Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk
En allmän litteraturöversikt
Joakim Westman Gabriel Sikström
Handledare: Sandra Falkskär
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1504
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2019
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad juni 2019
Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk
Joakim Westman Gabriel Sikström
Sammanfattning
Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre
förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk
Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar.
Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet.
Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.
Nyckelord: drogmissbruk, sjuksköterskor, litteraturöversikt, upplevelser
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 4
Drogberoende 4
Bedömningsinstrument vid drogmissbruk 5
Sjuksköterskors förhållningssätt 6
Mötet mellan sjuksköterskor och patient 7
Teoretisk referensram 8
Problemformulering 9
Syfte 10
Metod 10
Design 10
Urval 10
Inklusions- och exklusionskriterier 10
Datainsamling 10
Analys 12
Etiska överväganden 12
Förförståelse 13
Resultat 13
Känsla av otrygghet 13
Känsla av hopplöshet och misstro 14
Hopplöshet 14
Misstro 14
Känsla av bristande kunskap 14
Diskussion 16
Metoddiskussion 16
Resultatdiskussion 18
Slutsats 20
Klinisk implikation 20
Självständighet 21
Referenser 22
Bilaga 1. Databassökning CINAHL 26
Bilaga 2. Databassökning PubMed 27
Bilaga 3. Granskning protokoll 29
Bilaga 4. Artikelöversikt 31
4
Inledning
I Sverige uppskattas det vara 845 000 personer över 18 år som har ett drogmissbruk (Socialstyrelsen, 2019). Personer med drogmissbruk ökar och detta medför ett växande problem (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2013). Detta kommer ställa högre krav på sjuksköterskor, eftersom det är vanligt att dessa personer kommer i kontakt med sjukvården och behöver vård (Statens Offentliga Utredningar, [SOU], 2011). Personer med drogmissbruk har en större risk att få psykiska och somatiska sjukdomar. Detta medför att personalen i sjukvården måste bli bättre på att identifiera samsjukligheten mellan drogmissbruk och andra sjukdomar. Rätt behandling och utbildad personal har en stor påverkan på patientens hälsa (SOU, 2011).
Personer med drogmissbruk upplever att de känner sig dåligt bemötta i vården (Lundberg, 2008). I mötet med sjuksköterskor upplever patienter att de befinner sig i underläge gentemot sjuksköterskor samt att deras attityd är negativ. Många patienter med drogmissbruk känner sig inte som individer, utan mer stämplade som drogmissbrukare i mötet med sjuksköterskor.
Sjuksköterskors inställning mot patienter har en påverkan på vårdrelationen (Ternestedt &
Norberg, 2014). En dålig vårdrelation mellan sjuksköterska och patient leder till att omvårdnaden blir påverkad negativt (Lundberg, 2008).
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) är kunskap väsentligt för att kunna ge en lika vård till alla patienter oavsett bakgrund eller sjukdom. Hos sjuksköterskor finns det en kunskapslucka gällande att vårda patienter med drogmissbruk (Chang & Yang, 2013). Det finns även en uppfattning att sjuksköterskor har ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk (Nilsen, Stacey, Stone, Wendy, Burleson & Stephanie, 2013). Därför vill författarna undersöka sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk.
Bakgrund
Drogberoende
Definitionen av en drog är substanser som påverkar hjärnans funktioner (Ottosson, 2009, kapitel 7). Droger som är beroendeframkallande påverkar samt stör det naturliga signalflödet
5 i centrala nervsystemet (CNS). Detta resulterar i att användaren får en belöning genom
signalsubstanserna vid användning av droger. Droger kan genom kemisk väg aktivera till exempel dopaminsystemet och därav ge en genväg till upprymdhet, frihet från ångest och smärta samt avslappning genom ett belöningssystem. Belöningssystemet är en av de äldsta delarna i hjärnan. Detta system förstärker människans behov för överlevnad, exempelvis vid intag av mat. De positiva känslorna ger en mersmak för drogen (Ottosson, 2009, kapitel 7).
När ett användande av droger upphör har individen två förändringar i hjärnan att kämpa med, minnena av belöningseffekterna (“suget”) samt den minskade aktiveringen av
belöningssystemet vilket leder till abstinens (Johansson & Wirbing, 2005, kapitel 8).
Fysiologiskt beroende visar sig genom att effekten efter intaget av drogen inte blir detsamma.
När ett fysiologiskt beroende har utvecklats sker det en förändring på ämnesomsättningen i kroppen och kan kvarstå en längre period även om drogtillförseln har avbrutits (Ottosson, 2009, kapitel 7). Att använda droger ökar risken enligt Folkhälsomyndigheten (2017) för skador både ur ett medicinskt och socialt perspektiv. Sjukligheten och dödligheten är mycket högre hos personer med ett drogmissbruk i jämförelse med övrig befolkning i samma ålder.
Skadorna kan uppkomma akut eller succesivt vid ett långvarigt bruk beroende på vilken drog som används. Vid ett längre användande av en drog skapas en tolerans till drogen vilket ökar dosen för att uppnå en effekt (Ottosson, 2009, kap 7). Ju längre användandet av drogen pågår och dosens mängd, desto större blir abstinensen av drogen. Enligt Wiklund Gustin (2014) ser abstinenssymtomen olika ut beroende på vilken substans som intas. Generellt är
abstinenssymtomen motsatt för drogens effekt, om drogen dämpar oro och ångest kan abstinenssymtomen öka ångesten och oron, eller en drog som ökar energin och
aktivitetsnivån leder det sedan till trötthet. Vanliga abstinenssymtom är irritation, aggression och våldsamhet samt gråtmildhet.
Bedömningsinstrument vid drogmissbruk
Enligt Socialstyrelsen (u.å.) är det vanligaste bedömningsinstrumentet Alkohol Drog Diagnos Instrument (ADDIS) för att identifiera och diagnostisera beroende av droger. Det är ett strukturerat intervjuformulär som består av 75 grundfrågor. De flesta frågorna rör personens användning, erfarenheter samt om de upplever några konsekvenser av användandet. Frågorna besvaras antingen med ett ja eller ett nej och om svaret är ja ställs följdfrågor. Det finns två olika diagnossystem: ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems), som diagnostiserar ifall patienten har ett beroende och skadligt bruk
6 medans DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) diagnostiserar ett beroende och missbruk. I Sverige används enligt Socialstyrelsen (2019) diagnossystemet ICD inom hälso- och sjukvård och DSM inom forskning och i vissa psykiatriska verksamheter.
För att få diagnosen beroende enligt ICD-10 behöver tre av sex kriterier vara uppfyllda:
1. Känna en stark längtan efter drogen
2. Svårigheter att kontrollera intaget av drogen
3. Fortsatt användning av drogen trots medvetenheten av de skadliga effekter drogen medför
4. Intaget av drogen prioriteras framför andra aktiviteter 5. Har en förhöjd tolerans
6. Känner av fysiska abstinenssymtom
Grunden till ett beroende sker genom en kemisk omställning i CNS och bör därför anses som en sjukdom. Ett beroende anses som en sjukdom innebär dock inte att den ska huvudsakligen behandlas medicinskt, utan i kombination med god omvårdnad (Ottosson & Ottosson, 2007, kapitel 29).
Sjuksköterskors förhållningssätt
Sjuksköterskors människosyn är grunden för sjuksköterskors värderingar och har en stor betydelse för hur omvårdnaden struktureras och utförs (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Sjuksköterskor har ett ansvar att respektera mänskliga rättigheter och autonomi när människors hälsa hotas. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) ska svensk sjukvård bedriva en jämlik vård som innebär att alla ska beviljas vård utifrån behov med gott bemötande samt på lika villkor oavsett personens etniska tillhörighet och bakgrund. En jämlik, säker och individfokuserad vård kännetecknas som en god vård. Vården ska bedrivas tillsammans och med respekt för patientens integritet och självbestämmande. En god
omvårdnad kännetecknas även med respekt för personens värdighet, okränkbarhet och individualitet men även rätten till information och bibehålla patientens sekretess. Enligt Sahlsten, Larsson, Lindencrona och Plos (2005) artikel är delaktighet i sin egen vård en central del i vården. Delaktighet och bättre kommunikation ökar patientens tillfredsställelse, vilket även kan bidra till ett bättre behandlingsresultat.
Vid samtal om beroende med patienter med drogmissbruk är det viktigt att sjuksköterskor har ett öppet förhållningssätt, ser på patientens perspektiv och inte är dömande. Under en
7 abstinensfas hos en patient med drogmissbruk är samtalsstöd nödvändigt. Patienter med drogmissbruk hamnar i ett stadium det är vanligt med tankar om sitt liv uppstår (Wiklund Gustin, 2014). Det är vanligt att sjuksköterskor tar emot mycket känslor i form av patienters aggression, glädje, besvikelse och sorg (Ottosson & Ottosson, 2007, kapitel 34). I dessa situationer ska sjuksköterskor förmedla lugn och trygghet genom ett accepterande och tillåtande förhållningssätt. Gällande patienter med ett drogmissbruk finns det delade meningar bland sjuksköterskor ifall det ska betraktas som sjukdom eller en brist på moral, självdisciplin eller ansvar. Påföljden av detta resulterar i felaktiga vårdåtgärder eftersom vårdpersonal anser att patienter med drogmissbruk “har sig själv och skylla” och “de bör rycka upp sig”. Ett missbruk skapar svåra konsekvenser för individen och dess omgivning och därför gäller det att försöka förstå missbrukets orsaker och yttringar (Ottosson &
Ottosson, 2007, kapitel 29). Vidare är lyhördhet och möjligheten att ge patienter med drogmissbruk stöd en viktig del av sjuksköterskors arbete när dessa svåra känslor uppstår (WIklund Gustin, 2014). Sjuksköterskor behöver kunskap och förståelse inom detta området för att hantera och förstå dessa intensiva känslor. God kommunikativ förmåga och flexibilitet behövs också eftersom varje möte är unikt (Andersson, 2019). Enligt Dahlberg och Segesten, (2010, kapitel 2) är varje människa är unik vilket innebär att allas upplevelser skiljer sig åt från varandra. En människa kan uppleva en situation eller en sak på ett sätt medans en annan upplever samma situation på ett annat sätt. En upplevelse är hur människan uppfattar världen omkring sig. Begreppet upplevelse består av både positiva och negativa erfarenheter
(Malmgren, 2009).
Mötet mellan sjuksköterskor och patient
Relationen och mötet mellan patient och sjuksköterskor har en central del i psykiatrisk omvårdnad(Andersson, 2019). Mötet och samtalet med patienten är idag vårdens viktigaste arbetsform och idag möter sjuksköterskor patienter med drogmissbruk överallt inom vården (Wiklund Gustin, 2014a). Sjuksköterskor har en central roll i arbetet med att skapa bärande och interpersonella relationer med patienter(Andersson, 2019). Enligt Fox och Chelsa (2008) är relationen mellan sjuksköterskor och patienter betydande för patientens möjlighet till hälsa.
En god relation upplevdes som en trygghet och patienterna kunde därmed lättare hantera sina besvär. Kristiansen och Strand (2014) beskriver att sjuksköterskor behöver bred kunskap och en god inblick inom den psykiska omvårdnaden. Hur sjuksköterskor väljer sina ord och visar sitt stöd till patienten har en väsentlig betydelse för utvecklingen av en positiv relation.
Sjuksköterskestudenter konstaterar att det var otillräcklig utbildning i grundutbildningen
8 kring att vårda och möta patienter med drogmissbruk (Rassool, Villar- Luis, Carraro &
Lopes, 2006). Utbildade sjuksköterskor på en medicin- och kirurgavdelning upplevde att de hade otillräckliga kunskaper kring att vårda och möta patienter med drogmissbruk (Griffiths, Stone, Tran, Fernandez & Ford, 2007).
Sjuksköterskors egenskaper har en betydande roll i mötet med patienter. Egenskaper som att vara flexibel, visa empati, vänlighet samt att vara lyhörd är egenskaper som förbättrar förutsättningarna för en god kommunikation och därmed förbättras mötet(Kristiansen och Strand, 2014). Enligt Bergkvist (2019) är det viktigt att vara empatisk och respektfull mot patienter. Genom att förmedla en öppenhet för samtal och att genuint bry sig visar
sjuksköterskor att de vill väl vilket skapar förtroende från patienterna. Respekt, engagemang, få vägledning och att bli trodd poängterar patienter vad som skapar ett gott möte (Wuytack &
Miller, 2011). Mötet mellan patient och sjuksköterskor ska utgå från ömsesidig öppenhet för varandras kunskaper. Patienten besitter kunskap om hur tillståndet upplevs medan
sjuksköterskor är expert på vård, sjukprocesser och behandling på generell nivå. Målet med ett gott etablerat möte och en god relation är att stärka patientens förmågor och resurser men även att minska patientens känsla av ensamhet och isolering (Foldemo, 2014). Ett dåligt bemötande har en negativ effekt på patienter. Frustration och ett försämrat hälsotillstånd uppstod vid ett dåligt bemötande eftersom patienterna upplevde att de inte blev betrodda, till exempel att de överdrev sin sjukdomsupplevelse. Bristande stöd i form av kommunikation från sjuksköterskor till patienter har även en negativ effekt på patienter(Thorne, McGuinness, McPherson, Con, Cunningham och Harris, 2004). Chang och Yang (2013) beskriver även att sjuksköterskor negativa attityd har en stor påverkan på hur sjuksköterskor upplever mötet mot patienter med drogmissbruk
Teoretisk referensram
Travelbees (1971) omvårdnadsteori, Human-to-human Relationship Model fokuserar på den sociala relationen mellan patienter och sjuksköterskor. Omvårdnadsteorin innebär att
sjuksköterskor behandlar och ser alla patienter som enskilda och unika. För att förstå vad omvårdnad innebär och hur omvårdnad ska utföras måste man förstå vad som utspelas mellan patient och sjuksköterskor, hur detta upplevs och vilka konsekvenser detta har på patienten.
Omvårdnad är en mellanmänsklig relation mellan patienter och sjuksköterskor.
Sjuksköterskor hjälper patienten att förebygga eller lindra upplevelsen som patienten har av sjukdomen eller lidandet för att få patienten att finna mening i upplevelsen. Utmärkande för
9 en mellanmänsklig relation är att både sjuksköterskor och patienten ser varandra som unika individer, till följd av detta kan fördomar och titlar försvinna. Denna relation är både en process och en resurs för att tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor bär ansvaret för att relationen upprätthålls men detta måste även ske tillsammans med patienten.
Ett av sjuksköterskors viktigaste verktyg är kommunikation. Kommunikation är en gemensam process där sjuksköterskor och patienten uttrycker känslor och tankar. En god kommunikation är en förutsättning för att uppnå målet med omvårdnaden som är att hjälpa patienten att hantera sin sjukdom eller sitt lidande. Är inte kommunikationen bra går det ej att uppnå en bra mellanmänsklig relation mellan sjuksköterskor och patient. Syftet med
kommunikationen är att få en bättre relation och därmed tillgodose varandras behov och kommunikationen kan både lindra och förstärka patientens välmående (Travelbee, 1971).
Det är viktigt att sjuksköterskor förhåller sig till patientens upplevelse av sin sjukdom och sitt lidande. Varje typ av sjukdom eller skada medför ett hot mot patienten, hur patienten
uppfattar detta själv är viktigare än någon vårdgivares klassificeringssystem. Sjuksköterskor kan inte veta hur patienten upplever sin sjukdom eller skada utan att tala med patienten (Travelbee, 1971).
Problemformulering
Personer med drogmissbruk ligger i farozonen för att drabbas av både psykiska och fysiska skador. Detta medför att det ställs höga krav på sjukvården och sjuksköterskors förmåga att uppmärksamma ifall det förekommer ett drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk kan behöva mycket stöd från sjukvården varpå mötet är en viktig del i behandlingen där sjuksköterskors inställning är bidragande för en god kvalitet. Oavsett bakgrund och ohälsa ska sjuksköterskor bedriva en jämlik vård och upprätta ett gott möte vilket är grunderna för en god omvårdnad och för att åstadkomma hälsa. Grundutbildade sjuksköterskor möter ofta patienter med ett drogmissbruk och därför behövs kunskap om andra sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk. Sjuksköterskestudenter får alltför liten utbildning och förberedelse av att möta patienter med drogmissbruk. Det ökande antalet av dessa patienter speglar inte utbildningens fokus. Därför vill författarna ta reda på hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med drogmissbruk.
10
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk
Metod
Design
Studien är en allmän litteraturöversikt. Enligt Friberg (2017) innebär en allmän
litteraturöversikt att skapa en översikt över aktuella kunskapsområdet inom ett visst område som kan vara omvårdnadsrelaterat och kan därmed upptäcka problem för sjuksköterskans kompetens eller verksamhetsområde. En litteraturöversikt handlar även att söka en helhet kring ett fenomen, ett problem eller en företeelse. Sammanfattningsvis innebär det att samla ihop befintlig forskning för att få en uppfattning om vad som har studerats (Friberg, 2017). I denna studie har en litteraturöversikt använts för att skapa en helhetsbild över vad som påverkar sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk.
Urval
Studien inkluderar tio vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och fem kvantitativa. De valda artiklarna besvarar sjuksköterskor upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för de valda artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Artiklarna skulle vara publicerade från 2000 till 2019, samt vara peer reviewed.
Undersökningsgruppen i studier riktades mot grundutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskor som har varit i kontakt med patienter med drogmissbruk eller som tidigare haft problem med drogmissbruk var också en kriterie. Artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats har
granskat för att få en bredare kunskap inom forskningsområdet (Segesten, 2017). Artiklar som har exkluderas är de som har utgått helt från sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin, artiklar som utgått från studenter samt artiklar som hade låg vetenskaplig kvalitet. Artiklar som utgått från allmän sjukvårdspersonal (eng. nursing staff) har även exkluderas.
Datainsamling
Studiens datainsamling startades med en fritextsökning. Detta för att få en översikt över studiens forskningsområde (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, kap 7).
11 Databaserna som användes var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och National Library of Medicine´s webbversion av databasen Medline (PubMed). Syftets bärande begrepp är sjuksköterska, upplevelse och drogmissbruk.
Sjuksköterska och drogmissbruk översattes till engelska MeSH-termer. Till sökorden översattes drogmissbruk till substance abuse och sjuksköterska till nurses. För sökordet nurses användes trunkeringstecken (nurs*) för att få fram alla böjningsformer på nurses (Östlundh, 2017). Det finns ingen direkt översättning till begreppet upplevelse i MeSH.
Inledningsvis gjordes en bred artikelsökning med begreppen experience, nurs* och substance abuse då detta enligt Friberg (2017) är nödvändigt för att få en överblick kring
forskningsområdet. Genom sökningen hittades två artiklar och från artiklarnas nyckelord fann författarna perception och attitude vilket resulterade till åtta nya artiklar hittades. Med hjälp av dessa nyckelord hittades artiklar som besvarade studiens syfte. Inledande gjordes en sökning på varje sökord för att sedan sökas tillsammans i en blocksökning. I blocksökningen användes de booleska söktermerna OR och AND. AND används för att koppla ihop
söktermer och OR för att ett begrepp kan beskrivas med olika synonymer (Östlundh, 2017).
Sökningarna i databaserna finns presenterade i Bilaga 1 och 2.
Sökningen resulterade till 1383 träffar där titlar lästes igenom för att hitta artiklar med titlar som eventuellt kunde besvara studiens syfte. I nästa steg skapades ett helikopterperspektiv, genom att läsa sammanfattningarna (eng. abstract) i de artiklar som hittades i
litteratursökningen. Detta görs för att få en överblick över artiklarnas struktur inom forskningsområdet (Friberg, 2017). Innehåll, ämne och typ av design för relevanta studier utifrån abstract har studerats för att kunna välja mest relevanta vetenskapliga artiklar. Artiklar med en sammanfattning som besvarade studiens syfte valdes ut och artiklarna lästes sedan i sin helhet. Artiklarna måste vara tydligt utvalda utifrån relevanta sökord kopplat till
forskningsområde, som gör att läsaren kan förstå hur valet av artiklarna skett (Friberg, 2017).
Manuella sökningar gjordes även utöver sökningarna i databaserna. Där hittades två artiklar från de redan inkluderade artiklarnas referenslistor. Tolv artiklar valdes ut som besvarade syftet. Dessa tolv artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2011) granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier, se bilaga 3.
Kvalitetsprotokollen är uppbyggda att varje “ja” ger ett poäng och “nej” och “vet ej” ger noll poäng. Poängen omvandlas sedan till procent där 60-69% är låg kvalitet, 70-79% är medel kvalitet och 80-100% anses vara hög kvalitet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).Tio
12 artiklar med medel eller hög kvalité inkluderades och två artiklar med låg kvalité
exkluderades.
Analys
När en allmän litteraturöversikt utförs sker det i olika steg. Det första steget innebar att de utvalda artiklarnas resultat lästes noga igenom och flera gånger. Detta för att få en djupare förståelse och se helheten över de valda artiklarna (Friberg, 2017). Varje artikels resultat sammanfattades som ett stöd i analysarbetet för att verifiera att all data som besvarar studiens syfte uppfattats och dokumenterats. Steg två innebär att med hjälp av sammanfattningarna skapa en översiktstabell där de olika delarna från artiklarna som titel, författare, årtal, land, syfte, design, ansats, deltagare, huvudresultat och studiekvalité förs in. Detta är för att få en struktur på den data som analyserats (Rosén, 2017). I nästa steg innebär att identifierat likheter och skillnader i metodologiska tillvägagångssätt, syften, antal deltagare samt artiklarnas resultat med hjälp av översiktstabellen, var god se bilaga 4. I en allmän
litteraturöversikt ska fokus läggas på att presentera likheter och skillnader i resultatinnehållet (Friberg, 2017). Sista steget i analysarbetet innebär att hitta likheter i de olika artiklarnas resultat och presentera dem under samma kategori.
Etiska överväganden
De vetenskapliga artiklarna som används i en allmän litteraturöversikt ska vara etiskt godkända. Grunderna i ett vetenskapligt arbete är att bibehålla hederlighet och ärlighet. Att vara ohederlig innebär inom forskning att forskaren medvetet, vilseleder och förvrider det vetenskapliga arbetet till exempel att ändra i metod och resultatet. Forskare kan hitta på data och källmaterial genom förfalskning och sedan rapportera som om det vore på riktigt genom att ändra forskningsmaterialet eller de processer som används (Kjellström, 2017). Ambitionen med studien var att vara tydlig med vad som är referenser vilket medför att läsaren kan
kontrollera och verifiera informationen. Läsaren ser även tydligt vad som är andra författares åsikter och vad som är våra egna ord och reflektioner.
Studenter har ibland begränsad språkförståelse i engelska men även metodologiska minskade kunskaper för att förstå och göra rättvisa bedömningar av de vetenskapliga artiklarna som används. Detta medför risk för feltolkningar, samt grupper kan bli beskrivna som nedlåtande (Kjellström, 2017). Detta ska undvikas i den mån det går. Eftersom deltagarna i de valda artiklarna gett samtycke att medverka och deras identitet är hemlig ansågs att ingen av
13 deltagarna utsattes för någon risk eller skada i denna litteraturöversikt. Inom forskning är det viktigt att ifrågasätta vem forskningen är användbar för och på vilket sätt (Kjellström, 2017).
Vidare ansågs litteraturöversiktens nytta överväger potentiella risker. Resultatet kan komma att bli av betydelse för att grundutbildade sjuksköterskor ska få en ökad uppfattning om mötet mellan sjuksköterskor och patienter med drogmissbruk.
Förförståelse
Förförståelse grundar sig utifrån hur människan tidigare har upplevt och uppfattat något i världen. Erfarenheter och tidigare tankar skapar en förväntan på vad som kommer hända.
Detta medför att människans sätt att uppfatta världen har betydelse för känslor, tankar och handlingar (Wiklund, 2003). Författarna har erfarenheter av att arbeta på somatiska avdelningar där patienter med drogmissbruk har vårdats. En dålig relation mellan
sjuksköterskor och patienter uppmärksammades vilket gjorde att författarna blev intresserade av ämnet.
Resultat
Resultatet redovisas i tre olika kategorier: Känsla av otrygghet, känsla av hopplöshet och misstro och känsla av bristande kunskap. Kategorin känsla av hopplöshet och misstro delas in i två underkategorier innehållande hopplöshet och misstro.
Känsla av otrygghet
Sjuksköterskor känner sig inte trygga med att möta med patienter med ett drogmissbruk (Neville & Roan; 2014 & Ford, 2011). Sjuksköterskorna upplever sig stressade för att de konstant måste ha säkerheten i åtanke, eftersom risken finns att patienter plötsligt kan bli aggressiva. En del sjuksköterskor uppgav att de tog avstånd från patientgruppen eftersom patienterna ofta upplevdes som aggressiva och våldsamma (Ford, Bammer & Niels, 2008).
Detta medförde att sjuksköterskorna är medvetna om att de blev undvikande och hade ett mer frånkopplat förhållningssätt, genom att de gav mindre tid och interaktion med patienter med drogmissbruk i jämförelse med andra patienter (Ford, Bammer & Niels, 2008).
Konsekvenserna av detta blir ett försämrat beteende från sjuksköterskor som sedan kunde orsaka konflikter i form av verbalt eller fysiskt våld när patienten själv uppfatta detta.
Sjuksköterskor upplevde en irritation när användandet av droger försämrar patientens
förmåga att vara resonabel eftersom missförstånd kan uppstå. Missförstånden mellan parterna
14 ökar risken för ett aggressivt eller våldsamt beteende hos patienterna. Rädslan för att bli attackerad av patienter skapar en ovilja bland sjuksköterskor med att vårda och hjälpa dessa patienter (Ortega och Ventura, 2013). Detta kan leda till sjuksköterskor upplever att patienter med drogmissbruk får en sämre vård jämfört med andra patienter (Natan, Beyil & Neta, 2009). Sjuksköterskor uppgav även att arbeta med denna patientgruppen som givande, men otryggheten på grund av hot och risker de utsätts för gör ofta att de positiva delarna
förminskas eller glöms bort (Ford, 2011).
Känsla av hopplöshet och misstro
Hopplöshet
Sjuksköterskor upplever en hopplöshet med att vårda patienter med drogmissbruk (Ford, 2011; Natan et.al, 2009; Neville & Roan, 2014). Sjuksköterskor beskrev att mycket engagemang och energi gavs till dessa patienter med vetenskapen att de gång på gång återkommer med samma problem. Sjuksköterskor ifrågasatte sig själva varför de ens ansträngde sig, eftersom de upplevde patienter med drogmissbruk ofta som hopplösa fall.
Sjuksköterskor upplever att inte ens patienterna själva tar ansvar för sin egen hälsa vilket orsakar ett ytterligare hinder för sjuksköterskors omvårdnadsroll (Ford, 2011).
Misstro
Sjuksköterskor upplever en misstro mot patienter med drogmissbruk (Ford et al., 2008; Ford, 2011; Monks, Topping och Newell, 2013). Många sjuksköterskor tror att patienter med drogmissbruk enbart söker vård för att få tillgång till läkemedel (Ford, 2011; Neville & Roan, 2014). Detta leder till att sjuksköterskor har svårt att avgöra om patienternas symtom är sanna eller ej och tvivlar därmed på patienten, vilket kan göra patienten hotfull och aggressiv (Ford, 2011, Monks et.al). Det är svårt att avgöra om de verkligen behöver mer smärtlindring eller om de endast vill ha mer smärtlindring för att stilla sitt beroende. Sjuksköterskor kan ibland uppleva att de är bidragande till att drogmissbruket fortskrider (Neville & Roan, 2013).
Sjuksköterskorna känner av att det finns ömsesidiga känslor av misstro i mötet med patienter med drogmissbruk (Monks et al., 2013).
Känsla av bristande kunskap
Sjuksköterskor upplever att de har brist på kunskap och stöd samt att de behöver mer utbildning för att kunna möta patienter med drogmissbruk på ett bra sätt (Happel, Carta &
Pinikahana, 2002; Neville & Roan, 2014; Monks, Topping & Newell, 2013; Ortega &
15 Ventura, 2013; Morely, Briggs & Chumbley, 2015). Bristen på kunskap bidrar till att det var en utmaning att tillfredsställa patienternas psykiska behov (Neville & Roan, 2014; Monks et al., 2013; Ortega & Ventura, 2013). Stöd från psykiatri- eller beroendepersonal är något som sjuksköterskorna kände att de saknade (Neville & Roan,2014; Ford et.al, 2008). De är inte säkra med att bemöta patienterna eller att ge dem en bra omvårdnad utifrån deras behov på grund av kunskapsbrist. Att ge narkotikaklassade läkemedel till patienter med drogmissbruk kände de sig inte bekväma med, eftersom de saknar kunskap om hur läkemedlen integrerar med deras drogmissbruk (Monks et al., 2013).
Sjuksköterskor är medvetna om att de har otillräcklig kunskap att ge patienter med drogmissbruk en god omvårdnad (Neville & Roan, 2014; Monks et al., 2013; Ortega &
Ventura, 2013). Detta kan resultera att sjuksköterskor medvetet inte ger dessa patienter likvärdig omvårdnad jämfört med övriga patienter vilket gör att patienter med drogmissbruk blir lidande. Sjuksköterskor upplever att sjukvården överlag inte är anpassad för att vårda denna patientgrupp. Bristen på kunskap och utbildning kring att vårda patienter med drogmissbruk gör att sjuksköterskor blir trötta och känner sig utmattade. Bristen på utbildning om beroendesjukdomen gör att de har svårigheter att hantera situationerna och därmed upplever ångest och stress (Ortega & Ventura, 2013).
Utbildningar och föreläsningar inom etik gör att sjuksköterskors fördomar minskade mot patienter med drogmissbruk (Ortega och Ventura, 2013). Ytterligare utbildning kring drogmissbruk kunde förbättra mötet med patienterna (Vargas & Villar Luis, 2008).
Sjuksköterskor som hade arbetat inom psykiatri, fått extra utbildning i form av kurser eller hjälpt bekanta med drogmissbruk har en mer positiv syn på mötet med patienter med
drogmissbruk. Utbildning har störst påverkan på sjuksköterskors syn på mötet med patienter med drogmissbruk (Natan et al., 2009). Specialistsjuksköterskor kände sig mer trygga i att ge god omvårdnad till patienter med drogmissbruk eftersom de hade ökad kunskap om vad ett drogmissbruk gör med kroppen (Natan et al., 2009).
16
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk. Fribergs (2017) beskrivning av litteraturöversikt har använts för att beskriva och belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk. Det har använts både kvalitativa och kvantitativa artiklar, vilket kan stärka resultatet (Segesten, 2017). Kombinationen resulterar till en djupare förståelse men även framkommer olika aspekter inom forskningsområdet och ifall det råder skillnader mellan resultaten i diverse forskningsmetoder (Axelsson, 2012).
Att använda sig av trunkeringstecknet, *, på nurs* gör att alla böjningsformer av nurs* sökts i databaserna (Östlund,2017). Nurs* användes för att sjuksköterskor kan skrivas på flera sätt på engelska till exempel: nurses eller nursing. Artiklar som har utgått från annan vårdpersonal än sjuksköterskor har sorterats bort, till exempel nursing staff. Det finns ingen direkt
översättning av upplevelse i MeSH men i den breda sökningen upptäcktes det att artiklar som besvarade syftet använde perception och attitude som nyckelord. Den direkta översättningen av upplevelse finns inte i MeSH, vilket gör att relevanta studier kan ha missats, men
kombinationen av perception och attitude gjorde att författarna hittade relevant data för att besvara studiens syfte. Artiklar som beskriver sjuksköterskans attityder har använts då de valda artiklarnas resultatdel har besvarat syftet i denna studie. Enligt Chang och Yang (2013) har sjuksköterskor attityd en påverkan på hur de upplever mötet mot patienter med
drogmissbruk. Artiklar hittades runt om i världen upptäcktes det i litteratursökningen att drogmissbruk definieras på olika sätt, mest förekommande var drug abuse eller substance abuse som valdes att användas som sökord. Nurs* AND substance abuse OR drug abuse AND perception OR attitude resulterade i sjuksköterskornas upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk.
Databaserna som har använts är PubMed och CINAHL. Artiklar i CINAHL är omfattande omvårdnadsvetenskap och PubMed fokuserar främst på medicin men även omvårdnad (Östlundh, 2017). Sökningar har gjorts i båda databaserna för att stärka arbetets validitet, eftersom chansen att hitta relevanta artiklar ökar (Henricson, 2017). Manuella sökningar gjordes vilket kan bidra till värdefull information som kan besvara studiens syfte. Manuella
17 sökningar gjordes även för att få en bredare sökning och för att hitta artiklar som kanske missats i den strukturerade sökningen (Willman et.al, 2016, kap 7). Artiklar som inkluderas var från 2000 eftersom det gav en bredare bild över forskningsområdet. Att inkludera artiklar innan 2000 ansågs inte bidra till aktuell forskning, då enligt Östlundh (2017) anses forskning vara en färskvara. De valda artiklarna var peer reviewed eftersom det kan stärka
trovärdigheten i studien genom att kvaliteten på forskningen säkerställs (Henricson, 2017).
Andra inklusionskriterier var att sjuksköterskor ska ha varit i kontakt med patienter med drogmissbruk eftersom detta krävs för att besvara studiens syfte. Artiklar som har utgått helt från psykiatrin har exkluderats. Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatri anser författarna ha generellt mer utbildning och en annan inställning jämfört med sjuksköterskor som jobbar på en somatisk avdelning. Samma studier hittades med olika sökordskombinationer i olika databaser, vilket bidrar till en ökad sensitivitet (Henricson, 2017). En ökad specificitet har uppnåtts eftersom sökningen av artiklar har skett genom en kombination av fritextsökning och ämnessökning.
Analysen genomfördes först individuellt och sedan tillsammans, vilket kan säkerställa att artiklarnas innehåll förstås i sin helhet vilket kan anses som en styrka (Kristensson, 2014).
Studiens resultatdel har kontrollerats av en handledare så att resultaten är rimliga och svarar på syftet, vilket kan stärka trovärdigheten i studien (Henricsson, 2017). De olika delarna i översiktstabellen är tydligt redovisade vilket låter läsaren bedöma tillförlitligheten i studien (Rosén, 2017). En förförståelse inom ämnet påverkar dataanalysen samt resultatet i studien (Polit & Beck, 2016). För att öka trovärdigheten och pålitligheten i studien, att vår
förförståelse inte har påverkat resultatet i hög grad, har författarna tagit hjälp av
studiekamrater som har läst igenom resultatet och hjälpt till att säkerställa att analysen är grundad av data (Henricson, 2017).
För att öka studiens trovärdighet har enbart artiklar med hög eller medel kvalitet inkluderats.
I Willman et.al (2011) granskningsmall som användes, skulle etiska resonemang anges. Alla valda artiklar har ett etiskt resonemang och/eller att deltagarna i studierna har angivit sitt samtycke. Ett fåtal av artiklarna som användes saknade uppenbart etiskt resonemang, men kompletterades genom att vara granskade av en etisk kommitté.
Författarna till den här studien anser att metodbeskrivningen är tydlig och att studien är tillförlitlig. Vilket betyder att om studien skulle utföras igen på nytt skulle resultatet bli
18 detsamma (Mårtensson & Fridlund, 2017). De valda artiklarnas resultat har många likheter med varandra i respektive resultatdel, vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) visar på en god överförbarhet. Att uppnå en generaliserbarhet innebär att resultatet ska spegla hela populationen (Kristensson, 2014). De tio artiklar som inkluderades i resultatet är från länderna: Israel, Kanada, Australien, USA, England, Chile och Brasilien. Trots att de valda artiklarna är från olika länder, med skillnader i sjukvården, framkommer liknande resultat från artiklarna och detta ses som en styrka (Henricson, 2017). Oberoende vilket land som studierna i artiklarna är utförda i, visar det sig att sjuksköterskors upplevelser är desamma.
Datainsamlingen och urvalsprocessen är presenterad vilket ökar studiens överförbarhet och reproducerbarhet (Henricson, 2017).
Brist på tidigare erfarenheter att genomföra en litteraturöversikt och begränsat med tid kan anses som en svaghet i studien (Henricson, 2017). Tidsbristen och begränsade
språkkunskaper inom engelska, eftersom svenska är författarnas modersmål, kan ha påverkat förståelsen i artiklarna vid den breda artikelsökningen och därmed kan eventuellt artiklar missats som besvara syftet. För att minska risker för feltolkningar har författarna tagit hjälp av engelsk-svenskt lexikon. En svaghet med att göra en litteraturöversikt kan vara en
begränsad tillgång till relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2016). Ett tillräckligt stort antal vetenskapliga artiklar hittades inom forskningsområdet för att representera ett resultat utifrån det aktuella forskningsläget.
Resultatdiskussion
Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk resultera i tre kategorier:
Känsla av otrygghet, Känsla av misstro och hopplöshet och Känsla av bristande kunskap.
Största fyndet är brist på kunskap. Kunskapsbristen ligger som grund till de resterande fynden och därmed återkommande under resultatdiskussionen.
I studiens resultat känner sjuksköterskor en otrygghet i mötet mot patienter med
drogmissbruk. Osäkerheten gör att sjuksköterskor medvetet blir mer undvikande mot denna patientgrupp. När det undvikande beteendet uppfattas från patienterna uppstår negativa känslor i form av förändrat beteende och kan därmed leda till fysiskt och verbalt våld.
Författarna anser att detta kan skapa en ond cirkel eftersom sjuksköterskors fördomar bekräftas om patienter med drogmissbruk är farliga och aggressiva. Enligt Travelbee (1971) ska sjuksköterskor undvika fördomar och istället se individen med följden att patienten får
19 den omvårdnad som behövs. Travelbees teori handlar om att få en mellanmänsklig relation som bygger på att se varandra som unika individer. Genom att se varandra som unika
individer kan fördomar och titlar försvinna (Travelbee, 1971). Detta medför att patienten kan vara involverad i sin egna vård och bidra med väsentlig kunskap om sitt tillstånd och därmed öka delaktigheten (Foldemo, 2014). Patienter som är delaktig i sin egen vård bidrar till en bättre omvårdnad (Sahlsten et al., 2005). Så länge det råder en bristande kunskap om hur sjuksköterskors negativa förhållningssätt påverkar patienten, kommer otryggheten i att möta dessa patienter kvarstå och påverka omvårdnaden.
Resultatet visade att det råder misstro och tillit i relationen mellan patienter med
drogmissbruk och sjuksköterskor. Majoriteten av sjuksköterskor var skeptiska mot dessa patienter eftersom att de upplevs som drogsökande och manipulativa. När patienter upplever att de inte blir betrodda på uppstår frustration och ett försämrat hälsotillstånd (Thorne et al., 2004).Vidare medför det att sjuksköterskor är tveksamma att ge patienter läkemedel. En sjuksköterska som tvivlar på en patient och vägrar ge ut läkemedel kan istället göra att patienten blir hotfull och aggressiv, vilket är något sjuksköterskor troligtvis vill undvika. Att bli trodd på och bli behandlad med respekt är viktigt för att skapa ett gott möte (Wuytack &
Miller, 2011). Så länge det råder en kunskapsbrist gällande administrationen av läkemedel från sjuksköterskorna mot dessa patienter, kommer tilliten vara svår att upprätthålla eftersom att de tror att det enbart är där för att missbruka läkemedel.
Sjuksköterskor upplever att de har brist på kunskap och utbildning kring att vårda patienter med drogmissbruk. Detta leder till att sjuksköterskor har delade meningar om ifall
drogmissbruk ska betraktas som en sjukdom eller inte (Ottosson, 2009. kapitel 7). Vissa sjuksköterskor ser drogmissbruk som brist på moral, självdisciplin eller ansvar. Bristen på kunskap gör att sjuksköterskorna känner att de inte kan ge patienter med drogmissbruk en god omvårdnad. Ifall sjuksköterskor skulle ha kunskap om att drogmissbruk betraktas som en sjukdom, skulle de bemöta och tänka annorlunda kring dessa patienter. Sjuksköterskor ska bedriva en jämlik vård oavsett patientens bakgrund eller sjukdom (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017).
Sammanfattningsvis har utbildning visat sig ha störst påverkan på sjuksköterskors
upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk. Bristen på utbildning gör att patienterna blir lidande eftersom att sjuksköterskorna inte har kunskap om den psykiska omvårdnaden
20 och går ut över relationen mellan parterna (Kristansen & Strand, 2014). En god relation är väsentlig eftersom det upplevs som en trygghet för patienterna, vilket gör att de lättare kan hantera sina besvär. Enligt Travelbee (1971) har relationen en stor påverkan på omvårdnaden mellan sjuksköterskor och patienter. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är grundläggande för att en patient ska uppleva en god omvårdnad (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997)
Slutsats
Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk resulterade i tre kategorier: Känsla av otrygghet, känsla av brist på kunskap och känsla av hopplöshet och misstro. Sjuksköterskor har överlag negativa upplevelser av att möta patienter med
drogmissbruk. Sjuksköterskors negativa upplevelser berodde bland annat på osäkerhet och bristande tillit som grundas av bristen på kunskap och utbildning. På grund av
patientgruppens beteende tar sjuksköterskor avstånd från patienterna eftersom de upplevs som utåtagerande och manipulativa. Litteraturöversikten har visat att mer utbildning behövs för att sjuksköterskor ska känna sig säkrare samt utföra en mer jämlik vård, vilket ökar kvaliteten på omvårdnaden till patienter med drogmissbruk.
Klinisk implikation
Vår studie visar att det finns en kunskapsbrist och otrygghet bland sjuksköterskor och de tar därmed avstånd från patienter med drogmissbruk. Detta leder till att omvårdnaden blir påverkad negativt samt att sjuksköterskor inte bedriver en jämlik vård. Studiens resultat kan användas genom att utökad utbildning kring detta område behövs, både i sjuksköterskors grundutbildning men även på arbetsplatser i form av internutbildningar. Exempelvis kan sjuksköterskor respektive sjuksköterskestudenter få föreläsningar från specialistutbildade inom drogmissbruk. Detta för att få en bredare kunskap i att bemöta patienter med
drogmissbruk och därmed bidra till en bättre och personcentrerad vård inom sjukvården. Vår studie kan vara en del av att belysa problemet gällande kunskapsbristen och därmed är författarnas förslag till fortsatt forskning om/hur utbildning kring drogmissbruk under sjuksköterskor grundutbildning skulle kunna resultera i ett bättre möte mellan patienter och sjuksköterskor.
21
Självständighet
Gabriel S och Joakim W hade ett gemensamt ansvar för inledning och bakgrund. Gabriel S hade huvudansvar över rubrikerna drogberoende och sjuksköterskors förhållningssätt. Joakim W hade huvudansvar för rubrikerna mötet mellan sjuksköterskor och patient och teoretisk referensram. Båda författarna har sökt efter fakta för samtliga rubriker i bakgrunden. Gabriel S och Joakim W hade ett gemensamt ansvar för analysen och framtagandet av resultat, metoddiskussion, resultatdiskussion, och slutsats. Under arbetets gång har Gabriel S och Joakim W diskuterat olika delar och på så vis kommit fram till denna studiens innehåll.
22
Referenser
*Artiklar i resultatet
Andersson, S-O. (2019). Mötet och samtalet. I F, Bjöörn (Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården (s. 123–156). Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M, Granskär & B, Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-sjukvård. (s. 203–220) Lund: Studentlitteratur.
Bergkvist, K. (2019). Att möta och kommunicera med personer med cancer. I F, Bjöörn (Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården (s. 329–342) Lund: Studentlitteratur Chang, Y-P. & Yang, M-S. (2013). Nurses' attitudes toward clients with substance use problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49, 94-102. doi: 10.1111/ppc.12000
*Chu, C., & Galang, A. (2013). Hospital nurses’ attitude toward patients with a history of illict drug use. Can Nurse, 109(6), 29–33. https://www-ncbi-nlm-nih-
gov.miman.bib.bth.se/pubmed/?term=Hospital+Nurses%C2%B4+Attitudes+toward+patients +with+a+history+of+Illict+Drug+Use
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Foldemo, A. (2014). Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I I, Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (s.369–382). Lund:
Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten. (2017). Narkotikabruk och hälsa. Hämtad 2019-04-23 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/narkotikabruk-och-halsa/
*Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurses' care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse, 37 (2), 241–252.https://www- ncbi-nlm-nih-
gov.miman.bib.bth.se/pubmed/?term=.+Interpersonal+challenges+as+a+constraint+on+care
%3A+The+experience+of+nurses%27+care+of+patients+who+use+illicit+drugs
*Ford, R., Bammer, G. & Becker, N. (2008). The determinants of nurses` theraputic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development. Journal of Clinical Nursing, 17, 2452–2462. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02266.x
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Fox, S. & Chesla, C. (2008). Living with chronic illness: A phenomenological study of the health effects of the patient–provider relationship. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 20(3), s 109–117 doi: 10.1111/j.1745-7599.2007.00295.x
23 Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2017) Kritisk incident teknik. I M, Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 155–169) Lund:
Studentlitteratur
Griffiths, R. D., Stone, A., Tran, D. T., Fernandez, R. S., & Ford, K. (2007). Drink a little;
take a few drugs: do nurses have knowledge to identify and manage in- patients at risk of drugs and alcohol? Drug and Alcohol Review, 26, (5), 545–552. doi:
10.1080/09595230701499167
Halldórsdóttir, S., Hamrin, E. (1997). Caring and uncaring encounters within nursing and health care from the cancer patient´s perspective. Cancer Nursing – An International Journal for Cancer care. 20(2):120–128.
https://insights.ovid.com/pubmed?pmid=9145561&fbclid=IwAR3kEbPDebAmM4hxBcU6g yjiCLMyBWmZB-3MJJtyU8CQUN_fBcupf3Gymd8
*Happell, B., Carta, B., & Pinkiahana, J. (2002). Nurses’ knowledge, attitude and belifs regarding substance use: a questionnaire survey. Nurs Health Sci, 4(4), 193–200.
https://www-ncbi-nlm-nih-gov.miman.bib.bth.se/pubmed/12406206
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–419) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel, narkotika:
uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. (2., [utök.] utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricsson (Red.) Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (uppl. 2) (s. 57–77) Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (2. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Kristiansen, L. & Strand, S. (2014). Rättspsykiatri. I I, Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (s. 323–348). Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Å., (2008). Upplevelser av beroende- och missbruksvården i länet. Rapport från fokusgruppsintervjuer. Brukardialogberedning 4. Hämtad den 2019-05-05 från
https://docplayer.se/16243475-Upplevelser-av-beroende-och-missbruksvarden-i-lanet.html Malmgren, S-G. (2009). Svensk ordbok. Stockholm: Svenska Akademien
*Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 69 (4), 935-946. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x.
24
*Morley, G., Briggs, E., & Chumbley, G. (2015). Nurses’ experiences of patients with substance-use disorder in pain: A phenomenological study. Pain Mang Nurs, 16(5), 701-11.
doi:10.1016/j.pmn.2015.03.005
*Natan, M-B., Beyil, V. & Neta, O. (2009). Nurses' perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action. International Journal of Nursing Practice, 15, 566-573. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01799.x
Nielsen, S. L., Stone, W. L. & Burleson, S. L. (2013). Identifying Medical-Surgical Nursing Staff Perceptions of Drug-Abusing Patient. Journal of Addictions Nursing, 24 (3), 168-172.
DOI: 10.1097/JAN.0b013e3182a4cb9c
*Neville, K. & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Praktice: Nurses' perceptions in caring for hospitalized medical-surgical patients with substance abuse/dependence. The Journal of Nursing Administration, 44 (6), 339-346. doi: 10.1097/NNA.0000000000000079
*Ortega, L. & Ventura, C. (2013). I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista Da Escola De Enfermagem Da USP, 47(6), ss. 1379–1386.
doi: 10.1590/S0080-623420130000600019.
Ottosson, H, & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken (1 uppl.). Stockholm: Liber AB Ottosson, J. (2009). Psykiatri. (7., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rassool, G. H., Villar-Luis, M., Carraro, T. E., & Lopes, G. (2006). Undergraduate nursing students´ perceptions of substance use and misuse: a Brazilian position. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 85–89. doi: 10.1111/j.1365-2850.2006.00917.x
Rikskriminalpolisen & Tullverket. (2013). Drogsituationen - Lägesbild i Sverige 2010–2012.
hämtad den 20190420 från
https://www.tullverket.se/download/18.e0158eb140f9d5442d1f46/1386923475524/Drogsitua tionsrapport_2010-2012_webb.pdf
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 375–390) Lund: Studentlitteratur Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S., & Plos, K. A. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of Clinical Nursing, 14, 35–42.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning hämtad 2019-04-25 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2019/2019-1-16/Sidor/default.aspx
25 Socialstyrelsen (u.å.). ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) Hämtad 2019-04-27 från http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/addis SOU (2011). Missbruket, Kunskapen, Vården - Missbruksutredningens forskningsbilaga.
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Jämlik vård och hälsa [Broschyr]. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf Ternestedt, B-M. & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv - identitetens betydelse. I Friberg, F & Öhén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt. (s. 33–60) Lund: Studentlitteratur
Thorne S., McGuinness L., McPherson G., Con A., Cunningham M. & Harris S. (2004).
Health care communication issues in fibromyalgia: an interpretive description. Physiotherapy Canada, 56(1), s 31–38. doi: 10.2310/6640.2004.15288
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
*Vargas, D., & Villar Luis, M-A., (2008). Alcohol, alcoholism and alcohol addicts:
Conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Revista Latino- Americana De Enfermagem, 16(7), 543–550 http://www.scielo.br/pdf/rlae/v16nspe/07.pdf Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Wiklund Gustin, L. (2014a) Beroende och Frihet. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. (s. 381–395). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund-Gustin, L. (2014). Substansberoende. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - På grundläggande nivå. (s.163–184). Lund: Studentlitteratur.
William, A., Stoltz P., & Bahtsevani C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wuytack, F. & Miller, P. (2011). The lived experience of fibromyalgia in female patients, a phenomenological study. Chiropractic & manual therapies 19(1), 22. doi: 10.1186/2045- 709X-19-22
26
Bilaga 1. Databassökning CINAHL
Datum Databas Sökord Avgräsningar Antal träffar
Antal lästa abstract
Valda artiklar
2019/04/08 CINAHL Nurs* 816 979 0 0
2019/04/08 CINAHL Experience 291 623 0 0
2019/04/09 CINAHL Attitude 297 497 0 0
2019/04/09 CINAHL Perception 131 313 0 0
2019/04/09 CINAHL Attitude OR perception
368 794 0 0
2019/04/09 CINAHL Substance Abuse
44 714 0 0
2019/04/09 CINAHL Substance disorder
31 771 0 0
2019/04/09 CINAHL Substance abuse OR substance disorder
72 028 0 0
2019/04/08 CINAHL Alcohol-related disorders
2574 0 0
2019/04/08 CINAHL Experience AND substance abuse AND nurs*
2000/01/01 English Peer-reviewed
353 19 2
2019/04/09 CINAHL Nurs* AND perception OR attitude AND substance abuse OR substance disorder
2000/01/01 English Peer-reviewed
433 16 3
2019/04/08 CINAHL Nurs* AND attitude OR perception AND alcohol- related disorders
2000/01/01 English Peer-reviewed
15 9 1
2019/04/10 Manuella
sökningar 2
27
Bilaga 2. Databassökning PubMed
Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal Träffar
Antal lästa abstrac t
Valda Artikla r
2019/04/08 Pubmed Nurs* 911 685 0 0
2019/04/08 Pubmed Attitude 561 235 0 0
2019/04/08 Pubmed Perception 506 844 0 0
2019/04/08 Pubmed Attitude OR perception
1 029 068 0 0
2019/04/08 Pubmed Drug abuse 295 931 0 0 2019/04/08 Pubmed Substance
abuse
286 293 0 0
2019/04/08 Pubmed Substance abuse OR drug abuse
308 205 0 0
2019/04/08 Pubmed Nurs* AND attiutde OR perception AND Substance abuse OR drug abuse
Journal article English
704 5 0
2019/04/08 Pubmed Nurs* AND attitude OR perception AND Substance abuse OR drug abuse
Journal article English
649 7 1
28 NOT
student 2019/04/08 Pubmed Nurs*[Title/
Abstract]
AND attiutde OR perception AND Substance abuse OR drug abuse NOT student
2000/01/01 Journal article English
301 18 3
29
Bilaga 3. Granskning protokoll
30
31
Bilaga 4. Artikelöversikt
Titel Författare Årtal Land
Studiens syfte Design Ansats
Deltag are
Huvudresultat Studiekvalité
Titel: Nurses´
perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action
Författare:
Natan, MB., Beyil, V. &
Neta, O.
Årtal: 2009 Land: Israel
Att undersöka sjuksköterskors uppfattning av deras förhållningssätt de har gentemot patienter med drogmissbruk.
Kvantitativ Frågeformulär
135 Sjuksköterskor är medvetna om att de har ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk, även att de känner sig otrygga att vårda patienterna. Patientgruppen är svår att vårda och att de stör avdelningsrutinerna på sjukhuset. Resultatet visar att
sjuksköterskor har fördomar mot patienter med drogmissbruk och att det påverkar omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde att de har en tillräcklig kunskap, förutsättningar till att ge en god vård.
Medel
Titel: Hospital Nurses´ Attitudes toward patients with a history of Illict Drug Use Författare: Chu, C., Galang, A.
Årtal: 2013 Land: Canada
Att undersöka sjuksköterskor attityd gentemot patienter som är beroende av olagliga droger
Kvantitativ Tvärsnittsundersö kningsstudie
73 Artikeln visade att sjuksköterskor hade en neutral attityd mot patienter med
drogmissbruk men att de hade låg motivation och dåliga förutsättningar att vårda dessa patienter. Artikeln framhäver att fler organisatoriska insatser behövs för att sjuksköterskor ska känna sig bekväma med att vårda denna patientgrupp och uppfylla sin yrkesroll
Hög
Titel: The determinants of nurses´
therapeutic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development Författare: Ford, R., Bammer, G.
& Becker, N.
Årtal: 2008 Land: Australien
Att undersöka de avgörande faktorerna som påverkar sjuksköterskors förhållningssätt de har emot patienter som använder droger
Kvantitativ Tvärsnittundersök ning
Frågeformulär
1603 Artikeln visar att den största påverkande faktorn för sjuksköterskors förhållningssätt mot patienter som använder illegala droger var att få stöd i sin roll. Personliga egenskaper visade sig inte ha någon större påverkan på sjuksköterskor sätt att vara mot patienterna. Sjuksköterskor har svårt att ge vård till denna patientgrupp då den är komplex och krävande.
Hög
Titel: Nurses´
knowledge, attitudes and beliefs regarding substance use: a
Att undersöka sjuksköterskors kunskaper, attityd och uppfattning om
Kvantitativ Frågeformulär
134 Sjuksköterskornas kunskap om alkohol var relativt högt. Sjuksköterskorna kände att de var måttligt kunniga att identifiera och möta patienter med drogmissbruk men upplever dock att de har dåliga förutsättningar kring
Medel
32
questionnarire survey.
Författare:
Happel, B., Carta., B. &
Pinikahana, J.
Årtal: 2002 Land: Australien
drogmissbrukare .
att hantera denna patientgrupp.
Frågeformuläret i artikeln visa att sjuksköterskor hade en positiv syn mot patienterna men önskar mer utbildning inom området.
Titel: Challenges in nursing practice: Nurses´
perceptions in caring for hospitalized medical-surgical patients with substance abuse/dependenc e
Författare:
Neville, K. &
Roan, N.
Årtal: 2014 Land: USA
Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att vårda patienter med missbruk samtidigt som de har en annan medicinsk diagnos.
Kvalitativ Induktiv metod Icke experimentell studie 10 frågor.
24 Sjuksköterskorna kände av en etisk plikt att vårda patienterna även att de hade negativ syn mot patienter med drogmissbruk.
Sjuksköterskor hade svårt att känna sympati mot patienterna och omvårdnaden de utförde kändes ej optimal då det var för utmanade att utföra den. Sjuksköterskorna har en grundlig kunskap kring drogmissbruk men kände att de behöver ytterligare utbildning och professionellt stöd för att ge en god vård.
Medel
Titel:
Interpersonal challenges as a constraint on care: The experiance of nurses care of patient who use illict drugs
Författare: Ford, R
Årtal: 2011 Land: Australien
Att undersöka och identifiera de faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter med drogmissbruk
Kvalitativ Frågeformulär med avslutande öppen fråga Tvärsnittsstudie
311 Patienter med drogmissbruk ses som en mycket svår patientgrupp. Många sjuksköterskor tycker att patienterna är aggressiva och oförutsägbara. De känns även manipulativa och majoriteten av
sjuksköterskorna misstänker att de endast söker vård för att få tillgång läkemedel
Hög
Titel: The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory
Undersöka hur sjuksköterskor hanterar och ger vård till patienter som har ett drogmissbruk som är inskrivna på medicinska avdelningar.
- Kvalitativ Intervju (med grounded theory design) från 29 sjuksköterskor, och 12 patienter.
Semistrukturerat frågeformulär.
29 Resultatet visade två underkategorier: Brist på kunskap att bry sig samt misstro och avskildhet som bildade kärnkategorin oharmonisk vårdande. Kombinationen av brist på pedagogisk förberedelse och negativa erfarenheter med konflikter, aggression och otillförlitlighet visade en negativ relation och vårdande mellan sjuksköterskor och patienter. Bättre utbildning och i kombination med få tillgång till stöd i sin roll som sjuksköterska mot
Hög
