• No results found

st den

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "st den"

Copied!
79
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SÅMEDIGGI I SAMETINGET

Styrelsen

2017-09-12--13

FÖREDRAGNINGSl.ISTA- styrelsemöte den

12 -13

september

§ 125 Föredrat,>J1ingslista och justei:are

Administration

§ 126 Rapporter och information

1. Styrelse och (vice styrelseord.förande)rapport 2. Chefsrapporter samt information kanslichef 3. Ev Rapporter

från

förtroendevalda

4. Ev Otdförandebeslul

o. Styrelsen och nänu1dernas rapporter till plenum

§127 Ekonomi

1. Budgetuppföljning pei• 31 augusti 20] 7 2. Preliminära budgelTamar för budget 20J 8 3.

Jntem

styrning och kontroll ((SK-)rapporl'

t!, Ansökan om ans lagskredit angående katastrofskadeers8ttning 5, Korttidsstudiestöd

i

samiska

§ 128 Pörordni.ng om resor och ersättning för förtroendevalda i Sametinget

§ 129 Sarnmanträdesplan för plenum 2018-2021

§ 130 Sammanträdesplan för styrelsen 2017-2018

§ 131 Valärenden

1. Val tlll Nämnder, arbetsgrupper däi· Sametinget har utsett eller nominerat ledamöter till 2. Nätverl< för samisk hälsa fel arbetsgrupp angående centrum

för

samisk hälsa

3. Arbetsgrupp framtida samepolitik

4. Länspartnerskap i Norrbotten -Agenda 2030 5. Regionall forum Norrbotten

6. Sarnisk parlamentarisk Råd SPR arbetsgrupp angående gemensam rnvdjurspolitil<

7. Samverkansråd inom förvaltningen av björn, varg, järv, lo och kungsörn i Norra Norrland 8. Samverkansråd jnom förvaltningen av björn, varg, järv, lo och kungsörn i Mellersta

Norrland

9. Strukturfondspartnerskap i Över Norrland 2014-2020 10. Strnkturfondsparb1erskap för Mellersta Norrland 2014-2020

11.Styrkommitten för det territo1·iclla samarbetsorganet Nord 2014-2020 12. Övervakningskomrnitten för de åtta regionala strukturfondprogrammen 13. Övervaknin.gskommitten Landsbygdsprogramrnen 2014-2020

14. Arbetsgrupp gruvpolicy

§ 132 Remisser

1. Remiss; Departementspromemoria Änd1:ingar i bestämmelser om val till Sametinget 2. Re.nussUsta

bilaga

bilaga

bilaga

bilnga

bilaga

/Jilaga

(2)

SÅME DIGGI I SAMETINGET

Styrelsen

2017-09-12--13

§ 133

§

134

Inbjudningar/Meddelanden

Motioner 1. M 495 -

2. M 497 - 3. M 499- 4. MSOO-

5. M 501 6. M 502-

7. M

503-

8. M

soit -

9. M 505- 10.M 506-

ll.M507- 12.M 508- 13. M 509- 14.M 510- 15.M 5J1- 16. M 512- 17.M 513- 18. M 514- 19. M 515- 20. M 516-

Upphävande av föresl<rifler om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) Dispens för hjälmlvång för motordrivna fordon

Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar

Angående fastighetsverkets och Svcaskogs försäljningar av skogsmark inom renskötselområdet

Tillägg

i Sametingsordningen lnrätlande av samiskt äldreråd

Den skogssamiska assimilieringsprocessen Sametingets konstruktion

Kompenserade EU-finanseriet livdjursstöd till rennäringen

Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen, fastställande av skadenivåer,definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens initiativ

Försöksverksamhet med sameby Skydd av samisk mark

Alla vuxna skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska J landlingar inför plenum till crs~tt<ire

Ungdomsrådet som remissinstans Samisk nationaljojk

Samisk språkutveckling

Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll Dekolonisering av Sametinget

Renskötsel poliser

§

135 Parlamentsbyggnaden

§ 136 Möte med nordiska rådet

§

137 Deltagande i COP 23

§ 138 Laponiatjuolljudus

/1ilngn bilngn

2

(3)

Chefsrapportering Sametinget

Datum Avdelning Enhet /område Budget för perioden Utfall per 31/8 Kommentarer budgetutfall

Stab 972 208 •

lse bilaga ekonomiskt utfall

1/6-31/8 2017 Ekonomi o adm 3 559119

*

Mål och uppdrag

•Verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.

•Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen,

• fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,

• medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,

• informera om samiska förhållanden, och

• utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2D10:868}.

Övergripande mål 2017

Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom:

o ökat inflytande I ekonomiska, sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället

o ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land-och vattenområden samt naturresurser

•Starkare samiskt näringsliv genom:

o en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o breddad samisk näringsbas

o ökad lönsamhet bland samiska företagare

• Ökad användning av samiska språket

Verksamhetens mål

•Vi är kompetenta ambassadörer för samisk kultur och det samiska samhället

• Det finns ett stort förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten, regering, riksdag och övriga myndigheter

•Vi använder oss av och förmedlar samisk kunskap med utgångspunkt i arbediehtu och ett holistiskt synsätt

0 Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö

• Vi har ett utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna

• Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser med olika myndigheter har ökat

• Fler i det samiska samhället och på kansliet använder och talar samiska

• Ökad användning av det samiska språket muntligt och skriftligt

• Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningen

~ . -

~ ~

~ •

(4)

Aktiviteter under perioden

Ekonomisystemet agresso uppdaterades i början av juni.

Invigning av nytt plenum inför ny mandatperiod.

Projektplan för uppdrag "Kartläggning rasism mot samer" färdigställd samt utsänd för anbudsförfrågan i juli.

2016 års lönerevisionsarbete avslutades.

Avvikelser gentemot plan

Inga avvikelser enligt plan finns att rapportera.

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc.)

Rekryteringsarbet pågår för språkkonsulent, Språkcentrum samt vikarierande kulturhandläggare.

!sk-rapporten inlämnad. Fortsatta problem med Statens service center(SSC) samt anslagssparande på samtliga anslag exklusive anslag främjande av rennäring.

(5)

Övrigt (tex deltagande i möten, konferenser etc.) Kanslichefen har de/tagit på följande möte/samråd:

31/5-1/6 Deltagit på SSR årsmöte.

7/6 Ungdomsrådets besök på regeringskansliet.

9/6 Möte med TRV Luleå.

12/6 Fördjupad myndighetsdialag Stockholm.

13-14/6 Styrelsemöte Stockholm.

20/6 Möte Östersund.

26/6 Kontorsmöte Törnaby.

9/8 Presidiemöte.

11/8 Kontorsmöte Jokkmokk.

21-22/8 Möte Sametingsdirektörer Anar.

23-24/8 Möte Stockholm Forum Levande Historia.

Ekonomichefen har delatagit i följande:

Styrelsemöte juni samt utbildning i GDPR vilket är ny lag som ersätter personuppgiftslagen(PUL).

GDPR kommer innebära omställning av bland annat personuppgifter vilket ska färdigställas till april 2018.

(6)

Chefsrapportering Sametinget

Datum Avdelning Enhet/område Budget Utfall per 31/8 Kommentarer ...

~

..

budgetutfall .. :> - -

2017-08-31 Giella, kultuvra ja Unneplågo/UnnitJogu 2 200 000 1223710

~ ~

diehtojuohkin

,.,,,,~

Mål och uppdrag

Sårnediggi

Siimcdigge .-1- - - -- - -- - - -- - - -- -- - - - -- -- - - -- - -- - - -- - - -- - - ----...Sifniediggic

Mål och uppdrag

Satmierugkjc

Målet för minoritetspolitik är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas möjlighet till inflytande, och stödja de historiska minoritetssprå.ken så att de hålls levande.

Minoritetspolitiska tre delområden, som ska följas upp, är:

!.Diskriminering och utsatthet 2.Inflytande och delaktighet 3. Språk och kulturell identitet.

Enligt Sametingets språkpolitiska handlingsprogram:

Mål 4. Alla samer har möjlighet att återta och/eller utveckla sitt samiska språk utifrån individuella be hov.

MåJ 6. Samiska ska vara synligt

j

samhället.

Mål 10. Sametinget agerar som förebild på hur samiskan används, värdesätts och s tärks

i

samhälJet Enligt Handlingsplan för jämställdhetsintegre:ring på Sameti nget 2015-2018:

Effekhnål 2 Fl er medborgare tar del av Sametingets verksamhet Resultatmål:

- jämn könsförde lning på aktivteter anordnade av Sametinget

-Inneha kunskap om v ilka utvecklingsområden som finns samt skapa handlingspJan utifrån det?

- Inneha kunskap om vilka målgrupper vi inte når ut till.

Övergripande mål 2017

[°kad användning. av de samjska språken . - - I

1

(7)

Verksamhetsmål

- Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt minoritetspolitiken och statsbidraget användning följs upp.

- Kunskapen om nationella minoriteters rättigheter och det allmännas skyldigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ökar.

- Information om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken är tillgänglig och spridd

i

samhället.

AktivHeter under perioden

- Årsrapport till departementet. Inlämnad 4 april - Stöd till statliga :myndigheter med särskilda uppdrag - Statsbidrag till kommuner/landsting

(Utbetålning av statsbidrag till kommuner och landsting inom det samj ska förvaltningsområdet sker senast den

1

april årligen. Kommunerna och landstingen lämnar en ekonomisk redoyjsning samt kartläggning enligt särskild mall, senast den 15 februari året efter bidragsåret.) - Utbildning kommuner och landsting

i

LoNM. Utbildningen genomfördes

25

april, även Länsstyrelserna var inbjudna.

UtbiJda kommuner/landsting/myndigheter vid behov. Krokom

26

april - lnformatfonsträff med länsstyrelserna, Mötet var 4 maj

- lnformationsträ ff fö r samordnare. Mötet genomfördes 17-18

maj

- Avstäm.ningsrnöten departementet. Den 17 maj

- Utgivning av

4

nyhetsbrev, andra nyhetsbrevet utgivet

i

början av juni - Gemensamma planeringsmöten med länsstyrelsen. Senast den 13

juni.

- Påbörjat planeringen av äldreomsorgskonferensen.

- Påbörjat arbetet med programmet till MR-dagarna.

Kommande aktiviteter

- Övergripande uppföljning av tillämpningen av lagen och minoritets politiken

(Uppföljningssystemet bygger på indikatorer uppdelade på de tre minoritetspoJitiska delområdena. Underlaget til1 indikatorerna är främst inhämtade frå n enkätsvar från kommuner, landsting, övriga myndi gheter samt företrädare för samerna och de nationella minoriteterna.

Insamlinl! av nationell statistik och annan data från statliga mvndigheter och pubUc servicebolag ligger till grund för de nationella

2

(8)

indikatorerna. Andra viktiga underlag är samråd en med samerna och nationella minoriteter, nätverksträffar med samordnarna och myndigheterna.)

Utbilda kommuner/landsting/myndigheter vid behov.

- Informationsinsats om äldreomsorg, (genomföra 1 konferens för äldreomsorgschefer, verksamhetschefer och personal, samordnare, politiker, NM)

- Årlig revidering och tryck av infomaterial

- Deltagande

i

MR-dagama i Jönköping med seminarium och informationsmonter - Deltar med informationsmonter under Socionomdagarna

i

Stockholm.

- U tgivning av

4

nyhetsbrev, - Annonsering, äldreomsorg

- Radudallama (samråd med samer)

- Gemensamma planeringsmöten med länsstyrelsen.

- Utbilda kommuner/landsting/myndigheter, Avvikelser gentemot plan

Deltagande under Politikerdagarna i Göteborg med informationsmonter. Utgår och ersätts med Socionomdagarna, då temat stämmer bättre överens med äJdreomsorgstemat.

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc

Övrigt I t ex deltagande i möten, konferenser etc)

Ingått som expert i Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku

2016:02).

Inskickat synpunkter på utredningen samt särskjJt yttrande.

Avdelningsmötet

i

Anar.

Deltagit

i

myndighetsdialogen med tjänstemän från regeringen ang minoritetspolitiken, den 29 maj.

Påbörjat arbetet med remissvar tiU SOU 2017: 60, Nästa steg?-Förslag för en stärkt minoritetspolitik.

Skrivit förslag tiJI remissvar till utredningen SOU 2017:35, Samling för skolan, Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.

3

(9)
(10)

Chefsrapportering Sametinget

Datum Avdelning Enhet/område Budget

31aug2017 Giella, kultuvra ja Språkcentrum

dieh tojuohkin 6 000 00

Utfall per 31/3 Kommentarer budgetutfall

3 446

057 - \.~ ,:> ~· ·

r~

~

_, ..

Mål och uppdrag

Såmcdiggi

S;imcdiggc -,-E_n_Ii_g_t_S_a_m~etin-.~g-sl_a_g_e_n_s_k_a_S_a_m~e-tin-. -g_e_t_f_a-st-s-tå-.l-Ia~n-1a-0l_o_ch~-le_d_a~d-e_t_s_anu~.-sk-a~s-p-ra-0k_a_r_b_e_t-et-.~~~~~~~~~~~~~~~~~~s

...

:1'~~~:e

Sametingets ska bedriva språkcentrum i Tärnaby respektive Östersund

Övergripande mål 2017

Sametinget ska bidra till det samiska språkets användning och stäU11ing

i

sa mhället, framförallt i de traditionella samiska områdena.

Sametinget ska samordna verksamheten med andra samiska institutioner och organisationer i det sami ska språkarbetet

Verksamhetsmål

Språkcentrum ska aktivt främja och stimulera ökad användning av samiska

i

samhället , bistå med sakkunskap och utveckla metoder för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta det samiska språket.

Aktiviteter under p erioden

Återkopplat projektbeskrivning lnstagiella med skribent

Återkopplat text angående rapport umesami skt mentorprogram.

Fortsatt kontakt angående Jåg1oekomplettering - förskolematerial som kommer att utarbetas a v externa aktörer.

1

(11)

Kommande aktiviteter

Samiskt språkcentrum i samarbete med samiska samordnaren

i

Storumans kommun planerar att arrangera en samisk utbildningsdag för skolledare, rektorer och lärare. Arrangemanget är planerat till 30 okt 2017 i Storuman.

Inbjuden att medverka vid en samisk förskoleträff 20-21nov2017 som samomama i Västerbotten inbjuder

till.

Träff med samiska samordnare, ev. 5-6 dec 2017.

Avvikelser gentemot p lan

Kan också bJi aktuellt med ett Julesamiskt språkbadsläger ht 2017 istället för våren 2018 och språkbads studien med Umeå universitet inte blir av på brist av tillräckligt underlag att bedöma användningen av samiskan och andra språkJjga effekter.

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc

Övrigt I t ex deltagan de i möten, konferenser etc)

Internt möte vfa video 31 augusti Oelta1,?it oå samiska forskningsd a

2

(12)

Chefsrapportering Sametinget

Datum Avdelning Enhet /område Budget Utfall per Kommentarer budgetutfall

31-aug-17 Språk, kultur och info. Minoritet.se 1200 tkr 793 562 Mål och uppdrag

Regleringsbrev avseende Sametinget;

Webbplats om nationella minoriteter.

Sametinget ska fortsätta arbetet med att utveckla webbplatsen minoritet.se.

Sametinget ska redovisa på vilket sätt uppdraget genomförts och hur medel från anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter under utgiftsområde 1 använts för detta ändamål.

Sametinget ska även redovisa hur myndigheten arbetar för att involvera de fem nationella minoriteterna i arbetet med webbplatsen .

.

övergripande mål

Information om de nationella minoriteterna och nationella minoritetsspråk ska vara tillgänglig och spridd i samhället.

Kunskapsnivån om de nationella minoritetsspråkens utsatta situation ska vara hög och det ska finnas en ökad förståelse för språkbevarande insatser från majoritetssamhället.

Information om de nationella minoriteterna och nationella minoritetsspråk ska vara tillgänglig och spridd i samhället.

Kunskapsnivån om de nationella minoritetsspråkens utsatta situation ska vara hög och det ska finnas en ökad förståelse för språkbevarande insatser från majoritetssamhället.

Verksamhetsmål

~'

~

'

~

&

~~.,,.,,,.

$ -

:

s S:

:i.rncdli:gi arncdi~

åmiediggic cmfodigkic

essioner/besök och minoritet.se ska helst publicera lika många reportage som 2016, 150 stycken.Webbplatsen ska också erbjuda mer rörlig bild för att lyfta fram de nationell

Utskrivet: 2017-10-02 15:04 Sida 1av2

(13)

Chefsrapportering Sametinget

Aktiviteter under perioden

Under augusti månad har minoritet.se publicerat 13 artiklar och notiser, varav en judisk krönika per 28 aug. Webbplatsen har haft 7 000 besök/sessioner mellan 1-27 augusti vilket kan jämföras med S 200 besök under samma period i fjol. Trafiken går av regel ned under sommarmånaderna och redaktören har

haft semester frm till 11 augusti därav något lägre produktion av material. I mitten av augusti reste redaktören till Stockholm för att göra tre reportage och i slutet av augsuti till Malmö för ett besök hos Malmös judiska församling.

Awikelser gentemot plan

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc.)

Övrigt (tex deltagande i möten, konferenser etc.)

Utskrivet: 2017-10-0215:04

~,,,.

-

I

! 5

& :

~~.~ ~

åmcdiggi :>rncdiggc micdiggic emjedigkic

Sida 2 av 2

(14)

Ch efsrapportering Sametinget

Datum Avdelning Enhet /område Budget Utfall per 31/8 Kommentarer budgetutfall

2017-08-31 Näring

Mål och uppdrag

Text från författningar, regleringsbrev eller årsredovisning angående enhet/funktion

Övergripande mål 2017 (kansliets mål)

Med utgångspunkt från ovan styrdokument har följande övergripande mål utarbetats:

• Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom:

o ökat inflytande i ekonomiska, sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället

o ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land-och vattenområden samt naturresurser

•Starkare samiskt näringsliv genom:

o en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o breddad samisk näringsbas

o ökad lönsamhet bland samiska företagare

• Ökad användning av samiska språket

• Vi är kompetenta ambassadörer för samisk kultur och det samiska samhället

• Det finns ett stort förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten, regering, riksdag och övriga myndigheter

• Vi använder oss av och förmedlar samisk kunskap med utgångspunkt i årbediehtu och ett holistiskt synsätt

• Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö

•Vi nar ett utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna

•Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser med olika myndigheter har ökat

• Fler i det samiska samhället och på kansliet använder och talar samiska

• ökad användning av det samiska språket muntligt och skriftligt

•Vi har förbättrat kvallten och effektiviteten i handläggningen

Verksamhetens mål (enhet/funktionsmål)

Vi är kompetenta ambas.~adörer för samisk kultur och det samiska samhället

• Det finns ett stort förtroende för Sametinget ~om organisation hos den samisl..-a allmänheten, regering. riksdag och övriga myndigheter

Vi använder oss av och fiirmedlar samisk kunskap med utgångspunkt i arbcdichru och ett holistisktsynsän

Vi upplevs som en a1rr-ak1iv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Vi har ett utökat förvalr.ningsansvar för de samiska näringarna

Vårt deltagande I samråd och beslursprocesser med olika myndigheter har ökat

• Fler i det samiska samhället och på kanslietanvänder och talar samiska

• Ökad anvandning av det samiska språket muntligt och skTiftligt

Vi har förbättrat kval i ten och effektiviteten i handläggningen

Utskrivet: 2017-10-02 15:05

,,

\ .:' &

~

=

'##•-"'

Sfuncdiggi Samcdiggc S:<m.icdiggie Sacm.icdigkie

Sida 1av9

(15)

Chefsrapportering Sametinget

Aktiviteter under perioden Katastrofskadersättning

Totalt 19 samebyar har sökt katastrofskadestöd under året. Av dessa har 16 samebyar godkänts för ersättning. Den totala ersättningen ligger på 6-7,6 mkr. Utbetalnlngarna fram till och med februari hamnade på 4 104 156 kr.

Renar och rovdjur

Sametinget har fortsatt haft kontinuerliga möten med Naturvårdsverket och länsstyrelsen där Vl försökt hitta relevanta utvecklingsåtgärder för att dels utveckla och dels följa upp förvaltningsverktyget. Under perioden har arbetet med beräkningsmodellen för renförluster prioriterats. Senaste mötet hölls den 8 juni 2017.

Sametinget har erhållit 100 000 kr av Naturvårdsverket för en utvärdering av förvaltningsverktyget. Sametinget har valt att upphandla det uppdraget som kommer att genomföras av Nordanalys AB. Enkäter till samebyar och länsstyrelser skickas ut i början av september. I oktober sker djupintervjuer.

En av de åtgärder som Sametinget pekat på är att förvaltningsverktyget bör integreras i lagstiftningen och riktlinjer. På så sätt kan riksdagens beslut från 2013 ges en ökad legitimitet. Sametinget har haft 2 möten med Naturvårdsverket där denna frågeställning diskuterats. Naturvårdsverket bereder f.n vårt förslag om författningsändringar. Förslagen har även tagits upp med miljöministern vid ett särskilt möte i Kiruna den 13 mars. Sametinget har tryckt på att Naturvårdsverket måste reagera på förslagen som lämnades i december 2016. Vi har också begärt möte med dem i september.

Ett möte med miljödepartementet sker den 7 september.

Naturvårdsverket har bidragit med 1 mkr för ytterligare finansiering till kostnader för rovdjursinventering under 2017. Sametinget utbetalar dessa medel under hösten.

Utskrivet: 2017-10-02 15:05

~

,.

i & i

~-#'•-'

S:imed;gg;

Sarncdi,:i~e

Såmiedtggle

Sa~miediA"kic

Sida 2 av 9

(16)

Chefsrapportering Sametinget

Översyn inventeringsinstruktioner för järv och lodjur

Sametinget medverkar i Naturvårdsverkets arbetsgrupper för en översyn av inventeringsinstruktioner för järv och lodjur. Senaste mötet hölls den 22-23 maj. Målet med arbetsgrupperna är att lägga fram förslag om ändringar av instruktioner och faktablad till Naturvårdsverket och Milj«'direktoratet.

Nationalpark

Sametinget har i slutet av september 2016 skickat en skrivelse till Naturvårdsverket om Sametingets ställningstagande till bildande och deltagande i processen om en ny nationalpark i området Vålådalen - Sylarna - Helags. Skrivelsen har nu behandlats av Naturvårdsverket där man går Sametinget till mötes och omorganiserar projektorganisationen. Naturvårdsverket har nu bidragit med medel till anställa en samisk samordnare i projektet som har anställts på halvtid i augusti.

Handlings-och kommunikationsplan för markexploateringar

Näringsavdelningen har tillsammans med vice ordförande och ordförandena i närings- och rennäringsnämnden planerat för att komplettera planen med grunderna för samisk inflytande och en nulägesanalys över gällande beslutsprocesser och författningar. Analysen ligger till grund för de

författningsändringar och förändringar i sam rådsförfaranden som Sametinget vill se. Även myndighetsansvaret för samiskt kulturarv kommer att tydliggöras i planen. Planen ska presenteras för de nyvalda nämnderna vid nästa möte.

Samebygränser

Sametinget presenterade förslag till beslut vad gäller gränsärendet som Könkämä sameby initierat, vid ett möte i Kiruna den 20 juni.

Sametinget har samrått med Länsstyrelsen i Jämtland angående bygget av en större serverhall i Östersunds kommun på marker där rennäringens riksintresse finns utpekat. 3 samebyar gör anspråk på bruksrätt. länsstyrelsen överprövar nu kommunenens detaljplan. I samband med detta ärende har samebyarna uttryckt en vilja att fastställa vinterbetesgränser. Sametinget kommer att kalla samebyarna till möte i slutet av september.

GIS (Geografiskt informationssystem)

En stor del av den information som hanteras inom miljö-och samhällsplaneringsområdet är av geografisk karaktär och kan hanteras i ett GIS (Geografiskt informationssystem).

Utskrivet: 2017-10-0215:05

,,,.

\ ... & i

~~.""""

Sarocdiggi S:imcdii::gc S:imiedig.gJe Sacniiedigkie

Sida 3 av 9

(17)

Chefsrapportering Sametinget

Eu direktivet, lnspire, specificerar riktlinjer för hur rumsliga datamängder ska hanteras för att vara möjliga att både hitta och dela med andra. Avsikten är att öka nyttan med data. Direktivet trädde i kraft 15 maj 2007.1 Sverige finns en lag (SFS 2010:1767) och en förordning (SFS 2010:1770) för geografisk miljöinformation. I förordningen pekas informationsansvariga myndigheter ut för de olika teman som ingår i direktivet.

Från och med 1februari2017 har Sametinget rollen som Informationsansvarig myndighet.

Lagen kräver att informationsansvariga myndigheter ska göra relevanta geodata och geodatatjänster tillgängliga för alla. Det innebär att:

•Allmänheten ska kunna söka, titta på och ladda ner geodata via Internet

• Informationsansvariga myndigheter ska tillhandahålla metadata och geodata till varandra genom s.k. datadelning

•Sökning och visning med hjälp av tjänster ska vara kostnadsfri

Sametinget har också genom lag uppdraget att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas. För att kurma uppfylla dessa olika lagar krävs att myndigheten har tillgång till en teknisk infrastruktur och en fungerande GIS verksamhet. En sådan teknik och organisation är också

nödvändig för att upprätthålla fungerande renbruksplaner. Därför finns möjlighet till stora samordningsvinster mellan Sametingets interna GIS- verksamhet och den teknikinfrastruktur som byggs upp inom Renbruksplaner. RBP-konceptet är en fungerande helhetslösning som består av:

• En teknisk plattform

• En organisation

o Diverse tjänster för uppbyggnad, förvaltning och användning av Renbruksplan

I renbruksplaners (GIS)plattform finns för närvarande det centrala arbetsverktyget (RenGIS) som i framtiden ska samverka med Sametingets interna arbetsverktyg genom en gemensam teknikplattform för både Sametinget och samebyarna.

Sametingets interna teknikförvaltning ställer krav på tillgång till en väl förankrad GIS strategi. En sådan är under utveckling. Nedan presenteras strategins vision.

"Sametingets anställda och folkvalda samt det samiska folket skall i varje situation ha tillgång till det geografiska beslutsunderlag och den information so111 behövs för att."

• Kunna utveckla en levande samisk kultur

• Stärka och utvecklat samernas och de samiska näringarnas ställning i samhället

Utskrivet: 2017-10-02 15:05

,4fl""

\

~& :

~~.~ ~

Samediggl S:imcdiggc Samiediggie Sacmiedigkic

Sida 4 av 9

(18)

Chefsrapportering Sametinget

• Medverka till en samhällsplanering där samiska behov beaktas

• Synliggöra och informera om det samiska samhället

Inom renbruksplane.arbetet pågår ett projekt för att ta fram en tekniska infrastruktur som uppfyller renbruksplaners behov. Eftersom Sametinget är huvudman för renbruksplaner ges också möjlighet att styra arbetet så att infrastrukturen anpassas till myndighetens behov av ·informationsförsörjning för interna och externa intressenter.

När projektet är slutfört kommer data och samhällsplaneringsunderlag att kunna nås via internet i form av visnings- och nedladdningstjänster. Detta kräver emellertid att sådana tjänster konfigureras och sätts i drift.

Som ett led i bevakningen av information, dataunderfag och EU-direktiv ingår Sametinget l en lnspire~arbetsgrupp samt i referensgruppen för Nationella marktäckedata med mötestillfällen sammanlagt sex gånger per år och till en arbetsinsats av ca 80 -120 timmar.

Samhällsplanering

18 april hölls ett möte med Trafikverket där Sametinget (Anne Walkeapää och Laila Ben Ammar Öberg) fick information om planerna för Norrbotniabanan. Sametinget kommer ha fortsatt dialog med Trafikverket och ta fram underlag med hjälp av renbruksplaner.

26 april deltog Sametinget (Laila) på vårens möte i "Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster". Rådet är ett rådglvande organ som ska 1. bidra med kunskap 1 det internationella arbetet inom ramen för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och 2. vara rådgivande till berörda myndigheter i det arbete som bedrivs med anledning av att Sverige är part till Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald och andra internationella instrument med anknytning till frågor om biologisk mångfald.

4-5 maj deltog Sametinget (Anne och Laila) på workshopen: Hur kan myndigheter i planerings· och tillståndsärenden främja samers möjlighet att behålla och utveckla renskötseln och ge möjlighet till inflytande?" Fokus var på hur kumulativa effekter ska hanteras. Underlag från workshopen finns på https://www.sei-international.org/projects?prid=2221. Workshopen var en del av forskningsprojektet Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO·LAND) som görs i samarbete med SSR, Vithel mina norra sameby och Sirges.

30 maj höll Anne ett föredrag om Ekosystemtjänster i Sapmi på KSLAs workshop: Ekosystemens tjänster och gentjänster- möjligheter och hinder för hållbara avvägningar. En av frågorna som diskuterades under grupparbetet var: Rennäring: Hur kan ekosystemtjänstersom främjar rennäringen och den samiska kulturen stärkas? Står det i konflikt med andra ekosystemtjänster och hur kan avvägningar mellan olika ekosystemtjänster i så fall hanteras?

Underlag från workshopen finns på http://www.ksla.se/aktivitet/ ekosystemens-tja nster-och-gentjanster-mojligheter-och-hinder-for-hallbara- avvagni ngar /

Uppdrag där Laila och Anne sitter med:

• Vetenskapliga rådet/lPBES

•Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

• Myndighetsnätverk klimatanpassning

Utskrivet: 2017-10-0215:05

,~

i .:-

~

&

.,

.,,.,,, i

medSggi Såmedigg-o:

Såmiediggic

$rtcrni·ecHgkie

Sida 5 av 9

(19)

Chefsrapportering Sametinget

•Arbetsgrupp för Storslagen fjäll miljö

• Myndighetsgrupp inom grön infrastruktur

• Regeringsuppdrag friluftsliv och vandringsleder

Utredning orn en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen (N 2015:08)

Sametinget sitter med som expert i rubricerad utredning med speciellt ansvar att bevaka rennäringens frågor. Förslag på förändringar .f skogsvårdslagen förväntas komma under hösten 2017.

Generella frågeställningar som utredningen funderar kring gällande rennäringen:

• Beskrivning av hur Sametinget ser på skyldigheterna och ansvaret för dessa enligt skogsvårdslag stift~ningen.

• Finns skyldigheter eller rättigheter för skogsbruket enligt skogsvårdslagstiftningen som orsakar problem för rennäringen?

•Finns det skyldigheter där det upplevs som att det är oklart vem som är ansvarig? Hur han-teras dessa oklarheter i så fall, och hur skulle de kunna elimineras? Skiljer det sig mellan olika typer av skogsägare (stora/små)?

• Hur hanteras samråd inför avverkning på rensk,ötselns året-runt-marker från skogsägarnas sida? Finns det exempel på att detta inte har fungerat som er1

Utskrivet: 2017-10-02 15:05

""'

:: -

\

~ '#~

...

\ ~

-

• . , . , Samediggi Sånledjgge

$amlediggie Saemledlgkie

Sida 6av9

(20)

Chefsrapportering Sametinget

TOIJO av OKiara ansvarsrorna11anoen ~

• Hur hanterar sametinget fall där en skogsägare, skogsbolag eller skogentreprenör inte har följt skyldigheter, såsom inte tagit tillräcklig hänsyn till rennär.ingen? Finns exempel på fall när någon hållits ansvarig för sådana brister?

•Har Sametinget ·uttalat sig i anslutning till frågor om straffbestämmelserna i SVL? Finns behov av några förändringar?

Målbilder skogsbruk-rennäring

Skogsstyrelsen har arbetar med målbilder för skogsbruk-rennäring. Sametinget sitter med som observatör i arbetsgrupperna.

Målet med målbilderna är bl.a att skogsbruk och rennäring bättre ska kunna samexistera. Ett dokument som ska tas fram ska· tydliggöra de bäst lämpade skogsbruksåtgärderna

r

förhållande till lagar/förordningar, inte minst rennäringens specifika situation ska belysas. Dokumentet kan ses som

utbildningsmaterial för att stärka hänsynen mot rennäringen och för att undvika att misstag begås för att kunskap saknas. Förhoppningen är att målbilderna ska kunna publiceras hösten 2017.

Regeringsuppdrag om traditionell kunskap

Regeringen har uppdragit ät Naturvårdsverket och Sametinget att föreslå åtgärder för att långsiktigt säkerställa att artiklarna 8 j och 10 c i konventionen för biologisk mångfald (CBD) genömförs i Sverige. Förslagen ska utformas utifrån förutsättningen att de två myndigheterna tilldelas ett gemensamt fokalpunktsansvar för genomförandet i Sverige av artiklarna 8 j och 10 c, där Sametinget ansvarar för de delar som rör den samiska kunskapstraditionen och Naturvårdsverket ansvarar för annan kunskapstradition. Myndigheterna ska samverka i arbetet och förslagen utformas så att de kan stärka den egna myndighetens och andra nationella myndigheters fortsatta genomförandearbete.

Naturvårdsverket ansvarar för annan kunskapstradit:ion. Myndigheterna ska samverka i arbetet och förslagen utformas så att de kan stärka den egna myndighetens och andra nationella myndigheters fortsatta genomförande-arbete.

Förslag ska lämnas som ökar förutsättningarna för att:

•stärka bevarandet av ooh respekten för traditionell kunskap som är relevant för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald och möjligheterna att sprida denna kunskap till andra sammanhang, med kunskaps bärarnas samtycke, i enlighet med artikel 8 j,

Utskrivet: 2017-10-0215:05

~

,

i& i

~.,# ...

Såmediggi Såmedigge Såmiediggie S:temiedigkie

Sida 7 av 9

(21)

Chefsrapportering Sametinget

• stärka möjligheterna för deltagande för människor som omfattas av artikel 8 j och 10 c i de processer som leder fram till beslut vid genomförandet av konventionen och som påverkar förutsättningarna att bevara och bibehålla traditionell kunskap eller praktisera sedvanligt nyttjande,

•stödja regeringen i det internationella CBD-arbetet i frågor som har sin utgångspunkt i artikel 8 j och 10 c samt i annat internationellt arbete som rör traditionell ekologisk kunskap.

En gemensam projektplan har tagits fram. Projektet är av utredningskaraktär och ska leda fram till praktiskt genomförbara förslag. Projektet kommer att fokusera på de förvaltningsprocesser som påverkar förutsättningarna att stärka bevarandet av och respekten för traditionell kunskap kopplat till biologisk mångfald. Arbetet bedrivs parallellt men med gemensamma avstämningspunkter.

Projektets angreppssätt är att åskådliggöra och sammanfatta kunskap från tidigare arbeten och genomföranden främst nationellt men även

internationellt. Samtidigt genomförs fallstudier, dvs vissa relevanta processer kommer att belysas och analyseras speciellt. Fallstudierna ska ha ett direkt samband med Sveriges genomförande av artiklarna 8j och 10c.

Slutligt förslag ska lämnas till Mfljö- och kulturdepartementet den 28 februari 2018.

OECD studie om urfolk kopplat landsbygdsutveckling

OECD har erbjudit Sverige att delta i en tematisk studie med flera länder om urfolk kopplattill landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Sametingets delatagande är en följd av en presentation vi gjorde i samband med en konferens om urfolk och landsbygdsutveckling i Paris i vintras. Sametinget kommer att bistå näringsdepartementet i studien.

OECD håller inom kort en "launch" för projektet i Kanada. Launchen handlar om att vara där, lyssna in de andra länderna, knyta kontakter, diskutera upplägg och inriktning och göra något kortare inlägg. Från Sametinget de latar ordförande för näringsnämnden Stefan Mikaelsson.

Handlingsplan för klimatanpassning

Sametingets handlingsplan för klimatanpassning blev färdigställd i februari 2017. I mitten av april gavs kompletterande skrift ut om forskningsresultat relaterat till handlingsplanen. Därutöver har en aktivitetsplan med prioriteringar formulerats.

Utskrivet: 2017-10-0215:05

... ,,

i ~#4 & i

• . . . . ,

Simedigi;,o:i Såmediggc Samied\~glc

Saemiedigkic

Sida 8 av 9

(22)

Chefsrapportering Sametinget

I

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc.)

Övrigt (tex deltagande i möten, konferenser etc.)

Utskrivet: 2017-10-02 15:05

""

i ... & j

~.#

.... . . , Såmediggi S:hnediggc Sanuediggie S;>emiedigk.ie

Sida 9 av 9

(23)

Chefsrapportering Sametinget

Datum I Avdelning

I

Enhet /område 2017-09-07

I

Näringsavdelningen

I

Landsbygdsenh Mål och uppdrag

Budget 2 700 000

Utfall per 31 aug Kommentarer budgetutfall

1 681 559,Enligt prognos håller vi budgeten då vi endast upparbetat 62,3 % av budgeten (66,7%)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat.

Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna gäller för ett år i taget och uppdateras varje år. När handlingsplanerna är godkända ska de finnas på respektive myndighets webbplats. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner. Handlingsplanerna för år 2017 är godkända av Jordbruksverket.

Handlingsplanerna bygger på en SWOT-analys där myndigheterna har analyserat styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

!övergripande mål 2017 Mål i regleringsbrevet:

Sametinget skall bistå förvaltningsmyndigheten (Jordbruksverket) i genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014- 2020 på ett sätt som är effektivt för företagen, minskar risken för sanktioner och är effektivt för myndigheterna.

Verksamhetsmål 2017

Kommunikation/Information Vi ska göra programmet känt o Internt

o Sökande

-Enkel och lättnavigerad hemsida,

(24)

-Populärversion av ansökningsåtgärder o Samiska samhället

o Övriga samhället

Effektivitet

o Korta handläggningstider o Tydlig återkoppling

• Rättssäkerhet

o Transparens och spårbarhet i beslut

•Kvalitet

o Bra motiveringar i besluten o Dokumentation

• Regelbundenhet

o Förutsägbarhet i beslutsprocessen

•Lärande

o Uppföljning och återkoppling o kompetensutveckling

• Samverkan och inflytande

o Deltagande i olika sammanhang som på sikt är till fördel för det samiska samhället Aktiviteter under perioden

(25)

Den stora ackumulerade högen av ansökningar har arbetats bort och vi har fattat över 50 beslut. Utbetalningarna har kommit igång. Handläggare och utbetalningshandläggare har deltagit i Jordbruksverkets första stora stödsamordnarkonferens. Sametinget fick beröm för att vi har fått så bra fart på besluten.

Vi har påbörjat en informationsturne för att göra programmet känt och för att trycka på för flera ansökningar. Vi arbetar med att göra en strategi för de åtgärdsbestämda medel i Landsbygdsprogrammet som regeringen fattat särskilt beslut om (29,6 milj kr). En behovsanalys för samisk mat samt informationsdag skall lägga strategin. Medlen skall vara beslutade och utbetalda 181231. En del av dessa medel hoppas vi kunna använda för insatser till Staare 2018, men det beror helt på innehållet.

Regeringen flaggar för att minska Landsbygdsprogrammets budget med 1 miljard. Det kommer även att få konsekvenser för den samiska delen. LOS för samtal med departementet ang detta.

Sametinget har ännu inte fått besked om vilka nerdragningar som görs i vårt program. Det kan komma ett extra ÖK-möte om detta. Vi awaktar och planerar verksamheten som vanligt.

En informationsbroschyr har färdigställts och skall skickas ut efter semestern.

Aktiviteter under perioden 170401-170531

(26)

Öppen dag för sökande att få hjälp på Kirunakontoret 29 mars samt information om programmet i Karesuando 30 rnars.

Deltagande i LO-gruppsmöten - ett forum för enhetschefer och landsbygdsdirektörer får ventilera frågor av operativ karaktär med Jordbruksverket.

3 maj -Deltagande i möte med näringsdepartementet angående överlämnaden av delrapport ang regeringsuppdraget "traditionell småskalig matkultur" tillsammans med Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet samt Institutet för språk och folkminnen.

8 maj~ Partnerskapsmöte LB

9 maj -samisk informationsdag; förmiddagen ägnades åt information från olika strukturfondsprogram (regionala fonden, olika interregprogram samt regionala utvecklingsmedel). Eftemiddagen ägnades åt Sametinget regeringsuppdrag Samisk mat och diskussion om lika behov och strategier.

10 maj - lngformation om programmet i Tärnaby.

16-17 maj Avdelningskonferens Sigtuna. Seminarium ang rennäringslagen.

22 maj information till näringsdepartementet via länk.

23 maj ÖK-möte. revidering av programmet uppskjutet då regeringen inte är klar med förslaget. Vi har fått svar på förlängning av ansökningstid för Startstöden (6-månadersregeln från etablering av företag till ansökan om stöd) Kommissionen har svarat att det är en svensk regel och inte en EU- regel så vi avvaktar svar från näringsdepartementet om det är möjligt att revidera kravet för de samiska ungdomarna.

Antal beslut:

80 ansökningar om stöd och 15 ansökningar om utbetalning har kommit in hittills (170602).

90 ansökningar om stöd och 20 ansökningar om utbetalning har kommit in t.o.m. 170830. Sametinget har fattat beslut om stöd för 6,6 miljoner samt fattat beslut om ut betalning med 1,7 miljoner kronor (170830)

Handläggningstider

När det gäller stöd som avser investeringar, kompetensutveckling m.m. är målet är att handläggningstiden för ansökan om stöd ska vara längst 6 mån för 90 % av ansökningarna och att för ansökan om utbetalning ska handläggningstiden vara längst 4 mån för 90 % av ansökningarna. Statiken visar att dessa mål inte har nåtts under 2016.

Det innebär att önskat läge är under 180 dagar för ansökan och 120 dagar för ansökan om beslut.

(27)

Uppfyllandegraden hos Sametinget för ansökningarna var 23,2% och för utbetalningarna 77,8% (från start fram tills maj 2017) Nu har vi betat av surdegarna från 2015 och 2016, så härifrån och framåt så kommer vi att klara önskvärd handläggningstid.

170601-170831

Inga eftersläpningar i handläggningstider. Vi är ikapp och fäöler ni den fastställda berednings-och beslutsplanen.

Kompetensförsörjning, ISK rapportering etc.)

ISK för Landsbygdsprogrammet är gjort utifrån Jordbruksverkets direktiv samt SJVFS 2015:8

Sammanställning av 2016 är på gång (Jordbruksverket har inte efterfrågat något material utan har meddelat att de kommer att göra uppföljning enligt annan ordning.

Sammanställning av gjorda handläggningskontroller under 2016 är gjorda. Inga större awikelser. En kontroll från Jordbruksverket är gjord på ett projekt. Kontrollen utmynnade i att vi förstärker informationen både i beslut och i övrigt utskick.

övrigt (tex deltagande i möten, konferenser etc.) 170601 - 170830

1 juni Möte på residenset i Östersund angående utredning om Sveriges besöksnäring.

1-3 juni SSR:s landsmöte - informationsbord med LB

28 augusti Möte Fondsamordningsgruppen i mellersta Norrland

28 augusti Träff i Stockholm med utredarna för Sveriges besöksnäring (tillsammans med LOS 30 augusti Invigning Sametinget

Kommande:

I början av september: uppstartsmöte med landsbygdsenheten för att planera resterande höst samt vinter.

(28)

BUDGETUPPFÖUNING

Sammanställning 3 1 Sametinget Budgetuppföljning per 2017-08-31

Verksamhet Utfall per 2017-08-31 Budget per 2017-08-31 Budget 2017 Prognos per 31/12 Not

Folkvalda 9 078 734 8 913 890 15 590 360 1380 483 1

Förvaltning

Språk & Kultur 4 379 050 4967 525 7 451288 0 2

Admin & ekonomi 9116121 9 324 316 13 986 474 0 3

Kanslichefens stab 2 369 305 2 419 900 3 688 832 0

Näringsavdelningen 2 658142 2 680 676 4 021014 0 4

Summa 18 522 618 19 392417 29147 608 0

Summa 27 601352 28 306 308 44 737 968 '1380 483

Regleringsbrev 44 737 968

Resultat 704 956 1380 483

Kommentarer

1. Antaget att alla fakturor inkommet för Tråante 2017 blev utfallet lägre än beräknat.

Alla kända fakturor som finns i fakturasystemet och ekonomisystemet är inkluderade i denna summa.

2. Överskott beror på vakanta tjänster. Dessa tjänster är tillsatta.

3. Överskottet kommer av tjänstledigheter.

4. Överskottet beror på att lönekostnader för fast personal har belastat projekt. Detta är effekt av att befintlig personal arbetar med projekt dock med högre arbetsbelastning som följd.

Utfallet för perioden visar på ett överskott på ca 850 tkr gentemot lagd budget.

Utfallet för året prognostiseras hamna på ca 1,4 mkr vilket beror på att första halvåret 2017 var styrelsen halverad samt att 1 mkr ej är budgeterat på folkvalda delen.

Utskrivet: 2017-09-1118:49

~'

\&

~

'#4.,_,;; i

Samccliggi Såmed4;se SåJ1:1it:digi."'c Sacmicdi.glåc

1

~ - ~

-.

~

-

(29)

BUDGETUPPFÖUNING

Folkvalda

Verksamh Utfall per 2017-08-31 Budget per 2017-08-31 Budget 2017 Prognos 31/12 Not

2251 VALNÄMND 2 336 653 1600 000 3 200 000 0

2235 Valberedningen 40412 40000 80 000 -412

2248 UNGDOMSRÅD 747 068 400 000 600 000 0 1

2242 Nordiska och int.arbete 69168 50000 200 000 0

22411 Interna kommitteuppdrag 322108 300 000 480 000 0

22421 SPRFÖRTROENDEVALDA 110 024 75 000 150 000 0

2241 STYRELSELEDAMÖTER 255 510 573333 860 000 317 823

22402 VICE STYRELSEORDFÖRANDE 411522 533 333 800 000 0

2240 STYRELSEORDFÖRANDEN 802 805 833 333 1250 000 0

2236 PARTISTÖD 537 600 530 000 530 000 -11200 2

2234 EXTERNA KOMMITIEUPPDRAG 254 748 195 557 350 000 0

2233 Presidium 325 729 200 000 300 000 -125 729

22323 SPRÅKNÄMND 73 941 233 333 350 000 0 3

22322 NÄRINGSNÄMND 80170 75 000 250 000 0

22321 RENNÄRINGSNÄMND 233 567 225 000 450 000 0

2232 PLENUM 2187 504 2 750 000 4 390 360 200 000 4

2192 KULTURNÄMND 290 204 300 000 450 000 0

Summa 9 078 734 8 913 890 14 690 360 380 483

Prognosen visar på ett överskott för folkvalda delen.

Budget för perioden är inte delat på antal månader utan antal möten vilka är uttagna statistiskt samt med den mötesplanering som är känd.

Exempelvis innebär det att valberedningn exempelvis kommer ha noll i budget för perioden fram till konstituering då deras arbete drar i gång inför kommande mandatperiod.

Kommentarer

1. Ungdomsrådet har sökt medel via Barentsrådet vilket gör att utfallet innehåller en osäkerhet gällande hur stor del av kostnaderna Barentsrådet 2. Efter sametingsvalet tillkom ett parti till Sametingets plenum vilket resulterade i prognosen visar på ett underskott. Detta beror på att ett extra grund bidrag kommer att utbetalas.

3. Antaget att alla fakturor inkommet för Tråante 2017s blev utfallet billigare än beräknat.

Utskrivet: 2017-09-1118:49 2

(30)

BUDGETUPPFÖUNING

Folkvalda

Alla kända fakturor som finns i fakturasystemet och ekonomisystemet är inkluderade i denna summa.

Fördelning till folkvaldas projekt, aktiviter samt samråd.

1. Nordiska och int.arbete Utfall Budget2017

Renskötsel konvention

Urfolksrättigheter klimat 69168

Summa 69168 200 000

2. Interna kommitteuppdrag Utfall Budget 2017

Umesamisk språkgrupp 7 793

Etiskt råd 15 859 75 000

Framtida samepolitik 238 066

Sanningskommissionen 25 473

Stormöte Kiruna {NSK, Sanningskommission &

konsultationsordning) 34 917

Summa 322108 480 000

3. Externa kommiteeuppdrag Utfall Budget2017

Nordisk same konvention 254 748

Övervakningskommittee 33 638

Summa 254 748 350 000

TOTAL SUMMA 646 023

Utskrivet: 2017-09-1118:49 2

(31)

BUDGETUPPFÖUNING

Främjandeanslaget

Verksamh Utfall per 2017-08-31 Budget per 2017-08-31 Budget2017 Not

22893 KATASTROFSKADESKYDD 56 263 0 0

22881 STATISTIK OM SAMISKT NÄRINGSLIV 597 098 533 333 800 000

2288 PROJEKTMEDEL FRÄMJ. RENNÄR. 888150 0 0

22873 FÖRVALTNINGSVERKTYG -SAMEBYAR 39 473 0 0

22872 PROJEKT TOLERANSNIVÅER 351534 1000 000 1500 000

22871 MIUÖPROJEKTET 305 087 500 000 750 000

2284 MARKANVÄN DN INGSREDOVISNI NG 1897 743 2 500 000 3 750 000

2283 PRISTILLÄGG 13167 858 10 660 709 15 991063

2282 ERSÄTTNING TJERNOBYL 4115 186 4 000 000 6 000 000

2281 UNDERHÅLL AV RIKSSTÄNGSEL 2 998 290 5 333 333 8 000 000

2280 RENMÄRKESREGISTER 662 970 933 333 1400 000

22892 Främjande av rennäringen 27 250 566 667 850 000

Predationsstudier 2 666 667 2 666 667 4 000 000 1

2412 ROVDJURSINVENTERING 2 607140 2140 000 3 210 000

24111 SÄRSKILD SKADEERS. Skadeförebyggande ätgärder 1257 346 666 667 1000 000

2411 SÄRSKILD SKADEERS. Massdödade renar 413 338 533 333 800 000

2410 Rovdjursersättning 44 657 901 35 333 333 53 000 000

Vägförening 530 885 233 333 350 000

Anslagskredit 1675 958 1675 958 2 513 937 2

Summa 78 916135 69 276 667 103 915 000 3

Kommentarer till främjandeanslaget

1. 4 000 tkr kostnad SLU som skulle ha belastat 2016.

2. 280 058 kr finns det kvar att budgetera från raden anslagskredit.

3. Prognosen visar på ett underskott på ca 5 mkr.

Utskrivet: 2017-09-1118:49 4

(32)

BUDGETUPPFÖUNING

Övriga sakanslag

Verksamh Utfall per 2017-08-31 Budget per 2017-08-31

Nationella minoriteter

17491 NATIONELLT UPPFÖLJNINGSANSVAR 1223 710 1466 667

17493 HEMSIDA NAT MINORITETER 793 561 800 000

17494 STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDS 15 543 781 16120 000

17492 SAMISKA SPRÅKCENTRUM 3 467 956 4 000 000

Språk och kultur

2190 Samefonden 2 349 601 2 750 000

1742 BIDRAG SAMISK KULTUR (anslag 1:2) 15 377 000 15 377 000 Samefonden

17512 Samefonden 0 0

Kanslichefens stab

1. Differensen bero ro på att vissa bidrag kräver kompletteringar för att bli utbetalda.

2. Bidragsfördelning av utbetalda bidgra via anslag 1:2 och Samefonden 2180 ORGANISATIONS 0 FÖR 2181 PROJEKTBIDRAG 2185 SAMISK MEDIA 2186 SAMISK TEATER 2187 SAMESLÖJD

21892 SAMISK BIBLIOTEKSVERI 21901 PROJEKTBIDRAG 21902 VERKSAMHETSSTÖD

Utskrivet: 2017-09-1118:49

3 753 301 703 500 1200 000 5 700 000 1000 000 500 000 283 800 4586 000

Budget 2017 Prognos per 31/12 not

2 200 000 0

1 200 000 0

16120 000 0

6 000 000 0

5 500 000 1

15 377 000 0 2

1500000 0

5

(33)

BUDGETUPPFÖUNING

övriga externa medel

Verksamh Utfall. per 2017-08-31 Budget per 2017-08-31 Budget 2017

2530-2531 INTERREG 4 SAPMI 533 795 539 000 1078 000

2290 Renbruksplaner 1167 977 1333 333 2 000 000

2276 LANDSBYGDSUTVECKLING 1287 990 1666 667 2 500 000

22708 Samisk mat 832 148 960 667 1441 000

22706 Projekt formas 1117 0 0

2272 Projekt SMHI 77473 600000 900 000

1. OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, data, rekreation och motion, ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget

2. Varav 441 tkr är medel kvar frän 2015 och måste få förbrukas före mars 2016. Under utredning!

3. Kostnader för detta projekt har belastat näringsavdelningens kostnadsställe.

Projekten är avslutade.

Utskrivet: 2017-09-1118:49

Prognos per 31/12 Not 0 0 -78 000 1

0 2 3 3

6

(34)

BUDGETUPPFÖU NING

Budgetuppföljning per Uppföljning per Månad

kolumn budget per Kolumn utfall per

Utskriveti 2017-09-1118:49

2017 08 31 8 Budget per 2017-08-31

Utfall per 2017-08-31

DATA

7

(35)

FÖRVALTNING

.._.,-

DET AU BUDGET

...

Månad

\ & :

STAB ~

Utfall Budget till 2017-08-31 Budget helår '#~.,,,,,,,

Personalrelaterade kostnader 227 345 227 345 400 000 Såmediggc Samediggi

Stabpersonal 2141960 2 192 555 3 288 832 Såmicdiggie

SUMMA STAB 2 369 305 2 419 900 3 688 832

S:«--.oit:digki.:

EKOADM

Utfall Budget till 2017-08-31 Budget helår

Kanslipersonal 3 977185 4 021606 6 032 409

Centrala poster 1911268 1913 333 2 870 000

OH-kostnader Kiruna 1570 371 1562 310 2 343 465

OH-kostnader JMK 152 635 127 067 190 600

IT/IS 1504 662 1700000 2 550 000

SUMMA EKO o ADM 9 116121 9 324 316 13 986 474

NÄRING

Utfall Budget till 2017-08-31 Budget helår

NÄRI NGSHAN DLÄGGARE 2 439 412 2 416 676 3 625 014

OH-KOSTNADER ÖSTERSUND 166 730 212 000 318 000

Ej stödberättigat LB 52 000 52000 78 000

SUMMA NÄRING 2 658142 2 680 676 4 021014

SPRÅK, KULTUR o INFO

Utfall Budget till 2017-08-31 Budget helär

2191 Kulturhandläggare 1475 763 1231918 1847 877

2291 Sametingets Språkkonsulentc:r 1012 698 1 074 781 1612172 21917 immateriella kulturarv

2249 Gollegiella 71 798

2223-2224· Infonna tionscentrum 1176 821 1666 692 2 500 038

2299 Studier samiska 273 459 343 333 515 000

22963 Giellagåldu % 368 511 650 801 976 201

SUMMA SPRA.K, KUL TUR o INFO 4 379 050 4 967 525 7 451288

(36)

Q

ARSARVODEN

rev 170912--13

Inkomst basbelopp Belopp sek

1

Sametingets OT<lförande

2

2 123 000

Sametingets styrelseordförande (avtal) 12 738 000

Sty relseled amot3 0,4/månad 295 200

Nämnd/råd, ordförande 1,5 92 250

Komm i llee r, ord förande inkl SPR 0,5 30750

Valbered ningens ordförande 0,2 12 300

Styrkornmitte inom EU, ordförande 0,1 6150

Alla arvoden under fdrutsättnirzg att protokollfort sammanträde hålls under året DAGSARVODE

Samman h·ädesarvode

San:unanträdesarvode, statlig kommitte,

avdrag görs för ersättning för mistad lön (enligt räknjng) och sammanb·ädesarvode (450:-/dag)

Rese tillä gg

Timarvode 1/9 dagsarvode

Avrundas uppåt till närmaste femtal Telefonmöte V2 sarnrnanlrädes arvode

Arvode för barntillsyn som följer med ledamot under ledamots tjänslgöringstid

1 Beloppen uppdaterade i enlighet med 2017 års inkomstbasbelopp: 61.500

2 Styrelsebeslut 2017-09-12--13, § 128

3 Styrelsebesluta 2017-09-12--13, § 128

1650 1650

l

650 185 825

l 200

(37)
(38)

SAM!;:TJNGET

Styrelsen

2017-09-12--13

Nämnder, arbetsgrupper, styrelser mm där Sametinge ts har utsett eller nominerat ledamöter till

l. Utsedda av plenu1n 2017-08-28--29, mandatperiod au g 2017-aug 2021

Ordförand e

Paulus Kuoljok

P resid i eledamö ter Mona Persson vakant

Daniel Holst

Styrelse

Per Olof Nutti Britt Sparrock Lars Miguel Utsi Marita Stiru1erbom Lars Wilhelm Svom1i Jan Rannerud

Anders Kråik Kultur nämnden

ledamot

Ingrid Inga, ordförande Nils Johan Labba Marina Nilsson Ederlöv Louise Skerk

Veronika H å kansson

Näringsnämnden Ledamot

Stefan Mikaelsson, ordförande ETik Fankki

Birgitta Andersson Håkan Jonssor1 Agneta Rimpi

Rennärin gs näm n den Ledamot

Marita Stiru1erbom, ordförande Anders Erling Fjällås

Martin Llli1dgren Håkan Jonsson TorkeJ Stångberg

l ( 6)

Åsa Blind Matti Berg

Anne Madeleine Kuhrnunen Karin Vannar

Martin Lu ndgren Stefan Mikaelsson vakant

ersä ttare

Ann-Christin Blind Fia Kaddfä

Anna Karin Svensson Hilding Andersson U lla Alvarsson

Ersättare

Charlotte Svensson Kristina Larsgren Annelie Päiviö Peter Holmqvist Mona Persson

Ersättare

Jolu1 Tomas Labb a Matti Berg

Johan Sk ogsfeldt

Hilding Andersson

Erik Österg ren

(39)

SAMETINGET Styrelsen

Språknämnden

Ledamot

Lars Miguel Utsi, ordförande Anne Madeleine Kuhm unen Åsa

Blind

Agneta Rimpi Daniel Holst

2017-09-12--13

Ersättare

Mariann Lörsh·and Fia Kaddik

Britt Sparrock Josefina Skerk Peter Holmqvis t

Samefonden from 2014-01-01-- 2017-12-31, st 160829--31 föreslag förlängn from 1612 till 1712 ledamot

ledamot

Veronjka Håkansson, ordf Lars Wilhehn Svonni Sylvia Sim m a

Karin Vannar Kristina NordHn g Göran Jonsson

Näm n d e n för Sameskol styrelsen Johanna Njaita

Karin Vann ar Michael Teilus Josefina Skerk Marie Persson Njaita

Samiskt parlamentariskt råd Ordinarie

Per Olof N utti Lars Miguel Utsi Asiat

Simma

Stefan Mikaelsson Håkan Jon sson Veronika Håkansson

Julia

Wahlberg

Sam iskt parlamentariskt råd s s tyrelse Ordinarie

Per Olof Nutti Håkan Jonsson

2 ( 6)

ersättare

ersätta1·e

Eva

Bergström

Elisabeth K rå ik fval 170210--11 Magnus Reh nfeldt

Lars Miguel Utsi

Reidar Nordfjell

(fval 1405)

Per-Ola Blind

Ersättare Britt Sparrock Ma r ita Sti.nnerbom Nadj a Åstot Jan Rannerud vakant

Josefina Skerk Mona Per sson

Ersättare Bri tt Sparrock

V cronika Håkansson

(40)

SAMETINGET

Styrelsen 2017-09-12--13

Ungdomsrådet mandatperiod aug

2017~plenum

hösten 2019

Anja Pjellgren Walkeapää, ordförande Julia Omma

Elle Eriksson Paulus Jonsson Naadja Östergren

Valberedningen

Ordinarie

Ingrid Inga, ordförande

Karin Vannar, vice ordförande Martin LU11dgren

Torkel Stångberg Oscar Sedholm Anders Kråik Lars-Pau l Kroik

Valnämnden

ordinarie

Per Mikael Utsi, ordförande Lars-Anders Baer

Jenn.ie Granberg Sten Wälita lo vaka nt

Mari -Louise Boman Elisabeth Kråik

Karen-Ann Hurri Johan Andersson Nils Johan Ranne rud

Jon Isak Byström Vanv reten Julia Wahlberg

Ersättare Britt Sparrock Lars Jon Allas Stefan Mikaelsson Marie Persson Njaita Sten Wälitalo

vakant

Christina Åhren

e rsä ttare Tomas Unga Jan P ersson Lars Stenberg Peter Ho l mqvist vakant

Louise Skerk Marianne Marainen

Arbetsgruppen Urfolk i Barentsregionen 2013-10-22, §

Ledamot Ersättare

Kristina Nordl:ing Lars-Anders Baer

3 ( 6)

(41)

SAMETINGET Styrelsen

2. Utsedda av styrelsen

2017-09-12--13

Aj tte stiftelsenmandatpe riod 150510--180509 Leda.mot

Lars-Anders Baer fval 150416

Nätverk för samisk hälsa Per-Olof Nuu-i

Ersättare Katarina Sevä

Arbe tsgrup p teater för samisk nationalscen s t 150615--17

en ledamot från Sametingets kulturnällUld en ledamot från styrelse

en tjänsteman från sametinget ordföranden för GST:s styrelse chefen för GST

styrelseordföranden all. vice styrelseordförand en ingår i arbetsgruppen Barents Regionråd för perioden 2014-2018 ( SPR s

2013-12-16 56/2013)

Ryss land har ordförandeuppdraget, samernas har två observatörsplatscr;

Ryska sa mer har en plats samt Christina Henriksen

Etiska råd ets arbetsgrupp st 161205--08, 170116--19, 170210 Mikael Jakobsson, sam mankallande

Andreas Stångberg Liz-Mari H jortfors

Gi ellagaldus s pråksektioner styr 150615, SPR 150828 ledamot

nordsamisk sektion:

Marit Anne Allas Per Stefan Labba lulesam isk sektion:

Aim-Chrishn Skoglund Britt Inger Sikku sydsamisk sektion:

Lajla Mattsson Magga Pia Persson

ersättare Helena Ornm a Miliana Baer Barbro Lundholm Karin Tuol ja

Aj lin J onassen Karin Rensberg Ripa

Gollegie lla - ledamot till bedömningskommitten (styr 160126--27) David Krnik

4 ( 6)

(42)

SAMETINGET

Styrelsen 2017-09-12--13

Länsparternskap i Norrbotten - Agenda 2030

ledamot Jan

Rannerud

ersättare

Stefan Mikaelsson

Nationella förhandlingsdelegationer (Nordisk samekonvention) (dm 2010-1512) Lars-Anders Baer

Josefina Lundgren Skerk fval 1401

Nordiskt ålnbetsmannaorgan för samiska frågor 2003-01-01- (dnr 322/02) 20/06 kan slichefen

Råd för hemsidan för de nationella minoriteterna

]eda mot ersättare

ordförande i språknämnden

Regionalt forum Norrbotten ledamot

Ingrid Inga

vice ordförande i spr åknänuiden

ersättare

Lars Miguel Utsi

Samiska rådet i Svenska kyrkan mandatperiod 2014-2018 (

St150120-21§14.1)

ledamot

Sy lvia Sparrock Ingri d Inga

ersättare Agneta Rimpi Isak Påve

Samiska san ningskommissionens arbetsgrupp st 170124 Isak Utsi

KrisLLna No rdling Marie Persson Nja i ta

Samiskt parlamentarisk rå d SPR arbgrp ang gemensam rovd jurspolitik

(Sryr 170912-·13

Per-Olof

Nutti

Samiskt parlamentarisk råd SPR och Samerådets gemensamma kommitte ang samiska nationalsymboler

(styr 120308)

Anders Kråik

Samisk parlamentarisk r åd SPR gemensamma ungdomsråd

(Ltngdomsi:åd 150129)

Ungdomsrådet utser . 2016-2017 års

ledamöter

nedan

Ledamol ersällare

Johanna Njaita Tua Rydberg

Alexandra Olofsson Magdalena Persson f+jällman

5 ( 6)

References

Related documents

Mycket av forskningen som finns inom internkommunikation fokuserats på vilket sätt en god sådan kan gynna en organisation. 318) menar att det strategiska syftet

Mamma visar hur man kan ta en sked vaniljsocker och hur det smälter i munnen om man har kvar skeden.. Jag säger att jag inte orkar mer, men leken går ut på

Jansdotter Samu- elsson och Nordgren (2008) slår fast att sådana saker som uppförande, närvaro, flit, ambi- tion och läxläsning inte ska ligga till grund för betyget. Det enda

Här följer analys i form av två grupperingar, vilket Patton (2002) kallar för konstruerade koder, av artiklarna för att möjliggöra en ytterligare analys för

Detta ledde till anställningar, så småning- om på det nationella tv-bolaget SABC med att göra de första nyhetsprogrammen för barn.. Efter en tid tog han tjänstledigt och

varandra men att de kan det, de är väldigt olika menar de. Att tvillingarna identifierar sig med andra tvillingar bidrar till deras identitetsskapande. 64 Att man

genreanalys och därför intresserar jag mig inte bara för Svenska Hollywoodfruar utan alla andra program i fru-genren, en genre som dock domineras av Real Housewives serierna..

Med hjälp av instrumenten intervju och observation skulle vi kunna analysera vårt empiriska material utifrån en Grounded Theory ansats (Patel &amp; Davidsson, 2003, s. 31-32) och