Denim av hampa
- En fallstudie av industrihampa som ersättningsmaterial för bomullsfiber
Examensarbete - Kandidat Textil Produktutveckling & Entreprenörskap Uppsatsnummer: 2020.12.07
Eric Hansson: eric.w.n.hansson@gmail.com Matilda Larsson: tildis.larsson@hotmail.com
Svensk titel: Denim av hampa Engelsk titel: Denim made of hemp Utgivningsår: 2020
Författare: Eric Hansson & Matilda Larsson Handledare: Åsa Haggren
Förord
Vi vill först och främst tacka alla som tog sig tid och ställde upp i våra intervjuer. Sen vill vi tacka vår handledare Åsa Haggren. Även alla som opponerade och kom med åsikter om vårt arbete under kursens period. Speciellt stort tack till Karin Lidqvist.
Abstract
The textile industry is considered to be one of the largest industries in the world and faces a number of challenges regarding environmental issues; the continued use of conventional cotton makes for one such challenge. Cotton is grown using both pesticides and insecticides that harm surrounding waters and soils. Cotton is also limited to growing in subtropical climates where water scarcity prevails. These negative impacts have necessitated in a need for alternative fibers. Hemp (Cannabis Sativa L.) has become one such fiber. Hemp can be cultivated without pesticides, insecticides and herbicides, need less water than cotton and can grow in any type of climate. Hemp is a durable material with a long history within textile application globally. However, its association with narcotics has made the crop controversial, and its partial prohibition has lead to prevented innovation, research, and technological development surrounding the hemp industry, ultimately creating an underdeveloped manufacturing process. Today it is legal to cultivate hemp if it is approved as an industrial hemp.
In order to study hemp in a more manageable way, this study aims to investigate the usage of hemp in denim, specifically, which is one of the most popular textiles in the textile industry. An in-depth qualitative case study on the usage of hemp in denim has therefore been conducted through data gathering from previous research and through interviews. The results of this study showed that hemp can be a suitable and more sustainable replacement material in the manufacturing of denim compared to the conventional cotton favored today, due to a reduced environmental impact throughout the cultivation and growing process. A full replacement of the cotton fiber in denim remains difficult to achieve. However, increased investments in the manufacturing phase and higher demand of the crop can make this a reality. By focusing on the environmentally friendly properties of the hemp fiber and avoiding its stigma, hemp remains a useful and suitable material for sustainable development. Thus, this study makes a valuable contribution in the journey towards a more environmentally friendly textile industry.
Keywords: Hemp, Denim, Sustainability, Conventional Cotton
Sammanfattning
Textilindustrin räknas till en av de största industrierna i världen och står för ett antal utmaningar gällande miljöfrågor. En utav anledningarna till att textilindustrin måste ställa om är användandet av konventionell bomull. Konventionell bomull odlas med bekämpningsmedel som innehåller kemikalier som skadar omgivande vatten och mark. Bomull är även begränsad till att växa i subtropiska klimat där det råder brist på vatten. Bomullens negativa påverkan på miljön har startat en jakt på alternativa fibrer, vilket är anledningen till ett ökat intresse för hampa (Cannabis Sativa L.) har skapats. Hampa kan odlas utan bekämpnings- och ogräsmedel, behöver mindre vatten än bomull och kan växa i alla typer av klimat. Hampa är ett starkt material som har en lång historia av textil applikation över hela världen, men på grund av associeringen till droger har det gjort plantan kontroversiell och den har därtill varit olaglig att odla. Förbudet resulterade i att hampaindustrin stod still och förhindrade innovation, forskning och teknisk utveckling som medförde en brist på kunskap gällande hanteringen av hampafibern. Idag är det lagligt att odla hampa om den faller under industrihampa.
För att kunna studera detta material på ett mer ingående (och hanterbart) sätt har denna uppsats valt att granska användningen av hampa i denim, vilket utgör ett av textilindustrins mest populära textiler. En djupgående kvalitativ fallstudie på användandet av hampa i just denim utfördes genom datainsamling av tidigare forskning och intervjuer. Resultatet av studien visade att hampa kan vara ett passande och mer miljövänligt ersättningsmaterial i produktionen av denim i jämfört med konventionell bomull som föredras idag, främst på grund av en minskad miljöpåverkan i odlingsfasen. Att ersätta bomullsfibern helt i denim är dock svårt att uppnå, men med hjälp av ökade investeringar i beredningsfasen och en högre efterfrågan av hampafibern ses detta som en möjlighet.
Genom att fokusera på fiberns miljövänliga egenskaper och se bort från stigmatiseringen är hampa ett passande material för hållbar utveckling. Studien utgör därmed ett värdefullt bidrag i resan mot en mer miljövänlig textilindustri.
Nyckelord: Hampa, Denim, Hållbarhet, Konventionell bomull
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte 8
1.3 Forskningsfrågor 8
1.4 Avgränsningar 9
2. Metod 9
2.1 Tidigare forskning 9
2.2 Intervjuer 10
2.3 Transkribering 11
3. Teoretisk Referensram 11
3.1 Denim 11
3.1.1 Konventionell bomull 12
3.1.2 Odling av bomull 12
3.1.2 Skörd och beredning av bomull 13
3. 2 Hampa 13
3.2.1 Industrihampa 14
3.2.2 Odling av hampa 14
3.2.3 Skörd och beredning av hampa 15
3.2.4 Cottonisering 16
3.2.5 Egenskaper 16
3.3 Hållbarhet 17
3.3.1 Hållbarhet Bomull 17
3.3.2 Hållbarhet Hampa 18
3.3.3 Tabell över fibrernas hållbarhet 19
4. Resultat 19
4. 1 Odling 19
4.1.1 Fördelarna 19
4.1.2 Nackdelarna 20
4.1.3 Klimat 20
4.1.4 Vatten 20
4.1.5 Kemikalier 20
4.1.6 Marken 21
4.2 Beredning 21
4.2.1 Beredningsteknik 21
4.2.2 Tillverka hampatextilier 22
4.3 Fiberegenskaper och tyg 22
4.3.1 Denim 22
4.3.2 Hampa & Bomull 22
4.4 Övrigt 23
4.4.1 Marknaden 23
4.4.2 Synen på Cannabis Sativa 24
4.4.3 Framtiden 24
5. Resultatdiskussion 25
6. Utvärdering av studien 27
6.1 Relevans, Pålitlighet och Validitet 27
6.2 Etik 28
7. Slutsats 28
8. Fortsatt arbete 29
9. Källförteckning 30
10. Bilaga: Intervjuguide 34
1. Inledning
Den här studien avser att undersöka hampans möjligheter till att agera som ett ersättningsmaterial i denim. Hampa har valts på grund av sin potential att odlas skonsammare för miljön. Denim som textilprodukt har valts på grund av att den används till många produkter som de flesta kan associera till.
Efter Inledning kommer bakgrunden, och därmed problemet som ligger till grund för studien, att redovisas. Fortsättningsvis presenteras studiens syfte, forskningsfrågor och avgränsningar. Kapitel två redogör för den valda metoden och diskuterar utformningen av datainsamling. Kapitel tre är den teoretiska referensramen som innehåller den tidigare forskning som står till grund för den valda studien. Det fjärde kapitlet innehåller det sammanställda resultatet från de kvalitativa intervjuerna som utfördes, vilket ger svar på studiens tre valda forskningsfrågor. Avslutningsvis presenteras ett analys- och diskussionskapitel där författarna analyserar studiens sammanställda resultat, presenterar slutsatser och reflekterar kring framtida forskningsmöjligheter.
1.1 Bakgrund
Att tillgodose människans behov av material, utan att negativt påverka naturens välmående, ställer industrier inför nya utmaningar. Textilproduktion räknas till en av de största industrierna i världen.
Denna industri inkluderar en mängd olika produkter och tyger; en av de största kategorierna är denim som står för ungefär en fjärdedel av industrins tyger (Market Research Future 2019;
O’Connell 2020). Denim innehåller till största del bomull, som bland annat används för sin effektivitet. Fibrerna går att plocka direkt från plantans frökapsel och spinna till en tråd. Den är även enkel att börja odla och har därför blivit en viktig inkomstkälla i utvecklingsländer (Skoglund 2011).
Bomull är en av anledningarna till att industrin måste ställa om. Storskaliga projekt för att bevattna plantan har resulterat till att floder leds om och dammar byggs vilket har konsekvensen att i slutändan mynnar mindre vatten ut i sjöar. Minskningen av vattenmängden påverkar djuren, naturen och människan, eftersom tillgången till färskvatten minskar. Ett exempel på detta är Aralsjön. En konsekvens av bevattning i detta exempel var även att koncentrationen av föroreningar ökade eftersom en stor del av bekämpningsmedel och gödsel hamnade i sjön. Sedan år 1920 när Sovjet startade sin största bomullsodling i området har 75% av vattnet försvunnit. Från 200 000 till 50 000 kvadratkilometer år 2005. 92% av alla fiskarter och 88% av alla växtarter har försvunnit.
Konsekvenserna slutar inte där utan fortsätter även till samtida miljöer. Konventionell bomull odlas med bekämpningsmedel och näringsmedel som innehåller kemikalier. Dessa kemikalier är skadliga för både ekosystem och mångfald då de förorenar vatten och marker. Det beräknas att 4% av världens totala brukningsbara jord har ödelagts på grund av en intensiv bomullsodling (Kooistra &
Termorshuizen 2006). Enligt organisationen WHO (World Health Organization) dör varje år 22 000
människor och 3 miljoner människor förgiftas som en konsekvens av användandet av bekämpningsmedel vid odling av bomull (Naturskyddsföreningen 2020a).
Bomullens negativa påverkan på miljön har startat en jakt på alternativa fibrer. Enligt Naturskydssföreningen (2020) är hampa ett av de bästa alternativen gällande val av fiber i material till kläder ur hållbarhets perspektiv. Hampa behöver inga bekämpningsmedel och förhindrar även jorderosion då rötterna går djupt ner och binder jorden (Naturskyddföreningen 2020b). Hampa växer fort och kväver ogräs, vilket betyder att den inte heller behöver ogräsmedel (Carus 2017). Växten klarar av olika typer av klimat, vilket gör den lämplig att odlas över hela världen. De långa hampafibrerna kräver dock en mer avancerad hantering. Som kompensation är fibrerna bland annat starka (Skoglund 2011). Med detta sagt är hampa potentiellt ett lämpligt material för framtiden och en närmare studie av dess potential som ett ersättningsmaterial är därmed nödvändig. För att kunna studera detta material på ett mer ingående (och hanterbart) sätt har denna uppsats valt att studera användningen av hampa i denim, eftersom den utgör ett av textilindustrins mest populära textiler. En kvalitativ fallstudie på användandet av hampa i just denim utgör därmed ett värdefullt bidrag i resan mot en mer miljövänlig textilindustri.
1.2 Syfte
Denna studie syftar till att lyfta fram hampans potential ur ett miljöperspektiv, granska dess kapacitet att produceras storskaligt, samt lämplighet att fungera som ett fiberersättningsmaterial för bomull i denim utifrån de två parametrarna komfort och slitstyrka.
1.3 Forskningsfrågor
För att kunna undersöka ovanstående syfte har denna studie valt att fokusera på följande tre forskningsfrågor:
• Hur hållbart är hampa i denim i förhållande till konventionell bomull ur ett odlingsperspektiv?
• Hur fungerar beredningsprocessen av hampa jämfört med bomull?
• Utifrån denna studies teoretiska referensram, uppfyller hampa denimtygets produktegenskaper som idag definieras av konventionell bomull?
1.4 Avgränsningar
Studien har valt materialet denim då det är en stor produkt inom textilproduktion och därmed fungerar som ett användbart exempel i att påvisa hampans eventuella användning inom industrin i allmänhet. Denna studie avser endast att behandla konventionell bomull (d.v.s. i förhållande till den potentiellt mer miljömässigt hållbara hampan) eftersom det redan finns en omfattande forskning och information om detta material tillgängligt. Studien kommer därför inte att behandla någon annan typ av bomull, såsom organisk bomull, BCI (Better Cotton Initiative) bomull eller någon annan märkt bomull. Granskningen berör inte olika hampasorter avseende genetik. Avgränsningen sker endast mot olika miljöparametrar såsom upptag och bindning av koldioxid, producering av syre, användandet av gödsel och bekämpningsmedel, samt vattenbehov när det kommer till odlingsprocessen. Undersökningen exkluderas transporter, energianvändning och ekonomiska aspekter gällande produktionskostnader. Därutöver, eftersom bomull är den mest använda fibern i denim förutsätter rapporten att bomullsfibern är lämplig att använda i denim; dessa fiberegenskaper kommer därför inte att undersökas.
2. Metod
Metoden som användes vid utförandet i studien var en kvalitativ fallstudie, vilket i detta fall menas med att ett specifikt fall undersöktes för att få ett representativt resultat som kan generaliseras till ett större ämne (Bryman & Bell 2017, s. 89). I undersökningen kommer användningen av hampa i tillverkningen av materialet denim fungera som den specifika analysenheten (d.v.s. ovanstående
”fall”); materialet hampa i allmänhet ses därmed som det bredare ämnet som studien ämnar att generalisera sina resultat till. En fallstudie tillåter forskaren att göra en inträngande granskning i ett visst ämne och utforska det fullt ut (Bryman & Bell 2017, s. 87). Studien tillämpar även ett genomgående induktivt synsätt. Så till vida att om datainsamlingen visar liknande resultat representerar de något generellt och kan därför ligga till grund för en bredare teori eller slutsats (Halperin & Heath 2012). Datainsamling har skett genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer.
2.1 Tidigare forskning
För att kunna granska hampans möjligheter till att kunna minska miljöpåverkan hos denim, produceras storskaligt, samt att användas i ett denimtyg behövde denim, bomull, hampa och hållbarhet studeras närmare. Denim definieras av bland annat Roshan Paul (2015) och Sara J.
Kadolph (2013) och låg till grund för att förstå vad denim är för tyg, vad för fiber som används och vad den behöver för egenskaper. Bomull studerades med hjälp av aktuell information av Barnhardt (2018) tillsammans med forskning från Karst Kooistra och Aad Termorshuizen (2006) som berörde bearbetningen av bomullsfibern från odling till beredningsfasen. Forskningen och informationen låg till grund för att kunna få en förståelse för hur dagens läge ser ut för denim i sitt första skede som
fiber, för att kunna undersöka om den kan ersättas av hampa. Hampans egenskaper och fiberhantering från odling till beredningen har tidigare granskats av bland annat Raffaella Pergamo, Lucia Briamonte och Domenico Cerrato (2016) samt Git Skoglund (2016) och låg till grund för studiens fokusområde. I aktuell forskning har Subramanian Senthilkannan Muthu (2020) belyst miljöpåverkan hos textilfibrer, vilket tillförde ett hållbarhetsperspektiv för att eventuellt kunna få förståelse till om hampa kan minska denimens miljöpåverkan i ett första stadie på fibernivå.
Datainsamlingen av vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och webbsidor gav en större kunskap kring eventuella utmaningar och möjligheter gällande odling, beredning och användning av hampa i jämförelse med konventionell bomull i denim.
2.2 Intervjuer
Syftet med intervjuerna var att få en ökad kunskap som kunde bidra till en bredare förståelse för hampafibern kring utmaningar och möjligheterna när det kommer till odling, beredning och användning i textil. Det empiriska materialet består av sex intervjuer som är gjorda med en kvalitativ metod. Synpunkter från företrädare för näringsliv och jordbruk var viktiga kriterier i urvalet (Holme
& Solvang 1997, s. 101). Intervjuerna omfattade forskare och initiativtagare som odlat och drivit projekt om hampa, samt svenska textilföretag som använt hampa i sina textila produkter.
Intervjuerna utfördes på ett semi-strukturerat sätt. Genom att följa en manual som innehöll fyra teman, odling, beredning, tyg och övrigt, skapades ett ramverk för att försäkra att frågorna som belystes blev besvarande. Samtidigt som det gav intervjupersonerna möjligheten att påverka samtalens innehåll. Ordningen följdes inte in i minsta detalj, utan fungerade som en guide (Holme &
Solvang 1997, s. 99-101). Frågorna till deltagarna kunde därför variera beroende på vart samtalet styrdes, samt deltagarens bakgrund.
Efter sökning på nätet på hampa fann vi O1 som då kontaktades. O1 gav i sin intervju förslag på flera andra kontakter som kunde vara relevanta för studien; därmed visade sig en typ av snöbollsurval vara en användbar metod för val av lämpliga intervjuobjekt (Naderifar, Goli &
Ghaljaie 2017). Dessa kontaktades och majoriteten av dem kunde delta. Alla erbjöds anonymitet och en förfrågan om ett godkännande att spelas in. Alla som deltog i intervjun godtog att samtalet kunde spelas in. Inspelningen gjorde det möjligt att delta mer effektivt i intervjun och därför kunde en bättre diskussion föras.
O 1-3 = Forskare och initiativtagare som odlat och drivit projekt om hampa. F 1-3 = Textilföretag som använt hampa i sina textila produkter
2.3 Transkribering
De inspelade samtalen transkriberades ordagrant till text. Brus och dålig täckning förekom under inspelningarna. De transkriberade texterna användes till att sammanställa vad alla deltagare belyste om de specifika teman, enligt studiens intervjuguide, som presenteras under resultatet.
Sammanställningen har formen av en berättande text där talspråk omskrivit till en läsbar variant.
Talspråkets variationer finns då inte med, till exempel osäkerhet och ordvändningar. Talpauser och talspråk i text kan ha som effekt att verka inge en större osäkerhet i svaret (Collins 2019).
3. Teoretisk Referensram
3.1 Denim
Alla vävda tyger är en sammanflätning av två eller fler garn. Garnen är varpgarn och väftgarn.
Varpgarn är i längdriktningen och väftgarnen är i tvärriktningen. (Kadolph 2013, s. 255). Denim är ett hårt och slitstarkt varpdominerande 3/1 kyperttyg. Traditionellt vävt med indigofärgat hårt tvinnat varpgarn och vitt löst tvinnat väftgarn (Mayer 2018). I en kypertväv går varje varptråd över två eller fler väfttrådar eller tvärt om och skapar en diagonal linje (Kadolph 2013, s. 278). Denim används för sin slitstyrka och komfort. Egenskaper som bestämmer tygets slitstyrka är bland annat elasticiteten, draghållfastheten och friktions resistens (Danilee Co., LLC 2017). Definieringen av komfort behandlar transportering och absorbering av fukt, termofysiologi och hudsensation (Paul 2015).
Intervju Befattning Typ av intervju Längd av intervju
O1 Universitetsadjunkt
Biosystem och teknologi
Telefon 33m
O2 Docent
Biosystem och teknologi
Videosamtal 35m
O3 Odlare & Entreprenör Telefon 40m
F1 Head of innovation
Klädföretag
Videosamtal 45m
F2 Collaboration and
partnership manager Möbelföretag
Videosamtal 31m
F3 Environmental Manager
Klädföretag - Denim
E-mail -
Traditionell denim är gjort av bomull som än idag är den mest omfattande fibern i denim. Denna fiber kan kompletteras med andra fibrer som till exempel elastan, polyester, lyocell, ull, linne och hampa för att få specifika egenskaper (Paul 2015). Högkvalitativa och fina hampafibrer används till denimtyg (Young 2005). Denim har använts över ett århundrade i klädindustrin, speciellt inom produktion för arbets- och fritidskläder. Tyget kan spåras ända till 1600-talet. På senare år har det även fått en ökad användning inom interiör (Paul 2015). Textila tyger räknas ha en total marknad på USD 399 miljarder vid slutet av 2025 (Market Research Future 2019). Denims totala marknad 2019 var USD 90 miljarder och beräknas nå USD 105 miljarder 2023 (O'Connell 2020). Med andra ord står denim för ungefär en fjärdedel av marknaden för textila tyger.
3.1.1 Konventionell bomull
Konventionell bomull är en term för all bomull som inte är ekologisk odlad eller på nått annat sätt minskar kemikalieanvändningen under produktionen (Kadolph 2013, s. 65). Bomull är en viktig inkomstkälla i fler än 80 länder. De största producenterna av bomull är Kina, Indien, USA och Pakistan (Kadolph 2013, s. 58-59). Bomull har en marknadsandel på ungefär 24% av den totala fibermarknaden (Textile Exchange 2019). Bomull är en stapelfiber som utvecklas i en plantas frökapsel. Majoriteten av denna fiber är krämfärgad när den plockas från frökapseln. Bomullsfibrer har en längd på mellan 1,5-5cm och tjocklek på mellan 16-20 mikrometer beroende på vilken typ av bomull det är (Kadolph 2013, s. 59-63).
3.1.2 Odling av bomull
Bomull härstammar från tropiska områden men odlas idag från varma humida till halvtorra platser.
Det inkluderar därför en relativt stor skara klimat och marktyper. Den föredrar djupa jordar som har goda möjligheter att behålla vatten. Plantan gror bäst i en temperatur mellan 18-30°C, med minst en temperatur på 14°C och högst 40°C. Efter groning behöver temperaturen ligga på minst 20°C, men helst 30°C för att växa effektivt. För att plantan ska blomma krävs det en temperatur på mellan 20-40°C och en natt temperatur på 12-27°C. För att fibrerna i blomman ska mogna och utvecklas som bäst krävs 27-32°C. Det beräknas ta 125 till 175 dagar beroende på klimat och jordtyp från att fröet planteras till att fibrerna är färdiga att plockas (Kooistra & Termorshuizen 2006). Typen av klimat och marker bomullen växer i påverkar hur den odlas och bereds som i sin tur påverkar det ekologiska fotavtrycket och vattenbehovet (Cherrett, Barrett, Clemett, Chadwick & Chadwick 2005).
3.1.2 Skörd och beredning av bomull
Bomull har odlats i mer än 5000 år. Först runt mitten av 1900-talet ersatte moderna odlingsmetoder de gamla metoderna av handplockning och hästplöjning. Dagens maskiner och teknologier gör att bomull kan odlas mer effektivt. Handplockning beräknas kunna ge 200 pounds av bomull per dag.
Med dagens teknik får man dessa 200 pounds på 90 sekunder (Barnhardt 2018).
När en välmående planta blommar blir den först gulvit och sen röd. Därefter dör den och lämnar en boll full av bomullsfibrer. När bollen öppnar sig och fibrerna utsätts för solljus torkar de och blir redo att skördas. Maskiner som Cotton Pickers används för att ta bollarna av bomull från plantan.
Dessa maskiner använder roterande axlar som plockar eller vrider av bomullen från knoppen. Valsar separerar sen bomullsfröet från axlarna. En annan maskin som också används är en Cotton Stripper.
Den är utrustad med valsar med kammar på som slår av bollarna från plantan in i ett transportband.
Båda maskinerna använder luft för att föra bomullen in ett förvaringsutrymme. Därefter överförs bomullen till ett förvaringssläp och pressas till balar (Barnhardt 2018).
Balarna innehåller fibrer, frön och en del andra växtdelar och måste därför separeras för att få fibrerna. Först tas växtdelar som gräs och blad bort. Därefter drar en fintaggad såg bort grenar och andra stora växtdelar. Sedan separeras bomullsfibrerna och frön i en sista processen genom tvättning på grund av att de också innehåller smuts, jord och andra orenligheter. Under tvättningsprocessen går delarna in i en kondensator som pressar fibrerna till nya balar som därefter fraktas till spinnerier och fabriker (Barnhardt 2018).
3. 2 Hampa
Hampa, även kallad Cannabis sativa L, är en ört som ursprungligen härstammar från centrala Asien.
I Sverige har hampa odlats sedan medeltiden, men beräknas har odlats i världen i minst 3000 år.
Under andra halvan av 1900-talet minskade hampaodlingen till följd av nedläggningar av hampaberedningsverk i Sverige. Strax efter att den sista odlingen på Gotland upphörde förbjöds hampaodling i flera länder i Europa. Förbudet infördes som en åtgärd, för att det inte skulle vara genomförbart att odla den indiska droghampan även kallad Cannabis indica (Svennerstedt &
Svensson 2004). Förbudet i Sverige trädde i kraft år 1972 och varade fram till år 2003 (Skoglund 2016, s. 15-16). Förbudet var inte den enda anledningen till att efterfrågan på hampan försvann, även den ekonomiska marknaden för naturfibrer minskade (Skoglund 2016, s. 25). Anledningen till det var att de syntetiska textilmaterialen började göra sig mer populära och gjorde sig svåra att konkurrera med på grund av den billiga produktionskostnaden (Skoglund 2016, s. 27). Hampan har en lång historia inom textila ändamål och i det förindustriella jordbrukssamhället var hampa en uppskattad fiber i kläder och textilier (Skoglund 2016, s. 45).
Hampa var även en viktig planta i andra delar av världen, exempelvis USA. Där räknades hampan som den mest använda grödan fram till år 1937, men den konkurrerades ut efter framstegen kring processindustrin av bomull som medförde en lägre kostnad, likaså framkomsten av syntetfibrer.
Samtidigt introducerades de första lagarna som reglerade cannabisodling och fler framgångsrika kampanjer ägde rum som associerade hampa med en drog. Efter år 1937 blev det olagligt att odla hampa i USA (Kramer 2017). Det är dock lagligt att odla industrihampa i USA idag om den har en lägre THC halt än 0,30 % (Mcgrath 2019).
3.2.1 Industrihampa
Mellan år 1993 och år 1996 legaliserades odlingen av industrihampa i de flesta medlemsländerna inom EU (Carus 2017). Industrihampa är en form av Cannabis sativa, med vissa regleringar. Det måste vara en godkänd sort som bestäms enligt EU’s direktiv där tetrahydrocannabinol (THC) halten ska vara lägre än 0,20 %. Vid odling av hampa i Sverige måste även en ansökan om gårdsstöd skickas in till Jordbruksverket. Om odling sker utan gårdsstöd klassas detta som narkotikaproduktion (Jordbruksverket 2020). THC är det psykoaktiva ämnet som finns i cannabis (Pergamo, Briamonte & Cerrato 2016).
Legaliseringen gjorde det möjligt för industrihampan att göra entré på marknaden inom EU igen och har idag kommit att bli en viktig gröda för biomassaproduktion, men på grund av den växande omtanken för miljörelaterade frågor har hampafibern som råvara blivit aktuell i produktion av textilier, papper och som byggkomposit (Adamovics, Ivanovs & Stramkale 2016). Trots den ökade produktionen i EU är hampaindustrin dominerad av Kina. I Kina har aldrig odling av industrihampa varit förbjudet, vilket har resulterat i en lång historia och därmed kunskap inom odling och beredning av hampafibern (Wang & Shi 1999). I Kina måste THC halten vara lägre än 0,30 % för att räknas som industrihampa (Mcgrath 2019).
3.2.2 Odling av hampa
Hampa växer bäst vid en temperatur mellan 14°C och 27°C och behöver rikligt med fukt och näring under odlingssäsongen (Adamovics, Ivanovs & Stramkale 2016). Trots den föredragna temperaturen klarar hampa även av frost, men inte för mycket torka (Skoglund 2016, s. 29). Det här leder till att hampan kan odlas i ett klimat som sträcker sig från Arktis till ekvatorn (Cherrett et al. 2005). En lämplig markjord är en förutsättning för att hampa ska växa. Marken bör ha god förmåga att släppa igenom vatten, vara väldränerad och syresatt (Bengtsson 2009). Under odlingssäsongen är hampa i
För textil odling rekommenderas från 150-200 plantor per kvadratmeter upp till 500 per kvadratmeter (Eynde 2009).
3.2.3 Skörd och beredning av hampa
Hampans skörd och beredningsprocess kräver ofta ett omfattande manuellt arbete (Skoglund 2016, s. 37). Skörd sker genom att plantan skärs av manuellt så långt ner som möjligt, för att få ut långa fibrer, eller så dras den upp med hjälp av mekaniska verktyg (Kadolph 2013, s. 68). Hampa är en stjälkfiber som utvinns från stjälken av plantan, likt lin. Växten liknar lin i flera aspekter men är generellt grövre och styvare, vilket kan minimeras genom bearbetning och cottonisering (Kadolph 2013, s. 72).
Hampafibrer förekommer i buntar i stjälken av plantan och förseglas med en substans bestående av kolhydraten pektin och lignin. För att fibrerna ska utvinnas och lossa från stjälken behöver pektinerna brytas ned, vilket kan göras genom en process kallad rötning (Kadolph 2013, s. 68).
Rötning skiljer sig beroende på vilken typ av metod som används och kan påverka fiberns kvalité.
Vid rötning löser bakterier upp pektinerna och kan göras under olika förhållanden, t ex på land eller i vatten. Vid vattenrötning kan temperaturen och mängden bakterier lättare kontrolleras med hjälp av enzymer eller kemikalier. Kemikalier påskyndar processen, men kan också ge bestående skador på fibern om inte försiktighet iakttags (Kadolph 2013, s. 68). Ur ett miljöperspektiv kan rötning ha en negativ effekt beroende på hur vattnet som används hanteras. Vattnet innehåller tillsatta kemikalier och kan därmed skapa problem om det släpps ut i vattendrag. Ur det här perspektivet är rötning som görs på land ett mer miljövänligt alternativ (Kadolph 2013, s. 68). Vid rötning på land läggs skörden ut på fält för att låta naturliga bakterier bryta ner pektinerna, vilket är en process som tar tre till sex veckor. Detta görs för att få en jämnare fiberkvalité. Landrötning är beroende av goda väderförhållanden för att inte förstöra skörden (Cherrett et al 2005).
Det finns även en annan typ av rötning kallad steam explosion, där ånga används för bryta isär fibrer från stjälken. Den här metoden gör att fiberns styrka reduceras och kortar ner längden (Kadolph 2013, s. 72). Efter rötningen, när stjälkarna har blivit sköljda och torkat, kan fibrerna lättare separeras från plantans vedämnen genom bråkning eller skäktning (Eynde 2015). Stjälkarna går igenom en process som krossar vedämnena, för att utvinna fibrerna. Vidare, tas de korta och ojämna fibrerna bort genom häckling (Cherrett et al 2005).
Att tillverka hampagarn på en industriell nivå kan medföra en påfrestning på miljön i beredningsfasen (Skoglund 2016, s. 42). Hampafibern är svårhanterlig om fibern är för styv och är i behov av lämpliga metoder och teknologi för att behålla sina egenskaper. Industrialiseringen och förbudet har resulterat i en brist på dedikerade beredningsverk. Likaså, en brist på produktivitet (Pergamo, Briamonte & Cerrato 2016). Hampa bör inte transporteras oarbetad under längre sträckor, då den riskerar att bli mer svårhanterlig. Den bör istället bearbetas i närheten av odlingarna (Skoglund 2016, s. 34). Hampafibern kan spinnas till garn med befintliga industriella anläggningar
som används till lin (Pergamo, Briamonte & Cerrato 2016). Den traditionella tekniken som används för att utvinna hampafibrer har dock inte ändrats på årtionden och är begränsad till lågavlönade länder, på grund av beroendet av manuellt arbete. Metoderna som används i Kina är beroende av manuellt arbete upp till spinning av garn (Cherrett et al 2005).
3.2.4 Cottonisering
För att få fram en textilfiber mer lämplig för bearbetning för textila ändamål måste hampans fysiska struktur och kemisk sammansättning ändras. Det kan kort beskrivas på så sätt att ligninet tas bort för att uppnå en högkvalitativ fiber som är stark men lätt att bearbeta. Processen för att avlägsna lignin kallas cottonisering eller degummering. Degummering kan göras genom kokning eller genom kemisk, mikrobiell eller enzymatisk behandling (Pallesen 2016). Hampan cottoniseras efter bråkning eller skäktning. Fibrerna kokas i en alkalilösning som löser upp ligninet och pektinet (Eynde 2015).
Nackdelen med metoden är att garnet får en försämrad hållfasthet. Cottonisering erbjuder ett mjukare supplement till den traditionellt långfibriga hampan som har svårt att komma ut på marknaden. Därför att den inte är mjuk nog att användas till konfektion (Skoglund 2016, s. 40).
3.2.5 Egenskaper
Hampa har hög fiberstyrka, bra absorptionsförmåga och god isoleringsförmåga (Pallesen 2016;
Skoglund 2016, s. 37). Hampa andas bra och har god förmåga att transporterar fukt (Hodakel 2020).
Därför är det bekvämt att bära kläder gjort i hampa i varma klimat med hög luftfuktighet (Li & Ma 2013). Fibern kan absorbera 12 % av sin vikt i fukt utan att kännas blöt, vilket är mer än bomull (Textile Fashion Study 2012). Fibern är ihålig och rik på syre, vilket gör att anaeroba bakterier inte kan överleva (Li & Ma 2013). Därtill är fibern smutsavvisande och har antiseptiska egenskaper (Skoglund 2016, s. 37). Det finns även andra fördelar, som att den kan blockera över 95 % av solens ultravioletta strålar (Li & Ma, 2013).
Den generella uppfattningen av hampafibern är att den upplevs styv och har dålig elasticitet (Eynde 2015). Således att den är sträv och ger en mindre mjukhet i tyg (Pallesen 2016). Trots dessa egenskaper blir hampatextilier behagligare mot huden desto flitigare den används (Skoglund 2016, s.
42). En hampatextil kan även blekas av tvättning (Skoglund 2016, s. 39).
För att kunna undersöka om hampa är lämpligt att ha i denim presenteras här en tabell med några av dess egenskaper. Egenskaperna som valts är tagna från kapitlet 3.1 om denim som förklarar att dessa
3.3 Hållbarhet
Hållbarhet tar hänsyn till relationen mellan planeten, människor och ekonomin. Det handlar om att den levande generationen på planeten idag måste ta hänsyn till att de kommande generationer ska kunna leva enligt samma möjligheter. Det innefattar faktorer som att inte förbruka alla naturresurser och inte förgifta naturen. I textila sammanhang kan det översättas till att producera textila produkter av material som är förnyelsebara och inte lämnar avtryck på sin miljö. För att kunna analysera fibrers hållbarhet krävs parametrar som upptag och bindning av koldioxid, producering av syre, användandet av gödsel och bekämpningsmedel, påverkan på jord samt vattenbehov (Muthu, Li, Hu
& Mok 2012).
3.3.1 Hållbarhet Bomull
Av all bomull som produceras internationellt står traditionell odling för ungefär 80%.
Bomullsodlingar beräknas ta upp 11% av världens bekämpningsmedel fastän den bara växer på 2,4% av jordens brukningsbara jord. Bomullen står även för 25% av det globala behovet av insekticider. De traditionella metoderna att bespruta har en stor miljöpåverkan, speciellt vad gäller mänsklig exponering. Ungefär 13% av bomullsodlingarna besprutas via luften. Det förekommer fall av kontaminerade närliggande byar via denna metod. Att bespruta för hand står för 52% av bomullsfälten. Det är billigt och effektivt, men det är vanligt att arbetarna blir förgiftade, speciellt i utvecklingsländer. De resterande 35% besprutas via traktorer (Kooistra & Termorshuizen 2006). 3 av de 10 vanligaste insecticiderna som används i bomullsodling är klassade för att vara giftiga och
Hampas fiberegenskaper
Egenskap Hampa fiber
Elasticitet +
Draghållfasthet +++
Friktionstålig +++
Transport av fukt +++
Absorbering av fukt (utan att kännas blöt) ++
Hudsensation +
Termofysiologi (Hur fibern fungerar i värme och kyla)
+++
+ = Svag (Nackdel) ++ = Medel
+++ = Stark (Fördel)
farliga. 7 av 15 vanliga pesticider i bomullsodling är klassade att vara cancerframkallande (Muthu 2020). Bomull behöver mer kväve än något annat näringsämne (Dai & Dong 2014).
Bomull behöver mycket vatten både vid odling och vid beredning. Bevattnad bomull behöver mellan 550 till 950 liter per kvadratmeter med en förväntad produktion av 1600 kg råmaterial per hektar eller 550 kg bomullsfibrer per hektar. En annan beräkning är att, för att producera 1 kg av bomullsfibrer, krävs 10000 till 17000 liter vatten. I klimat där normal nederbörd inte räcker till för att täcka bomullens behov av vatten, tillförs bevattning. Bevattning åstadkoms genom att leda om floder, bygga dammar eller borra brunnar. Olika bevattningssystem skiljer sig i form av effektivitet.
Bevattning appliceras till 53% av världens bomullsfält, men genererar 73% av världens bomull på grund av att bevattnad bomull ger generellt större skördar (Kooistra & Termorshuizen 2006).
Bomull beräknas producera 8000kg syre per hektar, samt absorbera 11000 kg koldioxid per hektar (Li, Hu & Mok 2012).
3.3.2 Hållbarhet Hampa
Ur ett odlingsperspektiv kan hampa undvika skadedjur utan att tillföra några pesticider vid etablering och tillväxtfasen (Li & Ma 2013). Hampa bekämpar också ogräs naturligt på grund av att den växer fort och sås tätt vilket kväver ogräs (Young 2005). Det här gör att hampa är passande för ekologisk odling (Carus 2017). Däremot när det kommer till odlingsprocessen av hampa i Frankrike är det vanligt att besprutning av flugbagge förekommer var åttonde år. Bekämpningsmedel mot ogräs kan även förekomma före etableringen av odlingarna (Eynde 2015). Ett resultat av en forskningstudie menar att användning av bekämpningsmedel inte förbättrar avkastningen (Young 2005). En konsekvens av att hampaodlingarna ofta är småskaliga är att det inte finns många sjukdomar för växten (Eynde 2015).
Hampans långa rotsystem kan använda grundvatten vid torka. Men det kan förekomma bevattning i torrare klimat om vatten finns tillgängligt (Young 2005). Både i Kina och Västra Europa tillämpas inte bevattning av hampa i vanliga fall, utan regnet tillfredsställer behovet (Eynde 2015). Hampa absorberar 22000 kg koldioxid per hektar och växer snabbt, samt har en mognadsfas på 90 dagar.
Därtill växer upp till 4 meter på 100 dagar. Den absorberar därför koldioxid nästan från första dagen den planteras. Hampa förbättrar markstrukturen på grund av att den skyddar och binder jorden med sina långa rötter, samt bekämpar erosion (Vosper u.å.).
Att återställa en förorenad mark med hjälp av en planta kallas phytoremediation. Hampa har visat
3.3.3 Tabell över fibrernas hållbarhet
Tabellens miljöaspekt är baserad på kapitlet 3.3hållbarhet som nämner dessa sex parametrar som nödvändiga att studera för att undersöka hur hållbart ett material är i odlingsfasen. Fokus är på hampa men bomullen är viktigt att ha med för att ge perspektiv då det i dagens läge faktiskt är den mest använda fibern i denim och påverkar därför denimens miljöpåverkan i odling.
4. Resultat
Här presenteras det sammanställda resultatet av transkriberingen från intervjuerna.
4. 1 Odling
Sammanställningen av vad deltagarna svarande gällande odlingen av hampa. Deltagarna presenterade för- och nackdelar närvarande i denna process.
4.1.1 Fördelarna
O1 och O2 sa att hampa är lätt att odla och kan behandlas som vilken gröda som helst. O1 menade också att den är lätt att applicera i ekologisk odling. Som exempel nämndes att odlingen kan radhackas. De sa även att produktionen är småskalig och därför finns få växtsjukdomar. Efter en bra etablering kväver hampa ogräset. En bra etablering åstadkoms med gödsel och framförallt kväve, samt en bra jord- och såbädd. O2 lade till att i deras odlingar har de sett en bra respons på rikligt av kväve. O1 lade till att hampa kan motverka ogräs genom en effekt som heter allelopati som är ett rotextrakt som förgiftar andra plantor. O1 ville påpeka att de inte sett en tendens av att rotextratet är kvar till nästa odling. O2 och F2 sa att hampa bildar kol snabbt. F1 och O3 lägger till att den
Sammanställning av hampans & bomullens hållbarhet
Miljöaspekt Hampa fiber Bomulls fiber
Upptag av Koldioxid +++ ++
Produktion av Syre - ++
Mängd gödsel ++ ++
Mängd bekämpningsmedel + +++
Mängd vatten + +++
Påverkan på jord + +++
+ = Lite ++ = Medel +++ = Mycket - Ingen information
producerar mycket per ytenhet. O1 och O2 vill tydliggöra att i textil produktion måste utsädesmängden vara högre för att få långa slanka fibrer.
4.1.2 Nackdelarna
Fem av sex deltagare förklarade att de har svårt att se nackdelar. O1 och O2 menade att hampa kan möjligtvis bete sig annorlunda om den dominerar ett landskap och odlas som huvudgröda. Då kanske det behövs bekämpningsmedel och bevattning. O2 lade till att hampa kan ha problem med stående vatten vid etablering så marken måste vara väldränerad och såtts på en bra såbädd. O3 tyckte det är svårt att skörda och bereda eftersom fibern är så stark. Den har sönder maskiner under skördning.
4.1.3 Klimat
Enligt O1 och O2 trivs hampa på lättare och bördiga jordar men inte styva leror. Myrjordar funkar också bra vid odling av hampa. Fem av sex deltagande sa att hampa kan växa på både högre och lägre breddgrader och där emellan. O3, F1 och F2 tryckte speciellt på den aspekten för då konkurrerar den inte på platser som vanligtvis har ont om färskvatten, som bomullen gör. O3 förklarade att bomull växer i sub-tropiska klimat. O1 och O2 lade till att den växer som den ska i till exempel norra Sverige men att fiberkvaliteten och avkastningen kanske påverkas om det är kortare växtsäsong.
4.1.4 Vatten
O3 och F3 menade att hampa behöver mindre vatten än bomull. O3 förklarade att den behöver runt tre gånger mindre än bomull och att den inte behöver mer än en traditionell gröda. O1 instämde att den förbrukar ungefär som en spannmålsgröda. Både O1 och O2 sa dock att vattenbehovet är ganska stort, men efter en bra etablering tillfredsställs det behovet av att rötterna tränger längre ner i marken än vanliga växter. O2 lade även till att marken spelar stor roll och om den är bördig brukar inte bevattning behövas. Därtill som huvudgröda har de inte bevattnat hampan, dock som mellangröda under sommaren när det varit torrt kan bevattning ha förekommit.
4.1.5 Kemikalier
Två av deltagarn menade på att efter en bra etablering behövs inga ogräsmedel eller insekticider. O2
O2 förklarade att det inte är någon större skillnad mellan en hampa med högt eller lågt THC i hur man odlar den.
4.1.6 Marken
O2 och F1 nämnde att hampa är en fånggröda som möjliggör för andra växter efter. Speciellt eftersom hampan sparar kväve från att hamna någon annanstans än marken. O1 lade till att hampa har ett djupt rotsystem som kan bygga in kol i djupliggande lager och skapa kollagringar. O2 kompletterade med att den bildar snabbt mycket kol men att det mesta av kollagringen i deras energiodling bränns upp eller på annat sätt försvinner. Runt 85% ovanjord och 65% underjord.
Resten lagras in stabilt.
4.2 Beredning
Sammanställningen av vad deltagarna svarande gällande beredning av hampa och tillverkningen av hampatextilier.
4.2.1 Beredningsteknik
Två av sex deltagande förklarade att det traditionellt är mycket manuellt arbete med hampa för att få fram en textilfiber och därför behövs en mer industriell process. O1 gav exempel på en industriell enzymatisk process som används i Danmark. F3 lade till att det därför krävs mer energi för att tillverka textilfiber av hampa än bomull. Eftersom bomull kan användas i sin vanliga form, endast rengöras för att kunna spinna till garn. Medan hampa måste rötas för att ta bort bindemedlet och då bli mjukare och mer följsam. En naturlig rötningsprocess är dessutom mindre regelbunden i kvalitet och tar längre tid än en industriell metod eftersom den är mindre kontrollerad. F2 gav ett exempel på att hampa från några leverantörer inte nådde upp till deras kvalitetskrav. F3 fortsatte att en industrialiserad rötningsprocess använder ofta starka kemikalier och mycket vatten för att mjuka upp fibrerna. F2 instämmer att kemikalierna är den värsta biten vid hampaproduktion. Dock trodde F2 att det inte är några toxiska kemikalier som används men att gamla fabriker har en tendens att släppa ut kontaminerat vatten och därför måste det vara under uppsyn. F1 poängterade också att rötning av hampa kan övergöda vattendrag, men att deras hampa är certifierad att inte göra det för att den rötas på land. F3 tillade att de inte jobbat med cottoniserad hampa men trodde den processen är mer intensiv än vanlig rötning för att ta bort mer bindningsämne som gör den mycket mjukare och liknar därför bomull i känslan. O3 förklarade att processen till fibermaterial är svår och kostsam. I Kina finns tekniken så det bör gå att fixa även i Sverige. F2 kompletterade med att det inte var någon enkel och rak väg att utveckla processen till fibermaterial.
4.2.2 Tillverka hampatextilier
O1 och O3 menade att Sverige inte är vana att producera textilfibrer i Sverige. Därför poängterade O1 att det inte är lantbrukarna som har kompetensen att förädla till textilfibrer utan det är textilindustrin. Både O1 och O2 förklarade även att det behövs en anläggning som bearbetar fibrerna som kan säljas till textilindustrin. O2 tillade att det behövs satsningar men att det också skett många misslyckade försök i Europa och att det inte är en självklar business. F2 kompletterade att det inte finns tillräckligt med odling i Sverige för att underhålla en anläggning. Därtill att kostnadskalkylerna inte håller för längre transportsträckor utan att fabriken måste ligga intill odlingar. F3 fortsatte att det skulle kunna bli mer kommersiellt gångbart om rötningsprocessen utvecklades ur ett miljöperspektiv, samtidigt som processen blir mer kontrollerad vilket garanterar en jämnare kvalité på fibrerna. O3 poängterade att hampan som textilmaterial kan verka för att hjälpa bomullsindustrin att bli mer hållbar genom att agera som en komplement.
4.3 Fiberegenskaper och tyg
Sammanställningen av vad deltagarna svarande gällande fiberns egenskaper och deras upplevelser av hampatyg.
4.3.1 Denim
Bara ett av företagen som deltog har arbetat med denim av hampa och bomull. F3 svarade att de fiberegenskaper de letar efter i ett denimtyg är att det ska finnas en klassisk denimkänsla, men att det beror på vilken style, lite styv och antingen sträv eller mjuk. Tyget ska även kunna slitas in på ett snyggt sätt, samt kunna färgas och tvättas på ett vacker sätt. F3 trodde att om de skulle använda cottoniserad hampa blandat med bomull skulle de få samma kvalité som de letar efter i denim. Den hampan som de jobbat med tidigare har inte varit cottoniserad, vilket gav ett speciellt utseende och känsla på tyget. Den blev mer "noppig", vilket passade för vissa av deras styles men inte för alla.
4.3.2 Hampa & Bomull
Alla personer som deltog svarade att hampafiberns främsta egenskap är att den är stark. F2 svarade att hampan får ett rustikt intryck och att man kan få intressanta effekter om den blandas med bomull.
Den blir uttryckfull, vilket var en faktor som uppskattades av deras designers och utvecklare. Ingen av företagen som deltog använde sig av 100 % hampa i någon produkt med anledningen till att tyget
och menade att hampa fungerar väldigt bra att stärka upp andra fiber med. När F1 började jobba med tyg av hampa upplevde de att det krympte mer än ett bomullstyg, men att de löste det problemet.
Fortsättningsvis berättade F1 om den första skjortan som de gjorde i hampa och menade på att den blir snyggare för att den slits in snyggt, precis som bomull gör. När man tvättar den så bleknar den liten grann i färgen och den slits in som ett par snygga jeans.
4.4 Övrigt
Här sammanställs övriga möjligheter och problematik som uppkom under intervjuerna som har betydelse för undersökningen kring hampans möjlighet att agera som ett ersättningsmaterial.
4.4.1 Marknaden
Två av företagen som deltog svarade att de ville minska sin användning av bomull och de därför började intressera sig för att arbeta med hampa istället. Alla deltagare svarade att det är svårt att få tag i hampa från Europa eftersom att utbudet är så lågt, samtidigt som Kina dominerar hampaindustrin. F1 refererade till att det är lätt att få tag i hampa från Kina, men hade hellre sett att de hittade europeisk hampa. F3 svarade att de hade använt hampa i ganska liten utsträckning, vilket berodde på att de inte ville leta leverantörer från Kina. De hade heller inte prioriterat att leta efter någon leverantör i Europa, utan istället fokuserat på att utveckla kontakten med sina befintliga leverantörer gällande ekologisk bomull. O1 svarade att marknaden håller tillbaka hampaodlingen för att det inte finns en tillräckligt stor efterfrågan. Det saknas en kunskapslucka. Odlarna fungerar som en råvaruleverantör och innan fibrerna är klara för att säljas till textilindustrin så behövs det en aktör som kan bearbeta fibrerna.
Deltagarna poängterade att marknaden måste definieras och att efterfrågan i dagens läge är liten.
Samtidigt så pratade O3 att det finns en marknad där människor köper hampakläder och att det finns svenska textilföretag som tillverkar produkter i hampa, som vid inledande dialoger menar att de velat använda svensk hampafiber om det fanns. Svaret stämde överens med de tre företagen som intervjuades då alla efterfrågade en europeisk hampafiber. Fem av sex av deltagarna pratade, mer eller mindre, om hampaodlingarna som finns i Rumänien. F2 refererade till deras innovationsprojekt där de var med och satte upp en fabrik i Rumänien i samband med en hampaodling för att tillföra ett beredningsverk. Meningen med projektet var att undersöka om det var lönsamt och hållbart att sätta upp en egen tillverkning av hampa. Projektet stötte på problem då det inte fanns tillräckliga volymer av hampafiber för att komma upp i en effektiv produktionskapacitet. F3 trodde att efterfrågan ökar och att den har potential att öka ännu mer om fler leverantörer erbjuder hampa som är från Europa eller USA.
4.4.2 Synen på Cannabis Sativa
Fyra av de sex deltagande menade på att associationen till droger är problematisk. F1 pratade om
"the evil cousin" som medför svårigheter i kommunikationen. Med detta menas att det ligger en förlegad syn på hampa för att den tillhör cannabis-familjen och att ordet cannabis är stigmatiserat.
F1 och O3 tryckte på svårigheten i att diskutera hampa utan att diskussionen om en legalisering av cannabis eller att man skulle vara drogliberal ska uppstå trots att de inte har något med varandra att göra. F2 berättade att de var rädda för diskussionen från en början och att de förberedde sin kommunikationsavdelning på eventuella frågor, men att de inte stötte på någon. O2 talade om att hampan lever sitt eget liv på grund av imagen att vara drogrelaterad samtidigt som att den i litteratur beskrivs som en supergröda, men att man ska betrakta den som en vanlig gröda med bra egenskaper och komma bort från imagen. Industrihampa (Cannabis Sativa L.) är en beteckning för att förmedla att det inte är drogvariant och ska därför inte betraktas som en.
Synen på cannabis resulterade i ett förbud i flera länder, som medförde en stillastående industri och en brist på kunskap. O3 menade att i de länder som ett förbud aldrig har införts har man kunnat forskat och hitta innovativa lösningar i flera årtionden. Att den tekniken och kunskapen som behövs för produktionen av hampafiber finns i länder som till exempel Rumänien, Frankrike och Kina där det aldrig varit förbjudet att odla industrihampa. Även O2 refererade till att tekniken för att producera hampa finns, men hänvisade också till att en marknaden måste utvecklas. O2 fortsatte och menade att det finns en problematik kring kapaciteten att producera på en industrinivå, för att det behövs stora volymer och därmed stora anläggningar. I Sverige till exempel finns inte den kapaciteten idag och det skulle behöva resurser för att satsa på maskiner.
4.4.3 Framtiden
Alla deltagande var positiva till hampa och ville se mer av fibern i framtiden, men att det krävs investeringar och vidareutveckling. F2 tyckte att hampan är en underskattad fiber som hade kunnat vara mer användbar och hoppades på en utveckling, samt en större användning av hampa i syftet att fler än deras företag vill minska användningen av bomull. Det skulle vara intressant att få upp efterfrågan och att kanske EU skulle kunna vara med och bidra så det kan odlas mer hampa. F2 menade att världen och planeten i så fall skulle vara på en god väg framåt för att komma undan bomulls behovet. Även O3 tryckte på att det måste finnas en diskussion kring investeringar gällande hampa, likaså innovation, utveckling och forskning. Det skulle behövas större projekt med olika aktörer, både stora och små, där pengar investeras för att främja en hampaindustri. Om man ser till
5. Resultatdiskussion
Diskussion kring hampans potential.
Hampa absorberar fort en relativt stor mängd koldioxid (CO2) per hektar i relation till bomull.
Därför kan en parallell dras till produktion av syre (O2) som varken litteraturen eller deltagarna nämnde någonting om. Eftersom att en stor mängd koldioxid absorberas och blir till bundet kol (C) i hampan bör även en stor del syre produceras eftersom syret är kvar från koldioxiden efter att kolet har bundits. Därför producerar troligtvis även hampan mer syre än bomull per ytenhet.
I textilproduktion sås hampan tätt och producerar därför mycket fibrer per ytenhet, vilket är en metod som gör att hampa ger mer fibrer per ytenhet än bomull. Hampan behöver även mindre vatten än bomull, eftersom den i största allmänhet inte bevattnas. I torrare klimat kan den behöva bevattnas men det som talar för att vattenbehovet fortfarande troligtvis är mindre än bomull är hampans unika rotsystem som tränger långt ner i marken och kan hämta vatten. Det bör tilläggas att hampan använder sig av betydligt mindre bekämpningsmedel än den konventionella bomullen. Det är nödvändigt att använda gödning till hampaodling, men detta kan enkelt anpassas till ekologisk odling. Hampan kan i praktiken odlas i flera olika jordtyper och klimat, dock är detta inte nödvändigtvis särskilt effektivt eftersom både kvalitet och avkastning i slutändan kan påverkas. Vad som snarare gör hampan till en stark utmanare till den konventionella bomullen är dess egenskap att framgångsrikt kunna odlas på platser där det finns gott om färskvatten. Detta sätts i rak motsatts till bomullen som i många fall odlas i sub-tropiska områden där färskvatten är en bristvara.
Hampan används ofta som en fånggröda för att fånga upp kväve och andra farliga ämnen, såsom tunga metaller och farliga partiklar, vilket kan göras utan att skada själva fiberkvaliteten påverkas negativt. Dock skall det nämnas att dessa fibrer inte går att tillämpa i textila ändamål då det kan finnas en hälsorisk om dessa kommer i kontakt med huden. Dessa egenskaper visar på hur hampa kan lämna ett positivt avtryck på sin odlingsmark och miljö. Vidare är en konsekvens av att hampa odlas relativt småskaligt är att den förhåller sig relativt skonad från sjukdomsangrepp. Kopplingen kan därför göras till att det hade kunnat se annorlunda ut om hampan användes mer som huvudgröda och dominerade landskap, då det möjligtvis hade behövts användas mer bekämpningsmedel och bevattning. Eftersom bekämpningsmedel dock ej märkbart har förbättrat skörden talar det för att hampa generellt står sig bra mot eventuella sjukdomar där bekämpningsmedel annars är nödvändigt.
Litteraturen beskriver att hampaindutrin har stått still i årtionenden, vilket har resulterat i en brist på kunskap och teknologi. Endast i de länder där hampa inte varit förbjudet har hanteringen av hampafibern haft framgång. Den nödvändiga teknologin är därmed tillgänglig, men är i behov av ytterligare utveckling. I beredningsprocessen kan hampafibern upplevas som problematisk.
Rötningsprocessen tar lång tid och beroende på vilken metod som väljs kan det ha en påverkan på miljön eller fiberns egenskaper. Vattenrötning skapar en möjlighet för att utöva en kontrollerad process som resulterar i en jämn kvalité på fibern. Kemikalierna påskyndar processen vilket gör den
passande för industriell produktion. Däremot är den ur ett miljöperspektiv inte att föredra. Rötning på land är därför ett mer miljövänligt alternativ, men tar för lång tid och riskerar en ojämn fiberkvalité. Detta är något som poängteras av både litteraturen och de intervjuade. Ur den här synpunkten finns det en större problematik i beredningsprocessen av hampa i jämfört med bomull som är lättare att bearbeta, vilket medför svårigheter att producera storskaligt. Beredningsprocessen är därför i behov av investeringar för att bidra till innovativa och tekniska lösningar som gör det möjligt att producera hampagarn på en industriell nivå, med en mindre miljöpåverkan.
Två av företagen som deltog i studien hade börjat använda hampa för att hitta mer miljövänliga alternativ till bomull och på så sätt minska sin användning av bomull. Ett av dessa företag menade att det finns fler än deras företag som vill gå samma väg, vilket leder till att det finns en efterfrågan från företagens sida. Detta är väsentlig information som förhoppningsvis kan leda till att hampa kan odlas mer som huvudgröda i Europa, för att ge en större avkastning. Flera av de intervjuade påpekade just att odlingarna måste öka för att underhålla en anläggning och därmed komma upp i en effektiv produktionskapacitet. Allt ligger dock inte på odlarna. Lantbruket har inte kompetensen att förädla textila fibrer och behöver därför samarbeta med textilindustrin. Förslagsvis krävs ett engagemang mellan lantbruk och textilföretag där båda parter gemensamt kan föra en diskussion och arbeta för att bygga upp hampaindustrin igen. Då samtliga deltagare visade sig ha en positiv inställning till hampans användning ses detta som en möjlighet.
Hampans lämplighet att användas som material i denim undersöktes främst egenskaperna slitstyrka och komfort. Denim ska först och främst vara mjuk, men kan även vara sträv beroende på vad för stil denimen ska ha. Därtill att tyget ska ha klassisk denimkänsla och få patina på ett snyggt sätt via användning och tvätt. Hampans främsta egenskap, som nämns i både litteratur och av de intervjuade, är att den är slitstark, vilket betyder att den uppfyller den första egenskapen som efterfrågas i denim.
Däremot har den sämre komfort då den har låg hudsensation och dålig elasticitet. Dessa nackdelar gör att hampan måste blandas med andra fibrer för att göra den mindre grov och skönare mot huden.
Ett annat sätt för att göra den mjukare är att cottonisera hampan. Hampan kan även ge ett rustikt intryck, slitas in snyggt och blekas vid tvätt. Egenskaper som anses positiva i ett denimtyg. Specifikt slitstyrka gör att den även är lämplig att stärka upp andra fibrer med. Ett slitstarkt tyg kan även medföra en längre livslängd på ett plagg, vilket är en viktig aspekt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Empiriskt material och tidigare forskning tar upp en stigmatisering kring hampa. Främst en stigmatisering kring hampans relation till cannabis och dess konsekvenser, men också om att hampa är en supergröda. Finns det då ett etiskt problem med synen på hampan? Istället för att prisa eller
6. Utvärdering av studien
Kritiska reflektioner kring det genomförda arbetets styrkor och svagheter, relevans, pålitlighet, validitet och etik.
6.1 Relevans, Pålitlighet och Validitet
Den här studien bidrar med kunskap till vetenskap inom textilteknologi genom att visa hur lämpligt hampa är att använda som fiber i denim. Denna lämplighet undersöks genom att studera vad för egenskaper denim behöver och om hampan har dessa egenskaper. Därtill generaliserar studien till att kunna appliceras hampa till tyger generellt inom textilindustrin. Detta hjälper textilindustrin att öka sin hållbarhet, vilket är aktuellt i dagens textilindustri. Därför har studien även hög aktualitet.
Fallstudien är bearbetad för att få en logisk struktur med ett konkret syfte, relevanta forskningsfrågor, trovärdiga referenser och realistiska analyser. Som i sin tur har gett en generaliserbar slutsats som ger svar på syftet och forskningsfrågor, vilket ökar validiteten.
Då det empiriska materialet i form av intervjuer jämförs med tidigare forskningsresultat, ger det studien en god pålitlighet genom att positiva data för hampans möjligheter, bekräftas vid en jämförelse. Det är värt att nämna att det var få som kunde delta i intervjun. På grund av detta var det i vissa fall tunt på information kring specifika ämnen. Men eftersom intervjupersonerna besitter specifika kunskaper som efterfrågas till studien är den informationen pålitlig. Denna studie var första gången författarna strukturerade och genomförde intervjuer. Till en början var det svårare att genomföra en intervju, men under intervjuarbetet förbättrades författarnas förmåga att hitta relevanta uppgifter för syftet.
Med tanke på att personer från både lantbruket (med forskningsbakgrund) och näringslivet intervjuades fick studien ett ytterligare djup då studien får perspektiv från både när hampan planteras till att produkten är klar. Därför kunde studien behandla information från hela kedjan vilket ger en hög validitet. Om bara en av sidorna hade intervjuats hade studien med stor sannolikhet fått en skev bild kring ämnet om dess nyttigheter och problematik.
Parametrarna som studien fokuserar på kring miljöaspekter och relevanta egenskaper för denim grundar sig främst i den litteratur som studien använde sig av. Parametrar relevanta för denim fastställdes även till viss del med hjälp av intervjuerna. Potentiellt kan det förekomma att fler parametrar är nödvändiga för att värdera både miljö och denim, vilket även hade kunnat påverka resultat och generaliserbarhet. Det är därför essentiellt att se detta som ett betydelsefullt bidrag till forskningen om hampa och inte ett definitivt svar kring ämnet.
Det är av vikt att lägga till att vi delvis valde just hampa pågrund av en redan befintlig åsikt om att hampa är en miljövänlig och stark fiber och att den har används mycket förr. Därför kan information
omedvetet exkluderats under datainsamling som hade kunnat förändra den befintliga åsikten. Det som ändå talar för studiens opartiskhet är att både för- och nackdelar lyfts.
6.2 Etik
Allt material som samlades in från intervjuerna används endast till denna studiens forskningsändamål. Därmed kommer intervjumaterialet inte användas till något annat. Alla som deltog i intervjuerna har rätt till anonymitet, därför fick först deltagarna bekräfta om de villa vara anonyma. Alla deltagare blev i slutändan anonyma för att deras uppgifter ska kunna skyddas på ett enklare sätt. För att bevara deltagarnas anonymitet refereras de med alias. Deltagarna fick även bekräfta om de samtyckte att samtalen spelades in. Dessa inspelningar kommer att raderas när rapporten är godkänd. Därtill under studiens uppbyggnad har noga källhänvisning används för att inte plagiera någon annans arbete eller på annat sätt missleda var informationen kommer ifrån.
7. Slutsats
Denna studie har besvarat följande tre forskningsfrågor:
• Hur hållbart är hampa i denim i förhållande till konventionell bomull ur ett odlingsperspektiv?
• Hur fungerar beredningsprocessen av hampa jämfört med bomull?
• Utifrån denna studies teoretiska referensram, uppfyller hampa denimtygets produktegenskaper som idag definieras av konventionell bomull?
Hampa kan minska miljöpåverkan ur ett odlingsperspektiv i denim och är därför en mer hållbar fiber i denim ur ett odlingsperspektiv jämfört med konventionell bomull. Pågrund av fiberns grova egenskap är den dock svår att ersätta till 100 %. Hampa har många egenskaper som passar för främst sträva denimtyger, men också mjuka om den antingen används som blandfiber eller potentiellt även i cottoniserade form. Hampafibern är problematisk i beredningsprocessen då kvaliteten varierar och processen tar lång tid i jämfört med bomull. Om efterfrågan ökar och investeringar i beredningsprocessen görs kan det bidra till fler hampaodlingar och beredningsverk, som resulterar i en högre avkastning av användbara hampafibrer. Detta skulle alltså öka dess kapacitet att produceras storskaligt. Aktörer måste våga investera och se bort från stigmatiseringen.
Med detta sagt kan också slutsatsen dras att hampa även fungerar att användas till andra styva tyger.
Alternativt som en blandfiber i ett garn för att stärka upp ett tyg. Detta hade också medfört att
8. Fortsatt arbete
Framtida studier bör genomföra praktiska tester för att komplettera den teoretiska informationen i studien om vad hampa har för egenskaper. Tester som förser information om fiberns slitstyrka och komfort. Framtida studier bör även undersöka hur hampa förhåller sig till BCI bomull istället för som rapporten gjort med konventionell bomull. Med tanke på att en stor skara företag, främst svenska, börjar använda BCI bomull istället för konventionell bomull. Det framkom under undersökningen att Rumänien och Frankrike har haft en konsekvent produktion av hampa. Därför hade det varit intressant att studera vidare om deras aktuella användande av hampa.
Denna fallstudie studerade denim specifikt. Framtida forskning bör därför forska på andra typer av tyger som analysenhet för att få en bättre bild av generaliseringen som denna studie kommit fram till. Det hade även varit intressant med forskning kring vilka typer av fibrer som är bäst att blanda med hampa och i vilken mängd, både ur miljösynpunkt och produktegenskaper. Studien hittade även att hampan har många bra egenskaper förutom de som behövdes för denim. Egenskaper som till exempel antibakteriell och smutsavvisande. Dessa egenskaper är lämpliga till en mängd andra textilområden som till exempel arbetskläder inom sjukvården. Därför är ett förslag att även undersöka om hampa passar till arbetskläder, specifikt inom sjukvården.
