är involverad i rekryteringsprocessen från att de anställer medarbetare till att de utrekryteras, så att det blir ett flöde. Hon har även ansvar för utredning av fall som kommer in via visselblåsarfunktionen. Det krävs funktionsnedsättning för att bli anställd där staten, genom analys av samhället, avgör vilka funktionsnedsättningar som ska prioriteras. Fokus ligger på medarbetarnas funktioner och inte deras hinder, att de tar hänsyn till diagnoser men lägger inte vikt vid det. Sara uppskattar att det är minst en tredjedel av de anställda som har en NPF-diagnos. Rekrytering av medarbetare till Samhall görs av AF.
6.2 Verksamheternas arbete med att identifiera och lyfta sin målgrupps möjligheter
Verksamheterna jobbar på olika sätt för att identifiera och lyfta målgruppens möjligheter. Arvid beskriver att de på AF kämpar med att tydliggöra sin målgrupps funktion i samhället där de gjort satsningar på reklamkampanjer för att belysa detta. Han beskriver:
Så vi gör ju allt vi kan för att uppmärksamma Sverige och arbetsgivare på att här finns mycket a… kraft att hämta och mycket så. Sen, sen är det ju inte, det är ju arbetsgivaren som anställer, det är inte vi. (Arvid, AF)
Arvid menar att genom att uppmärksamma parter om diagnoser så kan arbetsgivare bli införstådda om deras potential då det trots allt är dem som anställer människor. Respondenterna Gry och Daniella arbetar på ett liknande sätt där de båda fokuserar på att förmedla deltagarnas funktion och göra handledare införstådda för att underlätta för dem att hantera och koordinera arbetet på bästa sätt. Båda beskriver även liknande kring hur de tillsammans med målgruppen försöker hitta aktiviteter och möjliggöra målsättningar utifrån individens förutsättningar och intressen.
Respondenten Veronika beskriver i likhet med Daniella och Gry hur hennes roll på DV handlar om att anpassa sitt coachande efter individuella behov för att de ska känna sig trygga i sin tillvaro och vilja delta då hon anser att många har svårt att ta sig till jobbet och att sysselsättning främjar deras sociala kontaktnät och de flestas välmående. SF lyfter en liknande problematik som Veronika, där Sam beskriver hur de infört ett av sina projekt som syftade till att stötta deltagare och möjliggöra för dem att bli mer självständiga.
Respondenterna Gry och Arvid beskriver hur de hinder som individerna möter beror inte på dem utan på både den fysiska och den sociala miljön de vistas inom. Gry menar att det är av vikt att identifiera och förstå var problemen finns eftersom elever redan har så pass mycket misslyckande med sig. Det blir istället en erfarenhet, att de kan förstå att den miljön kanske inte passade den individen bara. Arvid beskriver hur AF gör arbetsprövningar av arbetsliknande uppgifter för att utreda arbetsförmågan. Han beskriver även att med en dokumenterad funktionsnedsättning finns det mer pengar att tillgå för att hjälpa individen. Det är genom arbetsprövningen som de sätter eventuella koder på sina deltagare för att kunna identifiera möjliga hinder. Han beskriver:
Du kan ju ha en vanlig anställning på hundra procent med en diagnos. Det behöver ju inte, det är din kapacitet i förhållande till jobbet du ska utföra, det är ju inte diagnosen som begränsar dig liksom. Utan då är det ju jobbet som är för tufft på något sätt. (Arvid, AF) Han menar att en individ kan vara kapabel till att utföra ett heltidsarbete trots att den har en diagnos eftersom det är jobbet i sig som kan vara ett hinder. Arvid berättar om en händelse som berör en medarbetare som är riktigt bra på datorer och sitter i rullstol och kan endast röra två fingrar. Genom en arbetsprövning på ett dataföretag och anpassning av arbetsplatsen fick personen en anställning och jobbar numera halvtid. Både AF och Samhall anpassar arbetsplatser efter medarbetarnas funktion. Respondenten Sara beskriver Samhalls arbete så här: “vi ser bara funktion, inga hinder”
då de fokuserar endast på det hon benämner som “friskt” hos en individ. De anpassar sina kunders verksamheter genom gruppkonstellationer för att avgöra vilken typ av anpassning som behövs för
individen. På grund av att det finns ett brett utbud av kunder inom olika branscher så underlättar det placeringen av medarbetare.
Både Folkhögskolan och Samhall arbetar med trygghet på olika sätt för att säkerställa deltagande.
På Folkhögskolan beskriver Frida hur deltagarna inte kan bli underkända, hon menar att elever som inte klarat gymnasiet kan komma dit och läsa kurser till dess att de blir klara. Elever som har NPF slutför i hög grad sina studier på Folkhögskolan men att detta kan ta längre tid. De jobbar också med att kartlägga och förstå frånvaro som de jobbar mycket med. På Samhall finns det istället en ekonomisk trygghet eftersom de är funktionsanställda. Sara beskriver hur medarbetarna inte kan bli uppsagda på grund av arbetsbrist, att oavsett om det blir lågkonjunktur så måste de fortsätta betala ut lön då de är i grund och botten en marknadspolitisk åtgärd.
6.3 Upplevelsen av andra arbetsgivare och målgruppens attityder
Hälften av respondenterna beskriver hur målgruppens attityder gentemot sig själv och andra grundar sig i hur de blir bemötta av andra aktörer. Oliver presenterade en forskning som SF implementerat i verksamheten för att göra skattning angående vad det är som gör att människor kommer i arbete trots att de har svårigheter. Enligt Oliver var den mest signifikanta faktorn hur mycket en handläggare eller handledare tror på individens förmåga. Sam beskriver hur en deltagare inte kunde ge ett tydlig svar på vad den ville åstadkomma med sitt liv och i samtal med sina kollegor kom de fram till att det var effekten av att omgivningen aldrig har trott på deltagaren. Sara och Gry beskriver att människor förmedlar sig själva i bemötandet av myndigheter baserat på vad myndigheten efterfrågar av dem. Sara menar exempelvis att individer blir inlärda i ett system av att visa upp sina hinder för att få bidrag, hon beskriver: “Så då blir det ju de skaffar sig den identiteten också att ‘jag är kass, jag är värdelös, titta här alla de här har sagt det till mig sen jag föddes liksom”. Sara menar att människor kommer med ett “CV” till Samhall bestående av vad de inte kan.
Respondenten Gry beskriver hur elever påverkas av föreställningar. Hon beskriver hur det internt, för dem med funktionsnedsättning, existerar en föreställning av att DV är ett stigmatiserat område.
Detta eftersom eleverna tror att de kommer vara kvar där för alltid. Hon beskriver även hur det finns en samhällelig norm som säger att gymnasieexamen krävs för att få ett arbete, vilket orsakar att det är det som eftersträvas med en utbildning. Trots att introduktionsprogrammet finns till för att antingen göra eleven anställningsbar eller behörig till ett nationellt program består denna föreställning. Om Gry generaliserar så är gymnasieexamen en viktig del för eleverna. Trots detta är inte alltid en gymnasieexamen från gymnasiesärskolan lika mycket värd för arbetsgivarna som
