Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
LiU-ITN-TEK-G--15/054--SE
Upplevelse av informativa
trycksaker - Hur påverkar
grafisk enhetlighet
betraktarens uppfattning?
David Boström
Paula Gabrielsson
LiU-ITN-TEK-G--15/054--SE
Upplevelse av informativa
trycksaker - Hur påverkar
grafisk enhetlighet
betraktarens uppfattning?
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
David Boström
Paula Gabrielsson
Handledare Tommie Nyström
Examinator Niklas Rönnberg
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
Hur påverkar graisk enhetlighet betraktarens uppfatning?
Upplevelse av informaiva trycksaker
Sammanfatning
Den n a studie un dersöker hur utform n in g av in form ativa trycksaker uppfattas och värderas utifrån m
ottaga-rens perspektiv. Det är en kvalitativ studie med fenomenograisk inriktning och platsen för undersökningen
är biblioteket vid Cam pus Norrköpin g, Lin köpin gs Un iversitet. Studien har un dersökt om en hetlighet är ett verktyg värt att im plem en tera i bibliotekets in form ation sm aterial. Ett utvalt an tal lättillgän gliga skyltar har
fått en omdesign utifrån universitetets graiska proil och efter riktlinjer inom informationsdesign.
Studen-ter som vistats i bibliotekets lokaler har fått ge sin a åsikStuden-ter och reson em an g krin g origin alskyltar och om de-sign för att få reda på vad de värdesätter i utform n in g av in form ation de m öter regelbun det.
Studien har visat på att studen tern a som vistas i bibliotekets lokaler är in siktsfulla och kan föra reson em an g krin g utform n in g av in form ation sm aterial. Studen tern a an såg att tydlighet var det viktigaste att begrun da i utform n in g av trycksaker i biblioteket. Vidare såg dem fördelar m ed att m aterialet hade en tydlig avsän dare
och en koppling till universitetet, men samtidigt ansåg de att materialet borde sticka ut i sin miljö och inte
sm älta in i bakgrun den . Detta fram stod som en poten tiell risk m ed att utform a m aterialet efter en m all som
universitetets proil.
Studen tern a uttryckte att det var av vikt att utform a och an passa m aterialet efter m ålgruppen , de besö-kan de studen tern a. Det är n ågot som uppkom m it gen om studien , det är viktigt att tän ka på m ottagaren av
informationen och det kan vara värt att investera i en tydlig proil för en resurs inom en stor organisation.
Biblioteket fram står som en del av un iversitetets iden titet och kan m ed fördel för båda sidor in om organ isa-tion en tydliggöra sin kom m un ikaisa-tion m ot sin m ålgrupp, de besökan de studen tern a.
Abstract
This paper studies how the design of in form ative prin ted m atter are perceived an d valued based on the viewer’s perspective. It is a qualitative study with phen om en ographic orien tation an d location of the survey is the library at Cam pus Norrköpin g, Lin köpin g Un iversity. The study exam in es whether un iform ity is a tool worth im plem en tin g in the library’s in form ation m aterial. A selected n um ber of accessible sign age has
received a redesign based on the University’s graphic proile and following guidelines of information design.
Studen ts who visited the library prem ises have given their opin ion s an d argum en ts on the origin al sign s an d
redesign to ind out what they value in the design of information they encounter on a regular basis. The data
was gathered through qualitative in terviews which were con ducted in the library over two days with a total n um ber of eleven studen ts.
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Problemformulering
1.2 Syte
1.3 Frågeställningar
1.4 Avgränsningar
1.5 Begreppsdeiniion
2 Teori
2.1 Typograi
2.2 Layoutens överlevnad
2.3 Informaionsdesign
2.4 Visuell varumärkesidenitet
2.5 Visual Literacy
3 Metod
3.1 Ansats
3.2 Omdesignprocess
3.2.1 Urval av trycksaker
3.2.2 Genomförande
3.3 Datainsamling och urval
3.3.1 Anställda
3.3.2 Studenter
3.4 Analysprocess
4 Resultat av data och analys
4.1 Tydlighet och informaionsmaterial
4.2 Avsändare och idenitet
4.3 Typograi och enhetlighet
4.4 Original och omdesign
4.4.1 Tyst zon
4.4.2 Fika
4.4.3 Läsesal
4.4.4 Påsk
4.5 Helhetsintryck
4.6 Sammanfatning av analys
5 Diskussion
5.1 Teori
5.2 Metod
5.3 Intervjuer
5.4 Omdesign
5.5 Resultat och analys
5.6 Slutsatsdiskussion
5.7 Förslag ill fortsata studier
6 Slutsatser och rekommendaioner
Referenslista
Bilagor
1
1
1
1
2
2
3
3
4
5
5
6
7
7
7
7
7
8
8
9
9
11
11
12
12
14
14
15
16
17
18
19
20
20
20
20
21
21
22
22
23
1 Inledning
Inom graisk design är det viktigt att tänka på att anpassa sin formgivning efter målgruppen den riktar sig
till. En allt för bred design kan gå förlorad i sin otydlighet m edan en design som är för sn äv riskerar att in te fån ga upp alla poten tiella kon sum en ter. Det är därför av in tresse att studera relation ern a m ellan layout och
typograi, graiska proiler och varumärken i förhållande till aktuell målgrupp. Både hur dessa
kommuni-kativa om råden sam spelar och vilken betydelse an vän dn in g av dessa har för en organ isation in tern t och extern t.
Platsen för studien är biblioteket vid Cam pus Norrköpin g som är ett av fyra cam pusbelagda bibliotek in om Lin köpin gs un iversitet, LiU. Biblioteket har cirka 10 0 an ställda och är en viktig resurs för un iversitetet i att tillhan dahålla in form ation för studen ter, forskare och an ställda (LiU, 20 15a). Vid m öte m ed kom m
u-nikationsansvarig på biblioteket uttrycktes svårigheter för biblioteket att inna sin identitet inom LiU. Det talades om avsaknad av en tydlig proil för bibliotekets egna kommunikation under Linköpings universitet. Det inns en väldigt stor variation i kommunikationsmaterialet från just biblioteket. Då universitetet har en tydligt uttalad graisk proil avviker biblioteket till viss del med sitt material. I biblioteket inns
egenprodu-cerat m aterial som äm n ar att in form era och in struera. Målgruppen är besökare av biblioteket och i syn n er-het studen ter. För att budskapet ska n å fram behövs tydlig kom m un ikation riktad till m ålgruppen . Den n a studie un dersöker om olika värderin gar krin g en hetlig form givn in g existerar hos besökarn a av biblioteket
vid campus Norrköping och hur dessa i så fall skiljer sig åt. Finns det ett behov av att biblioteket följer uni-versitetets graiska proil eller bör de ha en egen proil att arbeta med? Kan den breda variationen i utform-ning av information vara en nackdel?
1.1 Problemformulering
Det som fram står som ett even tuellt problem är avsakn aden av en hetlighet i bibliotekets in form ativa
tryck-saker som inns på plats i lokalerna. Det är många besökare som vistas i bibliotekets lokaler vilka
tillsam-m an s bildar en heterogen grupp sotillsam-m tillsam-m ottagare av satillsam-m tillsam-m a typ av in fortillsam-m ation . Försök att tilltala tillsam-m ån ga ur den n a m ålgrupp kan leda till att budskapet går förlorat i form en som in n ehållet presen teras i. Det kan
därför innas skäl att göra formen mer enhetlig för all information som ska kommuniceras. Därmed görs
avsän daren m er tydlig och skapar även en m er sam lad bild av biblioteket och un iversitetet hos m ottagarn a. Dock återstår det att se vad studen ter som besöker biblioteket an ser om kom m un ikation en som riktas till dem och hur form en påverkar deras in tryck av in form ation .
1.2 Syte
Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur studenter upplever och värderar enhetlig graisk
form-givn in g i bibliotekets in form ativa trycksaker.
1.3 Frågeställningar
För att svara på studiens syfte har följande frågeställningar formulerats med utgångspunkt i det teoretiska
ram verket. Frågeställn in garn a är ordn ade efter hur om fattan de de är m ed den viktigaste frågan in ledn in gs-vis.
Vad värdesätter studenterna i utformning av informationsmaterial?
Hur värdesätter studenterna en enhetlig proil som grund gällande bibliotekets tryckta informa-tionsmaterial?
Hur påverkas studenternas uppfattning om biblioteket som avsändare beroende på hur materialet är formgivet?
1.4 Avgränsningar
Studien av biblioteket kom m er avgrän sas till Cam pus Norrköpin gs lokaler, vilket en dast in n efattar ett
bib-liotek, med anledning av att studiens tidsram inte tillåter intervjuer på alla tre biblioteken vid universitetet.
Urval av respon den ter kom m er en dast att ske i biblioteket m ed studen ter som vistas i lokalern a. Detta för
att respondenterna ska ha erfarenhet av och en känsla för miljön som undersökningsmaterialet tagits från.
Främ st studen ter kom m er tillfrågas då lärare och övrig person al in te in går i studien s prim ära m ålgrupp.
Som en del av förstudien kommer anställda på biblioteket intervjuas om arbetet med tryckt
informations-m aterial. Det informations-m aterial soinformations-m koinformations-m informations-m er un dersökas är lättillgän gliga skyltar soinformations-m är väl syn liga för bibliotekets besökare.
1.5 Begreppsdeiniion
Nedan följer begrepp som frekvent förekommer i denna rapport, vilka har varit centrala i datainsamlingen och därför är motiverade att förklaras närmare. Där objektiva deinitioner har behövts har dessa hämtats
från Nation alen cyklopedin s (NE) uppslagsverk on lin e. Förklarin gar en ligt NE står i kursiverad text.
In fo rm a tio n
Generell beteckning för det m en in gsfulla in n ehåll som öv erförs v id kom m un ikation i olika form er (NE,
20 15a).
Tyd ligh e t
Lätt att uppfatta m ed (n gt av ) sin n en a ofta om n gn helhet v ars en skilda detaljer är v äl av grän sade från v arandra. (NE, 20 15b)
En h e tligh e t
En hetlig, som utgör eller ger in try ck av att v ara en en het om m ån gfald el. n gt sam m an satt. (NE, 20 15c)
Te cke n s n itt
Graisk term för en uppsättning av ett alfabets bokstäver, sifror och andra tecken som givits en enhetlig
form giv ning (NE, 20 15d). Varian tern a ty psn itt och fon t förekom m er i respon den tern as svar och behan dlas
i den n a rapport syn on ym t m ed tecken sn itt.
In fo rm a tiva trycks a ke r
Med in form ativa trycksaker avses i den n a rapport de “skyltar” i form av papper i A4-form at m ed allm än
information till bibliotekets besökare som är placerade på lertalet platser runt om i lokalerna. Dessa skyltar
är främ st skapade och utskrivn a av person alen på cam pus Norrköpin gs bibliotek, i viss m ån förekom m er m aterial från un iversitetsbibliotekets kom m un ikation savdeln in g. Det som i rapporten ben äm n s som
“skyl-tarna”, “materialet” eller “trycksakerna” syftar synonymt på ovanstående beskrivning. De beintliga skyltar
2 Teori
2.1 Typograi
Det inns olika deinitioner av vad ämnet typograi innefattar. Childers och Jass (2002) beskriver typograi
som kon sten eller skickligheten att kun n a kom m un icera gen om det tryckta ordet. En an n an uppfattn in g
är att typograi är konsten att med hjälp av bokstäver och andra tecken visualisera tankar och ord för ögat (Hellmark, 2004). Enligt Thangaraj (2004) är typograins förutsättning att olika teckensnitt konnoterar olika saker och kan ha varierande efekt på läsbarhet, assimilation, tolkning samt ordens påverkan hos
läsa-ren .
En rad faktorer påverkar huruvida en text blir lättläst eller in te. Dessa är:
Val av teckensnitt
Antikvor används för löpande text i böcker och tidskrifter. Sanserifer passar bra för aischer och
re-klam budskap som ska läsas på avstån d. San serifer kan även an vän das i rubriker och m ellan rubriker
samt ingressser. Antikvor passar för bildtexter samt för småtexter i diagram och igurer. (Hellmark, 2004) Det har däremot framkommit i en studie, där teckensnitten Times och Helvetica jämfördes, att serifer och sanserifer inte skiljer sig i fråga om hur snabbt de går att läsa (De Lange & Esterhui-zen & Beatty, 1993). Det är emellertid viktigt att hålla sig till samma teckensnitt för ett visst textfor-mat mellan olika dokument för att undvika inkonsekvens i typograin (Hartley & Trueman, 1985). Grad (teckenstorlek)
Löpan de text i böcker sätts van ligtvis i 10 -12 pun kter. Tidn in gar eller tidskrifter har sm alare spalter
med text i 7-9 punkter. Högre grad gör inte nödvändigtvis texten mer lättläst, utan kan även ge mot-satt efekt. Ett alternativ är istället att behålla graden och öka radavståndet. (Hellmark, 2004) Text som är för liten kan även trötta ut och skrämma läsare (Gallagher & Jacobson, 1993).
Boldness (fetstil)
Bortsett från storleken på teckn en är boldn ess, det vill säga hur pass m ycket svärta bokstävern a
består av, en av de mest avgörande faktorerna för hur lättläst en text blir. Olika teckensnittsfamiljer består av lera vikter som light, medium, bold, extra bold med lera vilka har olika grad av lättläst-het. (Luckiesh & Moss, 1940)
Satsbredd (radernas längd)
Ideal radlän gd är 55-65 tecken per rad m ed ett m in im um på 35-45 tecken per rad. Med tecken avses
bokstäver, sifror, skiljetecken och ordmellanrum vilka alla räknas som ett tecken. Lägre grad ger kortare satsbredd eftersom ler tecken får plats per rad. (Hellmark, 2004)
Kägel (radavstånd)
Kägeln mäts från baslinje till baslinje och sätts i löpande text minst med samma värde som graden.
Om graden är 10 och kägeln 12 skrivs detta 10 / 12 (tio på tolv). Rubriker kan sättas m ed “un
derkä-gel”, exempelvis 36/32 för att inte ljusrummet mellan raderna ska bli för stort. (Hellmark, 2004) Tryckkvalitet (papprets färg, struktur och gramvikt)
Text blir enklare att läsa om kontrasten mellan bokstävernas svärta och den ljusa ytan på pappret
däm pas. Det är därför bättre att trycka på papper som är ton at i gult, beige eller grått istället för vitt
När det kommer till hur lättläst en text är inns olika tekniker för att mäta denna upplevelse. Dessa är: Läslighet (utförande)
Läslighet rör textens typograiska utformning, hur väl den går att läsa. Detta begrepp innefattar hur
tydlig stilen är sam t hur stor eller liten grad som an vän ds. (Pettersson , 20 0 3)
Läsvärde (innehåll)
Läsvärde bedömmer text med intressant innehåll (som är värd att läsa). Det består dels av subjektiv
värderin g av text och bilders in n ehåll, dels av hur dessa presen teras för läsaren . Detta värde är bero-en de av person , tillfälle och m otivation bero-en att läsa bero-en text i bero-en viss situation . (Pettersson , 20 0 3)
Läsbarhet (funktionella aspekter av innehåll, utförande och kontext)
Läsbarhet är sum m an av läsligheten och läsvärdet. Läsbarhet brukar beteckn a texten s ”m ätbara begriplighet”, till exem pel det som m an kan få fram m ed LIX (läsbarhetsin dex) då m an blan d an n at beräkn ar an talet lån ga ord per m en in g. Läsbarheten säger alltså in gen tin g om läsaren s upplevelse av lättlästhet. (Pettersson , 20 0 3)
2.2 Layoutens överlevnad
En märkbar närvaro av layout i sidor och dokument beror till stor del på tillgänglighet av tekniska hjälp-medel och kunskap. I en layout inns det avgränsade graiska zoner och hierarkier med text och rubriker i varierande storlek vilket ger ler möjligheter att kommunicera sammanhållning mellan element som i ett
ren t textbaserat dokum en t en dast skulle sign aleras gen om ord. Det blir lättare för läsaren att gå m ellan
delarna i en layout om sammanhållningen presenteras graiskt, genom dess fysiska placering, dess typogra-iska hierarki och visuella avgränsning. Bilder i layout kan kommunicera på en emotionell nivå, genom att skapa en särskild atmosfär samt göra ett dokument mer inbjudande genom att variera ord och bilder samt
att m in ska stora textm assor. Läsare kom bin erar fokus på orden de läser eller delar av bilden de ser, m ed en
medvetenhet av hela sidans graiska utformning. (Waller, 2012)
Böcker, dagstidn in gar och broschyrer kan klassas som äldre kategorier av dokum en t. De har van ligtvis till-kom m it från producen ten s och an vän daren s fun ktion ella krav. Dessa varian ter överlever då deras an vän
da-re har konservativa förväntningar i en tid då krav på förändring är påtaglig. Läsarna vill med minsta möjliga ansträngning kunna förstå det som presenteras. (Waller, 2012)
Vad som ses som soistikerade dokument produceras av individer som har välutvecklade färdigheter i
skrivan de, redigerin g och design sam t in går i gen om arbetade system av produktion och distribution . Deras färdigheter är resultat av kun skap från praktik och arbete före kun skap från text och gram m atik. Vid studier
av det skrivna språket och särskilt i typograisk layout blir det svårt att undvika att skilja på skribenter och
form givare m ed respektive utan kom peten s in om om rådet. Avsakn ad av kom peten s fram står som ett
pro-blem när layout betraktas som en betydande och meningsbyggande del av text. (Waller, 2012)
Waller (2012) presenterar tre nivåer för personer eller organisationer som producenter av tryckt material:
S kriftlig n ivå är förmågan att skriva lytande och läsbar text. Här inkluderas traditionella kriterier för en
utbildad skrivkun n ig person .
Graisk nivå är förmågan att kunna använda layout och typograi för att skapa en användbar form för läsaren att söka och skum m a igen om tillsam m an s m ed läsbar text. Vid behov in går att sam arbeta m ed en design er eller utgå från m allar.
Ko n ve rs a tio n s n ivå är förm ågan att skapa en plattform att m öta läsaren i, där behov och roller blir
tydli-ga.
Tillsam m an s utgör detta en kom m un ikativ kom peten s som är ön skvärd hos kom m un ikatörer och organ
i-sationer. Traditionellt sätt är layout ofta en kompetens hos inriktade graiska formgivare som anlitas för att arbeta med ett begränsat antal trycksaker. Det bör ses som en kärnkompetens som varje kommunikatör bör dela, som varje verktyg för kommunikation bör främja samt något som varje student inom textinriktad kommunikation bör känna igen väl. (Waller, 2012)
2.3 Informaionsdesign
Lipton (20 0 7) beskriver in form ation sdesign som studien av och praktiken för att skapa klarhet och
begrip-lighet i visuellt material som ämnar att ge direktiv, utbilda, förklara eller informera. Efektiv
informations-design kan åstadkom m a m ycket och syftet bör vara att m in ska svårigheter att tolka och tyda in form ation . Detta för att un dvika frågor som vad för slags in form ation det är, vad syftet är m ed den sam t varför det är
något läsaren bör notera. Informationsdesign är graisk design kombinerat med användbarhet. Det är
kom-bin ation en av form och fun ktion sam t hur in form ation en sam spelar m ed publiken och förm edlar in n ehåll fram för en bart utseen de. Det han dlar om m en in gsfull an vän dn in g av design elem en t före dekorativt syfte sam t en respekt för in form ation en s in n ehåll.
Att söka efter m ön ster är n ågot alla m än n iskor gör och n är bekan ta m ön ster dyker upp förutsätts att det
inns någon betydelse i mönstret. Människor märker även avvikelser och förväntar sig att det har någon betydelse som skiljer sig från det som är sammanhängande. Allt som saknar ordning i den visuella
presen-tation en ten derar att uppfattas som obekväm t. Gen om att an vän da storlek, form och färg i elem en t kan det visa på en relation till an dra elem en t. In form ation sdesign kan dra fördelar av att arbeta utifrån
gestaltla-garna. Enligt likhetslagen tenderar människor att gruppera element och objekt med liknande attribut. För att kunna gruppera så måste det gå att känna igen likheterna. Element och objekt som ser lika ut, i form,
färg eller storlek uppfattas ha sam m a vikt och betydelse i sam m an han get. (Lipton , 20 0 7)
Pettersson (20 0 3) beskriver in form ation sm aterial som den fysiska represen tation en av ett visst in form a-tion sbudskap äm n at för en viss m ålgrupp. Materialet bör vara utform at på ett visst sätt och ha ett syfte som förm edlas i ett läm pligt m edium . Texter och bilder m åste vara an passade för m ålgruppen .
Det som utgör ett bra in form ation sm aterial är en ligt Pettersson (20 0 3) n ågot som :
Har en tydlig struktur och är relevant, läsligt, läsbart och läsvärt för målgruppen det riktas till. Uppfyller höga krav på korrekt innehåll, språk och teknisk kvalitet.
Förenklar vardagen för mottagare av informationen som presenteras samt ger trovärdighet åt
avsän-daren .
2.4 Visuell varumärkesidenitet
En stark visuell varum ärkesiden titet kan ha stor påverkan för kon sum en ten s bild av varum ärket. An vän
d-ning av tydliga visuella element som får återkomma i tryckta annonser kan främja igenkänd-ning hos
motta-garen . Typiska karaktärsdrag och en likhet i utseen de hos elem en ten kan bidra till att varum ärket kan bygga en positiv relation till kon sum en ten . Tryckta an n on ser m ed kon sekven t an vän dn in g av visuella elem en t kan bidra till att kon sum en ten en klare kan bearbeta m aterialet och läsa av den in form ation som presen teras. (Philips, 20 14)
Visuella element kan vara färg, form och typograi i relation till ett visuellt tema. De visuella elementen
bör vara överen sstäm m an de m ed de förvän tn in gar kon sum en ten har av varum ärket sam t hur varum ärket
presenterar sig utåt. Elementen bör främja igenkänning av varumärket. Detta tillsammans med en tydlig
hierarki av de visuella elem en ten är avgöran de för att erhålla en stark visuell varum ärkesiden titet. (Philips, 20 14)
Kon sum en ter som visar uppskattn in g för visuell estetik och kan klassas som estetiskt m edvetn a är kän sliga-re för variation i an vän dn in g av visuella elem en t vid m arkn adsförin g av ett varum ärke de är bekan ta m ed. Gen om att an vän da återkom m an de elem en t i sin m arkn adsförin g kan kon sum en tern a förstå att an n on ser-n a är kopplade till sam m a varum ärke äveser-n om iser-n ser-n ehållet i aser-n ser-n oser-n seser-n varierar. Förhållaser-n det m ellaser-n visuella elem en t är m ycket viktiga och särskilt sam spelet m ellan dem . Elem en ten var för sig ger in te lika stor påver-kan . (Philips, 20 14)
2.5 Visual Literacy
Branch och Bloom (1995) beskriver att för att kunna erhålla kunskap från tryckt material krävs förmågan
att kun n a tyda och läsa visuellt presen terad in form ation och bilder, så kallad v isual literacy . Det kan även beskrivas som som förm ågan att kun n a tolka, uppskatta och sätta in form ation i relation till n ågot för att
kunna skapa bilder (Visocky O’Grady & Visocky O’Grady, 2008) . Utvecklingen av visual literacy utgör en
fun dam en tal grun d för att en m än n iska ska kun n a förstå och erhålla kun skap gen om att tolka de visuella
situationer med olika objekt och symboler som människan möter i sin miljö (Branch & Bloom, 1995).
Visuell in form ation är en lika viktig del av kom m un ikation som språk. För att en läsare ska kun n a förstå
och forma ett budskap av det som kommuniceras, måste det vara möjligt för denne att kunna översätta och
tolka både det skriftliga och det visuella. Elem en t som visuellt försöker förm edla in form ation bör form a ett sam m an hän gan de och en hetligt system sam t tydligt kun n a leverera ett budskap. Gen om att an vän da
visuel-la element ger det mottagarna ler chanser att enkvisuel-lare förstå innehåll och därmed förstå vikten av bilderna i sig. (Branch & Bloom, 1995) Enskilda visuella element i design kan ha sin egna unika information, det är
n är de ses i relation till an dra elem en t som upplevelsen av dem och dess kon text kan förän dras (Visocky
3 Metod
3.1 Ansats
Denna studie är av kvalitativ ansats med fenomenograisk inriktning. Fenomenograi är en
forskningsin-riktn in g som beskriver olika aspekter av tillvaron sam t m än n iskors upplevelser av dessa aspekter (Marton ,
1981). Det inns ett intresse i sig att undersöka hur människor upplever, tolkar, förstår, begriper, uppfattar och föreställer sig olika aspekter av verkligheten, inte minst ur en pedagogisk synvinkel. Målet är att inna
och system atisera tan kesätt i term er av hur m än n iskor tolkar aspekter av verkligheten . Detta in n ebär att det är m än n iskors upplevelser av ett visst fen om en som un dersöks. In riktn in gen läm par sig väl då syftet m ed studien är att ta reda på studen tern as upplevelser och värderin gar av det in form ation sm aterial som riktas till dem som m ålgrupp.
3.2 Omdesignprocess
För att un dersöka hur bibliotekets m ålgrupp, de besökan de studen tern a upplever form givn in gen av de in
-formativa trycksakerna i biblioteket genomfördes en omdesign enligt Linköpings universitets graiska proil. Alternativ till originalmaterialet skapades för att studenterna skulle få en chans att jämföra och resonera
krin g vilka aspekter som tilltalar.
3.2.1 Urval av trycksaker
Fyra trycksaker m ed varieran de utseen de valdes ut från olika platser i biblioteket för att få en bredd i m aterialet. Urvalet grun dades i tillgän glighet och placerin g av m aterialet, då studen tern a poten tiellt är bekan ta m ed trycksakern a sen tidigare. De trycksaker som valdes ben äm n s hädan efter som Ty st zon , Fika,
Läsesal sam t Påsk. En dast utform n in gen har än drats i detta fall, det textuella in n ehållet är detsam m a som
i originalet, just för att det ska vara möjligt att ta reda på om utformningen har någon betydelse för hur informationen uppfattas. Om både text och bildval samt formgivning ändrats hade det inte varit möjligt att
utläsa om det var in n ehållet eller form en som påverkade hur respon den tern a uppfattade m aterialet.
3.2.2 Genomförande
Lipton (20 0 7) beskriver vilka aspekter som bör begrun das i in form ation sdesign och har utform at riktlin
-jer för att utforma en omdesign. Formgivaren bör analysera materialet och se vad som fungerar för
mål-gruppen . Tydlighet kan förbättras m ed sm å m edel. En begrän sn in g av förän drin gar till vad som är ytterst
nödvändigt samt att använda lertalet element från originalet är fördelaktigt. Det gäller även konsekventa val av teckensnitt, grad och mellanrum. För en omfattande omdesign presenterades följande riktlinjer med
relevan s för studien :
Varje rubrik behöver en tydlig fokuspunkt och varje informationsdesign behöver en ingångspunkt
för publiken
Undersök hur materialet kommer att placeras eller distribueras och formge utifrån det Börja med få detaljer och utöka vid behov
Undersök materialet som organisationen tillgängliggör för sin publik, undersök hur de olika delarna
relaterar till varan dra och se om m aterialet är i behov av en om design som en del av system et eller om det kan ersättas av an n at m aterial.
Koppla allt relaterat material tydligt, exempelvis genom likartad distribution och likartade
designe-lem en t.
Universitetets graiska proil valdes som mall för omdesignen eftersom biblioteket inte har någon egen proil och med fördel kan följa samma som universitetet. Detta är något som inte sker i dagsläget
(Ano-n ym , 20 15a). Vid utföra(Ano-n de av om desig(Ano-n skapades fyra (Ano-n ya A4-dokum e(Ano-n t i program vara(Ano-n Adobe I(Ano-n Desig(Ano-n ,
3.3 Datainsamling och urval
Personliga intervjuer valdes för att det passade väl som datainsamlingsmetod, för att kunna presentera originalmaterial samt omdesign och samtidigt få ta del av respondenternas upplevelse direkt. Intervjuerna
hölls un der sam m an lagt fyra tillfällen och sam tliga gen om fördes i ett grupprum i biblioteket. Detta försatte
respondenterna i samma miljö som platsen vars material studeras. Två intervjuguider utformades för att formalisera varje intervjusituation och för att kunna formulera intervjufrågor som knyter an till studiens problemformulering. Vid kvalitativa intervjuer är det av stor vikt att utforma en intervjuguide (Dalen, 2015). Intervjuerna var semistrukturerade för att ge respondenten chans att resonera kring frågorna och samtidigt ge svar utifrån bestämda ämnesområden och centrala teman som formulerats. Intervjuguiden
utform ades för att ge alla respon den tgrupper likartade öppn a frågor och därm ed lika förutsättn in gar n är de gav sin a svar (Gillham , 20 0 5). De öppn a frågorn a an passades efter respon den tern a i de två gruppern a, an ställda och studen ter. De cen trala tem an som återkom m er i studien och kopplades till de öppn a frågorn a
är informationsmaterial, identitet och typograi vilka relaterar till studiens titel och frågeställningar. Samtliga intervjuer spelades in med ljudupptagning samtidigt som anteckningar fördes. Detta är viktigt för att säkerställa att ingenting faller bort (Dalen, 2015). Anteckningarna angav vilken speciik trycksak
eller grupp av trycksaker respon den ten m en ade m ed “den här” eller “de till höger” som in te kun de tydas
av endast inspelningen. Efter inspelningen transkriberades samtliga intervjuer för att underlätta
analys-processen . Vid tran skriberin gen skrevs respon den tern as svar n ed som de sagts i talspråksform m ed vissa
justeringar. Det som inte togs med var utfyllnadsord som “eh” eller “liksom” på de ställen där de inte ansågs
fylla n ågon in n ehållsm ässig fun ktion för repon den ten s åsikt. Kom prim erin gen av texten gav ett m er lät-töverskådligt m aterial för an alys. Talspråksform valdes fram för om van dlin g till skriftspråk för att un dvika even tuella m issuppfattn in gar och än drin gar i respon den ten s reson em an g.
3.3.1 Anställda
För att få in sikt i hur arbetet m ed in form ation sm aterial fun gerar kon taktades an ställda vid Cam pus
Norrkö-pings bibliotek. Första intervjun bokades genom slumpmässig förfrågan till närvarande bibliotekarie. Den första respondenten föreslog sin kollega som respondent, vilken intervjuades direkt efter genom så kallat snöbollsurval som innebär att redan valda objekt bidrar till att inna andra respondenter vilka kan tas med i urvalet (Bryman, 2011). Intervjuerna genomfördes efter litteratursökningen, för att kunna ta reda på vad
som var väsen tligt att veta krin g bakgrun den till det n uvaran de in form ation sm aterialet och för att kun n a
inna centrala teman i intervjusvaren att utforma studien efter. Dessa intervjuer fungerade som en förstudie
för att få reda på vad studen tern a därefter skulle tillfrågas i datain sam lin gen gen om att ge in sikt i fram tag-n itag-n g av trycksaker.
De anställda som intervjuades berättade att en grupp på cirka tio anställda, kallad Redaktionen, arbetar
m ed att producera m aterial till avdeln in garn a sam t an svarar för sociala m edier och hem sidan (An on ym ,
2015a; Anonym 2015b). Vid enstaka fall produceras material av övriga anställda. Anonym (2015b) beskrev
att biblioteket för tillfället har för m ycket eget m aterial, både tryckt och på “in foskärm ar”, vilket person alen
är medveten om. Respondenten berättade att det arbetas på en ny graisk proil för universitetet som
kom-m er tillåta färre egn a version er och “ihopkn åperier”. Vidare uppgavs att biblioteket eftersträvar att det syn s att m aterialet är från un iversitetet och tydligt vem avsän daren är. (An on ym , 20 15b)
Biblioteket är en del av un iversitetet och det är bara positivt att det blir m er en hetligt, an såg An on ym (20 15a). Un iversitetet är en väldigt stor organ isation och biblioteket är en egen del, beskrev An on ym
(20 15b). Biblioteket m arkn adsför sig in tern t m edan un iversitetet är m er extern a. Det är svårt n är m aterialet sam tidigt m åste vara en hetligt så det syn s att det kom m er från un iversitetet. Biblioteket vill gärn a vara ett
varumärke i det stora på något sätt vilket kan förbättras med den nya varumärkesproilen för
universite-tet. Då kan reglern a bli tydligare. En förhoppn in g respon den ten n äm n de var att de n ya tecken sn itten blir tillgän gliga för alla an ställda, vilket tidigare varit ett problem vid fram tagn in g av m aterial på biblioteket då
lättillgängliga teckensnitt använts i brist på det rätta enligt proilen. (Anonym, 2015b)
En bred an vän dn in g av tecken sn itt kan ha betydelse och påverka bilden av in form ation en s avsän dare
be-skrev båda respondenterna (Anonym, 2015a; Anonym 2015b). Det blir rörigt som det är i dagsläget. En re-spondent (Anonym,2015a) beskrev att ett mer formellt budskap kan bli striktare men att det inns exempel på material som är mindre oiciellt såsom öppettider under helger. Båda respondenterna (Anonym, 2015a;
tillägger att biblioteket försökt få en egen logotyp för sin verksam het m en det har besvarats m ed ett blan kt
nej från universitetet.
3.3.2 Studenter
Studiens primära datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer av slumpmässigt utvalda besökare i bibliotekets miljö. Detta för att få en bredd bland respondenterna, men även för att undvika att färga valet
av deltagare. En bred represen tation av besökare och studen ter m ed skilda äm n esom råden eftersträvades. Tre studen ter studerade utbildn in gsveten skap, en förskollärare, en lärare för F-3 sam t en studen t som läste
fristående kurser inom pedagogik. Tekniska högskolan representerades av tre studenter från Graisk de-sign och kommunikation, Flygtransport och logistik respektive civilingenjör i Medieteknik. En student från
Sam hälls- och kulturan alys sam t två studen ter vid Kultur, sam hälle och m ediegestaltn in g represen terar
den ilosoiska fakulteten. Från Hälsouniversitetet återfanns en sjuksköterskestudent och en masterstudent inom arbetsterapi. Studentgrupperna representerar de fyra fakulteter som inns vid Campus Norrköping, ilosoisk fakultet, teknisk fakultet, medicinsk fakultet samt utbildningsvetenskap (LiU, 2015b). Samtliga personer tillfrågades även om de hade något intresse för graisk formgivning, vilket fem uppgav att de hade.
Vid sam m an ställn in g var det totalt elva deltagare, sex kvin n liga och fem m an liga respon den ter som deltagit
i studien. Ålder på deltagarna sträckte sig från 20 till 53 år med en medelålder på 28 år. Inga namn erhölls av respondenterna i syfte att hålla dem anonyma i studien och för att hålla analysen av datan objektiv. Varje intervju var tänkt ta kring 15 till 20 minuter och genomfördes i anslutning till den miljö
där det undersökta materialet inns uppsatt. Då varje individ är unik gällande åsikter och formulering av svar, varierade längden på intervjuerna från 10 till 30 minuter. Intervjuerna inleddes med demograis-ka frågor och diskussionsfrågor där respondenten ick beskriva hur de ser på tydlighet, enhetlighet samt trycksaker i ofentliga miljöer. Därefter presenterades respondenterna för beintligt material, i form av fyra
origin al från bibliotekets lokaler. Respon den tern a frågades hur de uppfattar m aterialet som helhet sam t vad som var bra respektive m in dre bra. Frågor krin g studien s cen trala tem an gav respon den ten chan s att svara
på hur de ser på identitet, informationsmaterial samt typograi. Omdesign av de fyra originalen visades för
deltagarn a i sam m a kon text som tidigare. Respon den ten gav på n ytt sitt syn sätt och tan kar krin g sam m a
kriterier som gällde för originalmaterialet. Avslutningsvis ick respondenterna svara på hur de anser form
kan påverka deras in tryck av in form ation .
3.4 Analysprocess
Då studien an vän t sig av en kvalitativ an sats har det fokuserats på gestaltn in g och un dersökn in g av fen om e-n et. Det prim ära i studiee-n blev respoe-n dee-n tere-n as upplevelse och uppfatte-n ie-n g av fee-n om ee-n et som presee-n teras.
Detta var en stor anledning till att se till begreppet fenomenograi och försöka inna själva essensen i det respondenterna berättar om sin upplevelse av fenomenet (Larsson, 1986).
Det var av yttersta vikt att organ isera och strukturera upp m aterialet från datain sam lin gen för att kun n a
urskilja det utmärkande i svaren. När all data från intervjuerna transkriberats lästes alla texter igenom lera gånger för att öka förståelsen för vad respondenterna sagt. Detta gjordes eftersom kärnan i analysen är att jämföra olika svar och hitta likheter och skillnader (Larsson, 1986). För att på ett enkelt sätt kunna urskilja dessa likheter och skillnader i svaren gjordes förteckningar över de mest förekommande orden i intervjuerna. Synonymer eller andra ord som liknade varandra bildade grupper som sedan färgkodades. Det beskriver Magne Holme & Krohn Solvang (1991) som en viktig del i en helhetsanalys. Alla ord inom dessa grupper markerades sedan i transkriberingstexten med respektive färg. Detta gjorde det enklare att se vilka av “grupperna” som förekom lest gånger samt om respondenter med gemensamt intresse för formgivning
eller gem en sam utbildn in g even tuellt delade färger.
Efter färgkodningen av respondenternas svar delades analysen upp efter varje enskild fråga som ställts i intervjuerna. Det ingår i delanalysen att text från datainsamling delas upp och kategoriseras, varefter ord och påståenden grupperas i passande kategori (Magne Holme & Krohn Solvang, 1991). Samtliga svar på varje enskild fråga från intervjuguiden sammanställdes och bearbetades för sig. När alla respondenters svar
I vissa fall blev det nödvändigt att leta efter svar i andra delar än just det stycke som respondenten svarat på den speciika frågan. Svaret kunde komma vid en senare fråga när respondenten fått tänka igenom ämnet
eller då respon den ten beskrev n ågot an n at. Detta förekom särskilt n är respon den ter gav beskrivn in gar av
enskilda trycksaker ur det material som presenterades. Detta gjorde att varje trycksak redovisas för sig i empiriavsnittet istället för att bara helhet mellan original- och omdesignversioner jämförs. När varje fråga från intervjuguiden behandlats lästes även de preciserade frågeställningarna igenom igen och svar letates från alla delar av intervjuerna för att inna lösningar till dessa om det inte redan täckts in.
Nedan följer ett exempel på hur analysprocessen gått till. Utdraget är en sammanställning av svaren på
frågan om hur studen tern a ser på begreppet ty dlighet. Först redovisas sam tliga svar från tran skriberin gen i kron ologisk ordn in g in klusive färgkodn in g. Likartade ord sam lades un der en färg, lätt och en kelt vilka ko-dades m ed färgen oran ge. Därefter skrevs gem en sam m a sam t avvikan de åsikter ut varefter an dem en in gen sum m erades i svaren till ett fåtal n yckelord un der sam m an fattn in g.
Va d in n e bä r tyd ligh e t fö r d ig?
Tran skriberade svar:
1. Att m an förstår sn abbt, att m an in te m åste fun dera om det är si eller så, utan m an förstår n är m an tittar på det.
2. Inom utformning? Om det inns ett budskap som ska förmedlas så ska det inte innas några
tvivel-aktigheter i vad det är som försöker förmedlas, alltså budkapet måste vara tydligt. Annars kan det ju handla om stilrenhet att det inte inns för mycket som plottrar till det visuella. Det beror väl på lite
vilken sorts tydlighet m an är ute efter.
3. Att n ågot är en kelt och kon kret, att m an förstår n ågon tin g, gen om att titta på eller höra om en gån g.
Det skulle jag säga är tydlighet.
4. Lite enkelt språk, enkla bilder som inte har för mycket detaljer. Någonting som man kan tänka att de
lesta förstår.
5. Att det är lättförståeligt och att det krävs in gen an strän gn in g för att förstå.
6. Allt ifrån källkritik till att förstå en hel bild av det hela, liksom allt ifrån olika vittn esm ål till att alla har olika bilder av sin egen hän delse. Att se på olika perspektiv att hur n ågot skett.
7. Det ska vara lätt att hitta och ha korrekt in form ation .
8. Bra information, bra skrift. Förståeligt sätt, inte för mycket fackspråk av olika slag utan som gemene
m an kan förstå.
9. Tydlighet är, om man ska kolla på det tekniskt sätt så är tydlighet att man snabbt kan hitta informa-tion, det är inte lera klick bort utan att är pang bom där. Allt inns.
10 . Att m an får ut fakta på ett föreståeligt sätt. Vet in te m er
11. Ja, svår fråga, tydligt är att det framgår precis vad det handlar om, att man kan förstå utan att ställa
några följdfrågor.
Tolkn in g av svar:
8 studenter ansåg att tydlighet handlar om att presentera något som går att förstå.
4 studenter talade om att det ska vara enkelt och att ingen ansträngning krävs för att uppfatta
äm-n et.
3 studenter nämnde information för att beskriva tydlighet.
2 studenter talar om språket och behov av anpassning för gemene man.
1 student nämnde stilrenhet som en aspekt, beroende på vilken typ av tydlighet som efterfrågades.
Sam m an fattn in g: Tydligt
En kelt Förståeligt In form ation
4 Resultat av data och analys
I detta kapitel kom m er resultat av datain sam lin g presen teras tillsam m an s m ed an alys av svar från studien s
kvalitativa intervjuer. Data är uppdelad efter närliggande områden och centrala teman från intervjuguiden. Studenter med angränsande svar grupperas och en student kan representera lera åsikter inom samma
fråga. Exem pelvis n är tre studen ter n äm n de tydlighet som en viktig aspekt och två av studen tern a n äm n de att trycksakern a bör vara klara och lätta att förstå. H är kan en studen t vara represen terad vid båda dessa åsikter.
4.1 Tydlighet och informaionsmaterial
Respon den tern a uppm an ades beskriva sin uppfattn in g av ordet ty dlighet, ett ord som
uppkommit under intervjuer med anställda på biblioteket (Anonym, 2015a; Anonym, 2015b). Det är även
ett begrepp som är cen tralt vid utform n in g av in form ation sm aterial (Pettersson , 20 0 3). Åtta studen ter an såg att tydlighet han dlar om att presen tera n ågot som går att förstå. Fyra studen ter talade om att det ska vara en kelt och in te kräva n ågon vidare an strän gn in g för att förstå. Tre studen ter n äm n de in form ation i sin beskrivn in g av tydlighet.
Respon den tern as uppfattn in gar om vad tydlighet in n ebär tolkas som n ärliggan de till varan dra sam t m ot-svarar vad NE (20 15b) beskriver som lätt att uppfatta. Detta tolkas som att respon den tern a i sin a svar be-lyser att tydlighet är en viktig aspekt i design av in form ation sm aterial. Det är viktigt att m ottagaren förstår in form ation en sam t att budskapet fram går en kelt och m ed m in im al an strän gn in g. Det stäm m er överen s m ed de cen trala delarn a i vad som utgör bra in form ation sm aterial (Pettersson , 20 0 3).
In n an origin alm aterialet presen terades blev respon den tern a tillfrågade vad de an såg var viktigt för
tryck-saker i ofentliga miljöer. Detta gjordes innan trycktryck-sakerna lades fram för att dessa inte skulle påverka
studen tern as reson em an g i frågan . Då n äm n de tre studen ter tydlighet som en viktig aspekt. Två av stu-den tern a n äm n de att trycksakern a bör vara klara och lätta att förstå sam t lättillgän gliga. Två stustu-den ter diskuterade att de m åste syn as på avstån d och stå ut från bakgrun den . Två studen ter an såg att de bör väcka uppm ärksam het, gärn a m ed färg m edan en an n an an såg m otsatsen , att de in te bör vara för uppseen de-väckan de och ta för stor plats. En av studen tern a påpekade att m aterialet bör sign alera in n ehåll och syfte, för att un dvika m isstag.
Tydligheten är en sida som respondenterna verkar lägga extra vikt vid just när det gäller information i det ofentliga. Detta tolkas som att det inns ett behov av att vara uppriktig och klar med budskapet från
av-sän daren s sida. Detta beskriver Pettersson (20 0 3) krin g hur in form ation sm aterialet bör ha ett syfte som förm edlas i ett läm pligt m edium sam t att det skall fören kla vardagen för m ottagaren . Det respon den tern a
nämner kring tydlighet anknyter till hur Waller (2012) beskriver närvaro av layout i dokument, hur det blir enklare för läsaren om det inns en graisk sammanhållning med hierarkier och avgränsningar i det visuella. Detta för att läsaren vill med minsta möjliga ansträngning kunna förstå det som presenteras. Utöver detta inns det en tendens till diskrepans gällande hur pass uppseendeväckande ofentliga trycksaker bör vara.
Detta tolkas som att trycksakern a bör väcka uppm ärksam het så de in te passeras förbi osedda m en in te till den grad att de stör om givn in gen . På vilket sätt detta uppn ås fram går in te i respon den tern as utsagor. Respon den tern a om bads svara på vad de tycker är viktigt gällan de utseen de av in form ation sm aterial. Fem studen ter beskrev att det är viktigt att in form ation sm aterialet fån gar in tresset och drar till sig uppm ärk-sam het. Fem studen ter an såg att belysa m ed färg var fördelaktigt. Tre studen ter n äm n er att m aterialet bör
vara tydligt. Tre studenter ansåg att stilrenhet och inte för mycket detaljer var en viktig aspekt gällande
in form ation sm aterial. En studen t tolkade frågan an n orlun da från övriga och beskrev att det var viktigt att tän ka på m ålgruppen . Placerin g och risk för att m aterialet sm älter in i bakgrun den , diskuterade tre studen
-ter. Varav en av dessa formulerade sitt resonemang som följande.
M ärker m an inte en sky lt så har den ingen poäng. Om budskapet in te sy ns,
skapa klarhet och begriplighet i visuellt m aterial (Petterson , 20 0 3). En studen t beskriver att m ålgruppen är viktig att ta i beaktn in g, det n äm n er Pettersson (20 0 3) gällan de att texter och bilder m åste vara an passade för m ålgruppen vid utform n in g av in form ation sm aterial. Alla aspekter som beskrivs av respon den tern a relaterar till varan dra och kan förstärkas av att sam spela. Kom bin ation en av form och fun ktion har stor be-tydelse i in form ation sdesign . Det in n efattar även hur in form ation en sam spelar m ed publiken och levererar in n ehåll (Lipton , 20 0 7).
4.2 Avsändare och idenitet
Respon den tern a om bads beskriva hur de uppfattar vem avsän daren är på de trycksaker som sätts upp i
bib-lioteket. Sju studenter uppfattade att logotypen som fanns placerad på ett av originalmaterialen visade att universitetet var avsändare. Detta gjorde det tydligare att materialet var kopplat till universitetet ansåg tre
studen ter. Åtta studen ter uppgav att de uppfattade biblioteket som avsän dare gen om m aterialets placerin g och kon text. Två studen ter an såg att det var biblioteksperson alen som var avsän dare. Två studen ter berät-tade att avsän daren fram gick ur texten i trycksakern a. Fyra studen ter beskrev att in gen tin g visade att det var sam m a avsän dare varav en beskrev att m aterialet kän n s m er som allm än n a uppm an in gar utan tydlig avsän dare.
Respon den tern a kopplar m aterialet till un iversitetet, m en in te n ödvän digtvis till biblioteket. Studen tern a uppm ärksam m ade logotypen som en dast förekom på ett exem plar av origin alm aterialet, vilken in
dikera-de vem avsändaren var. Att materialet återinns i bibliotekets lokaler ansågs också ge tydliga signaler om
avsän daren m en sam tidigt beskrevs även m aterialet som allm än n a uppm an in gar där in gen tydlig avsän
-dare framgick. Detta tolkas som att placeringen av materialet utgjorde indikation av avsän-dare snarare än
in n ehållet eller utform n in gen , särskilt då en m arkör för avsän dare sakn ades. Utifrån det här tolkas att det
inns ett behov av att visa tydligt vem avsändaren av informationen är. Philips (2014) beskriver att konsu-menterna kan bilda en koppling till varumärket om det inns återkommande element i marknadsföringen, även om innehållet i det tryckta materialet varierar. Vidare kan igenkänning av varumärket främjas genom
att återkom m an de elem en t an vän ds. Detta kriterium uppfylls in te av bibliotekets kom m un ikation . Respon den tern a frågades även om hur de uppfattar biblioteket och un iversitetet som en eller som skilda iden titeter. Åtta studen ter beskrev det som att biblioteket och un iversitetet hör ihop. Tre studen ter an såg att de har sam m a iden titet. En studen t beskrev biblioteket och un iversitetet som skilda iden titeter, då bib-liotekets besökare in te uteslutan de är studen ter. En an n an studen t an såg dem som både skilda och som en iden titet, att biblioteket är friståen de m en uppfattas som en del av un iversitetet.
Om biblioteket hade legat i ett helt an n at en skilt hus så kan ske det skulle känn as som att de hade tv å olika, beskrev en studen t om iden titeterna.
“H ör ihop” och “sam m a iden titet” tolkas som n ärliggan de m en att det n ödvän digtvis in te behöver ha sam -m a kon n otation er hos respon den tern a. “H ör ihop” kan vara två en heter so-m hör ihop, ”sa-m -m a” kan betyda
att de inte skiljer sig åt. Här tolkas “hör ihop” som att biblioteket och universitet är delar av samma identitet och därmed inte skilda som sådana. Att lera studenter svarade att biblioteket och universitetet “hör ihop”
sn arare än är en och sam m a iden titet tros bero på avsakn aden av återkom m an de visuella elem en t i kom m u-n ikatiou-n eu-n fråu-n biblioteket (Philips, 20 14).
4.3 Typograi och enhetlighet
Philips (20 14) teori krin g återkom m an de visuella elem en t har valts att tolkas som en hetlighet i den visuella
kommunikationen. Detta gav en anledning till att studenterna uppmanades ge sin deinition av begreppet
en hetlighet. Tre studen ter uppgav en osäkerhet krin g ordets betydelse. Två studen ter an såg att det han dlar om likhet och två an dra förkn ippade en hetlighet m ed en röd tråd. En studen t beskrev det som igen kän n bart och m ed kon tin uitet. En studen t beskrev en hetlighet som n ågot sym m etriskt, att sidorn a blir spegelvän da.
Respondenternas beskrivningar är i närheten av hur NE (2015c) beskriver enhetlig; ger intryck av att vara
en enhet om m ångfald el. ngt sam m ansatt. Det som respondenterna uppger tyder på att det inns en
förstå-else kring kontinuitet och likhet, men att just termen enhetlighet kan förvirra och tolkas olika. En röd tråd
En studen t n äm n de att det kan vara bra om det är ett tecken sn itt som kän n s igen sen tidigare. Fyra stu-den ter påpekade att tecken storleken är avgöran de och det viktigaste verkar vara att texten in te ska vara för liten , sn arare än för stor. Två studen ter uppgav att texten ska vara tilltalan de för m ålgruppen .
En viktig aspekt för studenterna gällande typograi är att teckensnitt valts som är lättlästa och passar väl för innehållet och gärna begränsas till ett, eller möjligtvis några få lämpliga. “Enkla” teckensnitt tolkas som
att skripter och an dra dekorativa tecken sn itt bör un dvikas. Detta stäm m er bra överen s m ed vad H ellm ark (20 0 4) an ser gör en text lättläst, där han uppger att san serifer passar bra för rubriker, m ellan rubriker och
ingresser. Att texten inte ska vara för liten är viktigt för att läsaren inte ska tröttas ut (Gallagher & Jacob-son, 1993). Storleken är också relevant med tanke på att skyltarna ska kunna läsas på avstånd. Att texten
ska vara tilltalan de för m ålgruppen tolkas som att den ska vara in tressan t att läsa, det vill säga ha ett högt läsvärde vilket gör texten m er lättläst (Pettersson , 20 0 3).
Studenterna frågades även hur deras uppfattning av avsändaren påverkas av att denne använder lera olika
tecken sn itt i sin kom m un ikation . På detta uppgav tre studen ter att avsän daren upplevs som oen hetlig, att den sakn ar in riktn in g. Två respon den ter m en ade att avsän daren kan upplevas som rörig. En studen t upp-gav att avsän daren kan ge ett oseriöst in tryck och två an dra an såg att den kan upplevas som okun n ig. Två studen ter m en ade att avsän daren får svårare att n å fram m ed sitt budskap vid an vän dn in g av olika tecken -sn itt. Två studen ter uppgav att olika tecken -sn itt kan an vän das beroen de på ön skad kän sla eller budskap, varav en an såg att det in te är viktigt att vara kon sekven t vad gäller tecken sn ittsval. En an n an studen t m en
-ade att det kan innas “forskning bakom som visar vad som drar uppmärksamhet” och att olika teckensnitt
därför kan vara befogade att an vän das.
Flera respon den ter an ser att ett kon sekven t an vän dan de av ett eller få tecken sn itt påverkar hur en hetlig
avsändaren uppfattas i sin identitet, vilket stämmer överens med vad Hartley & Trueman (1985) säger om konsekvent typograi. Ett allt för osammanhängande nyttjande av teckensnitt i den externa kommunika-tionen kan resultera i att avsändaren upplevs som rörig och inte vet hur den ska proilera sig, menar res-pondenterna. Om detta osammanhängade nyttjande leder till att avsändaren uppfattas som rörig har inte
kravet på trovärdighet uppn åtts av design en (Pettersson , 20 0 3). Att avsän daren in te uppfattas som trovär-dig kan sättas i relation till att det blir svårare att n å ut m ed budskapet som an dra respon den ter uppger. Två av studen tern a an såg att olika tecken sn itt kan an vän das exem pelvis beroen de på vilken kän sla som vill
4.4 Original och omdesign
Respon den tern a om bads i två om gån gar svara på frågor om deras åsikter gällan de m aterialet som visades i form av utskrivn a A4-blad. Först presen terades origin alm aterialet och respon den ten uppm an ades berätta hur de såg på trycksakern a sam t beskriva vad de an såg var bra respektive m in dre bra m ed m aterialet. Sam -m a frågor ställdes efter att respon den tern a fått ta del av o-m design en .
4.4.1 Tyst zon
Den första trycksaken studenterna ick ta del av var en skylt som markerar bibliotekets tysta zon. Skylten sitter i midjehöjd på en ställning vid ingången.
Bild 1. Tyst zon .
Fyra studen ter påpekade att orgin alm aterialet är tydligt. Fyra studen ter uppm ärksam m ade an vän dn in g av stor text. Tre studen ter uppgav att det är bra att förtydliga m ed färger. Två studen ter upplevde skylten som en varn in g. Två av studen tern a uppger att skylten får ut budskapet. Två stun den ter m en ade att den går direkt på kärn an i budskapet.
Fyra studen ter m en ade att om design en in te står ut och drar lika m ycket uppm ärksam het som origin a-let. Två studen ter tyckte det var tydligt vad skylten han dlade om . En studen t tyckte den var “fruktan svärt tråkig”. En studen t upplever den som m in dre hotfull. Två studen ter påpekade m än gden in form ation som
överlödig.
Åsikterna kring att materialet är tydligt och användningen av stor text och lera färger i originalmaterialet relaterar till beskrivningen av tydlighet där enskilda detaljer är väl avgränsade från varandra (NE, 2015b). Det går även koppla till att text inte bör sättas för smått för läsbarhets skull (Gallagher & Jacobson, 1993).
Fyra studen ter förde reson em an get att m aterialet sm älter in i bakgrun den , vilket tolkas som att det passar
in i miljön det ämnas placeras i. Materialet behöver fånga studenternas intresse utan att framstå som
obe-kväm t, vilket Lipton (20 0 7) talar om vid avsakn ad av ordn in g i visuell presen tation . Det beskrivs även att färg, form och storlek är viktiga verktyg som kan visa på relation er m ellan elem en t i m aterialet.
4.4.2 Fika
Den n a skylt sitter placerad i grupprum ovan på en bokhylla i ett ställ sam t på övervån in gen i större form at placerad i den tysta zon en .
Bild 2. Fika.
Sex studenter uppmärksammar att universitetets logotyp inns med på originalmaterialet. Tre studenter
påpekar att det är bra m ed in form ation på två språk. Två studen ter an ser att den är tydlig m edan två stu-den ter uttrycker att stu-den är otydlig. Två stustu-den ter ifrågasätter varför det är böcker på bildern a n är skylten han dlar om förtärin g. En studen t tolkar det som att bildern a illustrerar att det är böcker som in te får ska-das vid förtärin g av m at. Två studen ter påpekar val av tecken sn itt och beskriver det som busigt respektive barn sligt. En av studen tern a tycker in te det ser så profession ellt ut. En studen t beskriver den som stilren m edan en an n an ser den som rörig.
Jobbig att kolla på för just m ed bildern a här så tar det fokus bort från budskapet, beskrev en respon den t illustration ern a av böcker i Fika-sky lten .
Fyra studen ter beskriver om design en positivt, on ödiga elem en t är borttagn a. En studen t beskriver den som tydligare m en den är in te tillräckligt tydlig och påpekar likt en an n an studen t språket i in form ation en . Två studen ter beskriver om design och origin al som likvärdiga. Två studen ter ser det blå bakgrun dselem en tet som positivt. En studen t efterfrågar en bild som förklarar vad som är tillåtet att äta och in te.
Att två studen ter an ser att Fika-skylten är tydlig m edan två an dra an ser att den är otydlig tolkas som att studen tern a syftar på olika aspekter n är de säger “tydlig”. Detta trots att respon den tern as gen erella
beskriv-ning av ordet stämde väl överens med deinitionen enligt NE (2015b). Den ena aspekten verkar ligga i att
texten översatts till en gelska och att den därför är lättare att tyda även för icke sven sktalan de besökare. Den an dra består i att buskapet in te blir tydligt n är vissa av respon den tern a in te kopplar sam m an texten m ed bildern a i skylten . Detta tros hän ga ihop m ed uppfattn in gen att skylten är “rörig” som en an n an respon den t uttrycker. Flera studen ter upplever att on ödiga elem en t har tagits bort vilket tolkas som att bilden i
origi-nalet inte var väsentlig för skyltens budskap. Om ler visuella element använts hade mottagarna getts ler chanser att enklare förstå innehållet och därmed förstå vikten av bilderna i sig (Branch & Bloom, 1995). Att
om design en beskrivs fortfaran de som in te tillräckligt tydlig av en studen t tros bero på att det fortfaran de bara är texten som kom m un icerar budskapet i om design en , in gen n y bild har lagts till. Detta tolkas som an ledn in gen till att två studen ter upplever de båda version ern a som likvärdiga. Att origin al och om design
beskrivs som likvärdiga trots att teckensnitten skiljer sig åt vad gäller boldness tolkas som att fetstilen inte hade en större inverkan på läsbarheten i skylten (Luckiesh & Moss, 1940).
4.4.3 Läsesal
Vid entrén till den tysta läsesalen längst in i biblioteket sitter en skylt på en ställning i midjehöjd.
Bild 2. Läsesal.
Fem studen ter beskrev att bilden på origin alm aterialet var “ful”, varav två hän visade till den gula rutan krin g illustration en . Fyra studen ter beskrev den som tydlig. Tre respon den ter an gav att skylten är en kel m edan en studen t uppgav att hen “förstår in te syftet m ed den ”. Två studen ter tyckte att texten borde varit större.
Det inns inget frekvent återkommande i svaren mellan de olika respondenterna angående omdesignen. En
studen t an såg att skylten såg m er gen om tän kt ut n är “on ödiga elem en t” tagits bort. En an n an tyckte om -design såg bättre ut m en var för fattig i utform n in gen . En studen t an såg att skylten in te kom m er uppm ärk-sam m as. En studen t an såg att “riktiga bilder” alltid är roligare än datoriserade bilder. En studen t visade uppskattn in g av en “visuell bild”, som i om design en .
Gen om att tolka respon den tern as svar går det att utläsa att origin albilden m ed datorn fram står som ett störan de elem en t. I om design en verkar studen tern a störa sig m in dre på den illustrerade bilden som äm n ar
passa mer till universitetets graiska proil. Den typ av bild som används i originalet är inte återkommande
i bibliotekets skyltar och kon sekven t an vän dn in g av visuella elem en t är n ågot som Philips (20 14) beskriver som viktigt i tryckt m aterial för att läsaren ska kun n a bearbeta in form ation en som presen teras. H an m en ar
att en likhet i utseende hos elementen kan hjälpa varumärket bygga en positiv relation till konsumenten.
I det här fallet blir det relation en m ellan biblioteket och dess m ålgrupp, besökan de studen ter, som kan
dra nytta av en likhet i utseende. Likhet mellan element och objekt är även framstående i gestaltlagarna, där lagen om likhet gör att människor tenderar att gruppera objekt med liknande attribut. Det måste gå
att kän n a igen likhetern a för att kun n a gruppera och elem en t kan exem pelvis ha likn an de form , färg
el-ler storlek (Lipton, 2007). En student beskriver användningen av en “visuell bild” i positiva ordalag, just bilder i layout kan vara inbjudande och erbjuda läsaren variation i kommunikationen som presenteras. När läsaren fokuserar på en del av bilden, har de fortfarande en medvetenhet om helheten (Waller, 2012). En respondent uppgav att den inte förstod syftet med skylten, vilken då framstår som överlödigt material. Det
är n ågot som Pettersson (20 0 3) talar om gällan de in form ation sm aterial, text och bild m åste vara an passad och utform ad för m ålgruppen , sam t att syftet ska presen teras i ett läm pligt m edium för att in form ation s-budskapet ska n å fram . Detta gör även att texten får ett lågt läsvärde då den in te blir in tressan t för besökar-n a (Petterssobesökar-n , 20 0 3). Två studebesökar-n ter öbesökar-n skade att textebesökar-n var större i om desigbesökar-n ebesökar-n vilket kabesökar-n härledas till att tecken storlek har en betydan de roll för läsbarheten (H ellm ark, 20 0 4).
4.4.4 Påsk
Skylten som förklarar bibliotekets öppettider un der påsken var placerad i ett ställ vid en lån edisk i den tysta zon en av lokalen .
Bild 4. Påsk.
Fyra av studen tern a beskriver origin alm aterialet som trevligt. Tre studen ter beskriver det som barn vän ligt och busigt, kan ske riktat till en yn gre m ålgrupp. Tre studen ter an ser att budskapet går fram . Tre studen ter uppfattar öppettidern a som tydliga. Två studen ter efterfrågar en tydligare struktur i texten och n äm n er hierarki och storleksskilln ad som en aspekt och två studen ter påpekar att texten går utan för ram en som en n ackdel.
Två studen ter beskriver om design en som tydligare. Två studen ter uttrycker det blå elem en tet i rubriken som positivt och n ågot som m ärks. Tre studen ter beskriver att det kän n s tråkigare utan kon n otation er m ed
påsken. En student föreslår en variant med påskdetaljer som går mer i stil med den graiska proilen. En
studen t beskriver om design en som n ågot som tas på allvar m edan en an n an studen t beskriver avsakn aden m ed kopplin g till påsk och hur “det kän slom ässiga kan också spela roll n är m an in tern aliserar budskapet” och att “om det kän n s tilltalan de kan det bli lättare att ta till sig”.
Att fyra studen ter beskriver trycksaken som “trevlig” tolkas som att dessa respon den ter tilltalas av den lättsam m a bilden m ed påskm otiv. Å an dra sidan uppger tre studen ter att m ålgruppen för skylten kän n s som barn , vilket in te stäm m er bra överen s m ed åldern på bibliotekets huvudsakliga besökare. Det är därför oklart om bilden har an passats efter m ålgruppen för att uppfylla kravet på god in form ation sdesign (Pet-tersson , 20 0 3). Sam tidigt an ser tre av studen tern a att budskapet går fram vilket tolkas som att an tin gen har bilden s utföran de m in dre betydelse eller också är det väldigt in dividuellt huruvida bilden uppfattas som “barn slig” eller “busig”.
Kopplin gen som skapas m ellan bilden och texten s budskap i origin alversion en är ett viktig aspekt för tre
studenter som upplever att skylten blivit mer tråkig i det striktare utförandet enligt den graiska proilen. Här skiljer sig åsikterna då två studenter uppfattar omdesignen som tydligare, tre som tråkigare och en av
dem förespråkar en väg m ellan de två version ern a. Att den uppfattas som tråkigare trots dels bero på det striktare tecken sn ittet i om design en vilket kan härledas till att olika tecken sn itt tolkas an n orlun da av läsare
(Thangaraj, 2004). En respondent är inne på att det kan vara lättare att ta till sig skyltens budskap om den känns tilltalande, vilket tolkas som att skylten är svårare att ta till sig i den nya versionen för lera av
res-pon den tern a. Detta kan sättas i relation till att bilder i layout kan skapa en särskild atm osfär och göra ett
dokument mer inbjudande genom att variera ord och bild (Waller, 2012). Det inns punkter som lera res-pondenter anmärkte på i originalet som enligt dem har förbättrats i omdesignen; texten har fått en tydligare
