Att tänka med händerna : En djupdykning och jakten på Flow

(1)

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 16 hp | Möbeltapetsering Vårterminen 2021 | ISRN: LIU-IEI-TEK-G--21/01959—SE

”Att tänka med händerna”

– En djupdykning & jakten på Flow

”To think with your hands”

– An in-depth study & the search of Flow

Carolina Fjällblad

Handledare: Anna Karoliina Priha Examinator: Katarina Höglund

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

(2)

Sammanfattning

Genom detta projekt söker jag efter tillståndet som kallas för flow, som kan förklaras som ett meditativt tillstånd som kan uppkomma genom att till exempel utföra ett hantverk. Som studium av detta har jag valt att fördjupa mig i ett hantverksmoment som utgörs av den traditionella tekniken att tillverka tageldynor. Jag har valt att tillverka flera dynor för att öka chansen att föra in hantverket i mitt muskelminne och därigenom automatisera processen som ökar chanserna att infinna sig i flow. Ytterligera en faktor till valet av just tageldynor som medel för min efterforskning var att de innefattar ett flertal repetitiva utföranden då dessa sys med många stygn, vilket jag ansåg kunde vara ett bra kriterium för mitt

eftersökande av flow. Abstact

Through this project, I search for the state called flow, which can be explained as a

meditative state that can arise by, for example, performing a craft. As a study of this, I have chosen to immerse myself in a craft that consists of the traditional technique of making squab cushions. I have chosen to make several squab cushions to increase the chance of introducing the craft into my muscle memory and thereby automate the process that

increases the chances of appearing in flow. Another factor in the choice of squab cushions as a means for my research was that they include a number of repetitive designs as these are sewn with many stitches, which I thought could be a good criterion for my search for flow.

(3)

Förord

Tack till Estrid Ericssons stiftelse och till Nevotex. Tack till min handledare Karoliina Priha och min examinator Katarina Höglund, samt till Johan Knutsson och Anderas Nobel som tagit sig tiden att läsa min text och delge mig sina tankar kring den. Speciellt stort tack till min sambo och dotter som varit med och stöttat mig igenom arbetet. Sist men inte minst vill jag tacka Malmstens skolan som givit mig utrymmet att lära mig allt det inneburit med att ha varit student på skolan under tre år och till alla lärare på skolan.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning...1 1:1 Bakgrund...1 1:2 Syfte & Mål...2 1:3 Frågeställning...2 1:4 Avgränsningar...3 1:5 Metod...3 2. Kunskapssökning...4

2:1 Att tänka med händerna...4-8 2:2 Teknik & materialval...9

2:3 Kunskapsinhämtning rörande tageldynan...10

2:4 Kort om tageldynans historia...10

2:5 Inspiration & omvärldsanalys...11-15 3. Jakten på Flow genom hantverket...16

3:1 Förberedande...17

3:2 Stoppning, genomdragsstygn & förslutning av dynan...18-19 3.3 Kantavsyningar & Tränsningsstygn...20

3:4 Montering av dynor till en sittmöbel...21

4. Avslut...22

4:1 Slutsats...22

4:2 Diskussion och Reflektion...22-24 5. Källor...25 5:1 Dokument...25 5:1:1 Litteratur...25 5:1:2 Magasin...25 5:1:3 Ljudkällor...25 5:2 Bildkällor...26 5:3 Instruktionsvideos...26-27 6. Bilagor...28

6:1 Mitt svar på flow-formuläret...28 6:2 Hantverksdagbok...29-40

(5)

1

1 Inledning

Som barn sov jag i en järnsäng hemma hos min mormor och morfar, i den sängen låg en hård madrass med det klassiska madrasstyget ”bolster” i grönt. För mig som för många andra har detta tyg kommit att bli en symbol för något nostalgiskt, ett historiskt tyg. Jag har alltid tyckt att dessa madrasser är väldigt vackra. När jag senare inledde mina studier på Malmstens och fick prova på att tillverka en fransk tageldyna, togs mitt tycke för tagelmadrassen till en ny nivå. För mig är franska tageldynor så otroligt vackra och dekorativa, ett fantastiskt hantverk som jag vill lära mig att behärska till fullo samt synliggöra för andra.

1:1 Bakgrund

Dessa tre år på Malmstens är de åren jag har praktiserat möbeltapetsering, jag besitter inga tidigare erfarenheter inom hantverket. Detta innebär att jag har många områden att

utforska som jag ännu inte har hunnit utforska eller fördjupa mig inom. Vi har introducerats till många olika metoder och tekniker men på grund av att tre år går snabbt så har vi inte hunnit djupdyka i alla dessa. Jag blev förtrollad och nyfiken av hantverket, som vi på skolan kommit att kalla för franska tageldynor, under det korta kursmoment vi hade med detta. Jag ville därför ta tillfället i akt och göra examensarbetet till en fördjupningsstudie i hantverket för att programmera in kunskapen i mitt muskelminne med främsta syfte att genom arbetet söka efter tillståndet flow.

Jag fastnade för begreppet flow under min tidigare utbildning till hantverkspedagog som myntats av psykologen Míhály Csíkszentmihályi. Flow är något vi kan uppnå då vi lärt oss mästra t.ex. ett hantverk, då vi kan uppleva att tid och rum kan sluta existera medan vi utövar vårt hantverk (Modern Psykologi, 14/11-2015, nr 8).

(6)

2 1:2 Syfte & Mål

Mitt mål med detta examensarbete är att genom utförandet av det traditionella

tillvägagångssättet att tillverka tageldynor söka tillståndet flow samt reflektera kring mående i skapandeprocesser. Mitt syfte är att utveckla mina egna tekniska kunskaper och komma närmare målet att uppnå flow, som kan förklaras som ett meditativt tillstånd utanför tid och rum. Det som följer mig igenom arbetet är mående genom skapande, hur hantverkande kan reducera stress och hur handen genom utfört arbete kan göra så att vi minns hur vi gjorde, som ett muskelminne (Modern Psykologi, 19/4-2017, nr 1, Upp med händerna, sid. 47-53). I tidningen Hemslöjd kan en läsa att konstnären och designern Enzo Mari ville uppmuntra folk att ”tänka med händerna” då de läste hans ritningar. Detta ville jag också tillåta mig själv att göra, att tänka med händerna, genom att riktigt lära känna denna hantverksteknik

(Hemslöjd, 7/10-2020, nr 5, Vad är en möbel, sid 15-19).

1:3 Frågeställning

Kan jag inom ramen för mitt examensarbete uppnå flow genom att fördjupa mig inom samt utföra en utvald traditionell hantverksteknik?

(7)

3 1:4 Avgränsningar

I mitt examensarbete har jag valt att göra vissa avgränsningar. Mitt fokus ligger på

utförandet av hantverksmetoden och endast arbeta med fyra material som är gles linneväv (entränning), ädelfiber (celocrin/kokosfiber), lingarn samt ull. Jag har valt att arbeta med ädelfiber på grund av två anledningar, dels ekonomi då materialet är billigare än tagel, samt att jag tror att detta material kan ha en egenskap som jag vill åt och det är att jag tror mig kunna få en hårdare dyna med detta. Jag kommer inte att lägga fokus på tidsåtgång eller göra någon materialmässigt ekonomisk uträkning. Detta är inte en rapport som skall utgöras av en historisk djupdykning men jag kommer kortfattat att avhandla en litet historisk inblick. Jag kommer att beröra ämnen om hantverk och mående förenat med min arbetsprocess. Jag har tidigare nämnt att jag valt just denna teknik, bland alla som går att välja på, för att jag velat ta detta tillfälle i akt att fördjupa mig i detta som jag ur estetisk aspekt blivit så förälskad i. Jag tror att ju större personlig nyfikenhet och intresse en har för det en tar sig an, desto större är chansen att infinna sig i välbefinnande och även förhoppningsvis flow.

1:5 Metod

För att prova vad flow är för mig och hur detta tillstånd kan uppnås väljer jag att undersöka den, vad vi på skolan kommit att kalla för, franska dynans hantverk. Jag kommer att föra en dagbok dag för dag medan jag utför hantverkandet för att se hur min process, mina tankar och mitt mående ser ut i skapandet och om jag kommer att kunna uppnå flow under den limiterade tid vi har för vårt examensarbete. Jag kommer att använda ett formulär som finns framtaget för att öka förståelsen för när och hur flow uppstår i våra liv. Efter valet av franska tageldynor som hantverksmoment i examensarbetet har jag bestämt mig för att utgå från fyrkantiga former för att fördjupa mig i hantverkstekniken. Jag kommer att använda mig av olika källor som jag samlat ihop såsom tidskrifter, kurslitteratur, webbsidor, kursdokument, instruktionsvideos, sociala medier, korrespondens med kunnig tapetserare samt egna erfarenheter, kunskaper och tankar.

(8)

4

2 Kunskapssökning

2:1 Att tänka med händerna

Genom denna undersökning av en hantverksteknik och sökande efter flow arbetar jag parallellt med tanken på en sittmöbel. Jag hade skissat på en grundform då jag inledde mitt projekt som sedan medan jag befunnit mig i processen låtit tanken bearbeta medan jag arbetat. Målet är inte att få ut en möbel av projektet men möjligheten till detta har fått tillåtits vara levande under arbetets gång och få vara med i arbetet med sökandet efter flow.

Anledningen till att jag valt den väg jag gjort i livet, att studera och utöva mig av konst och hantverk, är inte av en slump. Jag är där jag är för att det är i konst, hantverk och kreativitet som jag mår som bäst. I min djupdykning och utförandet av hantverket tageldynor

kontemplerar jag kring det jag ofta befinner mig i då jag praktiserar hantverk eller konst vilket är mitt psykiska och fysiska välmående, verkan mellan hand och hjärna samt tillståndet flow.

Jag fastnade för en artikel i magasinet Modern Psykologi, som jag läste då jag studerade till hantverkspedagog på Nyckelviksskolan innan mina studier här på Malmstens, med rubriken

Upp med händerna. Artikeln handlade om forskning på att hantverk kan motverka stress och

vi kan i artikeln läsa olika forskares uttalanden om relationen mellan handen och hjärnan. Bland dessa finner vi stressforskaren och professor emeritus i psykosocial medicin Töres Theorell som säger att när vi ägnar oss åt sysslor som är automatiserade - ofta utförda med

händernas hjälp - minskar aktiviteten i vissa delar av hjärnan. Samtidigt frigörs kraft i andra delar till fritt tänkande och fantasi (Modern Psykologi, 19/4-2017, nr 1, sid.49) I artikeln

nämns även Aristoteles som redan för två tusen år sedan menade på att vi lär med handen och att handen sedan minns det den lärt. Lars Nyberg, professor i psykologi och

neurovetenskap vid Umeå universitet, påpekar att det tar tid att lära sig ett hantverk men att då vi lärt oss mästra det så tenderar vi till att minnas handlaget, det har automatiserats

(9)

5 I boken Att sticka för livet av Loretta Napoleoni skriver hon om hur hon med hjälp av

stickning kommit igenom en tuff period i livet. Hon skriver om hjärnforskare som kartlagt de delar av hjärnan som stimuleras av stickning. Då alla dessa områden i hjärnan används, som de gör vid stickning, stimuleras kopplingarna mellan neuronerna vilket leder till att de får ett snabbt och effektivt samspel. Ju mer vi använder dessa kopplingar och stimulerar

neuronerna, desto bättre fungerar våra hjärnor när vi åldras, och motverkar sjukdomar som t.ex. demens (Att sticka för livet, 2019, s.162-163)

Jag minns en dag då jag satt hemma och målade på en stor duk jag hade fäst på väggen i min lägenhet. Jag hade klivit upp på morgonen och kokat en kopp kaffe, slagit på en podd som jag lät gå från avsnitt till avsnitt. Jag satt där försjunken i min målning med mummlet av podden i fjärran och det svalnande kaffet i koppen bredvid mig. Plötsligt ringde telefonen och jag drogs ur min bubbla och svarade, först då insåg jag att det hade blivit mörkt ute och att min mage ropade efter mat, morgonen hade ersatts av kvällen utan att jag märkt det.

(Flowtillstånd ur eget minne)

I ett avsnitt från Vetenskapsradion berättar Fredrik Ullén, professor i kognitiv

neurovetenskap vid Karolinska Institutet om en studie han gör om flow. Han säger: En sak

som är spännande i vår nya studie är att personer som upplever mer flow i livet, de rapporterar mindre problem med depressiva symptom. Mindre problem med utbrändhet.

(10)

6 I boken Flow the psychology of optimal experience av Míhály Csíkszentmihályi skriver författaren: ”As our studies have suggested, the phenomenology of enjoyment has eight major

components. When people reflect on how it feels when their experience is most positive, the mention at least one, and often all, of the following. First, the experience usually occurs when we confront tasks we have a chance of completing. Second, we must be able to concentrate on what we are doing. Third and fourth, the concentration is usually possible because the task undertaken has clear goals and provides immediate feedback. Fifth, one acts with a deep but effortless involvement that removes from awareness the worries and frustrations of everyday life. Sixth, enjoyable experiences allow people to exercise a sense of control over their actions. Seventh, concern for the self disappears, yet paradoxically the sense of self emerges stronger after the flow experience is over. Finally, the sense of duration of time is altered; hours pass by in minutes, and minutes can stretch out to seem like hours. The combination of all these elements causes a sense of deep enjoyment that is so rewarding people feel that expending a great deal of energy is worth-while simply to be able to feel it…With this knowledge, it is possible to achieve control of consciousness and turn even the most humdrum moments of everyday lives into events that help the self grow.”

(Csíkszentmihályi Míhály, 2008, Flow: The Psychology of Optimal Experience, Sid 110-111) Utifrån Míhálys beskrivning av dessa 8 faktorer tänker jag att detta projekt kommer att vara möjligt för mig att slutföra. Jag har valt att arbeta med, det vi på skolan kommit att kalla för, franska tageldynor som är ett hantverk med traditionella tekniker. Jag tänker att jag kommer kunna öka chansen att koncentrera mig på hantverket då jag tänkt tillverka mer än en dyna med samma teknik, med det menar jag att det inte är många andra moment som jag behöver ha i huvudet. Den omedelbara feedbacken ser jag då dynan formas i mina händer, lyckas jag med hantverket eller ej; får jag till rätt mängd och jämn stoppning, blir formen så rak och precis som jag vill ha den osv. I och med att jag kommer att behöva arbeta så koncentrerat tänker jag att jag kanske kommer att kunna uppleva att tid och rum upphör, som jag gjort tidigare då jag arbetat intensivt med något. Jag kommer att behöva utöva kontroll på materialet genom att följa trådrakor, sy strikta rader av stygn, alltså utöva

kontroll över mina handlingar. Vidare kan en läsa ”But by far the overwhelming proportion of

optimal experiences are reported to occur within sequences of activities that are goal-directed and bounded by rules-activities that require the investment go psychic energy, and

(11)

7

that could not be done without the appropriate skills.” (Csíkszentmihályi Míhály, 2008, Flow: The Psychology of Optimal Experience, Sid 111-112). Jag har valt att fördjupa mig i den

traditionella hantverkstekniken rörande tageldynor. För att öka chanserna att lära mina händer att känna dessa tekniker så tänker jag att jag ska tillverka ett flertal dynor.

Förhoppningen jag har är att jag i detta projekt kan uppnå tillräckligt stor skicklighet som kan öka chansen för mig att infinna flow.

Anledningen till att jag valt att fördjupa mig i detta är för att jag är nyfiken på att ta in detta i min process då jag tar mig an uppgiften att djupdyka in i ett hantverksmoment. Jag vill lära mig att bemästra hantverket i att tillverka tageldynor, jag vill programmera in detta i mina händer och mitt mål är att jag får utöva något som får mig att må bra, att utöva hantverk och programmera in utövandet i mina händer, samt att försöka uppnå ett tillstånd av flow. Jag kommer att föra en dagbok dag för dag medan jag utför hantverkandet för att se hur min process, mina tankar och mitt mående ser ut i skapandet och om jag kommer att kunna uppnå flow under den korta tid vi ändå har för att utföra vårt examensarbete. Jag kom även över ett formulär som Míhály Csíkszentmihályi och hans fru tagit fram för att öka förståelsen för när och hur flow uppstår i våra liv. Detta tar jag med mig i mitt sökande efter flow som ett facit till om jag lyckas uppnå detta tillstånd eller ej. (Se bilaga, sid.28)

Jag refererar under Syfte och mål till tidningen Hemslöjd, artikeln handlar om Erik Eje Almqvists då han studerat Enzo Maris projekt från 1974, Autoprogettazione? I Eriks bok om projektet skriver han att Enzo Mari ville uppmuntra människor att öva sig på ”att tänka med händerna” (Eje Almqvist, Erik, Hammare & spik, 2020, s.10). I thought that if people were

encouraged to build a table for example, with their own hands, they would be able to better understand the underlying thinking that had gone into it (Mari, Enzo, Autoprogettazione?

1974, 2002, s. 5) Så som jag tog till mig detta i min formuleringsprocess av examensarbetet var att även jag kunde applicera ”att tänka med händerna” i mitt utformande av möbeln som jag tänkt sätta samman av de delar jag tillverkar. Under processen kommer saker och ting ske i min tankeverksamhet, jag kommer att omformulera, tänka om, ändra och upptäcka. I slutändan kanske det inte uppstår en möbel men ett hantverk kommer att ha inpräntats i mina händer och nya tankar och idéer kommer att ha tagit form.

(12)

8 I magasinet Modern Psykologi finns frågeformuläret som Míhály Csíkszentmihályi

tillsammans med sin fru Isabella tog fram för att öka förståelsen för när och hur flow uppstår i våra liv (Modern Psykologi, 14/11, 8/2015). Detta formulär har jag själv svarat på och haft i åtanke då jag utvärderat huruvida jag känt flow eller ej. Frågeformuläret samt mina svar till detta finns med i bilagan Mitt svar på Flow-formuläret.

Då en söker i Nationalencyklopedin på vad flow är så får en upp följande:

flow [fləu_{] (engelska, ’flöde’, ’ström’), sinnestillstånd där en person i samband med}

utförandet av en viss aktivitet känner sig fullständigt absorberad med en känsla av optimalt fokus, totalt engagemang och fullständig övertygelse om framgång i aktivitetens

genomförande. Nyckeln till flow är medvetandekontroll. I ett flödeslikt tillstånd utövar vi kontroll över innehållet i vårt medvetande i stället för att passivt låta oss bestämmas av externa faktorer.

Termen skapades av den ungerskfödde psykologen Mihály Csíkszentmihályi (född 1934). I sin studie Flow: The Psychology of Optimal Experience (1990) definierar han flow som ”ett tillstånd där människor är så involverade i en aktivitet att ingenting annat verkar spela någon roll; erfarenheten är så njutbar att människor fortsätter att utföra aktiviteten utan att bry sig om till vilket pris eller vilka krav den ställer”. Flow skapas av aktiviteter som ställer följande krav: de är utmanande, kräver skicklighet, ger omedelbar feedback och har en väldefinierad skala för framgång eller misslyckande. (Nationalencyklopedin)

(13)

9 2:2 Teknik- och materialval

Jag har valt att arbeta med den teknik vi på skolan kallar för franska tageldynor, som vi gjorde under första terminen på Malmstens, den är sydd på ett sätt som gör att dynan blir mycket kompakt med skarpa kanter. Anledningen till att jag valt just denna inriktning är för att jag anser att det är många repetitiva moment som ökar chanserna för att uppnå

tillståndet som kallas för flow. Jag har tidigare tillverkat en mindre tageldyna så jag har erfarenheten i mina händer vilket minimerar tröskeln för svårighetsgraden då jag tar mig an hantverket igen, det är alltså inte en främmande uppgift utan jag har redan viss kunskap. Materialen jag arbetar med är entränning i linne som är en gles linne- eller juteväv

(Stenberg, Bernt & Åkerwall, Torsten (1988) Möbelstoppning som hantverk, andra upl. 2019, s.241). Som stoppning använder jag kokosfiber. Traditionellt sett används tagel, men på grund av ekonomi och materialegenskaper så har jag valt att använda kokosfiber. Tagel är ett mer kostsamt material och kokos är av en hårdare karaktär som jag vill åt för att få en riktigt hård stoppning till konstruktionen jag visualiserat, tagel går också att få riktigt hårt men det krävs mycket material. Till stygnen i madrassen använder jag linnetråd, idag används många gånger persiennlina till att sy grundstoppning och tageldynor. Jag vill använda mig utav naturmaterial då dessa är traditionella och klassiska material för en tapetserare att arbeta med, samt att jag personligen anser att det är estetisk tilltalande. Huruvida de är bättre material att välja ur miljösynpunkt kräver en djupare efterforskning men de är naturliga material.

(14)

10 2:3 Kunskapsinhämtning rörande tageldynan

Under kursen Kunskapsproduktion på Malmstens så pratade vi bland annat om att hantverk har en muntlig tradition av kunskaps ut - och inlärning. Då det gäller att finna svar på

historisk fakta som t.ex. hur det kommer sig att tageldynan ser ut som den gör, hur den har använts och hur det kommer sig att tekniken ser ut som den gör, har jag funnit mitt

undersökande mycket svårt. Men idag finns det troligtvis betydligt många fler medier som på olika sätt kan guida oss igenom hur själva hantverket utförs. På skolan har vi blivit tilldelade ett kursdokument som med bilder och kort informativ text visar hur det går till, senare har en instruktionsvideo tillkommit som Katarina Höglund gjort och lagt ut på skolans databas. Genom sociala medier har jag funnit en engelsk instruktionsvideo som kommit till på grund av distansundervisning under rådande pandemi. För att söka mer fakta kring tageldynans historia och varande så har jag sökt i böcker, internet, mailat museer och tapetserare och det lilla jag kunnat finna har jag försökt sammanställa nedan under rubriken historia. 2:4 Kort om tageldynans historia

När jag söker efter tageldynans historia har jag fått erfara att det varit en svår uppgift då detta, som många andra hantverk, till stor del haft en muntlig tradition av

kunskapsöverföring. Svaret jag fick från tapetseraren Sara Lindqvist på frågan om

tageldynans historia var att dessa troligtvis uppstod under Empiren då det blev vanligt med tränsade och hårda dynor.

I ett kursdokument vi fått från Karoliina Priha står det inledningsvis ”En fransk tageldyna

görs betydligt hårdare än en svensk dyna. Det görs i stort sett inga tillägg på det färdiga måttet för att krympmånen är i stort sett obefintlig”. Sara förklarar att den svenska

tageldynan som bland annat går att finna i Gripsholms fåtöljen är betydligt mjukare än den vi på skolan kommit att kalla för en fransk tageldyna, den sys med tillägg i kanterna medan den franska tageldynan inte gör det då den sys så kompakt och därför inte behöver tillägg. I korrespondens med tapetseraren Armand Verdier, som skolats inom hantverket i Frankrike sedan ung ålder, fick jag svaret att det är väldigt svårt att finna dokumentation om

(15)

11 2:5 Inspiration och omvärldsanalys

Jag har alltid varit fascinerad av det tydliga hantverket, det som riktigt visar utförandet. Då jag började studera på Malmstens så gick två andra studenter sitt sista år på

tapetserarprogrammet, Klara Gunneström och Elsa Torell, dessa två skrev tillsammans ett examensarbete om vulsten och tillverkade ramar med vulstrar (se bild 1 nedan). Detta blev något som kom att följa mig in i mitt eget examensarbete. Andra tapetserare jag funnit inspiration av är bland annat Matthew Nafranowicz (se bild 2 nedan), Nadege Frouin Brackes (se bild 3 nedan) och Armand Verdier (se bild 4 nedan) som alla visar upp tapetserarens vackra hantverk som vanligtvis döljs av tyg på olika sätt.

I mina tankar om vidareutveckling av projektet med dynorna har jag tänkt kring

tillverkningen av en möbel utan stomme. Jag har då genomfört en liten omvärldsanalys av sittmöbler utan stomme för att få en inblick på vad som redan finns sedan tidigare och om någon har gjort något liknande som jag tänkt göra. De möbler utan stomme jag har funnit som lite liknar den jag tänkt mig är sittmöbler av olika slag som placeras direkt på golvet med rygg och armstöd. Dessa finns i många olika utföranden och är ofta hemmahörande i länder med en golvnära tradition att sitta på, bland annat Japan, Marocko och Turkiet. Hur de är gjorda har jag inte kunnat finna svar på med de är tillsynes tillverkade med någon typ av madrassteknik. (se bild 5 nedan)

Sedan har jag inspirerats utav Gaetano Pesces soffa La Michetta, som dock har en stomme och är betydligt mer färg-och lekfull än utförandet jag tänkt mig men den har madrassliknande delar som utgör sitts och rygg. (se bild 6 nedan)

Bilder av ovan nämnda personers arbeten och design följer på sid. 12-15 med namn vid tillhörande bild.

(16)

12 1.”Vults på ram 1-7” av Elsa Torell och Klara Gunneström

(17)

13 3.”Bian Zi” av Nadege Frouin Brackes

(18)

14 5. Golvsoffor från olika världsdelar tillverkade med olika material och madrasstekniker

(19)

15 6. ”La Michetta” av Gaetano Pesce

(20)

16

3 Jakten på flow genom hantverket

Detta är inte i första hand en undersökning för hantverket möbeltapetsering. Det innehåller inga försök till att lösa praktiska moment i hantverket, inga nyskapande försök med

tapetserarens material. Mitt vetenskapliga problem är knutet till mitt uppsåt att nå flow och min undersökning blir då något jag gör genom det hantverk jag utbildats i, möbeltapetsering. Jag har valt att arbeta med fyrkantiga delar i olika storlekar, 50x50, 50x40 och 15x15.

Anledningen till att jag valt denna form är för att det var den som vi fick öva på i det kursmoment vi hade när vi gick första året på skolan. Liksom en målare får öva på stilleben och krokistudier för att lära sig grunderna i måleri innan denne kan ta sig an mer

experimentella utsvävningar, så har jag valt att se fyrkanten som min krokistudie. Jag vill lära mig behärska denna form innan andra former kan träda i kraft.

Anledningen till att jag valt ut olika storlekar på delarna jag ska tillverka är för att jag har en vision om att sammanföra dessa till en sittmöbel utan stomme. Detta är dock inte syftet med mitt projekt utan snarare en sammanfogning av mitt arbete som samtidigt har en helt egen historia i sig med en produktframtagning och designprocess, jag har valt att inte ge detta plats i just denna rapport om mitt sökande efter att automatisera ett hantverk och jakten på flow.

Jag har till min hjälp kollat på det kursdokument vi tilldelades första året på skolan, följt videoanvisningar som spelats in av Katarina Höglund samt en videoserie på instagram som gjorts av Upholstery skills center.

Här visar jag min hantverksprocess i bilder indelat 4 delar där första är förberedande, andra är stoppning och genomdragsstygn samt förslutningen av dynan, tredje delen visar

kantavsyningar och tränsningar och i sista delen visar montering av dynor till en sittmöbel. Parallellt med detta utförande tillkommer en bilaga med dagboksinlägg där jag dag för dag kort beskriver mitt sinnestillstånd samt i vilken fas jag befinner mig i processen. Jag plockar ut delar av texten från dagboken nedan vid bilderna som visar processen.

(21)

17 3:1 Förberedande

Tejpade ut måtten på dynorna på bordet som mall för att reda celocrinet till rätt storlek.

Förberedelser av entränning, overlockning av kanter, utmätning och markering, röd tråd för markering och ihopsyning av delar.

Utvalda delar om flow från dagboken: ”Meditativt arbete med att sitta på min plats i min bubbla och få göra det jag gör och processa tankar kring projektet i lugn och ro medan händerna får arbeta.” 19/4

(22)

18 3:2 Stoppning, genomdragsstygn & förslutning av dyna

Genomdragsstygn sys igenom från ovan-till undersida, knyts med glidknut och dras ihop så att stoppningen komprimeras tills det mått på stoppningen en eftersträvar är uppnått. Därefter klipps överflödigt tyg bort, viks in och sedan sys en smygsöm som försluter lådan.

(23)

19 Utvalda delar om flow från dagboken: ”... Detta arbete kanske ser enkelt ut men det krävs en del erfarenhet för att få detta moment att bli bra, utmanande arbete som jag utfört tidigare, jag tycker här att jag kom in i ett flow. Efter att jag fyllt den första dynans ”låda” så placerar och nålar jag på ”locket” av entränning och börjar sy genomdragsstygn, även detta moment är tidskrävande, ögat måste vara med så att en följer trådrakan på så att stygnen hamnar likadant på lock respektive botten. Ett återupprepande arbete som är utmanande men inte för svår så att arbetet har svårt att gå framåt, även här tycker jag mig kunna ana flow.” (21/4)

” Det ser bra ut, jag känner mig nöjd. Att sy genomdragsstygnen gör att jag hamnar i fokus på arbetet, jag går in i min bubbla och jobbar på, tiden blir ett vacuum till dess att jag måste packa ihop för dagen och gå hem.” (26/4)

” Idag har jag haft flyt, jag har fäst alla lösa trådar på dyna nr 1 som jag tagit med mig tillbaka till skolan för fortsatt arbete samt att jag sytt ihop (förslutit) dyna 2 och börjat fästa alla trådar, jag har fått in en bra teknik så att arbetet flyter på och jag infinner mig i den där behagliga bubblan som jag skulle kalla för flow igen.” (10/5)

(24)

20 3.3 Kantavsyningar & Tränsningsstygn

Avsyningsstygn stabiliserar en utfylld kant genom valfritt antal avsyningsvarv (Stenberg, Bernt & Åkerwall, Torsten (1988) Möbelstoppning som hantverk, andra upl. 2019, s.241). Jag sydde ett avsyningsvarv som på sidorna gick ut i madrass stick vilket är ett litet diagonalt stygn. Sedan avslutade jag med att sy tränsningsstygn som sys på kanterna och gör formen skarp.

(25)

21 3:4 Montering av dynor till en sittmöbel

Jag har bestämt mig för att inte stressa fram en montering av en möbel utan låta dynorna vara lösa. För lite bättre komfort provar jag att använda en lös tovad ullpläd, delvis rullad till en pölliknande kudde som svankstöd.

(26)

22

4 Avslut

4:1 Slutsats

Nu i slutskedet av examensarbetesperioden så inser jag att jag är långt ifrån färdig, det finns så mycket mer jag skulle vilja utforska, så många fler personer jag skulle vilja kontakta och ta hjälp utav då det gäller forskning rörande flow. Men inom ramen för vad jag har kunnat undersöka genom hantverkstekniken jag valt som medel för att finna svar på frågan jag ställde mig i detta examensarbete så tycker jag att jag funnit ett svar. Jag har stundvis infunnit mig i ett sinnestillstånd som jag skulle kalla för flow då jag utfört vissa moment. Det som jag anser varit det mest intressanta är i vilka moment detta tillstånd känts närvarande, vilket visat sig vara de repetitiva. Sedan har jag även kommit fram till att utföranden som dessa, under dessa omständigheter, för mig kanske inte är de mest optimala för att försöka uppnå flow då det är mycket som kan störa som har med tidsramen att göra och som innefattar mer än ett fritt skapande/tillverkande. Det sägs att flow inte är något en kan forcera fram och det instämmer jag helt med, då detta gjort sig tillkänna har jag varit så försjunken i arbetet att allt annat har försvunnit och jag har släppt tanken på att jag söker just flow.

4:2 Diskussion och reflektion

Under processens gång och jakten efter flow har jag insett problematiken i att forcera fram detta infinnande. Att arbeta med händerna för att få in teknikerna i muskelminnet har inte varit problematiken, att tänka kring hjärnans och handens samverkan i ett lärandemoment som detta har varit givande. Jag har arbetat med problemlösning under arbetets gång, fått stanna upp, byta riktning och under tiden arbetet fortlöpt funnit lösningar genom

tankearbetet parallellt med handarbetet. Flow har kommit i korta stunder när jag utfört ett moment som fått pågå utan distraktion av problemlösning men har störts av tanken på kursens slutdatum och stressen med att hinna fram i tid med vad jag vill förmedla och utföra. Jag tänker att för mig kommer flow bäst fram då jag, utan prestationskrav, utan tidsram, i det glädjerika skapandet får arbeta med händerna. Nu hade jag satt av i syfte att se om jag kunde uppnå flow vilket säkert kan ha blivit som ett stigma i processen och blivit ett störande moment. Flow kanske är mer flyktigt, inte något som en kan ta fram på

(27)

23 beställning, något som kommer när en minst anar det, då en arbetar med något en tycker om att göra.

I efterhand tänker jag att det hade varit intressant att närmare studera processen av att programmera in ett görande i ens muskelminne och givit detta en större del i mitt

examensarbete. Jag anser att dessa två delar, flow och automatiserandet av görandet, har mycket med varandra att göra. För att uppnå flow läser jag det som att forskare kommit fram till att det krävs att en besitter kunskaper i det en gör för att kunna uppnå flow, detta instämmer jag helt med. Om jag jämför tillfällena då jag tillverkade tageldynan för första gången med hur det var att tillverka dessa nu så är det två vitt skilda utföranden. Första gången var jag helt novis då alla moment var nya för mig, inget jag då gjorde gjordes genom ett automatiserat utförande för jag behövde stanna upp, fråga, testa, göra om och lära känna materialen och teknikerna. Nu andra gången jag tar mig an denna teknik så märker jag att mina händer kan arbeta på mer flödande då jag utövat momenten innan. Tageldynor har jag endast gjort en gång innan men vissa moment görs även i grundstoppningar som jag kunnat öva på vid fler tillfällen under min utbildning. Som inlärningsteknik tror jag att det är förmånligt att göra, som vi gjorde, små delprojekt med succesiv inlärning, för varje tillfälle är en närmare att ha automatiserat kunskapen och närmare möjligheten att arbeta på ett sätt som skulle kunna få en att hamna i ett tillstånd av flow. Med detta menar jag inte att det enkom är det automatiserade arbetet eller befinnandet i flow som är det ultimata

tillståndet, att befinna sig i inlärningsprocessen, anser jag, även är ett högst tillfredsställande tillstånd att befinna sig i.

Jag tycker att det är intressant med studierna som visar på hur vi neurologiskt sett kan ha förmån av att utöva t.ex. hantverk, konst, musicerande, idrott etc. som minskar utbrändhet och stress. Hantverk eller annan aktivitet som förebyggande och eller som medicin för en som befinner sig i psykisk eller fysisk ohälsa. Då jag studerade till hantverkspedagog så talade vi ofta om hantverkets och konstens positiva inverkan på människor, däribland hur kopplingen mellan hjärnan och handen under utförandet av hantverk och konst har för inverkan på oss samt tillståndet flow. På flera platser så som inom Barn och

ungdomspsykiatrin, rättspsykiatrin, fängelser osv finns det tjänster där hantverkspedagoger arbetar med hjälp av konst och hantverk som medel för hälsa.

(28)

24 Mitt arbete med detta och mitt intresse för hantverk och konstens inverkan på oss kommer att fortgå efter detta examensarbete, jag tycker att det är intressant både för eget syfte, samt hur jag kan medla vidare tankar kring hur skapande kan ha flera positiva effekter på oss inte bara att vi kan skapa en produkt med våra händer utan vi kan uppnå förändring och förbättring inom oss.

(29)

25

5 Källor

5:1 Dokument

Kursdokument från Malmstens, Instruktion på fransk tageldyna 5:1:1 Litteratur

Csíkszentmihályi, Míhály , 2008, Flow: The Psychology of Optimal Experience Stenberg, Bernt & Åkerwall, Torsten, 1988, Möbelstoppning som hantverk, Sveriges Tapetserarmästares Centralförening.

Nilssons, L.E. , 1946, Tapetserare och dekoratöryrkets historia Tibi, Marie-Louise, 1982, Tapetserarhandboken

Eje Almqvist, Erik, 2020, Hammare & spik Mari, Enzo, (1974) , 2002, Autoprogettazione? Napoleoni, Loretta, 2019, Att sticka för livet 5:1:2 Magasin (Digitala länkar)

Modern Psykologi, (2017) nr 1, Upp med händerna:

(https://modernpsykologi.se/2017/04/19/nu-okar-intresset-for-handens-betydelse-for-hjarnan/ [2021-05-20])

Hemslöjd (2020) nr 5, Vad är en möbel:( https://www.hemslojd.se/vad-ar-en-mobel/ [2021-05-20])

Modern Psykologi (2015) nr 8, Tacka Míhály för ditt Flow:

(https://modernpsykologi.se/2016/11/14/sa-far-du-flow/ [2021-05-20]) 5:1:3 Ljudkälla

SR (2019), Kropp och själ, Hitta ditt flow och minska stressen: https://sverigesradio.se/artikel/7290336 [2021-05-20]

(30)

26 5:2 Bildkällor

Vulst på ram 1-7, 2019, Examensarbete, Elsa Torell och Klara Gunneström, sid.12 http://www.thestraightthread.com [2021-05-20], sid.12 http://www.nadegefrouin.com [2021-05-20] , sid.13 https://www.armand-verdier.com [2021-05-20] , sid.13 https://www.bedandbasics.sg/frau-floor-sofa-bed.html [2021-05-20], sid.14 https://www.desertcart.nl/products/63082393-spirit-of-76-corner-sofa-set-with-ottoman- floor-level-sofa-set-handmade-sofa-cushions-hookah-lounge-furniture-arabic-style-majlis-sofa-japanese-style-sofa [2021-05-20], sid.14 https://www.fairturk.com/shop/bergama-arabic-floor-seating-red-turkish-sofa-set/ [2021-05-20], sid.14 https://foter.com/moroccan-living-room-furniture [2021-05-20], sid.14 https://www.vidaxl.se/e/8719883555065/vidaxl-modulpuff-2-sits-beige- tyg?gclid=Cj0KCQjw38- DBhDpARIsADJ3kjmMOFz_nDc52Sa9GUqr2gRQ0oHYz7wCMPf1UXKr7oE6ICHp-WMlKeoaAnfGEALw_wcB [2021-05-20], sid.14 http://www.gaetanopesce.com [2021-05-20] , sid.15 Egna bilder, sid. 9, 17, 18, 20, 21

5:3 Instruktionsvideos https://www.instagram.com/tv/B-NZK4qnJ9Y/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-QA8nin3AT/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-QBzZSHOFb/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-WVfMGnSJD/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-XtOIonhCC/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-XtnHsHhfS/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-ZoSQ-n35B/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-aSTrKHA0Q/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-c4VOyHtaA/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-g_q08nwD2/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-h_XWnHIFL/ [2021-05-20]

(31)

27 https://www.instagram.com/tv/B-kqQsUHsvl/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-ptdnwnIzu/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-puzO_naw6/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-q41U9n49i/ [2021-05-20] https://www.instagram.com/tv/B-toIZRnZCU/ [2021-05-20] https://web.microsoftstream.com/video/9c54f911-8833-46c6-a2dc-4216951c6ea8 [2021-05-20]

(32)

28

6 Bilagor

6:1 Mitt svar på Flow-formulär

1. Läs följande citat:

”Mina tankar har slutat irra omkring. Jag tänker inte på något annat. Jag är helt engagerad i det jag just för tillfället gör. Min kropp mår bra. Jag är avskuren från övriga världen. Jag är knappt medveten om mig själv och mina bekymmer.”

”Min koncentration faller sig lika naturlig som att andas, jag tänker inte ens på att jag koncentrerar mig. Jag har stängt ute resten av världen. Jag är faktiskt helt omedveten om allting runt omkring när jag är helt inne i min uppgift. Telefonen kan ringa, dörrklockan likaså, ja hela huset skulle kunna brinna ner. När jag väl fokuserar stänger jag ute allt annat. Men så fort jag slutar blir jag medveten om allt runt omkring mig igen.”

”Jag är så engagerad i det jag gör. Jag ser inte mig som separerad från min uppgift.” 2. Har du någonsin upplevt något som liknar detta?

Ja

3. Om ja, vilka aktiviteter var du engagerad i när du upplevde det?

I denna studie är det då jag försjunker i ett arbete som är utmanande men inte så pass att arbetet inte rullar på, ofta är det ett repetitivt görande där handen och hjärnan vet vad den ska göra och gör det.

4. Skriv ner den aktivitet som bäst representerar upplevelsen som motsvarar något av citaten, det vill säga den aktivitet som gav dig den mest intensiva flowupplevelsen.

Jag kan känna igen mig i det första citatet nämn ovan då jag arbetar med mitt hantverk, inte allt gällande mitt hantverk utan de delar jag lärt mig mästra.

(33)

29 6:2 Hantverksdagbok

Datum: 13/4-2021

Utgångsläge för dagen: Lite vilsen

Mående i dagarbetet, tillika närvaro av flow

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Lite tydligare, hade lite mer hum om vart jag var på väg och hur jag ska fortsätta. Än så länge är känslan att flow är långt borta, jag har mycket att sätta mig in i och strukturera upp innan jag kan sjunka in i arbetet.

Datum: 14/4-2021

Utgångsläge för dagen: Måtta ut tyg, klippa och sy. Lite stressad över att det var upptaget i syverkstaden, vilket skapade lite oro.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Ok, det tog längre tid än jag tänkt, trådraken tar tid att följa vid uppklippning av stycken och markering av mått.

(34)

30 Datum: 15/4-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsatte mäta och markera. Overlockade alla delar Mående i dagarbetet, tillika närvaro av flow.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Allt tar längre tid än jag tänkt mig då jag vill vara noga med trådraken och märkning av genomdragsstygnen på ovan- och underplattor. Men att sitta vid

overlockmaskinen och att mäta upp och markera för genomdragsstygn är rätt meditativt, jag fann stundvis lugn i att noggrant utföra dessa moment. Känner mig lugn och tillfreds med dagens arbete.

Datum: 16/4-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsätta markera för genomdragsstygn Mående i dagarbetet, tillika närvaro av flow

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Tidskrävande arbete, men det känns ok. Skönt att arbeta metodiskt så att hjärnan hinner med i tankarna. Stundvis sjunker jag in i arbetet och flyter bort i tankarna.

(35)

31 Datum: 19/4-2021

Utgångsläge för dagen: Har kommit på att jag ska markera med tråd på de ställen som jag inte kan rita, pga att det kommer vara synligt och jag vill inte ha streck på de ytorna som inte går att få bort. Jag syr med röd tråd.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Meditativt arbete med att sitta på min plats i min bubbla och få göra det jag gör och processa tankar kring projektet i lugn och ro medan händerna får arbeta.

Datum: 20/4-2021

Utgångsläge för dagen: Smått orolig för sömnadsarbetet som jag alltid blir, orolig för at göra fel och inte kunna lösa det.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Sömnadsarbetet gick bra, mina sydda markeringar fungerade bra. Jag satt vid symaskinen till stora delar hela dagen och sydde, tankarna hann inte vara på annan plats än vid maskinen, detta i sin tur gjorde att förmiddag blev eftermiddag utan större avbrott, skulle våga säga att jag stundvis kände av antydan av flow.

(36)

32 Datum: 21/4-2021

Utgångsläge för dagen: Dags att sätta igång med att bygga dynor. Började sy de första genomdragsstygnen.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Roligt att stå och reda celocrin och se hur allt börjar ta form, så härligt. Formar plattor av celocrin för att sedan placera dessa staplade i ”entränningslådan” som utgör botten och kanterna. Det har varit svårt att lära sig känna med händerna hur en ska forma stoppningsmaterialen så att det blir jämt och fint, i detta arbete måste handen vara mycket närvarande. Detta arbete kanske ser enkelt ut men det krävs en del erfarenhet för att få detta moment att bli bra, utmanande arbete som jag utfört tidigare, jag tycker här att jag kom in i ett flow. Efter att jag fyllt den första dynans ”låda” så placerar och nålar jag på ”locket” av entränning och börjar sy genomdragsstygn, även detta moment är tidskrävande, ögat måste vara med så att en följer trådrakan på så att stygnen hamnar likadant på lock respektive botten. Ett återupprepande arbete som är utmanande men inte för svår så att arbetet har svårt att gå framåt, även här tycker jag mig kunna ana flow.

Datum: 22/4-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsatte att sy genomdragsstygnen. Men börjar inse att jag måste fylla på med mer material för att få till höjden jag vill åt.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Går hem med en oro och kluvenhet om jag ska ta bort alla stygn jag gjort eller tillåta att måttet ändras. Flow är inte närvarande.

(37)

33 Datum: 23/4-2021

Utgångsläge för dagen: Natten gjorde gott, jag sov på saken och kom in i verkstaden och klippte bort allt jag gjort för att kunna fylla på med mer material och få till den tjocklek jag vill åt.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Kändes som ett bra beslut att göra om.

Datum: 26/4-2021

Utgångsläge för dagen: Syr nya genomdragsstygn efter påfyllnad av stoppning. Syr

annorlunda denna gång och drar inte åt så mycket som jag gjorde sist för att minska risken att materialet förskjuts då jag drar åt längst in.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Det ser bra ut, jag känner mig nöjd. Att sy genomdragsstygnen gör att jag hamnar i fokus på arbetet, jag går in i min bubbla och jobbar på, tiden blir ett vacuum till dess att jag måste packa ihop för dagen och gå hem.

(38)

34 Datum: 27/4-2021

Utgångsläge för dagen: Arbetar med förberedelser inför Mitt-i-seminariet imorgon hela dagen

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Har inte arbetat med hantverket alls denna dag, känns svårt att begripa hur jag ska hinna få ihop allt. Känner mig redo inför redovisningen imorgon.

Datum: 28/4-2021

Utgångsläge för dagen: På förmiddagen har jag redovisning. Eftermiddagen fortsätter jag med arbetet med dynan.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Delvis stressad för att inte hinna med och för att kunna fånga in och formulera tankarna som känns som malar i månsken just nu. Men jag tycker mycket om känslan att hålla på med skulpterandet av dynorna (dynan, än så länge endast en på gång). Inser att jag ändå kan ha varit inne i korta stunder av flow då jag arbetat med

genomdragsstygnen som har varit väldigt repetitivt och monotont arbete. Jag tappar flowet då tanken på deadlinen närmar sig med stormsteg och hur jag ska få ihop mitt skriftliga arbete.

(39)

35 Datum: 3/5-2021

Utgångsläge för dagen: Arbetar fortfarande med genomdragsstygnen på den första dynan. Tungt och slitsamt arbete som går långsamt framåt.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Jag har ont i hela kroppen och har insett den största utmaningen med mitt val av stoppningsmaterial. Celocrin hjälper mig att få till en riktigt hård dyna men samtidigt som det gör det så är dessa egenskaper med materialet en motgång då

entränningen slits oerhört då jag pressa ihop materialet för att slutligen sy ihop stycket som utgör locket med lådan där allt material ligger. Tyglådan är på bristningsgränsen, sömmarna vill nästan spricka upp och jag får arbeta med hela kroppen för att kunna fästa nålar. Sedan att jag ska göra detta flera gånger än en bävar jag inför. Lyckas ändå sy ihop lådan och börjat fästa alla lösa ändar på genomdragsgarnet. Tar hem dynan så att jag kan arbeta med

(40)

36 Datum: 4/5-2021

Utgångsläge för dagen: Påbörjar nästa dyna. Den andra dynan har jag hemma och arbetar med på kvällarna men jag kan inte ta hem allt celocrin så så länge ”lådan” är öppen och det frasar ut celocrin så arbetar jag med dynorna på skolan men när de är slutna kan jag ta med de hem och fortsätta arbetet när jag lagt min dotter för natten.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Känner mig väldigt stressad över det skriftliga och att hinna bli klar med det jag vill bli klar med. Har rett celocrin till andra dynan idag och nålat fast ”locket” samt påbörjat genomdragsstygnen. Stressen tar mina tankar idag så flow känns långt borta, jag känner mig inte bra på det jag gör och har lågt självförtroende denna dag.

Datum: 5/5-2021

Utgångsläge för dagen: Syr genomdragsstygn på dyna nr 2, på kvällen sitter jag och fäster trådarna i dyna nr 1

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Har inte en lika dålig dag i mitt arbete idag som igår, jag syr mina stygn och försöker landa i min process. Kanske hinner jag inte fram till vad jag tänkt att jag skulle velat hinna fram till med detta projekt men det är ok för jag har utfört det jag tänkt att utföra och det är att undersöka flow genom min process. Stygnen gör att jag kan samla mig och efter en stund vara försjunken i arbetet.

(41)

37 Datum: 6/5-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsatt arbete med genomdragsstygn av dyna nummer 2, fäster fortfarande trådar på kvällarna på dyna nr 1

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Arbetet flyter fortsatt på med genomdragsstygnen. Tankarna hamnar ibland i ro i arbetet men skingras titt som tätt av att oron att inte bli klar och att jag måste sätta mig ner och skriva mer på det skriftliga.

Datum: 7/5-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsatt arbete med dyna nr 2

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Jag syr klart de sista genomdragsstygnen, knyter glidknutar på alla trådar och börjar metodiskt att dra åt och allteftersom fästa ner kanterna med nålar. Dagen flyter på, jag störs från och till med att känna en viss irritation över att det går så långsamt, irritationen tror jag till störst del har att göra med att jag känner mig stressad över att inte hinna bli klar.

(42)

38 Datum: 10/5-2021

Utgångsläge för dagen: Fäster stygnen på dyna nr 2, nu har jag tagit med mig båda dynorna till skolan igen.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Idag har jag haft flyt, jag har fäst alla lösa trådar på dyna nr 1 som jag tagit med mig tillbaka till skolan för fortsatt arbete samt att jag sytt ihop (föslutit) dyna 2 och börjat fästa alla trådar, jag har fått in en bra teknik så att arbetet flyter på och jag infinner mig i den där behagliga bubblan som jag skulle kalla för flow igen.

Datum: 11/5-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsätter att fästa genomdragsstygn på dyna 2

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Fortsatt bra flyt i arbetet, inte lika nära flow idag som igår men jag infinner mig ändå i ett behagligt flöde av arbete men tankarna sprätter lite hit och dit över allt som skall hinnas med.

(43)

39 Datum: 12/5-2021

Utgångsläge för dagen: Är klar med genomdragsstygnen och planerar för kantavsyningar och tränsningsstygn.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Syr kantavsyningar och påbörjat tränsningsstygn på ena sidan av dyna nr 2, är inte helt nöjd med resultatet men måste ge mig själv lite utrymme att inse att jag inte kommer att vara proffs på detta ännu, jag får öva en hel del mer för att få det att bli så som Armand Verdiers dynor.

Datum: 13/5-2021

Utgångsläge för dagen: Fortsätter med att sy genomdrags – och tränsningsstygn

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Syr klart dyna nr 2:s alla stygn under dagen. Har känt mig stressad idag så flow har inte varit närvarande, snarare ett maniskt arbete än ett meditativt tillstånd idag.

(44)

40 Datum: 14/5-2021

Utgångsläge för dagen: Sista dagen innan jag måste sätta mig med det skriftliga arbetet innan inlämning och förberedelser för opponering och framläggning.

1 2 3 4 5

Känsla vid dagsavslut: Jag fortsätter att arbete med dyna nr 1 och ser genomdragsstygn och påbörjar tränsningsstygn, har landat i att jag inte kommer ha alla delar färdiga innan

inlämning av examensarbetet men har landat i att det känns ok, jag kommer troligtvis att hinna klart innan examensutställningen som är senare vilket jag har känner känns bra. Jag har ändå kunnat utföra en hel del trots att tiden känts knapp. Men flow har inte varit en del av dagen idag.